Kallelse till sjukhusstyrelsens sammanträde onsdagen den 31 augusti

2016-08-24 Administrativa avdelningen Cecilia Lidén Tfn 018-611 60 45 E-post cecilia.liden@lul.se Sjukhusstyrelsen, ledamöter och ersättare Kallelse till sjukhusstyrelsens sammanträde onsdagen den 31 augusti KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med sjukhusstyrelsen onsdagen den 31 augusti 2016 Plats: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1 Kl. 09.00 11.00 Gruppmöten för oppositionen, Stiernstedtsalen Kl. 10.00 11.00 Gruppmöten för majoriteten, Lundquistsalen Kl 11.00 12.00 Information Kl 12.00 13.00 Smörgåstårta Kl 13.00 Fortsatt sammanträde (Information 13.00 13.20) Välkomna! Vivianne Macdisi ordförande genom Cecilia Lidén sekreterare Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: 018-611 60 45, mail: cecilia.liden@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

FÖREDRAGNINGSLISTA 2016-08-24 Sammanträde med sjukhusstyrelsen den 31 augusti 2016 på landstingets konferenscentrum Information klockan 11.00 12.00 1 Sommarsituationen Rutiner för Lex Maria-ärenden Tillgänglighet och kvalitet Nr 91 92 Ärenden Val av justerare. I tur: Lina Nordquist (L) Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 93 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport augusti 2016 KOMPLETTERAS SHS 2016-0062 94 Rapport, sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset SHS 2016-0036 95 Månadsrapporter för juni 2016 SHS 2016-0040 96 Information Sommarsituationen, Rutiner för Lex Maria-ärenden, Tillgänglighet och kvalitet, Lägesrapport förhandlingar arbetstidsmodeller 2. SHS 2016-0023 97 Initiering av upphandling av automatisk frys SHS 2016-0122 98 Innovation Akademiska permanentning av verksamheten samt basfinansiering SHS 2016-0123 1 Lasarettet i Enköping 11.00 11.20 Eva Telne och Rasmus Havmöller Akademiska sjukhuset 11.20 12.00 Per Elowsson, Margareta Öhrvall, Göran Günther och Emma Hultgren 2 13.00-13.20 Lena Hadad

99 Revisionssvar avseende granskning av produktionsstyrelsens årsredovisning 2015 100 Revisionssvar avseende granskning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens årsredovisning 2015 SHS 2016-0098 SHS 2016-0097 101 Upphörande av remisser till Vidarkliniken i Järna SHS 2016-0111 102 Återrapportering Intensiv familjebehandling SHS 2016-0060 103 Sammanträdestider 2017 SHS 2016-0119 104 Redovisning av uppföljning av fattade beslut till och med juni 2016 SHS 2016-0120 105 Representation Akademiska sjukhuset SHS 2016-0118 106 Anmälan av beslut enligt delegation SHS 2016-0021 107 För kännedom inkomna skrivelser

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 91 Val av justerare Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen utser Lina Palm Nordquist (L) att jämte ordföranden Vivianne Macdisi (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: 92 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 93 Dnr SHS 2016-0062 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport augusti 2016 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2016-08-22 Dnr SHS 2016-006 Dnr VS 2016-00542 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport augusti 2016 Tillgänglighet Primärvård Tillgängligheten för nybesök till läkare i den samlade primärvården är i juli 91 % och ligger i nivå med föregående år. Variationer ses mellan vårdcentraler, dock ses en trend under våren att offentlig ligger lägre än privat regi. Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 93 % 90 % Primärvård i privat regi 93 % 92 % Samtlig primärvård inom LUL 93 % 91 % Specialiserad vård Den preliminära vårdgarantisiffran (2016-08-23) för besök inom hela landstinget beräknas till 67 %, vilket är något sämre än sommaren 2015. Ca 100 patienter fler är väntande jämfört med föregående sommar. Vårdgarantin till operation/behandling är 70 % i juli för hela landstinget, vilket är något sämre än juli 2015. Ca 200 patienter färre väntar på operation/behandling jämfört med föregående år. En ökning vid Akademiska sjukhuset av elektiv vård har skett med 2 %. Vårdgaranti Akademiska sjukhuset Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 64 % 41 % 68 % 11 297 3 762 Operation** 69 % 46 % 76 % 3 665 1 041 Vårdgaranti Lasarettet i Enköping Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 89 % 62 % 97 % 1 486 159 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (8) Operation** 98 % 62 % 99 % 672 15 *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Folktandvården Väntetiden för revisionspatienter har minskat något men antalet väntande mer än 3 månader har ökat jämfört med innan sommaren. Samtliga områden rapporterat en ökad förväntad väntetid till besök Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse. Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader. Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Vårdgarantienheten Vårdgarantienheten har under juli hjälpt 11 (totalt 2016, 264personer) personer som åberopat vårdgarantin och tidig slussning inom 60 dagar av 79 personer (totalt 2016, 584 personer). Verksamheten startades under 2013 och har ökat antal slussade patienter inom 60 dagar för första halvåret jämfört med föregående år. Sommartid tas färre kontakter med verksamheten.

3 (8) Kvalitet : Patientsäkerhetsmål Ett mål i landstingets balanserade styrkort för 2016 är att förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) ska minska med 10 % jämfört med 2015. Målet har uppnåtts vilket framgår av resultat från den nationella punktprevalensmätningen av VRI (PPM-VRI). Resultatet visar att förekomsten av VRI har minskat med 19,8 % från mätningen som gjordes 2015. Sedan förra årets mätning har förekomsten av VRI minskat med 22,3 % vid Akademiska sjukhuset och vid Lasarettet i Enköping 4,5 %. Akutläkarsatsning ska öka kvaliteten och minska väntetiden på akuten Fler akutläkare utbildas och nya arbetssätt införs på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Akutläkare ska möta patienten redan i dörren för att påskynda handläggning, beslut om utredning, inläggning eller eventuell hänvisning till annan vårdinstans. Tre nya ST-läkare i akutsjukvård har rekryterats inför hösten, och ytterligare tre per termin ska rekryteras framöver. Plastik- och käkkirurgi vid Akademiska första svenska kirurgkliniken med kvalitetscertifiering enligt ny standard (HSD) Plastik- och käkkirurgi vid Akademiska sjukhuset har som första kirurgiska verksamhet i Sverige erhållit en bred kvalitetscertifiering av sitt arbetssätt och kvalitetsledningssystem. Detta ökar möjligheten att hantera risker och fortsätta leverera god patientsäker vård som uppfyller patienternas krav.

4 (8) Ökad automation ska ge säkrare läkemedelshantering på Akademiska Akademiska sjukhuset ska upphandla ett automatiserat system för ompackning, lagerhållning och distribution av läkemedel. För en säkrare och effektivare hantering ska ett robotsystem användas för ompaketering av läkemedel till dospåsar. Satsningen är ett led i moderniseringen av hela läkemedelshanteringen. På årsbasis hanteras cirka åtta miljoner läkemedelsdoser på Akademiska. Närvård Uppsala kommun Uppsala kommuns översyn av ekonomin kan komma att påverka de gemensamma verksamheterna, Spången, Palliativa sjukvårdsteamet och Mobila äldreakuten. Landstinget är nu involverade i processerna och dialog förs med Uppsala kommun om utvecklingen av verksamheterna. Nuvarande samverkansavtal mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun gällande Mobila äldreakuten är uppsagt med avslut 2016-12-31, ett tillfälligt samverkansavtal kommer att skapas som kan gälla tillsvidare i väntan på beslut kring den framtida utvecklingen av hemsjukvården i länet. Asylläget i länet Sedan årsskiftet har antalet asylsökande i länet minskat från 4 000 personer till cirka 3 200 personer. Inflödet är minimalt. Det har ej skett någon större förändring avseende de anläggningsboenden som finns i länet. Landstinget är det län i landet som har störst procentandel ensamkommande asylsökande barn i förhållande till befolkning. Till det kommer även de ensamkommande asylsökande barn som andra kommuner utanför vårt län genom avtal placerat i privata boenden inom vårt län. Den gruppen har vi ingen kännedom om men den kan vara relativt stor. Den totala vårdkonsumtionen ifrån patientgruppen får betecknas som relativt högt och de verksamheter som främst nyttjas är psykiatri och tandvård. Projekt inom Kultur och bildning för att främja hälsan hos asylsökande Kultur och bildning har påbörjat arbetet med projektet Kultur för att främja hälsan hos asylsökande, vilket finansieras av Vårdstyrelsen. Att delta i eller uppleva kulturaktiviteter stimulerar våra sinnen, det kan bidra till välbefinnande och en känsla av sammanhang och det kan skapa en väg in i samhället och leda till ökad integration. Satsningen består av två delar. Dels kulturaktiviteter koordinerade av Kulturenheten för boende på asylboenden, dels ett nyinrättat bidrag som går att söka för föreningar, organisationer och kulturaktörer för att genomföra kulturaktiviteter riktade mot asylsökande. Kulturnämnden antog i juni bidragsregler för det nya stödet och sista ansökningsdatum är i slutet av augusti. Försöksverksamhet med kultur på recept Kulturnämnden beslutade i juni om att genomföra försöksverksamhet med Kultur på recept. Forskning visar att kulturupplevelser aktivt kan bidra till hälsa och snabbare rehabilitering. Metoden Kultur på recept är framarbetad i Region Skåne. Försöket med Kultur på recept ska ses som en komplementär metod och resurs för rehabilitering, inte som ett forskningsprojekt. Målsättningen är att förbättra välbefinnandet för deltagarna, både fysiskt och psykiskt. Långsiktigt mål är att deltagarna ska kunna återgå till någon form av sysselsättning. Målgruppen är patienter med pågående eller risk för sjukskrivning, psykiskt ohälsa (lättare depressioner, stress och ångest) samt utbredd smärta (långvarig, generaliserande smärta). Kulturaktiviteterna kommer att ske en gång

5 (8) i veckan i grupper om 10 deltagare. Under hösten 2016 kommer två vårdcentraler delta i projektet, Örsundsbro VC är klart för deltagande. Aktuella vårdupphandlingar Under senvåren och sommaren har det genomförts upphandling för barnspecialistmottagning i öppenvård. Aleris AB vann upphandlingen och kommer liksom idag driva verksamheten vidare från årsskiftet. Vidare har upphandling genomförts för närakuten med ortopedakut där Aleris AB vann upphandlingen. Cityakuten har begärt överprövning av tilldelningsbeslutet och landstinget avvaktar förvaltningsrättens beslut. Det pågår också upphandlingsförfaranden inom naprapatisk verksamhet, närpsykiatri i norra länsdelen och inom regelverket för nationella taxan. Förfrågningsunderlag för 2017 har tagits fram och beslutats i juni för vårdval inom primärvården och privat psykoterapi. Mediebilden av landstingets hälso- och sjukvård juni - juli Under sommaren har medierapporteringen om landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter varit till största delen neutral eller positiv. Lasarettet i Enköping uppmärksammades positivt sedan man som första sjukhus i världen blivit hbtq-certifierat. Landstingets beslut om att ensamstående kvinnor ska erbjudas assisterad befruktning gav också ett positivt mediegenomslag. Andra positiva nyheter handlade om olika utvecklingsprojekt och satsningar, till exempel på effektivare läkemedelshantering och introduktionsår för tandsköterskor. En pågående förhandling om arbetstidsmodeller vid Akademiska sjukhuset gav en hel del, huvudsakligen negativa, medieinslag. Akut personalbrist gjorde att besökare vid BUP-enheter ute i länet måste hänvisas till Uppsala. Detta gav också negativ publicitet.

6 (8) Bilaga Tilldelningsbeslut och etableringar maj till och med augusti 2016 Tilldelningsbeslut vårdval för privat psykoterapi Avtalstid är 2016-06-01 till och med 2020-05-31. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson Anders Carlberg Psykoterapi & utbildning Anders Carlberg Anders Carlberg Avtalstid är 2016-09-21 till och med 2020-09-20. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson Praktikertjänst/Solveig Johansson Bohman Cecilia Halvars Öhrnell Cecilia Schönbäck Avtalstid är 2016-07-20 till och med 2020-07-19. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson Iredi AB Irene Andersson Irene Andersson Avtalstid är 2016-06-20 till och med 2020-06-19. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson EMES psykoterapi HB Eva Mari Eneroth-Säll Eva Mari Eneroth-Säll Avtalstid är 2016-12-01 till och med 2020-12-02. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson Leg. Psykoterapeut Ellen Krokstad Ellen Johanne Krokstad Ellen Johanne Krokstad Avtalstid är 2016-07-20 till och med 2020-07-19. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson Iredi AB Irene Andersson Irene Andersson Tilldelningsbeslut vårdval vårdcentral Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval vårdcentral med tilläggsåtagande barnavårdscentral (inklusive familjecentral), ansvarig läkare vid barnmorskemottagning, fysioterapi samt läkarinsatser i särskilda boenden. Avtalstid är 2016-08-01 till och med 2020-07-31. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson

7 (8) Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB Org.nr 556740-1756 Maria Amér Stefan Amér Tilldelningsbeslut vårdval barnmorskemottagning Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval barnmorskemottagning (BMM) med tilläggsåtagande ungdomsmottagning och familjecentral. Avtalstid är 2016-08-01 till och med 2020-07-31. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB Org.nr 556740-1756 Maria Amér Stefan Amér Tilldelningsbeslut vårdval gynekologi i öppenvård Avtalstid är 2016-10-17 till och med 2020-10-16. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson Ekeby Hälsocenter AB Mats Brolin Mats Brolin Tilldelningsbeslut LOV influensa- och pneumokockvaccinationer Avtalstid är 2016-10-01 till och med 2020-09-30. Vårdgivare Länsvaccinationer Org.nr 556729-1611 Länsvaccinationer Org.nr 556729-1611 Länsvaccinationer Org.nr 556729-1611 Länsvaccinationer Org.nr 556729-1611 Mottagningsadress, öppettider Neptunigatan 2, Öregrund Varannan lördag 11-13 Sköldungagatan 57, Uppsala Vardagar 12-17 Sysslomansgatan 6, Uppsala Vardagar 12-17 Stationsgatan 1, Tierp Varannan torsdag 12-15 Kontaktperson Christian Ahlgren Christian Ahlgren Christian Ahlgren Christian Ahlgren

8 (8) Länsvaccinationer Org.nr 556729-1611 Länsvaccinationer Org.nr 556729-1611 Forsbygatan 6 D, Knivsta Varannan onsdag 10-11 Vaccinationsbuss Vardagar mars - november Christian Ahlgren Christian Ahlgren Antagande av ansökan om att ingå samverkansavtal vid ersättningsetablering enlig lagen om läkarvårdsersättning specialitet kirurgi Peter Åkerud är godkänd och tilldelas samverkansavtal inom specialiteten kirurgi. Beslutet gäller under förutsättning att Landstinget i Uppsala läns nuvarande samverkansavtal med Bo Vilhelmsson upphör i samband med att verksamheten övertas. Vidare gäller beslutet under förutsättning att Stockholms läns landstings nuvarande samverkansavtal med Peter Åkerud upphör i samband med att verksamheten övertas. Datum då samverkansavtalet träder ikraft överenskommes mellan parterna efter tilldelningsbeslutet. Samverkansavtalet gäller tills vidare från det datum då avtalet träder ikraft. Tilldelningsbeslut enligt lagen om läkarvårdsersättning Mohammad Alimohammadi är godkänd och tilldelas samverkansavtal inom specialiteten hud- och könssjukdomar. Beslutet gäller under förutsättning att nuvarande samverkansavtal med Olof Tydén upphör i samband med att verksamheten övertas. Datum då samverkansavtalet träder ikraft överenskommes mellan parterna efter tilldelningsbeslutet. Samverkansavtalet gäller tills vidare från det datum då avtalet träder ikraft.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 Dnr SHS 2016-0036 94 Rapport, sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Akademiska sjukhuset 2016-08-22 Sjukhusdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen 31 augusti 2016 Sommaren I skrivande stund har jag inte fått alla siffror, men mitt generella intryck är att sommaren på sjukhuset har varit relativt bra. Det har varit hårt tryck i perioder, men generellt sett har det gått bra och vi har i stort sett kunnat hålla öppet det antal platser som vi hade planerat för. Antalet överbeläggningar har varit något lägre än föregående sommar. Väntetider till kommunerna (till och med juli) har varit förhållandevis korta förutom Tierp som haft långa väntetider för att ta emot patienter. Det har framför allt berott på att kommunen har haft ett lågt avflöde. Förhandlingar med Vårdförbundet Arbetsgivaren och Vårdförbundet träffades den 4 augusti och hade under förhandlingen ett konstruktivt samtal om arbetstidsmodellerna. Båda parterna uppfattade mötet som positivt och något som kan ligga till grund för ett fortsatt samarbete. Dessutom har parterna enats om en förlängning av det tidigare uppsagda flextidsavtalet, dock som längst till och med sista augusti 2017, i avvaktan på hur arbetet med arbetstidsmodellerna fortskrider. Ny marknadschef Akademiska sjukhuset har anställt en ny marknadschef; Robert Arktell. Robert är 38 år och kommer närmast från en tjänst som försörjningschef vid Primärvården i Landstinget i Uppsala län. Med en bred erfarenhet av förhandlingar och avtalsfrågor, tillsammans med en stark servicekänsla, har han alla förutsättningar att lyckas i sin roll som marknadschef. Kvalitetsbokslut för 2015 Nu finns sjukhusets tredje kvalitetsbokslut för läsning. I det beskriver vi sjukhusets förbättrings- och utvecklingsarbete under 2015. Bokslutet är ett led i sjukhusets strävan att skapa största värde för patienterna. I kvalitetsbokslutet kan ni bland annat läsa om: Värdebaserad vård Standardiserade vårdförlopp i cancervården God vård-perspektivet Patientsäkerhetsarbete Resultat från Öppna jämförelser Kvalitetscertifiering Verksamhetsområdenas kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Akutläkarsatsning ska öka kvaliteten och minska väntetiden på akuten Fler akutläkare utbildas och nya arbetssätt införs på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Akutläkare ska möta patienten redan i dörren för att påskynda handläggning, beslut om utredning, inläggning eller eventuell hänvisning till annan vårdinstans. Målet är att nya arbetssätt, med akutläkare i första linjen, både ska effektivisera patientflödet och minska patientens väntan till läkare och behandling. Detta förväntas både höja patientsäkerheten och bidra till en bättre arbetsmiljö. Tre nya ST-läkare i akutsjukvård har rekryterats inför hösten, och ytterligare tre per termin ska rekryteras framöver. Nya system för rörpost och läkemedelshantering Rörpostsystemet vid Akademiska sjukhuset ska ersättas av ett nytt system, en så kallad smågodstransportör. Den främsta fördelen med ett nytt, modernt rörpostsystem är att man kan skicka

många fler godstyper än med det befintliga. I första hand används systemet för att transportera medicinska produkter, till exempel prover som ska analyseras i laboratorier. Men också andra godsslag kan skickas i transportören, som blod, plasma, läkemedel och färdigberedda lösningar från apoteket. Första etappen av det nya systemet beräknas stå klart samtidigt som ingång 100 tas i drift. Akademiska sjukhuset ska även upphandla ett automatiserat system för ompackning, lagerhållning och distribution av läkemedel. För en säkrare och effektivare hantering ska ett robotsystem användas för ompaketering av läkemedel till dospåsar. Satsningen är ett led i moderniseringen av hela läkemedelshanteringen. Unik kvalitetscertifiering Plastik- och käkkirurgi vid Akademiska har som första kirurgiska verksamhet i Sverige erhållit en bred kvalitetscertifiering av sitt arbetssätt och kvalitetsledningssystem. Certifieringen säkerställer att Akademiska har ett arbetssätt som gagnar patientsäkerheten med kvalitet och patienternas bästa i ständigt fokus. Plastik- och käkkirurgin har certifierats enligt ISO 9001 och SS-EN 15224. Det innebär speciella krav för hälso- och sjukvården när det gäller kliniska processer och riskhantering, såsom en kontinuerlig leverans av hälso- och sjukvårdstjänster som uppfyller patienternas krav och med målsättning att förbättra patienttillfredsställelsen. En effekt av certifieringen är att verksamheten etablerat en kvalitetsorganisation som leds av en kvalitetsansvarig, samt en kvalitetssamordnare per avdelning. Forskning och utveckling Kortare väntan till provtagning och cancerbesked men också snabbare behandlingsstart. Det är några exempel på hur vården för patienter med prostatacancer förbättrats genom införandet av värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset. Resultaten presenterades den 5 juli på ett seminarium i Almedalen tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset. I september införs ett snabbspår vid Akademiska sjukhuset för patienter i Uppsala län med ospecifika symtom som kan bero på cancer. Primärvården ska kunna remittera direkt till medicinmottagningen för snabbutredning. Syftet är att minska patienternas väntan till diagnos och behandling. Över hälften av alla män med prostatacancer av lågrisktyp överbehandlas med operation eller strålning, med risk för svåra biverkningar. Att många väljer bort aktiv monitorering som alternativ beror på otydliga riktlinjer om uppföljning och när beslut ska tas om botande behandling. Inom kort startar en multicenterstudie ledd från Akademiska sjukhuset som syftar till att nå nationell samsyn. Uppsala i augusti 2016 Per Elowsson Sjukhusdirektör

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 Handläggare: Björn Larsson Dnr SHS 2016-0040 95 Månadsrapporter för juli 2016 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att lägga sjukhusstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för juli 2016 enligt bilagor till handlingarna. Ärendet Tillgängligheten på Akademiska sjukhuset är fortsatt låg. Tillgängligheten är lägre än samma period föregående år. Samtidigt behandlas fler patienter i den elektiva vården. Tillgängligheten på Lasarettet i Enköping är trots en minskning i juli fortfarande hög. Personalförsörjningsläget för sjuksköterskor inom intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter samt inom slutenvården är fortsatt ansträngt. Antalet årsarbetare ökar jämfört med samma period föregående år vilket delvis beror på senarelagd redovisning av läkarnas semesteruttag. Sjukhusstyrelsens prognostiserade resultat för hela verksamheten är minus 106 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen är kopplad till förändringen av den specialiserade hemsjukvården på Lasarettet i Enköping där förändringstakten har reviderats, vilket påverkar ekonomin negativt. Bilagor: Månadsrapport för sjukhusstyrelsens totala verksamhet Förvaltningarnas månadsrapporter Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Månadsrapport juli 2016 Sjukhusstyrelsens totala verksamhet SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Tillgängligheten på Akademiska sjukhuset är fortsatt låg. Tillgängligheten är lägre än samma period föregående år. Samtidigt behandlas fler patienter i den elektiva vården. Tillgängligheten på Lasarettet i Enköping är trots en minskning i juli fortfarande hög. Personalförsörjningsläget för sjuksköterskor inom intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter samt inom slutenvården är fortsatt ansträngt. Antalet årsarbetare ökar jämfört med samma period föregående år vilket delvis beror på senarelagd redovisning av läkarnas semesteruttag. Sjukhusstyrelsens prognostiserade resultat för hela verksamheten är minus 106 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen är kopplad till förändringen av den specialiserade hemsjukvården på Lasarettet i Enköping där förändringstakten har reviderats, vilket påverkar ekonomin negativt. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgängligheten har försämrats under sommaren. Jämfört med samma period föregående år noterar Akademiska sjukhuset en försämrad tillgänglighet och fler patienter väntar på vård. Samtidigt har 1 587 (2 %) fler patienter behandlats i den elektiva vården. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall 90 dgr fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök Akademiska sjukhuset 64 % 41 % 68 % 11 297 3 762 Operation Akademiska sjukhuset 69 % 46 % 76 % 3 665 1 041 Besök Lasarettet i Enköping 89 % 62 % 97 % 1 486 159 Operation Lasarettet i Enköping 98 % 62 % 99 % 672 15 Inom Akademiska sjukhuset är trenden att vårdkomplexiteten ökar. Medelvårdtiden ökar jämfört med föregående år vilket kan vara en effekt av den ökade vårdkomplexiteten. PERSPEKTIV: PRODUKTION Den sammanlagda produktionen för Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping var under såväl budgeterad volym som föregående års volym för både juni och juli. För perioden januari till juli är emellertid den sammanlagda produktionen för sjukhuset och lasarettet fortsatt över budgeterad produktionsvolym. Akademiska sjukhusets öppenvårdsproduktion överstiger budget medan slutenvården ligger något under budget för perioden januari till juli. Såväl C-länsproduktionen som riks- och regionproduktionen ligger över budgeterad produktionsvolym. Detta tack vare hög produktion inom öppenvården. De verksamhetsområden som producerar mer än budgeterat är framförallt specialmedicin, ögonsjukdomar, blod- och tumörsjukdomar och akademiska barnsjukhuset. Lasarettets öppenvårdsproduktion ligger något under budget för perioden januari till juli medan slutenvårdsproduktionen överstiger budget. Den förändrade införandetakten av LAH gör att slutenvårdstillfällena kommer vara fler än budgeterat under perioden april till september.

2 (6) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Akademiska sjukhuset rapporterar även efter juli att det är ett ansträngt personalförsörjningsläge för sjuksköterskor inom intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter samt inom slutenvården. Utbildningssatsningen fortsätter för vidareutbildning av sjuksköterskor samt översynen av arbetstidsmodellerna. Antalet årsarbetare ökar jämfört med samma period föregående år vilket delvis beror på senarelagd redovisning av läkarnas semesteruttag. Inhyrd personal ökar när det gäller sjuksköterskor samtidigt som inhyrda läkare har minskat, framför allt inom psykiatrin. Sjukfrånvaron är fortsatt hög, 5,5 procent, och sjukhuset genomför insatser för att stötta och rehabilitera långtidssjukskrivna medarbetare. Målet om en sjukfrånvaro på 4,5 procent bedöms inte kunna uppnås. Även lasarettet i Enköping rapporterar ett fortsatt ansträngt personalförsörjningsläge för specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor vilket leder till höga kostnader för inhyrd personal. Åtgärder för att minska kostnaderna har vidtagits, bland annat har tre specialistläkare med examen från Europa rekryterats samt att två sjuksköterskor har genomgått vidareutbildning med inriktning intensivvård. Antalet årsarbetare har ökat då vakanta tjänster har tillsatts, men fortfarande kvarstår vakanser. Den totala sjukfrånvaron ligger efter juli i nivå med samma period i fjol och är 4,7 procent. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum juli Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogno s 2016 Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 6 499-6 426 - Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 1,1% Inhyrd personal, antal årsarbetare 49 17 35 52 Inhyrd personal, mnkr 39 21 15 55

Obs! Akademiska anger antal årsarbetare 1 exkl projekt i sin tabell. Ovan är inkl projekt enligt vedertagen definition. PERSPEKTIV: EKONOMI Total ekonomi för sjukhusstyrelsen Det ackumulerade resultatet till och med juli avviker positivt mot budgeten med 53 miljoner kronor. Intäkterna är 69 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket är kopplat till högre intäkter för riks- och regionvård på Akademiska sjukhuset. Kostnaderna avviker negativt med 16 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen beror främst på högre kostnader för löner och inhyrd personal. Främst har lönekostnader läkare och kostnader för inhyrd personal ökat i förhållande till budget. Sjukhusstyrelsens totala verksamhet har efter juli en årsprognos på minus 106 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset prognostiserar ett resultat enligt budget. Lasarettet i Enköping kvarstår med en årsprognos på minus 6 miljoner kronor. För att lasarettet ska kunna hålla den prognosen krävs det att radiologiintäkterna ökar under hösten samt att LAH får genomslag under hösten. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet prognostiserar ett resultat enligt budget. Dock har SHS ackumulerade resultat kraftigt förbättrats under sommaren. Från att ha haft ett utfall som totalt sett motsvarar budget är utfallet efter juli positivt om cirka 23 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen beror på lägre kostnader inom LoU, nationella taxan och LOV. Avvikelsen beror främst på periodisering och kostnaderna spås därför öka under hösten varför prognosen på helårsbasis ligger kvar på ett nollresultat. 3 (6) 50 000 0-50 000-100 000-150 000 Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall SHS totala verksamhet, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter 1 306 1 230 75 Övriga intäkter 7 656 7 663-6 Personalkostnader inkl inhyrd -3 120-3 066-53 Övriga kostnader -5 809-5 846 37 Resultat 33-19 53 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Bruttokostnad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack nettokostnad SHS totala verksamhet, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Förändring budgetutfall i % Verksamhetens intäkter 2 067 1 998 3,4% Verksamhetens kostnader -5 519-5 478 0,7% Avskrivningar -97-126 -22,9% Nettokostnad -3 549-3 605-1,6% Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnaden har legat under budgeten alla månader förutom i april och juli. Sammanlagt är dock bruttokostnaden högre än budget. Jämfört med budget så är nettokostnaden lägre, vilket är positivt. Anledningen till detta är en eftersläpande periodisering. Kostnaderna kommer därför att öka under hösten. 1 I närvarotiden omvandlad till årsarbetare ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

Rullande 12 Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Mnkr 2 300 2 250 2 200 2 150 2 100 2 050 2 000 Rullande12 Riks- och regionintäkter Mnkr 750 700 650 600 550 Rullande12 medicinskt material 4 (6) Utfall R/R Budget R/R Utfall Budget Sett över rullande 12-månaders perioder så har riks- och regionintäkterna tidigare legat under budget. Vid de senaste mätpunkterna har ett trendbrott skett och efter senaste mätpunkten ligger nu intäkterna betydligt över budget. Sett över rullande 12-månaders perioder ligger medicinskt material konsekvent över budgeterad nivå. Som grafen ovan visar så närmar sig utfall budget. Mnkr 5 300 5 250 5 200 5 150 5 100 5 050 5 000 4 950 4 900 Rullande12 lönekostn inkl inhyrd personal Mnkr 850 840 830 820 810 800 Rullande12 läkemedelskostnader Utfall Budget Utfall Budget Sett över rullande 12-månaders perioder så har lönekostnaderna närmat sig budgeterad nivå. Efter att utfallet vid de senaste mättillfällena legat i paritet med budget så har nu kostnaderna ökat vid det senaste mättillfället. Detta är kopplat till att årsarbetarna kraftigt har ökat under juli 2016 jämfört med juli 2015. Kostnaderna för läkemedel har tidigare överstigit budgeterade nivåer. Detta ändrades under föregående år och nu är alltså kostnadsnivåerna under budgeterad nivå. Vid de senaste mättillfällena ligger utfallet under budgeterad nivå men vid det senaste mättillfället ökar dock utfallet igen och ligger nu i paritet med budgeterad nivå. Ekonomi sjukhusstyrelsens egen verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet, mnkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet 3 587 3 587 6 150 6 150 Kostnad upphandlade avtal, LOU och nationella taxa -172-189 -325-324 Kostnad vårdval LOV -64-73 -125-124 Kostnader fast ersättning egna verksamheter -3 303-3 301-5 658-5 661 Kostnader övrig verksamhet -26-24 -42-42 Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet 23 0 0 0

5 (6) BILAGOR Årsprognos sjukhusstyrelsens totala verksamhet Årsprognos, tkr Utfall 201601-201607 Budget 201601-201607 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 3 587 479 3 587 477 6 149 960 6 149 960 0 Intäkt fast ersättning 3 303 031 3 299 439 5 658 268 5 659 055 787 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 30 197 32 975 57 670 58 744 1 074 Riks-/regionsjukvård 1 305 592 1 230 464 2 150 430 2 154 356 3 926 Patientavgifter sjukvård 50 719 53 534 93 878 93 878 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 11 097 11 475 22 500 22 500 0 Alf 158 845 158 815 283 645 283 645 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 4 681 7 628 8 382 8 382 0 Övriga intäkter 510 254 511 231 901 931 926 931 25 000 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 Summa intäkter 8 961 896 8 893 038 15 326 663 15 357 451 30 787 Lönekostnader inkl inhyrd personal -3 081 202-3 022 453-5 257 663-5 293 740-36 078 Övriga personalkostnader -38 517-44 029-76 463-77 250-787 Kostnad fast ersättning -3 303 031-3 300 657-5 658 269-5 660 958-2 689 Köpt vård -341 018-364 113-633 014-650 325-17 311 Läkemedel -550 853-539 360-949 469-949 469 0 Medicinsk service -82 904-82 068-142 020-145 520-3 500 Köpt tandteknik och tandvård -90-78 -135-135 0 Medicinskt material -392 451-388 285-679 936-694 936-15 000 Lokal- och fastighetskostnader -463 314-473 142-811 907-790 436 21 470 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -568 244-564 360-988 392-1 007 786-19 393 Finansiell nettokostnad -9 751-7 747-13 286-13 286 0 Avskrivningar/nedskrivningar -97 208-126 019-216 111-179 611 36 500 Summa kostnader -8 928 582-8 912 312-15 426 665-15 463 452-36 787 RESULTAT 33 314-19 274-100 001-106 001-6 000 INVESTERINGSVERKSAMHET -3 549 096-3 605 413-6 245 056-6 249 154 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar -2 317 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -117 949-287 589-493 010-260 246 232 764

6 (6) Specifikation sjukhusstyrelsens egen verksamhet Anslagsintäkter Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Summa intäkter sjukhusstyrelsens verksamhet 3 587 479 3 587 477-6 149 960 6 149 960 Kostnader specialistvård - upphandlade avtal LOU och den nationella taxan, tkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Privata specialistläkare 45 285 55 417 84 217 95 000 95 000 Läkemedelsförskrivning privata specialistläkare 28 692 28 875 46 659 49 500 49 500 Läkemedelsförskrivning utanför c-län 37 003 34 417 60 514 59 000 59 000 Privata sjukgymnaster 11 109 12 833 19 937 22 000 22 000 Mammografi 6 082 10 208 11 784 17 500 17 500 Psykiatri Norduppland 12 950 14 583 23 586 25 000 25 000 Elisabethsjukhuset 23 853 20 708 35 472 35 500 35 500 Rehab Vidarkliniken 81 251 330 430 430 Vårdgaranti 6 851 12 046 19 853 20 650 19 661 Summa 171 906 189 338 302 352 324 580 323 591 Kostnader specialistvård - vårdval LOV, tkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Fotterapeuter 3 810 4 375 6 833 7 500 7 500 Gynekologi 19 440 20 417 30 202 35 000 35 000 Höft- och knäprotesoperationer 19 121 23 333 38 044 40 000 40 000 Katarakter 14 130 14 583 22 463 25 000 25 000 Ögonbottenfoto 632 2 742 3 971 4 700 4 700 Ögon 5 828 5 250 6 369 9 000 9 000 Öron, näsa, hals 975 2 333 1 480 4 000 2 300 Summa 63 936 73 033 109 362 125 200 123 500 Kostnader fast ersättning egna verksamheter Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Fast ersättning Akademiska sjukhuset 3 046 540 3 044 232 5 003 235 5 218 684 5 221 306 Fast ersättning Lasarettet i Enköping 256 491 256 425 429 025 439 585 439 652 Summa 3 303 031 3 300 657 5 432 260 5 658 269 5 660 958 Kostnader övrig verksamhet Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Beslutade projektmedel 1 750 1 750-3 000 3 000 Öppen specialistvård utanför C-län 18 018 15 750-27 000 27 000 Reserverade verksamhetsmedel 5 848 6 948-11 911 11 911 Summa 25 616 24 448-41 911 41 911 Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet 22 991 0-0 0

Månadsrapport juli 2016 Akademiska sjukhuset SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Sjukhusets produktion är över budgeterad nivå för öppenvården och i princip enligt budget för slutenvården. Antalet behandlade patienter har ökat med drygt 2 procent jämfört med samma period föregående år, det är riks- och regionvården som ökar mest då antalet behandlade patienter har ökat med 6 procent. Trots produktionsökningen kvarstår problemen med att uppfylla tillgänglighetsmålen. Fortsatta åtgärder vidtas för att långsiktigt stärka tillgängligheten. Det är ett ansträngt personalförsörjningsläge för sjuksköterskor vilket leder till fortsatta kapacitetsutmaningar på intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter och inom slutenvården. För att förbättra personalförsörjningsläget fortsätter sjukhuset bland annat med utbildningssatsningen på vidareutbildade sjuksköterskor och översyn av arbetstidsmodellerna. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år och målet för sjukfrånvaro på 4,5 procent bedöms inte kunna uppnås. Det genomförs omfattande extrainsatser för att stötta och rehabilitera långtidssjukskrivna medarbetare. Sjukhusets ekonomi är fortsatt något bättre än budget i perioden vilket beror på en lägre kostnadsutveckling jämfört med tidigare år samtidigt som intäkterna för riks- och regionvården har ökat. Det är dock ett fortsatt ansträngt ekonomiskt läge och för att klara den ekonomiska budgeten krävs det att beslutade åtgärder verkställs enligt plan. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Sjukhuset har fortsatta problem att leverera en tillgänglig vård inom vissa verksamhetsområden. Jämfört med samma period föregående år noteras en försämrad tillgänglighet och fler patienter väntar på vård. Samtidigt har 1 587 (2 %) fler patienter behandlats i den elektiva vården. Sjukhuset har fortsatt stora utmaningar att förbättra såväl remisshantering som produktionsplanering. Nya behandlingsmetoder och nya arbetssätt utvecklas fortlöpande för att möta det ökade vårdbehovet. Prognosen för helåret är att sjukhuset kommer att stärka tillgängligheten men inte nå målet 100 procent. Snittvikten (DRG) per slutenvårdskontakt fortsätter att öka och är nu 4 procent högre jämfört med 2015 vilket står för en ökad vårdkomplexitet. Sjukhuset har i juni och juli i princip haft lika många disponibla vårdplatser jämfört med 2015 men en högre medelvårdtid och en betydligt högre snittvikt (DRG) per slutenvårdskontakt. Trots en ansträngd vårdplatssituation har arbetet med vårdplatskoordineringen inneburit att antalet överbeläggningar minskat något. Medelvårdtiden för riks- och regionpatienter har ökat med 3 procent jämfört med föregående år. En av förklaringarna är att snittvikten (DRG) per slutenvårdskontakt har ökat med 8 procent för riks- och regionvården.

2 (8) Medelvårdtiden under perioden minskar för C-länspatienter inom somatisk vård medan riks- och region ökar. Den psykiatriska vården bedöms i stort sett ha oförändrad medelvårdtid, men fluktuerar över tid. Under perioden juni-juli har medelvårdtiden ökat något, vilket ger en viss effekt på produktionen. Antalet utskrivningsklara patienter har haft en positiv utveckling hittills i år. Antalet minskar varje månad förutom i juli då sjukhuset hade i medeltal 4 fler utskrivningsklara patienter. Andelen utskrivningsklara patienter i förhållande till disponibla vårdplatser ökar under sommaren. Vårdgarantin är lagstadgad. Vård ska erbjudas inom 90 dagar från tid då beslut tagits om besök eller operation vid specialistvård. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 64% 41% 68% 11 297 3 762 Operation** 69% 46% 76% 3 665 1 041 *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård Diagram ovan avser juli månad. Försämring av vårdgarantiuppfyllelsen på grund av högre prioritering av akut sjuka under sommarperioden. Diagram ovan avser juli månad. Försämring av vårdgarantiuppfyllelsen pga. högre prioritering av akut sjuka under sommarperioden.

3 (8) PERSPEKTIV: PRODUKTION Sjukhusets vårdproduktion överstiger budget för öppenvården och är i stort i nivå med budget för slutenvården. Samtliga månader, utom mars och perioden juni-juli, har ett positivt utfall jämfört med budget. Prognosen för helåret är att sjukhuset förväntas uppnå en produktion i enlighet med budget. Antal operationer under perioden har ökat med 6,6 procent och operationstimmarna med 4,6 procent jämfört med 2015. Ökningen förklaras delvis av den nyöppnade operationsverksamheten vid Samariterhemmet. Operationsverksamheten under sommaren är i stort i nivå med föregående år. Verksamhetsområden som producerar bättre än plan är framförallt specialmedicin, ögonsjukdomar, akademiska barnsjukhuset och blod- och tumörsjukdomar. C-länsproduktionen överstiger budget med 4 223 kontakter (1 %). Under juni och juli understeg produktionen budget. Riks- och regionproduktionen fortsätter att öka jämfört med budget 4 526 kontakter (11 %). Under juni och juli har produktionen överstigit budget men den slutna vården är lägre än budget, minus 100 kontakter (-5 %).

4 (8) PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Verksamhetsområde plastik- och käkkirurgi har som första kirurgiska verksamhet i Sverige erhållit en bred kvalitetscertifiering av sitt arbetssätt och kvalitetsledningssystem. Certifieringen säkerställer att verksamheten har ett arbetssätt som gagnar patientsäkerheten med kvalitet och patienternas bästa i ständigt fokus. En effekt av certifieringen är att verksamheten etablerat en kvalitetsorganisation. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset utbildas fler akutläkare och nya arbetssätt införs. Målet är att effektivisera patientflödet och minska patientens väntan till läkare och behandling. Detta förväntas både höja patientsäkerheten och bidra till en bättre arbetsmiljö. Tre nya ST-läkare i akutsjukvård har rekryterats inför hösten, och ytterligare tre per termin ska rekryteras framöver. Vården för patienter med prostatacancer har förbättrats genom införandet av värdebaserad vård. Kortare väntan till provtagning, cancerbesked och snabbare behandlingsstart är några av förbättringarna. Resultaten presenterades den 5 juli på ett seminarium i Almedalen tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Personalkostnader inklusive inhyrd personal har ett underskott i perioden mot budget med 46 miljoner kronor vilket delvis är en senarelagd redovisning av läkares semesteruttag samt en periodiseringseffekt. Sjuksköterskevakanserna kvarstår vilket innebär att ökade kostnader för inhyrd personal, samt ökad kostnad för övertid. Närvarotiden är 5 898 årsarbetare och ökar med 41 årsarbetare (0,7 %) jämfört med samma period föregående år. I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

5 (8) Årsarbetarna för perioden är något högre än föregående år (41 årsarbetare) vilket delvis beror på senarelagd redovisning av läkarnas semesteruttag. Antalet sjuksköterskor är 19 årsarbetare färre jämfört med samma period föregående år. Eftersom antalet sjuksköterskor är färre än planerat har inhyrd personal ökat. Inhyrda läkare har minskat med 34 procent, framförallt inom verksamhetsområde psykiatri. Sjukfrånvaron följer samma utvecklingskurva som tidigare år men på en högre nivå. Sjukhuset har förstärkt arbetet med att säkerställa en aktiv rehabilitering i syfte att öka arbetsförmåga och återgång i tjänst. PERSPEKTIV: EKONOMI Budgetavvikelsen i perioden är plus 36 miljoner kronor. Periodens utfall avviker positivt på intäktssidan med 66 miljoner kronor vilket främst beror på utvecklingen av riks- och regionintäkterna i förhållande till periodiserad budget under juni och juli. Detta kan delvis förklaras av en ökad riks- och regionproduktion och förändrade redovisningsrutiner. Avvikelsen i perioden inbegriper även osäkerhet kring effekterna av den nya prislistan. Kostnadssidan visar en negativ avvikelse på 30 miljoner kronor mot budget vilket främst är ett resultat av ökade personalkostnader inklusive inhyrd personal under juni och juli. Främst har lönekostnader läkare och kostnader för inhyrd personal ökat i förhållande till budget. Den sammantagna årsprognosen är i nivå med resultatkravet i budgeten. Mnkr 100 0-100 -200-300 Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter 1 269 1 201 1 146 68 Övriga intäkter 3 741 3 744 3 549-2 Personalkostnader inkl inhyrd -2 899-2 855-2 791-44 Övriga kostnader -2 096-2 110-2 056 14 Resultat 15-20 -151 36 Ack utfall 2016 Ack Budget 2016 Ack utfall 2015 Det ekonomiska resultatet i perioden är plus 15 miljoner kronor och budgetavvikelsen är plus 36 miljoner kronor. Periodens positiva budgetavvikelse förklaras delvis av oförbrukade ALF-medel (14 mnkr) och obudgeterade och ännu ej periodiserade intäkter av statliga medel (ca 20 mnkr). Intäktssidan avviker positivt mot budget med 1,3 procent, främst på grund av en fortsatt positiv utveckling av riks- och regionintäkterna under juni och juli. Övriga intäkter i princip enligt budget. Kostnadssidan avviker negativt med 0,6 procent. Det är främst lönekostnaderna för läkare och inhyrd personal som förklarar det negativa utfallet mot budget. Övriga kostnader visar ett fortsatt överskott mot budget, vilket beror till stor del på oförbrukade ALF-medel och oförbrukad budget för avskrivningar.

6 (8) Mnkr 1 000 800 600 400 200 Bruttokostnad 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% % förändring Nettokostnad Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 1 959 1 894 1 769 10,7% Verksamhetens kostnader -4 894-4 839-4 727 3,5% Avskrivningar -92-119 -84 8,8% Nettokostnad -3 027-3 064-3 042-0,5% 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad %- förändring ack jmf fg år 0,00% Bruttokostnaden för aktuell period är högre än periodiserad budget vilket främst förklaras av senarelagd redovisning av läkares semesteruttag samt periodiseringseffekter av lönekostnader. Jämfört med föregående år ökar den ackumulerade bruttokostnaden med 1,1 procent utöver prisuppräkningen mellan åren. Nettokostnaden har minskat med 0,5 procent jämfört med föregående år. En positiv utveckling av främst riksoch regionintäkterna jämfört med föregående år väger upp ökningen av verksamhetens kostnader, främst lönekostnader inklusive inhyrd personal samt ökade kostnader för avskrivningar. Rullande12 Riks- och regionintäkter Mnkr 2 300 2 250 2 200 2 150 2 100 2 050 2 000 1 950 1 900 1 850 1 800 Utfall R/R Budget R/R Budgetavvikelsen för riks- och regionintäkter i perioden är plus 68 miljoner kronor. Enligt rullande 12-månadersutfallet är riks- och regionintäkten 2 208 miljoner kronor, vilket är drygt 3 procent över budgetkravet för 2016. Per Elowsson Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av Produktionsbudget

BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall 201601-201607 Budget 201601-201607 Utfall 201501-201507 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 3 046 540 3 043 015 2 920 872 5 003 235 5 218 684 5 219 471 787 1) Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 562 0 0 0 Vårdvalsersättning 8 982 11 237 11 132 19 231 19 614 19 614 0 Riks-/regionsjukvård 1 268 990 1 200 751 1 146 054 2 084 965 2 099 388 2 099 388 0 Patientavgifter sjukvård 43 627 47 298 42 998 75 494 83 051 83 051 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 11 097 11 475 11 379 21 024 22 500 22 500 0 Alf 158 845 158 815 143 311 313 343 283 645 283 645 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 4 681 7 628 5 509 8 023 8 382 8 382 0 Övriga intäkter 467 620 464 348 414 249 800 364 820 369 847 369 27 000 2) Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 5 010 383 4 944 566 4 695 504 8 326 241 8 555 633 8 583 420 27 787 Lönekostnader inkl inhyrd personal -2 864 000-2 814 388-2 752 765-4 793 294-4 897 611-4 924 611-27 000 3) Övriga personalkostnader -35 412-40 567-37 870-71 694-70 527-71 314-787 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -139 352-137 191-130 697-261 400-244 001-264 001-20 000 4) Läkemedel -473 795-465 627-467 083-790 443-823 122-823 122 0 Medicinsk service -56 208-54 973-59 977-105 036-95 379-95 379 0 Köpt tandteknik och tandvård -90-78 -95-127 -135-135 0 Medicinskt material -372 803-368 074-354 373-645 001-644 811-659 811-15 000 5) Lokal- och fastighetskostnader -435 428-445 568-426 388-740 218-764 637-744 637 20 000 6) Trafikkostnader 0 0-2 -2 0 0 0 Övriga kostnader -516 934-512 304-497 315-942 956-899 115-919 115-20 000 7) Finansiell nettokostnad -9 174-7 258-35 228-61 403-12 448-12 448 0 Avskrivningar/nedskrivningar -91 819-118 865-84 356-147 699-203 847-168 847 35 000 8) Summa kostnader -4 995 015-4 964 893-4 846 150-8 559 274-8 655 634-8 683 420-27 787 RESULTAT 15 367-20 327-150 646-233 033-100 000-100 000 0 INVESTERINGSVERKSAMHET -3 026 680-3 063 711-3 041 799-5 182 888-5 314 618-5 315 405 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar -2 317 0-9 384-13 989 0 0 0 Övriga materiella investeringar -111 400-281 612-132 238-220 037-482 764-250 000 232 764 Noter: 1) Prognosen för "Intäkt fast ersättning" avviker mot budget med +0,8 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2015 på +1,7 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2016 för icke uppnådda mål på -0,8 mnkr. Avvikelsen påverkar prognosen på kostndssidan med motsvarande belopp. Prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen avviker med +27 mnkr mot budget. Avvikelsen motsvarar ej budgeterade statliga medel för psykiatrin och kvinnosjukvården. 3) Prognosen avviker med -27 mnkr mot budget. Prognosavvikelsen motsvarar kostnader för Kommunals löneöversyn utöver budget, kostnader för inhyrd personal inom vissa kompetenser för att upprätthålla produktionen och klara tillgängligheten samt uteblivna helårseffekter av den utfördelade kostnadsanpassningen på personalresursen. 4) Prognosen avviker med -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 6,7 % lägre än utfallet i bokslutet 2015 vilket vi bedömer som svårt att infria eftersom kostnaderna för egen remiss ökar. Kostnaderna för köpt vård med specialistvårdsremiss, valfrihetsremiss och vårdgarantin minskar jämfört med föregående år, det vill säga påverkbara kostnader. 5) Prognosen avviker med -15 mnkr mot budget. Årsbudgeten är i princip den samma som bokslut 2015 vilket innebär att det finns ett inbyggt kostnadsanpassningskrav och åtgärder för att klara kostnadsökningen mellan åren. Helårseffekter av dessa åtgärder uppnås ej. 6) Årsprognos avviker med +20 mnkr mot budget. Utgör främst nettoeffekten av prognosjusteringar från lanstingsservice för lägre avtalspriser och tillkommande kostnader för inhyrda lokaler. Finns även positiv effekt på grund av fördröjningar i FAS-projektet. 7) Prognos avviker -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 4,6 % lägre än bokslutet 2015. Helårseffekt av inarbetade åtgärder bedöms ej uppnås. 8) Prognos avviker med +35 mnkr mot budget. Investeringar, främst FAS, genomförs inte i den takt som planerats vilket innebär att investeringsramen och budgeten för avskrivningar inte nyttjas enligt plan.

BILAGA 2 UPPFÖLJNING AV PRODUKTIONSBUDGET Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 2016 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Slutenvård Slutenvård Clän 3 202 3 312 3 546 3 448 3 431 3 075 2 734 22 748 RiksRegion 956 1 171 1 206 1 212 1 281 1 244 771 7 841 Slutenvård Summa 4 158 4 483 4 752 4 660 4 712 4 319 3 505 0 0 0 0 0 30 589 Slutenvård Summa 4 158 4 483 4 752 4 660 4 712 4 319 3 505 0 0 0 0 0 30 589 Öppenvård Dagsjukvård Clän 3 231 3 647 3 644 3 616 3 587 3 224 2 125 23 074 RiksRegion 386 488 497 462 498 454 212 2 997 Dagsjukvård Summa 3 617 4 135 4 141 4 078 4 085 3 678 2 337 0 0 0 0 0 26 071 Läkarbesök Clän 24 971 27 419 28 040 27 607 28 278 25 739 17 729 179 783 RiksRegion 3 069 3 419 3 478 3 627 3 762 3 638 2 355 23 348 Läkarbesök Summa 28 040 30 838 31 518 31 234 32 040 29 377 20 084 0 0 0 0 0 203 131 Övriga besök Clän 22 511 26 611 27 621 27 078 27 696 22 709 13 763 167 989 RiksRegion 1 472 1 680 2 113 1 995 2 024 1 791 1 248 12 323 Övriga besök Summa 23 983 28 291 29 734 29 073 29 720 24 500 15 011 0 0 0 0 0 180 312 Öppenvård Summa 55 640 63 264 65 393 64 385 65 845 57 555 37 432 0 0 0 0 0 409 514 AS Summa 59 798 67 747 70 145 69 045 70 557 61 874 40 937 0 0 0 0 0 440 103 Totalsumma 59 798 67 747 70 145 69 045 70 557 61 874 40 937 0 0 0 0 0 440 103 C-län/Riks- och Region jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Clän 53 915 60 989 62 851 61 749 62 992 54 747 36 351 0 0 0 0 0 393 594 RiksRegion 5 883 6 758 7 294 7 296 7 565 7 127 4 586 0 0 0 0 0 46 509 Totalsumma 59 798 67 747 70 145 69 045 70 557 61 874 40 937 0 0 0 0 0 440 103

Månadsrapport juli 2016 Lasarettet i Enköping SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Lasarettet i Enköping redovisar efter juli månad ett resultat om -5 miljoner kronor vilket understiger årets budget med 6 miljoner kronor. Underskottet mot budget beror främst på senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH. Vidare har lasarettet ett ansträngt personalförsörjningsläge för framförallt specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor vilket leder till höga kostnader för inhyrd personal. Åtgärder för att få ned kostnaderna för hyrpersonal har vidtagits. Bland annat har tre specialistläkare med examen från Europa rekryterats. Minskningen av vårdplatser fortskrider enligt plan för att ersättas med lasarettsansluten hemsjukvård, ytterligare 4 vårdplatser ska stängas i september. Tillgängligheten och vårdgarantin är fortsatt god inom samtliga områden även om viss minskning skett under sommaren. Både slutenvården och operationer som generar slutenvård ligger i fas med budgeterad nivå. Prognosen lämnas oförändrad om 6 miljoner kronor. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Nyckeltal Utfall ackum. Utfall föreg. år ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt 1,00 0,99 Medelvårdtid C-län 5,2 5,8 Överbeläggningar snitt per dag 1,2 2,2 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag 5,7 7,7 VRI (till tertialrapporten) Utlokaliserade (till tertialrapporten) Medelvårdtiden har minskat något vilket delvis beror på att patienter som tidigare legat på Geriatrik/Rehabavdelningen nu vårdas inom LAH.

2 (6) Medelvårdtid dagar Utskrivningsklara till kommun Dagar 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal vårdplatser snitt/månad 15,0 10,0 5,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2016 2015 Antal i år Antal fg år Medelvårdtiden har minskat med 0,5 dagar jämfört med samma period föregående år samtidigt som snittvikten ligger något över jämfört med föregående år. Det tyder på en effektivisering inom slutenvården. Kommunerna startade under våren upp sina nya hemtagningsenheter vilket nu visar på färre utskrivningsklara patienter jämfört med föregående år. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 89% 62% 97% 1486 159 Operation** 98% 62% 99% 672 15 *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr - Besök Gynekologi Enköping Kirurgi Enköping Ortopedi Enköping Urologi Enköping Gastroenterologi Enköping Hud Enköping Kardiologi Enköping Ögonsjukdomar Enköping Tillgängligheten fortsatt god inom samtliga områden även om viss minskning skett under sommaren. 100% 99% 98% 97% 96% Gynekologi Enköping Vårdgaranti andel väntande inom 90 dagar - Operation Kirurgi Enköping Ortopedi Enköping Urologi Enköping Kardiologi Enköping Överlag ser vårdgarantin för operation bra ut. För att nå full vårdgaranti krävdes endast 15 operationer till.

3 (6) PERSPEKTIV: PRODUKTION Både slutenvården och operationer som generar slutenvård ligger i fas med budgeterad nivå. Den förändrade införande takten av LAH kommer att generera fler slutenvårdstillfällen än budgeterat under perioden april till och med september. Även hemsjukvårdsbesök kommer att öka under året. Slutenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Öppenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 500 8 000 Antal vårdtillfällen 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal kontakter 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Slutenvård utfall 2016 Slutenvård utfall 2015 Slutenvård budget 2016 Slutenvården överstiger budget trots att operationsprogram för slutenvården inte uppnåtts. Detta beror på fler öppna vårdplatser inom medicincentrum än planerat. Öppenvård utfall 2016 Öppenvård utfall 2015 Öppenvård budget 2016 Öppenvården ligger i linje med budget och följer samma trend som fg år och budget. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Arbetet med förnyelse fortlöper enligt tidigare rapport. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Utfallet när det gäller timlönekostnad, årsarbetare och sjukfrånvaro ligger i linje med riktvärden och budget. Kostnaden för inhyrd personal är högre än budgeterat, vilket till största del beror på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Åtgärder för att få ned kostnaderna för hyrpersonal har vidtagits. Bland annat har tre specialistläkare med examen från Europa rekryterats. De genomgår för närvarande språkutbildning och beräknas komma i klinisk tjänst efter årsskiftet. Två av lasarettets sjuksköterskor har genomgått vidareutbildning med inriktning mot intensivvård och ytterligare en har antagits till hösten.

4 (6) Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 3,0% 3,5% 3,5% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 432 445 413 440 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 4,5% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13 6 9 12 Inhyrd personal, mnkr 10,9 5,3 8,2 15 Total sjukfrånvaro, % 4,7% 5,0% 4,5% 5,2% Antal 450 440 430 420 410 400 Årsarb egna samt inkl inhyrd pers, rullande 12 mån År 2014 Febr-14 - jan-15 Mars-14 - Apr-14 - mars- Maj-14 - apr-15 Juni-14 - maj- Årsarb egna Juli-14 - juni-15 Aug-14 - juli-15 Sept-14 - aug- Okt-14 - sept- Nov-14 - okt-15 Dec-14 - nov-15 År 2015 Febr-15 - jan-16 Mars-15 - Apr-15 - mars- Maj-15 - apr-16 Inkl inhyrd personal Juni-15 - maj-16 Juli-15 - juni-16 Aug-15 - juli-16 6% 4% 2% 0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 4,5% 4,9%4,9%4,9%4,7% 4,9% År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Antalet årsarbetare har ökat vilket ligger i linje med plan då vi tillsatt vakanta tjänster. Vi har fortfarande vakanser, framförallt när det gäller specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. För att få ner kostnaden för hyrpersonal behöver vi, förutom ovanstående genomförda aktiviteter, fortsätta rekryteringsarbetet då vi har nära förestående pensionsavgångar inom dessa yrkesgrupper. Sjukfrånvaron har ökat marginellt jämfört med samma period 2015, vilket framförallt beror på ökad andel långtidssjukskrivningar i januari 2016. Långtidssjukskrivningarna har nu återgått till en förhållandevis låg nivå. PERSPEKTIV: EKONOMI Lasarettet i Enköping redovisar till och med juli månad en budgetavvikelse på -6 miljoner kronor. Intäkterna är 1 miljoner kronor över budget vilket beror på ökade intäkter för vårdval och riks- och regionintäkter. Dock är intäkterna lägre än prognostiserats på grund av en osäkerhet kring radiologins intäkter (understiger budget med -4,8 miljoner kronor). En systemuppgradering av landstingets röntgensystem RIS/FRIS gjordes i maj och intäktstappet kan inte förklaras av lägre produktion. Prognosen är att intäktstappet delvis kommer hämtas hem under hösten. Kostnaderna överstiger budget med -7,1 miljoner kronor vilket främst beror på ökade kostnader för inhyrd personal (överstiger budget med -8 miljoner kronor). Framförallt finns brist inom intensivvårdssjuksköterskor och specialistläkare men även den reviderade planen att överföra slutenvårdsplatser till LAH genererar kostnader för hyrpersonal. Åtgärder för att få ned kostnaderna för hyrpersonal har vidtagits. Bland annat har tre specialistläkare med examen från Europa rekryterats. Personalkostnaderna överstiger dock prognos även för ordinarie personal (ej hyr) och förklaras av låg periodisering av personalkostnaderna under juli månad. Vi ser även effekter av senareläggningen av LAH inom medicinsk service. Investeringar har inte hunnits med i den takt som planerats och därför är avskrivningskostnaderna lägre än budgeterat. Prognosen lämnas oförändrad om 6 miljoner kronor baserat på högre intäkter inom radiologin, periodisering av personalkostnaderna samt att minskningen av vårdplatser fortskrider enligt plan för att ersättas med lasarettsansluten hemsjukvård.

5 (6) Ackumulerat resultat 20,00 Mnkr 0,00-20,00 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Totala intäkter 324 323 313 1 Personalkostnader inkl inhyrd -220-212 -202-9 Övriga kostnader -109-110 -102 2 Resultat -5 1 9-6 Den reviderade tidplanen för LAH börjar nu slå igenom och det ackumulerade resultatet ligger nu under budget med -6 miljoner kronor. Den ackumulerade resultatet följer samma kurva som tidigare år och budget. Utfallet tom juli avviker med -6 miljoner kronor mot budget. Högre intäkter än budget på grund av ökad försäljning vårdval samt riks- och regionintäkter. Samtidigt är kostnaderna -7 miljoner kronor högre än budget främst på grund av inhyrd personal (överstiger budget med -8 miljoner kronor). 100 Bruttokostnad 10,0% Mnkr 50 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad %- förändring ack jmf fg år 5,0% 0,0% % förändring Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 68 67 63 7,2% Verksamhetens kostnader -323-314 -298 8,3% Avskrivningar -5-7 -6-6,4% Nettokostnad -261-255 -241 8,2% Bruttokostnaden för aktuell period ligger över den budgeterade kostnaden med -2 miljoner kronor. Kostnadsökningen mellan åren är 6 procent. De ökade kostnaderna återfinns främst inom övrig personal och inhyrd personal. Nettokostnadsutvecklingen ligger på 8,2 procent men beräknas minska under hösten.

6 (6) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr U Utfall t 201601- a 201607 l Budget 201601-201607 Utfall 201501-201507 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 256 491 256 424 250 326 429 025 439 584 439 584 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 4 000 0 0 0 Vårdvalsersättning 21 215 21 738 20 451 39 083 38 056 39 130 1 074 Riks-/regionsjukvård 15 739 10 332 10 507 19 614 17 817 21 743 3 926 1) Patientavgifter sjukvård 6 422 6 237 6 174 10 741 10 827 10 827 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 0 0 0 0 0 0 0 Alf 0 0 0 0 0 0 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 0 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 24 131 28 221 25 829 44 683 49 570 47 570-2 000 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 323 998 322 952 313 286 547 146 555 853 558 853 3 000 Lönekostnader inkl inhyrd personal -217 202-208 065-199 512-351 139-360 052-369 129-9 077 Övriga personalkostnader -3 105-3 462-2 696-5 361-5 936-5 936 0 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -110-57 -162-419 -100-100 0 Läkemedel -14 446-13 621-13 392-23 318-23 297-23 297 0 Medicinsk service -16 935-15 661-16 223-29 953-27 040-30 540-3 500 2) Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -19 647-20 211-17 580-34 862-35 125-35 125 0 Lokal- och fastighetskostnader -25 846-25 711-23 144-40 721-44 076-42 605 1 470 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -25 807-27 468-25 625-49 379-47 126-46 520 607 Finansiell nettokostnad -577-489 -176-303 -838-838 0 Avskrivningar/nedskrivningar -5 389-7 154-5 757-9 973-12 264-10 764 1 500 3) Summa kostnader -329 063-321 899-304 266-545 428-555 854-564 854-9 000 RESULTAT -5 065 1 053 9 021 1 719-1 -6 001-6 000 INVESTERINGSVERKSAMHET -260 979-254 882-241 130-427 003-438 747-444 747 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -6 549-5 977-4 497-15 574-10 246-10 246 0 Not 1) Riks- och regionintäkterna budgeterades lågt då utrymmet bedömdes behövas för C-läns produktion. Samtidigt har avtal med Västmanland tagits fram kring protesoperationer. 2) Medicinsk service ökar pga. förseningen av reducering av slutenvårdsplatser. 3) Investeringstakten är inte tillräckligt hög vilket medför lägre avskrivningskostnader.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 Dnr SHS 2016-0023 96 Information Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: Sommarsituationen Rutiner för Lex Maria-ärenden Tillgänglighet och kvalitet Lägesrapport förhandlingar arbetstidsmodeller Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 Handläggare: Björn Larsson Dnr SHS 2016-0122 97 Initiering av upphandling av automatisk frys Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att Akademiska sjukhuset får initiera upphandlingen av en ny automatisk frys i Hubben på Glunten området. Kostnaden enligt upphandlat pris ska beaktas i landstingets budget 2018. Ärendet FAS projektet har lagt fram en lösning på kulvertanslutning till befintlig kulvert under centralblocket (B9/B12). Den kommer att gå igenom det utrymme som idag nyttjas av Biobanken med en automatiserad frys, det så kallade Is-hotellet, med tillhörande verksamhet. I Is-hotellet finns sedan några år en automatisk frys som hanterar ca 300 000 prover. Det enda säkra sättet att flytta verksamheten är att installera en ny frys i den nya byggnaden och kvalitetssäkra den nya maskinen innan de befintliga proverna flyttas från befintlig frys. Akademiska sjukhuset har begärt att LSU/FAS förnyat bedömer om annan lösning kan göras i kulvertplan så att Biobanken kan ligga kvar i befintlig yta. LSU/FAS har avisat möjligheten att ändra den planerade dragningen av kulvertanslutningen pga. av försörjningstekniska skäl. Uppsala biobank kommer att flytta sin verksamhet till den nya byggnaden Hubben som väntas bli klar för inflyttning december 2017. Detta innebär att en ny automatisk frys behöver upphandlas, installeras och kvalitésäkras under byggtiden av de nya lokalerna under hela året 2017. För att denna tidplan ska kunna hållas behöver upphandlingen av en ny automatisk frys starta snarast möjligt, - således behövs det ett initieringsbeslut i samband med halvårsskiftet 2016. Investeringsrådet har den 28 juni 2016 behandlat ärendet och gett ett godkännande för vidare hantering. Kopia till: Registrator Akademiska sjukhuset Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 98 Innovation Akademiska permanentning av verksamheten samt basfinansiering Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att Innovation Akademiska från och med årsskiftet 2016/17 ska övergå från att drivas som projekt till att bli en permanent del av landstingets verksamhet. att Innovation Akademiska organisatoriskt ska vara en del av Akademiska sjukhuset men med landstingsövergripande uppdrag som inkluderar samtliga förvaltningar som bedriver hälso- och sjukvård. att Innovation Akademiska från och med 2017 erhåller 5 Mkr som basfinansiering. Ärendet Innovation Akademiska (IA) startades 2009 inom Akademiska sjukhuset. Verksamheten har två övergripande uppdrag. Det ena är att på ett professionellt sätt bidra till att anställda ska kunna vidareutveckla idéer som ska leda till innovativa produkter och tjänster som förbättrar vården. Medan det andra uppdraget är att skapa en tydlig väg in till sjukvården för företag som ett led i utvecklingen av nya produkter och tjänster. Genom att utveckla samarbete med företag är avsikten att stödja regionens life science sektor och därmed bidra till regional tillväxt. Gemensamt för de båda uppdragen är ambitionen att bidra till innovativa produkter och tjänster som skapar patientnytta. För närvarande bemannas IA av fem personer med erfarenhet från både life science industrin och vården plus inhyrda experter inom till exempel affärsjuridik, patentfrågor mm som knyts till olika projekt alltefter behov. Kapacitetsbrist har emellertid under senare år lett till att IA tvingats säga nej till deltagande i flera bra projekt. Den kontinuerligt ökade efterfrågan från mer än 100 företag och ett stort antal anställda med innovativa idéer, innebär att det finns välgrundade behov att förstärka verksamheten ytterligare. Landstinget har allt sedan verksamheten startade uttryckt en tydlig viljeyttring som stöd för IA. Detta har tagit sig konkreta uttryck i till exempel LS beslut 2010 där rättigheterna till idéer och uppfinningar hos anställda reglerades på ett nytt och innovativt sätt (CK 2010-0015, 36 Rutiner vid anställdas Innovationer). Detta beslut var en av de avgörande faktorerna som ledde fram till den så kallade Idébärarprocessen där anställdas innovationer numera förädlas på ett framgångsrikt sätt. Betydelsen av IA lyfts även fram i landstingets strategidokument gällande forskning och innovationer Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 liksom i regionala utvecklingsstrategin. Genom att ta tillvara innovativa lösningar från både anställda och företag förväntas IA kunna bidra till åtminstone en del av lösningen på de framtida utmaningar som vård och samhälle står inför. Allt sedan start har IA drivits i projektform. Verksamheten har nästan till fullo finansierats via betydande externa anslag som erhållits i tuff konkurrens med andra liknande verksamheter i landet. IA har allt sedan start varit mycket framgångsrika när det gäller extern finansiering. Vinnova har varit den i särklass största finansiären men betydande anslag har även erhållits från ALMI, Regionförbundet, Tillväxtverket, Stuns via Uppsala Bio och Uppsala Innovation center mfl. Under senare år har vissa intäkter även kommit från företag för vilka IA skapat värde genom expertrådgivning eller genom att bistå med testmiljöer, workshops och liknande. Däremot har landstinget fram till nu inte anslagit några medel till verksamheten. Med åren har detta blivit ett allt större problem. Dels på grund av att IA själva måste lägga betydande kraft på ansökningar om extern finansiering men dessutom har det skapat en trovärdighets problematik gentemot externa finansiärer. I ökande grad har dessa börjat ifrågasätta frånvaron av basfinansiering/medfinansiering från landstinget till den enligt deras bedömning excellenta verksamhet som IA bedriver. På den nationella och nordiska arenan har bland annat Vinnova, men även nordiska rådet via Nordic innovation, lyft fram IA som ett ypperligt exempel när det gäller innovationsarbete. Det som framförallt betonats vid externa granskningar och i olika rapporter är det sätt som IA lyckats bygga upp värdeskapande kontaktytor mellan vård och företag (Bilaga). Ofta en betydande utmaning eftersom det handlar om att skapa samarbete mellan parter som på flera avgörande sätt skiljer sig åt. Företagens fokus är i regel att skapa kommersiellt gångbara produkter och tjänster medan vården, speciellt under senare år, varit närmast helt fokuserade på att klara vårduppdraget i det korta perspektivet. Fortfarande finns många utmaningar kvar när det gäller samarbete mellan vård och företag. Inte minst behövs ett tydligt uppdrag för vårdens olika verksamheter som betonar vikten av ett fortlöpande innovationsarbete. Inte som en konkurrerande verksamhet som ställs mot vårduppdraget utan som ett kompletterande och i hög grad nödvändigt och tydliggjort uppdrag. Aktiviteterna inom IA har visat på betydande efterfrågan från företag när det gäller tillgång till vårdens infrastruktur för utveckling och tester av produkter och tjänster. Ovana och bristande organisatorisk mognad för denna typ av samarbeten inom både vård och företag har samtidigt tydliggjort behov av en dedikerad enhet som IA för att bygga hållbara samarbetsformer. Förutom för att underlätta samarbetet behövs IA även för att facilitera det interna innovationsarbetet inom landstinget. Det finns sammantaget starka skäl till att IA övergår från att drivas som framgångsrikt projekt till att bli en permanent och viktig del av landstingets ordinarie framtida verksamhet. Förutom ändrad driftsform behövs även basfinansiering. Denna kommer till största delen att användas till löner men även till medfinansiering för angelägna projekt. Landstingets basfinansiering kommer dessutom att fungera som en Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 trovärdighetsdeklaration som blir av stor betydelse när IA söker externa anslag. Mycket viktigt eftersom frånvaron av finansiering från landstinget är något som externa anslagsgivare i ökande omfattning ifrågasatt. Men i och med den föreslagna basfinansieringen kommer IA att kunna visa att den egna organisationen, dvs landstinget, efterfrågar och tror på verksamheten. Landstingets finansiering av IA kommer därför att skapa ett betydande mervärde och ökad konkurrenskraft för IA i kampen om innovationsmedel såväl nationellt som internationellt. Genom denna satsning kommer landstinget att skapa förutsättningar för ett innovationsarbete som på många olika sätt kommer att leda till patientnytta. Men dessutom kommer landstinget att bidra till fortsatt samhällsnytta. Inte enbart genom att ge vård utan även genom att bidra till regional tillväxt via samarbete mellan landstinget och regionala men även nationella och internationella life science företag. Bilaga Rapporten Har du råd att inte förnya? Värdet av innovationer i vården Juni 2016 Kopia till Landstingsdirektören Sjukhusdirektör AS Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

HAR DU RÅD ATT INTE FÖRNYA? värdet av innovationer i vården INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

ETT SJUKHUS DÄR IDÉER VÄXER På Akademiska sjukhuset möter idéer och uppfinningar inom life science verkligheten och utvärderas i ett tidigt skede. Innovationer kommer snabbare till nytta hos patienten. Som universitetssjukhus är Akademiska sjukhuset väl rustat för att kombinera utvecklingen av nya behandlingsmetoder med att samtidigt forska på metoden. Det innebär att nya tekniker kan provas tidigt, och utvärderas både för att ta reda på om metoden är bra och för vilken patientgrupp den ska användas. Den kunskap som byggs här kan sedan spridas. Om produkter utvecklas i samarbete med vården blir det bättre produkter; produkter som möter sjukvårdens behov. Akademiska sjukhuset ska utveckla arbetssätt som stödjer innovationsarbete som inbegriper både medarbetare, egna enheter och företag inom life science. Ur Akademiska sjukhusets verksamhetsuppdrag 2016-2018

INNOVATION AKADEMISKA Innovation Akademiska arbetar med att möta företagens behov av tester och olika samarbeten för att kunna förse sjukvården med innovativa lösningar. Detta förkortar utvecklingstiden. Innovation Akademiska är en del av Akademiska sjukhuset. Verksamheten har bedrivits i projektform och delfinansierats av Vinnova, (Sveriges Innovationsmyndighet), under sex års tid; först via projektet Det Innovativa Sjukhuset och sedan 2013 som testbädden Innovation Akademiska. Avdelningen består av fem heltidsanställda personer med kompetens inom produktutveckling, projektledning, medicintekniska och etiska regelverk, klinisk prövning, kommunikation, ekonomi, avtal och upphandling. Förutom den egna personalen finns stödresurser att tillgå i form av medicintekniska ingenjörer, ekonomer och jurister i landstingets organisation och ett etablerat samarbete med externa parter som kan bistå med ytterligare expertkompetens. Innovation Akademiska består av Maria Jansdotter, Christina Wass, Elin Karlberg, Annika Remaeus och Anna Attefall Parallellt med arbetet i de enskilda projekten identifieras och bearbetas flaskhalsar för innovation samtidigt som organisationen Innovation Akademiska utvecklas till en infrastruktur som hanterar detta. Arbetet bedrivs främst på Akademiska sjukhuset och sker i nära samarbete med projektparter och det regionala innovationsstödsystemet i Uppsala. Vad är en testbädd? Vinnova har definierat begreppet testbädd inom hälso- och sjukvård som En fysisk eller virtuell miljö där företag i samverkan med aktörer inom hälso- och sjukvård kan utveckla, testa samt införa nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar. När vi ska förklara vad det innebär i praktiken formulerar vi det så här: En testbädd är infrastrukturen, metoderna och kulturen för att utvärdera idéer, koncept, metoder, produkter och tjänster. Infrastruktur Metoder Kultur De data och register, fysiska miljöer, patienter, personal, material och medborgare som krävs för utvärdering. Kunskapen och processerna för att göra utvärderingar i enlighet med regulatoriska krav, etiska, medicinska, ekonomiska och övriga regelverk. Öppenheten för utvärdera idéer, koncept, metoder, produkter och tjänster åt andra organisationer.

FYRA EXEMPEL SOM BESKRIVER VÄRDEKEDJAN Vi har valt att berätta om fyra sinsemellan ganska olika innovationsprojekt tre som Innovation Akademiska har varit involverade i, och ett fjärde som är en innovation som infördes på Akademiska sjukhuset redan innan Innovation Akademiska fanns. TripleA Beroendevårdens nya verktyg för att stötta personer med alkoholproblem är också historien om hur ett företag på extremt kort tid kan ta sin första produkt till marknad genom att samarbeta med sjukvården. SplintEEZ Hur en bit plast kan göra nytta för hela vårdkedjan vid fotledsfrakturer: Så bra blir det när vårdpersonalen använder sin kunskap, kreativitet och frustration för att skapa produkter som förenklar vardagen. InnoCent Att införa en virtuell mottagning och att utveckla en ersättningsmodell för distansvård gör vården tillgänglig där de unga lever sitt liv vilket är någon helt annanstans än på sjukhuset. BB på väg När vården för en stund flyttar in hos den nya familjen handlar mötet om de frågor som verkligen är aktuella för föräldrarna här och nu. Borta bra, men hemma bäst! Tillsammans illustrerar dessa fyra exempel den värdekedja som utgör Innovation Akademiskas kärna: De fyra exemplen presenteras ingående i separata rapporter. Där finns också bakgrund, fakta och information om både ekonomiska och kvalitativa värden. De värden som skapas för olika intressenter (t.ex. patienter, sjukvården och företagen) handlar dels om värdet av själva innovationerna i sig, men också om att dessa värden realiseras via Innovation Akademiskas insatser i projekten.

TripleA Från osäkerhet till trygghet för alkoholberoende, anhöriga och behandlare INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

Bilder Där inget annat anges: Innovation Akademiska/Akademiska sjukhuset Bilder på TripleA, Maria Winkvist och Daniel Benitez: Foto Angelica Klang

Idag tar Kalles son Erik studenten. Radhuset är pyntat. Kalle har fått hämta ungbjörkar hos en jobbarkompis som äger lite skog. Nu står de vid ytterdörren med gula och blå ballonger i. Kalles fru Lena har lagat massor med mat och dottern har dukat. Idag kommer hela huset att vara fyllt av gäster, som kommer för att fira den nybakade studenten. Skylten med ett foto på sonen och blommorna som Erik ska få ligger redo i bilen. Innan de åker till skolgården sveper Kalle en öl, bara en, för att lugna ned sig lite inför dagen som kommer. Han vet att släkten pratar. Lena brukar släta över och säga att det inte är så farligt, men han vet att hon är orolig. Det gnager, och Kalle vet inte hur han ska komma ifrån den känslan, bara att alkoholen dämpar. Det brukar bli några starköl varje kväll. Ganska många faktiskt. Kalles chef har sagt att han måste ta tag i det här, säger att han vill att Kalle ska kunna jobba kvar, för han är en bra kille, men nu har det gått så långt att arbetskamraterna är oroliga för att han inte är nykter när han kör omkring med trucken på lagret. När Kalle får höra det här får han ännu mer ångest. Det kan man dämpa. Med mera alkohol. Men idag skärper han sig. Det är Eriks dag. Kalle är stolt det är en fin grabb. Klart att det ska bjudas på bubbel, mat och tårta. Kanske en liten konjak till kaffet till de som vill ha. Kalle dricker mindre än han brukar. Släkten ska inte få något vatten på sin kvarn. Chefen pratade om att det finns hjälp att få. Att man kan åka till ett behandlingshem och få hjälp att bryta mönstret. Kalle dricker som vanligt veckan efter sonens studentexamen, men vill väldigt gärna behålla sitt jobb. Annars blir det ännu värre. Kalles chef ser till att han får komma till ett behandlingshem. Efter några veckor där är det dags för Kalle att klara sig på egen hand, tillbaka i sin gamla omgivning, där han passerar förbi Systembolaget på väg hem från jobbet varje dag. Det går bra. Kalle har ett extra stöd i sin vardag med TripleA flera gånger om dagen blåser han i sin mätare och vet att det inte kommer att passera obemärkt om han börjar dricka igen. Företagshälsovården följer hur det går, utan att Kalle behöver komma dit och lämna prover. De har lovat att han kan få mediciner som minskar alkoholsuget om det behövs. Det känns tryggt, inte bara för Kalle. Kalles chef vet att Kalle är nykter när han kör trucken på jobbet. Lena slipper undra hur många fler öl som kommer att slinka ned ikväll och dottern börjar ta hem kompisar igen. En smart telefon med en app och en blåtandskopplad alkomätare ger Kalle frihet och kontroll på samma gång. Hans behandlare har fått ett nytt verktyg för att hjälpa sina patienter.

OM TRIPLEA TripleA bygger på att man mäter alkohol i utandningsluften platsobundet, diskret och frekvent (flera gånger per dag). TripleA är avsedd att användas i medicinskt syfte av vårdgivare och patienter inom behandling av alkoholberoende. TripleA utgör ett komplement till andra tillgängliga metoder för vårdgivaren att kontrollera patienters nykterhet och terapiföljsamhet över tid samt att motivera patienter till bibehållen nykterhet. Produkten består av en alkoholmätare kontrollerad via en app och en vårdportal för hantering av patienter och data. Alkoholmätaren (TripleAir) mäter och analyserar alkohol i utandningsluften. Informationen överförs trådlöst till en mobilapp (TripleApp). Ett meddelande som uppmanar användaren att göra ett nykterhetstest skickas automatiskt från vårdgivarportalen till mobilappen. Användaren startar ett nykterhetstest med hjälp av appen och gör ett utandningsprov. Under provtagningen tas ett foto för att säkerställa rätt identitet på provtagaren. Provsvaret visas i appen, men en viktig komponent är TripleAnalytics - en databas och den webbaserade vårdgivarportalen där vårdgivaren i realtid kan följa hur det går.

TRIPLEA FRÅN OSÄKERHET TILL TRYGGHET FÖR ALKOHOLBEROENDE, ANHÖRIGA OCH BEHANDLARE alkoholproblem vårdas) men då var verksamhetens hållning skeptisk. Verksamhetschef Gunilla Svedström berättar att idén i sig var väldigt attraherande, och även om de behöver hitta nya sätt att möta sina patienter, tackade hon vänligt nej till ett samarbete. I den kliniska verksamheten fanns varken resurser, kunskap eller uppdrag att möta och utveckla idéer oavsett om de kom utifrån eller från de egna medarbetarna. Det behövs någon annan som kan hjälpa till att förverkliga idéerna. Det tar 10-12 år att utveckla ett alkoholberoende. Kan man i ett tidigt skede påvisa ett riskbruk som är på väg mot ett missbruk och beroende och fånga upp det tidigare, så är vinsterna enorma. Att med hjälp av TripleA hålla sig långvarigt nykter, eller reducera ett riskfyllt alkoholbruk, har inte bara omedelbara och långsiktiga effekter på den enskilde alkoholmissbrukarens hälsa och livskvalitet utan också stora positiva effekter för medberoende anhöriga i deras vardag. När en familjemedlem har alkoholproblem påverkas arbete, skolgång och umgänge för hela familjen. Början på historien Kontigo Care kom i kontakt med Innovation Akademiska i maj 2014. Företagets grundare, Daniel Benitez, som själv är nykter alkoholist, hade en idé om att skapa en teknik för frekventa nykterhetstester som stöd för alkoholister som försöker hålla sig nyktra. Utgångspunkten var att koppla en trådlös alkoholmätare till en mobiltelefon som kommunicerar med terapeuten. Det skulle vara ett effektivt sätt för patienten och vården att ha tät kontakt. Att produkten skulle vara ett vårdverktyg hade företaget bestämt sig för, och därmed också för att skulle utvecklas och registreras TripleA som en medicinteknisk produkt. Det ställer stora krav på både att utveckling, testning och dokumentation sker i enlighet med EU-direktiv och standarder. Innovatörerna bakom produkten TripleA hade i ett tidigare skede kontaktat Beroende- och Neuropsykiatrin på Akademiska sjukhuset (där patienter med Gunilla Svedström, verksamhetschef Psykiatri Akademiska sjukhuset En gemensam ansökan till Vinnova Företaget hade därefter på egen hand hittat information om en aktuell utlysning från Vinnova (Innovationer för framtidens hälsa 2014) som skulle kunna innebära välbehövlig draghjälp för utvecklingsprocessen, men kravet för att kunna ansöka om medel var att projektet genomfördes i samverkan med behovsägare. Behovsägare de framtida användarna i det här fallet vårdgivarna, förväntades delta i projektet och fungera som kravställare och medverka tester under projektets gång.

Via Innovation Akademiska fick Kontigo Care träffa Gunilla Svedström på nytt. Nu kunde man lägga fram ett förslag till seriöst forskningssamarbete med stödstruktur i form av Innovation Akademiskas testbädd, och det var helt avgörande för att verksamheten skulle kunna tänka sig ett samarbete. Skillnaden den här gången, jämfört med tidigare, var att det fanns någon som ser till att allt går rätt till, det blev aktuellt med ekonomisk ersättning, men framför allt kompetensen kring avtal och överenskommelser säger Gunilla Svedström, verksamhetschef för Psykiatri på Akademiska sjukhuset. Dessutom hade företaget vid det laget kommit fram till ett attraktivt upplägg med innovation och klinisk verksamhet kombinerat med forskning. Att kunna vara en del av forskningen blev ytterligare ett tungt argument för oss att gå in i samarbetet det är väldigt viktigt att vi forskar på de metoder vi använder i vår kliniska vardag. Att Akademiska sjukhuset med Innovation Akademiska var part i samarbetet var avgörande för att även Nämndemansgården som är en av Sveriges största privata aktörer inom missbruksvård skulle vara beredda att engagera sig. Tillsammans sökte Kontigo Care, Akademiska sjukhuset och Nämndemansgården finansiering från Vinnova för vårdgivarnas del av utvecklingssamarbetet. Projektet beviljades, i hård konkurrens, hela det sökta anslaget (4,72 Mkr). Vägen till CEmärket För att få CE-märka en medicinteknisk produkt måste man göra tester och dokumentera att produkten är säker och fungerar som det är tänkt. Regelverket kräver att man tar in användarna i utvecklingsprocesserna. Kravställning och användartester För att lyckas behöver man ha patienten i fokus, och bygga användarvänliga produkter. Utformningen av användargränssnitt har arbetats fram i arbetsgrupper där vårdpersonalen varit delaktig. Prototyper har sedan testats av behandlarna i användartester. Vårdgivarnas krav och önskemål har vägt tungt, och det har delvis blivit en annan produkt än man tänkte sig från början. Produkten har blivit mycket bredare tack vare samarbetet, och den kommer att breddas ännu mer i nästa generation. Det betyder en större marknad för oss. Maria Winkvist, produktchef Kontigo Care Användartest av vårdgivarportalen i TripleA: Testpersonerna observeras när de jobbar i systemet. Vad ska ändras till slutversionen? Innovation Akademiska har fungerat som bollplank när Kontigo Care skrivit testplaner och utvecklat testfall, men viktigast har varit att göra den riskanalys för testet som chefen för medicinsk teknik och berörd klinisk verksamhetschef behöver som underlag för att ge sitt tillstånd för att en icke-ce-märkt produkt får testas på sjukhuset. Innovation Akademiska rekryterar också vårdpersonal som fungerar som testare och ordnar det praktiska runt omkring.

Klinisk utvärdering För CE-märkningen av systemet krävdes även en klinisk utvärdering. En klinisk utvärderingsrapport kan baseras antingen på litteraturdata, kliniska studier eller en kombination av dessa. Den systematiska litteraturstudie som Innovation Akademiska gjorde resulterade i att det fanns tillräckligt bra dokumentation för att kunna göra en klinisk utvärdering av TripleA utan att behöva göra en klinisk studie. Litteraturstudien gjordes parallellt med den tekniska utvecklingen och här vanns mycket tid. Den kliniska utvärderingsrapporten var redan klar när de sista tekniska testerna gjordes. Den 1 oktober 2015 lämnade Kontigo Care in beskedet till läkemedelsverket att de som tillverkare intygar att TripleA uppfyller kraven för att få säljas på den europeiska marknaden enligt det medicintekniska direktivet produkten CE-märktes. Detta efter en ovanligt kort utvecklingsprocess, som enligt Läkemedelsverkets Mats Artursson är ett skolboksexempel på hur utveckling av medicintekniska produkter ska bedrivas. Innovation Akademiskas arbete med den kliniska utvärderingen och användbarhetstesterna innebar att vi kunde sätta produkten på marknaden 2-3 år tidigare än vad vi annars hade kunnat göra. Markku Hämäläinen, forskningschef Kontigo Care Kontigo Cares forskningschef Markku Hämäläinen överlämnar den allra första leveransen av nyligen CE-märkta TripleA till Nämndemansgårdens behandlingshem i Uppsala. CE-märkningen är en av våra stora konkurrensfördelar idag säger Maria Winkvist, produktchef på Kontigo Care. Vi har valt att vara en seriös samarbetspartner till vården och då ska våra produkter uppfylla de regelverk som finns för att både patienter och personal ska kunna känna sig trygga. Innovation Akademiskas arbetssätt hjälpte företaget att knyta ihop säcken och ha allt klart samtidigt. Att få ut en produkt på marknaden så fort som möjligt, är otroligt viktigt dels ur ett affärsperspektiv, men också för att behålla den kompetens som företaget lyckats anställa. Kliniska prövningar för att visa effekterna De kliniska effekterna av TripleA vad avser minskat drickande och bibehållen nykterhet är ännu inte bevisade. När denna rapport sammanställs pågår två forskningsstudier parallellt på Nämndemansgården och Akademiska sjukhuset. Det är randomiserade kontrollerade studier, där alla deltagande patienter får konventionell behandling, men hälften randomiseras till att få TripleA som tillägg. Syftet är att utvärdera om patienterna som använder TripleA dricker mindre än de som inte använder TripleA. Innovation Akademiska planerar och projektleder studierna i samråd med kliniker och forskare. De första resultaten presenteras 2017.

Kvalitativa värden av innovationen TripleA för patienter och anhöriga Tekniken med de regelbundna mätningarna ger patienterna ett ökat stöd när de bestämt sig för att minska sitt drickande, ett stöd som finns både kvällar och helger då många andra stödfunktioner har stängt. Handläggare inom socialtjänsten berättar att de ser hur patienterna utvecklar en positiv relation till TripleA - man blåser både för sin egen skull och för att apparaten förväntar sig att jag gör det. Den mobila lösningen ger en flexibilitet för patienten, man kan mäta var som helst och behöver inte åka till en mottagning eller företagshälsovård för att visa nykterhet. Det ger både tidsvinster, frihet och ökad produktivitet. Behandlaren kan följa hur det går, vilket i praktiken ger möjlighet till daglig tillsyn av högriskpatienter och betydligt glesare avstämningar med stabila patienter. När en patient faller igenom upptäcks det snabbare om man använder systemet, och då kan man få hjälp inte bara att bryta återfallet tidigare, utan också överväga om ytterligare behandlingsinsatser behövs. Att systemet också visar på beteendemönster kring återfallen gör att man kan analysera utlösande faktorer och arbeta med hur man kan hantera dessa. För patienten innebär TripleA Kontinuerligt och långsiktigt stöd Frihet och integritet trots ökad kontroll Snabbare hjälp vid behov Kvalitativa värden av innovationen TripleA för vården TripleA underlättar för vården att ge kontinuerligt stöd på lång sikt en del klarar sig med en kort behandling, men många behöver flera års rehabilitering. Att stötta patienter med täta kontroller för att minska fönstret där man kan dricka utan att bli upptäckt görs redan i stor omfattning. Det kan innebära att man får lämna urin- eller blodprov, och att man kommer till en mottagning för att göra utandningsprov. Om patienten lämnar prover några gånger i veckan så finns det gott om tid att dricka utan att det syns på provresultaten. Numera analyserar man fosfatidyletanol (PEth) i blod, det är specifikt för alkohol och kan påvisa ett alkoholintag ganska långt bak i tiden, men säger inget om när eller hur mycket alkohol man druckit. Med TripleA får vi ett helt nytt verktyg. Det är helt fantastiskt att faktiskt kunna se hur drickandet ser ut. Då kan man ha en helt annan diskussion med våra patienter än vi kunnat tidigare. Du vet, istället för att tro och misstänka. Eftersom förnekelse är en stark komponent i sjukdomsbilden underlättar det att få ett bättre underlag för motiveringsarbetet. Det gör att vi kan komma längre i processen på kortare tid, vilket ger tydliga hälsovinster. Gunilla Svedström, Verksamhetschef Psykiatri Akademiska sjukhuset TripleA kan användas som kartläggningsverktyg för patienter, t.ex. på vårdcentraler där man behöver följa upp patienter i riskzonen. De som inte är medvetna om sitt eget dryckesmönster, men som skulle behöva motiveras till ett kontrollerat drickande. Bara det faktum att man får se hur det egna mönstret ser ut ökar medvetenheten. Varje glas mindre en patient dricker är en kvalitetsvinst, och TripleA hjälper till att förstärka den positiva utvecklingen.

Även inom företagshälsovården kan det vara ett viktigt preventivt verktyg. En annan viktig patientgrupp är de som har en psykiatrisk samsjuklighet, där alkoholen inte är huvudproblemet, men där man ändå kan behöva stöd för att hålla nere alkoholintaget. Framtidseffekterna, de som vi får på sikt är de viktigaste. Vi kan använda det här som en del av vår behandlingsarsenal i framtiden. Vi behöver jobba otroligt mycket mer med digitala lösningar och webben för att kunna hjälpa fler patienter och nå ut till andra patientkategorier t.ex. de som inte har hunnit bli så tungt beroende ännu, eller de som inte vill komma till vården över huvud taget. Gunilla Svedström, Verksamhetschef Psykiatri Akademiska sjukhuset För vården innebär TripleA att Man vet istället för att tro Med kunskap om dryckesmönstret kan man föra en annan dialog och lättare motivera patienterna Man når och kan hjälpa nya patientgrupper Ekonomiska värden av TripleA Tungt drickande har många negativa konsekvenser och är en av de största orsakerna till förtida död och sjukdom. Den senaste uppskattningen av kostnader kopplade till tungt drickande gjordes 2002: Hälso- och sjukvård, rattfylla, arbetslöshet, frånvaro från arbetet, reducerad produktivitet hos dem som arbetar trots att de dricker, förtida dödlighet och skadan för personer i omgivningen kostade närmare 30 miljarder kr per år. (Johansson 2006) En närmare titt på vad själva vården kostar visar att en månads vistelse på behandlingshem med efterföljande eftervårdsträffar kostar ca 100 000 kr. Personer som dricker mycket alkohol under lång tid får svår abstinens när de försöker sluta. En abstinensbehandling i slutenvård kostar ca 6 000 kr per vårddygn och medelvårdtiden är 6 dygn. För varje abstinensbehandling som kan undvikas är det alltså en direkt ekonomisk besparing på 36 000 kr. Oavsett behandlingsform är risken för återfall mycket stor. Tanken med att använda TripleA som stöd och komplement till den konventionella behandlingen är att det ökar förutsättningarna att behandlingen lyckas. Dels kan man förebygga återfall genom att minska utrymmet då patienten kan dricka utan att någon märker det, dels upptäcks de återfall som ändå inträffar innan de hinner får så stora konsekvenser att man på nytt behöver en abstinensbehandling eller rehabilitering på behandlingshem. Det innebär att arbetsgivare och skattebetalare som står för vård- och rehabiliteringskostnaderna för alkoholberoende får bättre valuta för sina pengar. TripleA tillhandahålls som ett abonnemang med 3 månaders bindningstid och kostar 2 600-2 900 kr per månad och patient.

Kvalitativa värden av Innovation Akademiskas arbete - för vården När privata innovatörer ska samarbeta med vården behövs en organisation som filtrerar och kvalitetssäkrar vilka man samarbetar med och som kan hjälpa till att styra upp samarbeten med t.ex. avtal. Verksamhetens arbete med Vinnovaansökan kunde begränsas i och med att företaget och Innovation Akademiska gjorde huvudarbetet med själva ansökan verksamhetschef och chefsöverläkare fick möjlighet att kommentera på det som skrivits, och det ledde till att några justeringar gjordes. Det var ett snabbt och effektivt sätt för verksamhetsföreträdarna att vara delaktiga i processen. De hade kunnat göra en större del av arbetet, dock på bekostnad av chefstid, forskningstid och patientarbete. Verksamhetschefen kände en stor trygghet i att kunna Möta företagets behov av forskning och utveckling med egen kompetens på området att koppla in den forskningskompetens som finns inom beroendevården för att få till ett relevant upplägg för alla parter. Förlita sig på att Innovation Akademiska tillhandahåller en samarbetskompetens när det gäller juridik, avtal och som ser till att verksamheten får ekonomisk ersättning. Eftersom idén TripleA i sig var attraktiv hade verksamhetschefen varit beredd att avsätta resurser för att arbeta med ett projekt kring den här produktidén även utan Vinnovamedel, dock under förutsättning att en organisation som Innovation Akademiska hade stöttat med kompetens kring samarbeten. Ett sådant projekt finansierat med den egna verksamhetsbudgeten skulle i så fall varit i väsentligt mindre skala jämfört med vad som blev möjligt i och med Vinnovas anslag. Vinnovapengarna gav möjlighet för beroendemedicinska mottagningen att anställa personer specifikt för arbetsuppgiften att arbeta med projektet. Valet blev att förstärka mottagningen med två forskningssjuksköterskor som båda kunde arbeta halvtid med projektet, och den andra halvan i ordinarie mottagningsverksamhet. Eftersom det är svårt med rekrytering av framför allt sjuksköterskor är det ett stort plus att projektet i sig ger en möjlighet att erbjuda några ett attraktivt specialuppdrag som forskningssköterskor, och det ökar kompetensen i den egna verksamheten. Innovation Akademiska tillför värden för vården Kompetens Projektledning Ordning och struktur Förutsättningar för finansiering av utvecklingssamarbeten Projektetsamarbetet har byggt upp ny kompetens i verksamheten. Framför allt forskningskompetensen att arbeta som forskningssjuksköterska ger en erfarenhet av att arbeta med studieupplägg vilket man har med sig till nästa gång det ska göras studier. Personalen har i studien lärt sig arbeta med bedömningsverktyg man inte har arbetat med tidigare. Kliniska studier innebär också ett strukturerat arbetssätt vilket stärker det mer manualbaserade arbetet som beroendemedicinska mottagningen håller på att implementera. Innovation Akademiskas stöd under projektet har varit ovärderligt! Ni ska ha mycket cred för det. Gunilla Svedström, Verksamhetschef Psykiatri Akademiska sjukhuset

Värdet av Innovation Akademiskas arbete för Kontigo Care Kontigo Care fick hjälp från Innovation Akademiska att bedöma resursåtgång och lägga upp en realistisk budget för klinisk utveckling och studier, vilket var ett område där man helt saknade egen kompetens. Det var avgörande för att veta hur mycket pengar man skulle ansöka om från Vinnova. Innovation Akademiskas medverkan i projektet resulterade i att 4,72 miljoner kronor erhölls i projektanslag från Vinnova vilket har finansierat vårdgivarnas medverkan i utvecklingen och forskningen på TripleA. Pengarna har bland annat bekostat en projektledare från Innovation Akademiska (25 % av heltid) och flera forskningssjuksköterskor som arbetat kontinuerligt med projektet, både på Akademiska sjukhuset och Nämndemansgården; därutöver tillkommer läkare, disputerad forskare, arbetsledningen hos vårdgivarna samt en konsult för patentrådgivning. Kontigo Care matchar med lika mycket pengar för det egna arbetet med den kliniska utvecklingen. Vinnovaanslaget har använts till: Workshops med personal inom beroendevård - kravställning från användare, input till användargränssnitt och frågeformulär Planering och genomförande av användartester inför CE-märkning Planering och genomförande av två kliniska prövningar Affärsutveckling Utan anslaget hade Kontigo Care behövt skaffa ytterligare 5 miljoner kronor från investerare för att finansiera motsvarande arbete. Det är viktigt att förstå att en sådan här utveckling kostar mycket pengar det handlar om betydligt mer än anslag från Vinnova och hjälp från Innovation Akademiska om man ska lyckas. Elin Karlberg, projektledare, Innovation Akademiska Kontigo Care har under utvecklingsprocessens gång tagit in närmare 30 miljoner för att ta sin idé hela vägen till marknaden. En stor del av kapitalet (16,72 miljoner kronor) kom från en nyemission som genomfördes våren 2015. Jag bedömer att samarbetet med Akademiska sjukhuset var en starkt bidragande orsak till att emissionen lyckades och att det var direkt avgörande för ungefär hälften av de aktieägare som gick in med kapital då, vilket motsvarar 8-9 miljoner kronor. Daniel Benitez, grundare Kontigo Care Att ha ett verifierat samarbete med ett universitetssjukhus och en av de största privata vårdgivarna på området för att skapa evidens har varit väldigt viktigt när det gäller att skaffa kapital. Det var en förutsättning för anslaget från Vinnova, men också för att få ihop resten av pengarna. Att få projektanslag beviljat från Vinnova innebär en kvalitetsstämpel och knyter upp vårdgivarna för ett långsiktigt samarbete. Det i sin tur underlättar när det gäller att attrahera kapital från andra finansiärer och öppnar dörrar till samarbeten även med andra aktörer. Samarbetsprojektet med Akademiska sjukhuset har hjälpt oss att visa för omvärlden att vi är en seriös aktör som vill skapa klinisk evidens. Referenser: Bruksanvisning TripleA Markku Hämäläinen, forskningschef på Kontigo Care Johansson, P., Jarl, J., Eriksson, A et al. (2006) The Social Costs of Alcohol in Sweden 2002 (SoRAD Rapportserie, nr 36). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Texten är i övrigt baserad på utdrag ur längre intervjuer med de personer som citeras i rapporten.

SplintEEZ En plastskena som förändrar hela vårdkedjan INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

Bilder Där inget annat anges: Innovation Akademiska/Akademiska sjukhuset

Åh, vilken vårdag! Vera är en pigg och aktiv dam i 80-årsåldern. Hon har alltid tyckt om att vara ute i naturen och på äldre da r tycker hon att det är extra viktigt att röra på sig för balansens skull, den blir ju lätt sämre när man börjar bli gammal. Varje måndag morgon tar hon och en väninna en lång skogspromenad tillsammans och avslutar med en kopp kaffe med något gott till. Ett trevligt sätt att börja den nya veckan på! Denna måndag går de en runda i skogen nära sig. Det börjar bli vår och då och då gör de en avstickare från stigen för att bättre kunna se vilka fåglar som sjunger för fullt bland träden. Plötsligt snubblar Vera på en uppstickande rot och faller ner i mossan. Hon känner en stark smärta från sin vänstra vrist och foten har en konstig ställning. Det ser inte bra ut och Vera kan inte stödja på foten. Minnen från förra gången hon hade otur och bröt den andra vristen gör sig påminda. Hur ska detta gå? Väninnan Pia lugnar och ringer en ambulans. Hon är pensionerad sjuksköterska och vet hur viktigt det är att lugna en orolig person som har gjort illa sig. Hon hjälper ambulanspersonalen att hitta dem. Vilken tur att de inte hade gått alltför långt ifrån stigen! Väl på akuten konstaterar den jourhavande ortopeden att Vera har en fotledsfraktur. Såret ser dessutom illa ut. Vera blir än mer orolig för hon minns hur det var när hon gjorde illa den andra fotleden tio år tidigare. Det gjorde ont och det var svårt att klara sig hemma när hon skulle gå runt med gipset. Ortopeden lugnar henne, det blir inget gips denna gång utan en skena i plats, SplintEEZ. Ortopeden sätter på SplintEEZ vilket går fort. Hon kontrollerar att det blir rätt vinkel, 90 grader, och gör de sista justeringarna med kardborrebanden. Vera ser på och känner att det är skönt att skenan inte väger så mycket men ändå känns stabil. Hon minns hur det var förra gången då hon fick gips, det var också stabilt men tungt och otympligt. Undersköterskan som är med säger inget men är glad över att ortopeden använder SplintEEZ för då kommer städningen efteråt gå lättare. Eftersom Vera är änka sedan ett par år tillbaka och inte har någon hemma som kan hjälpa henne samt att såret ser illa ut beslutar ortopeden att Vera ska läggas in i väntan på operation. Pia lovar att ta hand om katten under tiden. Sjuksköterskan Lotta och undersköterskan Martin tar emot Vera på vårdavdelningen. De har fått informationen att såret såg illa ut och dagligen kommer att behöva inspekteras och läggas om. Att Vera har SplintEEZ istället för gips gör de uppgifterna så mycket lättare, även städningen. Varken Martin och Lotta tycker att det är det roligaste som finns att städa upp gipsdamm som brukar fara iväg över hela rummet. Ett par timmar efter att Vera har kommit upp på avdelningen svullnar fotleden upp. Det gör ont och hon ringer på personalen. Den här gången behöver inget gips brytas upp så det går fort för Lotta och Martin att försiktigt lossa på och rätta till kardborrebanden så att det svullna benet får mer med plats. Vera får även litet smärtstillande och uppmuntrande leenden; det kommer gå bra det här.

SPLINTEEZ EN PLASTSKENA SOM FÖRÄNDRAR HELA VÅRDKEDJAN I maj 2011 tog Novortex första kontakten med Innovation Akademiska om sin idé, SplintEEZ, en ortopedisk skena som ett alternativ till gips. Syftet med den är att förbättra vården av fotledsbrott för både patienter och personal. Med hjälp av Innovation Akademiska togs produkten fram på en för medicintekniska produkter ovanligt kort tid och började användas i vården på Akademiska sjukhuset. Företaget Novortex Företaget Novortex AB bildades 2011 av ortopeden Anders Westermark, Barnortopeden Richard Marsell och ingenjören Andreas Lundin. De hade på varsitt håll funderat på olika problem och lösningar för vården inom ortopedi. Tillsammans bestämde de sig för att starta ett företag och satsa på sin idé som skulle möta behovet av ett alternativ till gips. Frustration skapar idéer Rutinen är att patienten får det första gipset på akuten innan foten röntgas. Gipset är till för att fotleden ska ligga stilla och i 90 grader vilket i viktiga parametrar inför den fortsatta läkningen. Dessutom är det smärtstillande att få på gipset som stöd. Gipsning pågår Patienten får sedan åka hem med foten i gips, alternativt vårdas på vårdavdelning i väntan på att svullnaden lägger sig så att fotleden kan opereras. Att gipsa innebär att personalen på akuten behöver tillkalla gipstekniker (specialutbildad personal) som utför gipsningen. Är gipsteknikerna upptagna blir det väntetid. Detsamma gäller när patienten kommer tillbaka för att opereras; när operationen är klar tillkallar operationspersonalen operationstekniker som gipsar. Det kan även här innebära att man får vänta om operationsteknikerna är upptagna med att gipsa en annan patient. Det i sin tur leder till att operationsrummet fortsätter att vara upptaget samt att patienten fortsätter att vara nedsövd, inte en optimal situation. Att gipsa orsakar dessutom mer städning för både personalen på akuten och på operation eftersom gips kladdar och smular. Gipsvagnen görs inte rent mellan de olika operationssalarna utan först efter den sista operationen städas den och fylls på med material. Olika typer av gips Svullnaden av fotleden förändras både före och efter operation, vilket kan orsaka obehag och smärta för patienten om gipset sitter för hårt. Gipset gör det också svårt för vårdpersonalen att undersöka hur fotleden ser ut eller rengöra den med mindre än att gipset klipps upp, vilket orsakar damm och att gipset därefter behöver läggas om. Det finns med andra ord flera anledningar till ett alternativ till gips.

Innovationen SplintEEZ Med behoven och innovatörernas gedigna kunskap om ortopedi och material som grund utvecklades SplintEEZ TM Ankle (SplintEEZ), en skena av laminerad skumplast, PET-plast och kardborreband. Den är tänkt att användas som ersättning för gips dels innan operation, i väntan på att svullnaden av fotleden ska lägga sig, dels efter operation innan patienten får det slutliga gipsförbandet innan hemgång. Konstruktionen består av en inre del och en yttre. Den inre delen är utbytbar och är gjord av skumplast som formar sig utifrån fotleden. Det ökar bekvämligheten för patienten. Det hårda ytterskalet av PET-plats gör skenan stabil. Kardborrebanden fyller flera funktioner; 1. Skenan går att öppna vilket gör det möjligt att inspektera och göra rent fotleden 2. Skenans stöd går att justera vilket gör det möjligt att ändra det utifrån hur svullnaden av patientens fotled förändras. Att skenan är gjord av plast innebär att den har lägre vikt än gips, något som underlättar för patienten vid förflyttningar. Vidare påverkas kvaliteten på röntgenbilder positivt med skenan då det blir färre störningar (artefakter) än med gips. Samarbetet med Innovation Akademiska Innovation Akademiska har varit involverat i utvecklingen av SplintEEZ sedan starten. I maj 2011 togs den första kontakten i och med att en idébeskrivning skickades till Innovation Akademiska. Innovation Akademiskas idébärarprocess Interna idébärare: Anställda på Akademiska sjukhuset i Uppsala eller lasarettet i Enköping som kontaktar Innovation Akademiska angående sin idé för att få stöd och tillgång till olika slags kompetenser. Dessutom regleras rättigheterna till idén och de allra flesta får rättigheterna utan undantag. Idébeskrivning: Innovation Akademiskas formulär som interna idéberärare fyller i när de tar första kontakten med Innovation Akademiska. Idébeskrivningen ger en sammanfattning av idén, bakgrunden till den, vilka behov den ska fylla, tänkte användning, om det behövs sekretess och liknande. För interna idébärare är en viktig del av stödet från Innovation Akademiska att rättigheterna till idén undersöks och regleras. För Novortex fortsatte sedan stödet i form av hjälp att ta fram en prototyp, vägledning i regulatoriska frågor och andra viktiga områden för ett nystartat medicintekniskt företag. Monterad SplintEEZ Innovation Akademiskas nära samarbete med de andra aktörerna i Uppsalas innovationssystem var också till stor hjälp för innovatörerna i att lära sig att driva företag.

Innovation Akademiska möjliggör att fler företag kan bli livskraftiga och bidra i vårt samhälle utan denna hjälp är det färre som orkar ända fram och kan nå ut, oavsett om grundidén är bra. Andreas Lundin, ingenjör och en av grundarna till Novortex För SplintEEZ var ett användbarhetstest ett viktigt steg att genomföra i utvecklingen. Dels för att få fram det underlag som behövdes för CE-märkning, dels för att få synpunkter på skenan från de tilltänkta användarna; personal inom olika delar av vårdkedjan och patienter. Innovation Akademiska planerade och genomförde användbarhetstestet på Akademiska sjukhuset under våren 2013. Tack vare att testet följde patientens resa med SplintEEZ under hela vårdkedjan kom mycket värdefulla resultat från testet. Bland annat sådant som innovatörerna inte från början hade tänkt på, som att det är lättare för patienten att lägga benet i rätt vinkel i samband med röntgenundersökning tack vare att SplintEEZ väger mindre än ett gips och att kvaliteten på röntgenbilderna blir bättre för det blir färre artefakter (störningar) i bilderna med SplintEEZ än med gips. Resultatet och lärdomarna från användbarhetstestet visar på värdet av en iterativ produktutveckling nära användarna. Vi har haft möjlighet att testa och utveckla produkten i sjukhusmiljö på ett säkert och validerat sätt. Att Innovation Akademiska höll i användbarhetstesterna gjorde att de utfördes kontrollerat och med kvalitet. Anders Westermark, ortoped och en av grundarna till Novortex AKADEMISKA SJUKHUSETS RUTINER VID FOTLEDSBROTT 1. Patienten kommer in till akuten. 2. En undersköterska och jourhavande ortoped rättar till benet och sätter på gips/splinteez samt skriver en remiss till röntgen. 3. Patienten skickas till röntgen och röntgas. 4. Patienten väntar till dess att en läkare kommer och går igenom vad röntgenbilderna visade. 5. Patienten skickas hem med gips/splinteez, smärtstillande och en tid för operation om ett par dagar då svullnaden har gått ned. I de fall patienten bedöms ha svårigheter att klara själv sig hemma i väntan på operation läggs patienten in på vårdavdelning. 6. På operationsdagen kommer patienten till dagkirurgen och rullas in på operation. 7. Efter operation lägger ortopeden ett bandage. Utanpå detta bandage sätter ortopeden på SplintEEZ eller så kommer ortopedteknikerna och lägger en gipsskena. Patienten rullas sedan till uppvaket. 8. Då patienten har vaknat och verkar må bra (alt. inneliggande patient ska åka hem) slussas patienten vidare till gipsrummet på ortopedmottagningen där patienten får ett slutligt gips som patienten åker hem med. 9. Efter ca 6 veckor kommer patienten tillbaka för att ta bort gipset.

Från ett sjukhus till flera Ett par år senare, i mars 2015 tog Novortex ny kontakt med Innovation Akademiska. Sedan CE-märkningen 2013 hade man sålt SplintEEZ till Akademiska sjukhuset där den används på flera olika avdelningar. En bidragande orsak till det kan ha varit att personalen kände till skenan via innovatörerna och visste att den hade tagits fram på ett säkert och korrekt sätt. Frågan från Novortex var nu; vilken typ av dokumentation och underlag som behövs för införande på ett annat sjukhus där personalen inte hade varit involverad redan under utvecklingen? Det ser ut som en enkel produkt men innovationen ligger i ett förbättrat arbetssätt. Annika Remaeus, chef Innovation Akademiska Innovation Akademiska erbjuder tjänster och stöd till medicintekniska innovationer från ax till limpa, det vill säga från idéer och behov till införande. Novortex fråga berörde det senare vilket också var ett område Innovation Akademiska hade planerat undersöka närmare: Vad behövs för att en produkt ska komma igenom det sista nålsögat, införande och acceptans, och börja användas? Novortex fråga kom att bli startpunkten för ett nytt projekt i vilket Innovation Akademiska undersökte om det gick att få fram konkreta data för vad införande av en medicinteknisk innovation innebär för fördelar, nackdelar, resursbehov samt eventuella besparingar i tid och pengar. Resultatet redovisades hösten 2015 i en rapport. ekonomi för att få fram mesta möjliga information om hur SplintEEZ används, vilka resurser som behövs och vilka kostnader som är kopplade till fotledsoperationer. Med resurser avses De olika typer av personal som utför gipsning respektive montering av SplintEEZ Lokaler Tid för gipsning respektive montering av SplintEEZ Tid för övrigt arbete, exempelvis städning Kostnader för gipsmaterial respektive SplintEEZ Intervjuerna kompletterades med underlag från de ekonomisystem som landstinget i Uppsala Län använder. Som grund för frågorna vid intervjuerna och framtagandet av underlag användes metoden mini-hta (Health Technology Assessment), som landstinget i Uppsala Län använder som beslutsunderlag vid införande av nya metoder och tekniker. Den information och de data som kom fram sammanställdes för att jämföra de resurser som behövs och de kostnader som uppkommer då man gipsar vid fotledsbrott respektive använder SplintEEZ. Innovation Akademiska har haft en helt avgörande betydelse för vår del. Hjälpen har betytt skillnaden mellan en färdig kommersiell produkt och något som annars skulle ha fastnat på idéstadiet. Anders Westermark, ortoped och en av grundarna till Novortex Under projektet genomförde Innovation Akademiska flera intervjuer med både vårdpersonal och administrativ personal inom

Värden med SplintEEZ för personal Under intervjuerna som gjordes berättade vårdpersonalen vilka fördelar de såg med att använda SplintEEZ istället för gips. Det visade sig vara fördelar under hela vårdkedjan, från akuten via operation tills det är dags för patienten att åka hem: Fördelar för personalen Ortopeden kan själv sätta på skenan och behöver därmed inte vänta på ortopedtekniker och gipsvagnen. Går fort att sätta på skenan (ca 1 minut). Lättare för personalen att justera skenan innan operation utifrån hur svullen fotleden är. Lättare för personalen på vårdavdelningarna att justera trycket mot operationssåret och därmed minska smärtan för patienten. Lättare för personalen på vårdavdelningarna att inspektera operationssår om det behövs. Går snabbare att ta bort SplintEEZ än gipsskenan, 0.5 min jämfört med 5 min. Är lättare för personalen att ta bort SplintEEZ än gipsskena, att klippa upp gips tar på händerna. SplintEEZ s konstruktion underlättar för ortopeden att få till den viktiga 90-gradiga vinkeln på foten. Det minskar risken för att behöva rätta till vinkeln vid den slutgiltiga gipsningen innan hemgång. Att rätta till tar tid och gör ont för patienten. SplintEEZ dammar inte vilket bidrar till kortare städning efteråt. Att SplintEEZ inte dammar gör att den upplevs som renare att arbeta med. Blir bättre röntgenbilder pga. färre artefakter. Gipsvagnen innan städning Skönt att efter avslutad operation enkelt kunna sätta på skenan. Inget gipspulver att städa och ingen väntan på operationstekniker. Ann-Charlotte Claesson, operationssjuksköterska och gruppchef ortopedoperation Värden med SplintEEZ för patienter Under såväl intervjuerna som under användbarhetstestet kom flera positiva kommentarer på skenan ur patienternas synvinkel: Fördelar för patienterna Färre skavsår än med gips. Kliar mindre och blir mindre varmt än med gips. Skenan väger inte så mycket vilket är positivt för patienten, kan lättare förflytta sig vid behov. När patienten är hemma i väntan på operation kan patienten kan själv ändra åtstramningen utifrån hur pass svullen fotleden är. Eftersom skenan kan justeras kan patienten få mindre ont även efter operation. Mindre smärta innebär att patienten behöver ta mindre mängd smärtstillande. Lätt att använda, kräver ingen utbildning.

Ekonomiska värden för vården Att en innovation innebär fördelar för både vårdpersonal och patienter är både bra och nödvändigt. Att innovationen dessutom är ekonomiskt neutral eller till och med innebär en besparing är än bättre. För att undersöka den ekonomiska aspekten av införandet av SplintEEZ togs underlag fram från ekonomiska stödsystem och beräkning av kostnader gjordes. Vid beräkningen har tiden för de olika momenten och kostnader för personal, material och operationsrum etc. varit de parametrar som använts. Kortare tid med SplintEEZ Under intervjuerna med ortopedpersonal framkom att en operation går minst ca 15 minuter fortare då SplintEEZ används än då gips används. Eventuell väntetid på operationsteknikerna är då inte medräknad. Kortare tid => Lägre kostnad Den kortare tiden som behövs då SplintEEZ används ger i sin tur också en lägre kostnad för operationen eftersom personal och operationssal används under en kortare tid. Kostnader fotledsoperation (i SEK) Operationssal, mediciner, övrig utrustning etc. Material Personal 0 1000 2000 3000 4000 5000 SplintEEZ Gips Jämförelse kostnader fotledsoperation Tidsbesparingen på minst 15 minuter per operation kan innebära att ytterligare en fotledsoperation per dag kan genomföras. De beräkningar som genomfördes i projektet visar att tidsbesparingen på minst 15 minuter per operation som blir då SplintEEZ används ger minskar kostnaden med 225 SEK per operation. Referenser Intervjuer med ortopedisk personal på kirurgisk ortopedi och på dagkirurgen, Akademiska sjukhuset i Uppsala Förfrågningar till Akademiska sjukhusets controllers och affärsutvecklare Utdrag från de ekonomiska stödsystem landstinget i Uppsala län använder

InnoCent Vinst för både patient och klinik INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

Bilder Där inget annat anges: Innovation Akademiska/Akademiska sjukhuset Klätterbild: www.klattercentret.se Tecknade bilder: Camilla Camilton

Att slippa välja Simon, hänger du med och tränar? Det finns en ledig tid vid klätterväggen! Nä, jag kan inte, jag måste till sjukan. Det är krångel med mitt insulin Simon är 17 år och typ-1-diabetiker. Han insjuknade när han var 5 år. Under hela uppväxten har hans pappa hjälpt honom med att hantera sjukdomen. Nu när Simon börjar bli vuxen ska han själv lära sig att sköta sin diabetes, med allt vad det innebär i form av ständiga blodsockermätningar och insulindoser som ska tas när det är som mest olägligt. Det går inte så bra för Simon eftersom han avskyr att åka till sjukhuset och träffa sin diabetessköterska och bli påmind om att han inte är som andra 17-åringar. Och det krockar alltid med något annat roligt som händer, vilket är ofta, för Simon och hans kompisar är väldigt spontana och planerar sällan långt innan något ska hända. Detta får konsekvenser för Simons långtidsblodsocker, som skjuter i höjden. Med den virtuella mottagningen kan Simon nu istället bara ta upp sin mobiltelefon och via appen diabetes dialog träffa sin diabetessköterska precis där han befinner sig, och kan fortsätta att leva sitt spontana liv med kompisarna.

INNOCENT VINST FÖR BÅDE PATIENT OCH KLINIK OM DIABETES Projektet InnoCent syftar till att förbättra hälsan för unga vuxna (18 till 25 år) med typ1- diabetes genom att stimulera till mer egenvård och ökad kontroll över sitt blodsocker. Projektet visar på ett bra sätt hur en verksamhet inom vården kan öka produktiviteten genom att hantera fler patientbesök ersätta fysiska besök med distansbesök, men också öka uppföljningsfrekvensen, för att öka kvaliteten på vården. Diabetes är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes typ 1 (drabbar cirka 0,5 % av befolkningen) är en autoimmun sjukdom som leder till att kroppens egen produktion av insulin helt, eller nästan helt, upphör. Vid diabetes typ 2 kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men den mängd som produceras räcker inte för kroppens behov. Man uppskattar att cirka 400 000 personer i Sverige har typ-2-diabetes idag. Magdalena Wlad, ung patient Om projektet Projektet startade 2014 och avslutas under 2016. Det drivs av Innovation Akademiska i samarbete med Diabetesmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Utöver att förbättra hälsan hos unga diabetiker är ett syfte med projektet att utveckla det ekonomiska ersättningssystemet för att möjliggöra nya arbetssätt på mottagningen. Projektet testar en modell som kallas Health Impact Bonds (HIB) och som i korthet går ut på att förebyggande insatser för att uppnå ett förutbestämt mål finansieras av den beräknade framtida kostnadsbesparingen och ett eventuellt överskott faller ut som vinst. Oavsett diabetestyp är det främsta målet med behandlingen att upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt. Därför är det viktigt att mäta blodsockret kontinuerligt så att rätt mängd insulin kan tillföras. För lågt blodsocker kan ge upphov till så kallade hypoglykemier, med skakningar, yrsel och illamående som följd. För högt blodsocker kan å andra sidan resultera i så kallad keto-acidos, som innebär att blodet blir surt på grund av akut insulinbrist. Det är ett livshotande tillstånd och ofta krävs akutinläggning på sjukhus. HbA1c ger en bild av hur blodsockret har legat i genomsnitt under de tre senaste månaderna.

Målen för projektet För att kunna utvärdera resultaten i projektet definierades ett antal uppföljningsparametrar tillsammans med Diabetesmottagningen. Målen sattes till: 5 % sänkning av HbA1c (ett mått på blodsockervärdet under cirka tre månader) under perioden i hela gruppen 10 % minskning av sjukdomsbördan i hela gruppen 10 % minskad frånvaro i skola/arbete på grund av diabetes jämfört med föregående kvartal Halvering av antal inläggningar och ambulansutryckningar jämfört med motsvarande period föregående år Under maj till och med juli 2015 utfördes en pilotstudie för att ta reda på om det gick att mäta effekterna av en medicinsk insats med detta upplägg och omsätta det i ett ekonomiskt värde. Totalt 30 patienter i åldersgruppen 18 till 25 år ingick i försöket. Som insats valdes virtuell mottagning, eftersom målgruppen framför allt efterlyste ökad tillgänglighet till vården. Virtuell mottagning är också ett sätt att förtäta kontakten med vården. Man har i tidigare studier konstaterat att tätare besök leder till minskat HbA1c. Detta är betydelsefullt, eftersom ett högt HbA1c ökar risken för komplikationer senare i livet, som till exempel nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt, känselbortfall och synnedsättningar, och i värsta fall för tidig död. Virtuell mottagning Diabetesmottagningens virtuella mottagning är mer ett nytt arbetssätt än ny teknik. Det handlar om att möta patienten på patientens villkor, snarare än på vårdens. Som tekniskt stöd för den virtuella mottagningen har projektet tagit fram en mobilapplikation för patienten samt ett webbgränssnitt för personalen för att patient och vårdgivare ska kunna kommunicera online med video, textmeddelanden och röstsamtal på ett säkert sätt. Tanken är att mycket av den distansvård som redan ges idag i form av mail och telefonkontakt ska hanteras inom den virtuella mottagningen och därigenom synliggöras och också ersättas ekonomiskt. Den nya patientlagen som kom 1 januari 2015 syftar till att man som patient ska vara en jämbördig part som tar ett ansvar och på det sättet kan utöva någon form av makt (SKL). Ett sätt för vårdgivare att möta detta lagkrav är att erbjuda patienten större inflytande över var, när och hur mötet sker och vad det innehåller. Den virtuella mottagningen bidrar till ett personcentrerat arbetssätt, genom att stärka ett jämbördigt förhållande mellan patienten och vården. Det är patienten som bestämmer tid och plats för mötet. Mötet kan ske i en miljö där patienten känner sig trygg, och kan ställa frågor utan inverkan från sjukhusmiljön. Patienterna väljer själva vilken data de vill dela med vården.

Resultat Datamängderna från testet är små och utvärderingstiden kort, men vi kan se en positiv trend vad gäller i princip alla parametrar där data gick att få fram. Efter testperioden konstaterades en genomsnittlig sänkning av HbA1c med 6,3 % jämfört med innan. Det visar att insatsen var framgångsrik, då målet var en sänkning med 5 % eller mer. Positivt resultat uppnåddes även för den upplevda sjukdomsbördan. Den minskade med 36 % i genomsnitt, vilket var betydligt mer än målet på 10 %. HbA1c HbA1c mäts genom ett blodprov. Värdena före hämtades ifrån det senaste mottagningsbesöket innan insatsen startade och efteråt ombads alla patienter att lämna ett nytt prov. Under testperioden på tre månader minskade HbA1c för de deltagande patienterna i snitt med 6 %, se tabellen nedan. HbA1c-värden före och efter tre månaders virtuell mottagning: HbA1c (%) Före Efter Medel 65,9 61,7 Skillnad -4,2 Skillnad i % -6,3 Sjukdomsbörda Sjukdomsbördan definieras som skillnaden mellan skattad upplevd hälsa och skattad hälsa i ett hypotetiskt scenario där man inte har sjukdomen. Ofta blir värdet negativt, men inte alltid. Sjukdomsbördan mäts genom frågor i ett pappersformulär som införts på mottagningen, Ta tempen på din hälsa. I projektet gjordes skattningen däremot med en app som utgår ifrån en visuell analog skala mellan 0 och 100. Frågorna i appen var samma som i Ta tempen på din hälsa och skickades regelbundet till patienten att besvara. De fyra frågorna i appen är: 1. Hur är din fysiska hälsa idag (med/utan diabetes)? 2. Hur är ditt känslomässiga välbefinnande idag (med/utan diabetes)? 3. Hur god är din sociala samvaro med andra idag (med/utan diabetes)? 4. Hur god är din livskvalitet idag (med/utan diabetes)? I tabellen nedan visas resultatet för de patienter där data inhämtades både före och efter insatsen. Resultatet visar att i alla kategorier utom den känslomässiga sjukdomsbördan minskar sjukdomsbördan under mätperioden. Sett över alla kategorier minskade sjukdomsbördan med i genomsnitt 36 % under perioden. Skillnader mellan sjukdomsbörda före och efter insatsen, mätt i hela gruppen. Positiva värden innebär en minskad sjukdomsbörda: Känslomässig sjukdomsbörd Fysisk sjukdomsbörd Social sjukdomsbörd Sjukdomsbörda livskvalitet a a a Summa -45,0 8,3 34,6 36,0 Medel -5,6 1,0 4,3 4,5 Relativ skillnad (%) 33-7 -138-30 Total relativ medelskillnad (%) -36

Närvaro skola/arbete När det gäller närvaro i skola/arbete var det svårare att utröna insatsens påverkan, eftersom det var tämligen liten frånvaro före insatsen. De flesta hade enstaka frånvarodagar förutom en person som hade 20 frånvarodagar. Intensivvård och ambulansutryckningar Som referenspunkt valdes antalet ambulansutryckningar och intensivvårdsdygn (inläggningar) under motsvarande tremånadersperiod föregående år (2014). Dessa mättes genom granskning av de i projektet ingående patienternas journaler. Dock var antalet noll såväl under referensperioden som under vår mätperiod, så här kan man inte säga något om någon skillnad. Innovation Akademiskas uppgift i projektet Projektet har genomförts inom ramen för Vinnovas utlysning Ersättningsmodeller som främjar innovation i vård och omsorg. Innovation Akademiska har initierat och drivit projektaktiviteterna, från den initiala ansökan till Vinnova, vidare genom utveckling av produkten virtuell mottagning och dess införande i verksamheten. Innovation Akademiska har även stått för projektledning och koordinering, såväl internt inom sjukhuset; gentemot Diabetesmottagningen, ekonomifunktioner, samt Medicinsk teknik, Sjukhusfysik och IT (MSI), som externt; mot övriga projektparter (flera företag samt Uppsala Universitet) och underleverantörer av tekniska lösningar. Innovation Akademiska kommer också att slutrapportera projektet till Vinnova. Värden för patienten Ett mått på framgång i InnoCent-projektet är till vilken grad den virtuella mottagningen bidrar till att sjukdomen tar mindre plats i patientens liv, och utgör ett mindre hinder i vardagen än tidigare. Ett virtuellt möte mellan patient och diabetessköterska i appen diabetes dialog. För mig som studerat i fyra olika länder är det här helt avgörande för att jag ska kunna upprätthålla kontakten med min diabetessköterska. [ ] Jag saknar ingenting ifrån det fysiska mötet i den virtuella mottagningen. Louise Högdahl, patient och testperson för den virtuella mottagningen Projektet har visat på värde för patienten i form av bättre kontroll över blodsockret och därigenom ett bättre HbA1c och på sikt ökad hälsa. Patienterna upplever även sin sjukdom som mindre betungande, såväl fysiskt som psykiskt (minskad sjukdomsbörda). Virtuell mottagning minskar dessutom tiden som behöver spenderas på kontakt med vården. Genom att patienten slipper transporter till och från sjukhuset sparar man in både tid och pengar.

Ett exempel: Patienterna behöver avsätta 60 minuter för ett vanligt fysiskt besök på mottagningen. Själva besöket tar i snitt 45 minuter, men man behöver minst 15 minuter för parkering, registrering i kassan och som litet extra buffert. Värden för diabetesmottagningen och Akademiska Sjukhuset För mottagningens ekonomi, eller snarare dess produktion, bör den virtuella mottagningen när den är införd få stora positiva effekter. Om vi antar att två tredjedelar av patienterna har en restid på 40 minuter (transport inom kommunen) och övriga inom länet 80 minuter i snitt, får vi en genomsnittlig restid på 50 minuter. Total frånvaro ifrån arbete eller skola per besök blir då 2*50+60 minuter=160 minuter. Vi uppskattar att ett virtuellt besök tar 30 minuter, vilket ger att patienten sparar 130 min per besök. Det är värdefull tid för en student eller arbetstagare! Dessutom sparar patienten reskostnader. Väntrummet på Diabetesmottagningen Man får heller inte glömma de värden som projektet skapar för personalen som arbetar på mottagningen. Om den virtuella mottagningen kan underlätta deras vardag genom att skapa struktur och synliggöra deras arbete som bottnar i ett enormt engagemang för patienterna, så handlar det om stora värden, om än inte enkelt mätbara. Utrustning för blodsockermätning För mig kommer det att göra den skillnaden att jag kommer att kunna få hjälp med olika problem som uppstår i vardagen, och att jag kan få kontakt när jag behöver det - och kan vara mer delaktig i min vård. Magdalena Wlad, patient som deltagit i InnoCent-projektet InnoCent ligger verkligen i linje med Akademiska sjukhusets mål om värdebaserad vård. Det ökar värdet för patienten, och kan vara ett sätt att öka vår produktivitet och få mer kontakt med våra patienter. Jarl Hellman, överläkare Endokrinologi och diabetes vid Akademiska sjukhuset och processägare värdebaserad vård typ-1-diabetes Den virtuella mottagningen ger personalen möjlighet att planera och schemalägga större del av kontakterna med patienterna, vilket minskar stress ett minskat antal kontaktvägar en chans att känna att man ligger i framkant när det gäller virtuell diabetesvård mer tid för möten med patienten

-Jag gillar mötet med patienten, och det är i mötet med patienten som jag fyller min viktigaste professionella roll. Administration däremot, tycker jag inte är så roligt eller viktigt. Ekonomiska värden De prisuppgifter som används i exemplen nedan är hämtade ifrån Akademiska sjukhusets prislista för 2016. Priserna baseras på tidsåtgång i första hand, vilket innebär att ett fysiskt besök och ett virtuellt besök kostar lika mycket så länge som de tar lika lång tid. Den virtuella mottagningen ger många nya vinklingar på arbetet, inte minst på hur vårdproduktionen kan öka. Man får helt enkelt välja ut några sätt att räkna på utifrån vilka mål som är mest angelägna att nå; minska vårdköer, höja kvaliteten, skapa bättre struktur för kontakter med patienter et cetera. Här har vi valt tre olika scenarion: Extra uppföljningsbesök Fysiska besök som ersätts av virtuella. Icke-produktion som flyttas till produktion Extra uppföljningsbesök Effekterna av den nya Libre-mätaren ska följas upp extra noga enligt verksamhetsledningens önskemål. Cirka 200 nya mätare har delats ut mellan januari och april i år, och förhoppningsvis blir det ytterligare 100 stycken före sommaren och 100 till 200 under hösten. Alla dessa patienter ska följas upp med ett extra besök efter tre månader. Uppföljningsbesöken består av undervisning, mätning av HbA1c samt analys av blodsockerdata. Omkring 200 extra besök (lågt räknat) kommer att behövas, för att göra dessa uppföljningar. Baserat på erfarenheter från testpiloten i projektet och kry.se:s mätning som visar att ett besök tar drygt 50 % av avsatt tid (presenterades bland annat under Dagens Medicins Primärvårdsdagen 2016) kan man räkna med att ett virtuellt besök tar ungefär 25 minuter, medan ett fysiskt besök på diabetesmottagningen tar i snitt 45 minuter. Förberedelser och journalföring är inte inräknade i dessa tider men uppskattas ta lika lång tid oavsett besöksform. 200 stycken 25-minutersbesök tar cirka 85 timmar medan 200 stycken 45-minutersbesök tar 150 timmar. Det vill säga en besparing på 65 timmar i tid som kan användas för att träffa fler patienter, virtuellt, eller fysiskt på mottagningen. Jag behöver kunna planera min tid och mitt arbete. Telefonsamtal, mail och tidbokning innebär stress för mig, då jag inte kan planera eller kontrollera dem.

Fysiska besök på mottagningen som ersätts av virtuella Virtuella besök är i första hand ett komplement till fysiska besök, men det är rimligt att anta att en viss andel fysiska besök kan vara lämpliga att ersätta med virtuella besök. Vi antar på nytt att ett genomsnittligt virtuellt besök tar 25 minuter och ett fysiskt besök cirka 45 minuter. Mellanskillnaden ger då en tidsvinst per patient på 20 minuter per besök. Enligt NDR (nationella diabetesregistret; ett av världens största kvalitetsregister) är i år 255 patienter i åldern 18 till 25 år kopplade till Diabetesmottagningen vid Akademiska sjukhuset. En realistisk bedömning är att 120 av dessa ansluter sig till den virtuella mottagningen. Om man utgår från att varje patient i genomsnitt besöker mottagningen tre gånger per år och ett av de besöken kan genomföras med virtuell mottagning så blir tidsvinsten 120 patienter x 20 min = 40 timmaras tidsbesparing. Om dessa 40 timmar läggs på nya virtuella mottagningsbesök bör man kunna öka produktionen med cirka 60 besök (eftersom en del av tiden, här antaget 10 min per besök, går till administration som förberedelser och journalföring). Enligt prislistan ersätts ett sådant besök med 2 037 kr. Produktionsökningen om de 60 besök ger med andra ord en ökning av ersättningen motsvarande cirka 122 000 kr. Icke-produktion blir produktion Redan idag har personalen på Diabetesmottagningen omfattande kontakt med sina patienter mellan besöken via mail och telefon. De utför således redan en betydande nivå av distansvård. Denna vård räknas dock i dagsläget inte in i statistiken, genererar därmed ingen ekonomisk ersättning till verksamheten och kategoriseras som icke-produktion. Detta trots att den är enormt uppskattad av patienterna! Följande exempel pekar på de positiva effekterna av att definiera om detta arbete som vårdproduktion. Under februari 2016 genomfördes 374 besök på mottagningen som inte var läkarbesök. Om 90 % av dessa är sjuksköterskebesök motsvarar det 337 besök. Fördelat på de diabetessköterskor som finns i verksamheten i idag (motsvarande 4,5 heltider) blir det 75 besök per sköterskeheltid och månad. 75 besök à 45 min innebär 56 timmar effektiv mottagningstid per månad och sköterska. Om vi kan flytta över tid, som spenderas på mail och telefon, motsvarande två timmar i veckan per sköterska till virtuell mottagning och registrera denna tid med produktkod i sjukhusets journal- och bokföringssystem Cosmic, kommer tiden att räknas som vårdproduktion. De ytterligare 16 besök i månaden per sjuksköterska som produktionen på detta sätt ökar med innebär att mottagningen producerar 72 nya besök per månad, en produktivitetsökning på hela 21 %. Om man översätter detta i ekonomiska termer handlar det om att man med hjälp av den virtuella mottagningen med befintliga resurser kan göra 864 ytterligare besök per år, vilka baserat på Akademiska sjukhusets prislista motsvarar ett värde på 1,76 miljoner kronor (baserat på priset 2 037 kr per virtuellt besök).

Värden för Innovation Akademiska InnoCent-projektet har skapat värden för Innovation Akademiska och Akademiska sjukhuset när det gäller det egna varumärket i form av den ökade synligheten som de många evenemang projektet blivit inbjudet att presentera sig vid har medfört. Att skapa samma synlighet och stärkta varumärke genom annonsering hade uppskattningsvis kostat över 800 000 kr. Projektet har också byggt upp kompetens i den egna organisationen, framförallt inom ersättningsmodeller och e-hälsa. Att köpa konsulttjänster för motsvarande kunskapsinhämtning hade kostat ungefär 1 miljon kronor. Referenser http://www.collectivehealth.net Kaufman FR et al. Association Between Diabetes Control and Visits to a Multidisciplinary Pediatric Diabetes Clinic. Pediatrics 1999;103;948-951 Ta tempen på din hälsa, Karin Wikblad, se ex Utvärdering av instrumentet Ta tempen på din hälsa : En kvalitativ intervjustudie av patienter med typ 1- diabetes, 2015, examensarbete av Cecilia Hellmér, Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Sammanfattningsvis ger vård på distans patienten ökat inflytande och är samtidigt bra för verksamhetens budget. Det är ekonomiskt fördelaktigt för patienten, som kan få möjlighet till tätare kontakt med diabetes-mottagningen, utan att behöva ta ledigt från skola eller arbete och betala för transport till och från sjukhuset. Det är också bra för sjukhusets budget eftersom tiden räcker till för fler besök, och dyra vårdinsatser så som intensivvård och ambulansutryckningar kan minskas. Det finns även stora samhälleliga vinster med att minska sjukdomsbördan. Unga diabetiker får förutsättningar att orka sköta sin diabetes vid sidan av både utbildning, arbete, träning och det sociala livet långsiktigt. Ett dygn med intensivvård kostar väldigt mycket och kan det undvikas genom ökad tillgänglighet på fler plattformar är det bra ur alla aspekter.

BB på väg Hög vårdkompetens i hemmiljö INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

Bilder Där inget annat anges: Innovation Akademiska/Akademiska sjukhuset Foto Bedinbed, Ullcape: Lisbet Spörndly. Foto Bärsjal: Alex & Martin

Lena och Patrik har just fått sitt andra barn. Lena sitter med sin bebis hud mot hud för att tidigt se de signaler som hennes nyfödda bebis kommunicerar med henne. Nu kommer barnmorskan Kajsa in och tittar till den lilla familjen. Det har gått 2 timmar efter förlossningen och Kajsa frågar hur det går och hur familjen känner inför att snart åka hem. Lena och Patrik har redan innan bebisen föddes bestämt att om allt gått bra med förlossningen så skulle de välja att åka hem tidigt och få besök av BB på väg. Deras tidigare förlossningserfarenhet var från ett annat sjukhus och där fanns ingen utvecklad tidig hemgång. Den gången för 3 år sedan när deras äldsta son föddes upplevde Lena och Patrik som väldigt jobbig. Själva förlossningen gick bra men det var efteråt på BB-avdelningen som allt blev jobbigt. Det var brist på platser på BB-avdelningen och Patrik fick inte stanna kvar utan fick åka hem. Lena hamnade på en stor sal med 3 andra mammor vars bebisar skrek konstant och Lena kunde inte vila. Personalen var stressad och Lena upplevde att olika personal gav olika svar på samma frågor. Hon kände sig väldigt splittrad och osäker. På dag två blev helt plötsligt Lenas bebis slö och blek och ville inte äta. En läkare kom och undersökte bebisen och efter att prover tagits konstaterades att bebisen fått en infektion. Bebisen flyttades över till neonatalavdelningen för observation och antibiotikakur. Då det inte fanns några sängar lediga för föräldrar på neonatalavdelningen fick Lena lämna sin bebis och gå tillbaka till BB-avdelningen för natten. Lena sov inte en blund denna natt och grät hela natten. Bebisen på neonatalavdelningen piggnade till fram på småtimmarna och skrek varpå en personal där fick sitta och trösta. Lena kämpade på med sin amning när hon kom hem men fick det aldrig att fungera utan lade ner den efter två veckor. Denna gång, med BB på väg, ringer en barnmorska hem till Patrik och Lena och hör hur det går. Barnmorskan erbjuder ett hembesök och det vill Patrik och Lena gärna ha. I sitt eget hem kan de ställa frågor som har med deras liv hemma att göra, Lena får till exempel hjälp med amningspositionen i sin egen favoritfåtölj. Tack vare att starten på det gemensamma livet den här gången blev så mycket bättre ammade Lena sin bebis i 8 månader, till glädje för dem båda.

BB PÅ VÄG HÖG VÅRDKOMPETENS I HEMMILJÖ I mitten av 1900-talet vårdades en kvinna i snitt 14 dagar på sjukhus när hon födde barn. Barnet och mamman vårdades separat och fick bara träffas när det var dags för barnet att äta. Amningen skedde på tider utsedda av personalen och var många gånger styrda efter sjukhusets behov och inte efter barnets behov. Idag tänker man annorlunda och det är tvärtom det allra viktigaste att se till barnets behov. föräldrarna och bedömning av framtida behov av hos både barn och föräldrar. Via BB på väg får föräldrarna sedan stöd i upp till fem dygn utifrån sina och barnets behov. Till de familjer som bor inom Uppsala och Knivsta kommun ges stödet i form av hembesök och/eller telefonsamtal. Under telefonsamtalet/hembesöket samtalar barnmorskan med den nyförlösta mamman för att höra hur hon och barnet mår, svarar på frågor från föräldrarna och ge råd utifrån familjens behov. Varje dag arbetar fem barnmorskor på BB på väg. Tre av dessa gör hembesök och de andra två barnmorskorna finns på mottagningen för återbesök och amningsmottagningen. Mottagningarna har öppet alla vardagar. Därefter gör föräldrarna ett återbesök med barnet på sjukhuset för viktkontroll och hörseltest 3-5 dagar efter förlossningen. I vissa fall gör även en barnläkare en undersökning. Det finns även möjlighet för den nyblivna mamman att vid detta besök få samtal med barnmorska och läkarkontakt. BB på väg BB på väg startades 1990 på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Mödrarna som provade tjänsten var positiva och upplevde en ökad närhet till sitt barn. Modern lärde känna sitt barn snabbare gällande dygnsrytm och amningsbehov, enligt en studie från 1994. Målsättning med BB på väg Målsättningen är att det ska kännas tryggt som nybliven förälder att åka hem tidigt från sjukhuset med vetskapen om att en barnmorska tar kontakt dagen därpå. De flesta nyblivna föräldrar som använder sig av tidig hemgång upplever att de har fått bra vård och stöd. Värdet av att själv ha fått bestämma sig för tidig hemgång anses vara stort och det ger en känsla av kontroll. Idag erbjuds nyblivna föräldrar och barn att åka hem tidigast sex timmar efter förlossningen om mor och barn är välmående efter en komplikationsfri förlossning. Beslut om tidig hemgång tas efter att barnet genomgått en läkarundersökning. Bakom beslutet finns en analys av förlossningen, tryggheten hos

Kvalitativa värden av BB på väg för nyblivna föräldrar I traditionell BB-vård måste de blivande och nyblivna föräldrarna anpassa sig till de rutiner som finns på en BB-avdelning. Tiden som det tar för en nybliven förälder att lära sig de nya rutinerna stjäl tid från anknytningen mellan barn och förälder. Det är viktiga band som skapas under de första dagarna tillsammans, då föräldrarna lär känna sitt barn. Det är viktigt att barnmorskan får tid till att kunna bemöta de nyblivna föräldrarna med de frågor funderingar och känslor som kan uppkomma dagarna efter förlossningen. I hemmiljön kan båda föräldrarna fokusera på frågor som är relevant för just dem, i sin egen hemmiljö och får då både tid och energi över till att knyta an till den nya familjemedlemmen tillsammans. I Uppsala föds ca 4000 barn varje år. Akademiska sjukhuset erbjuder både bas- och högspecialiserad förlossningsvård till alla kvinnor i Uppsala län samt för hela landet och regionen från graviditetsvecka 22 och framåt. Målet för varje förlossning för Akademiska sjukhuset är en frisk kvinna, ett friskt barn och en positiv förlossningsupplevelse. Man eftersträvar en god eftervård i hemmet och har därför ett utvecklat BB på väg-team som besöker familjerna. Kvalitativa värden för vårdpersonal Att BB på väg har ett väl fungerande team märks bland annat på deras låga personalomsättning. De barnmorskor som arbetar på BB på väg har lång erfarenhet vilket gör att inskolningen av nya barnmorskor till denna enhet bara tar några dagar. Att information och stöd förmedlas till föräldrarna från en liten grupp personal har visat sig ha flera fördelar, en av dem är att informationen som ges ut till föräldrarna hålls ihop och är samstämd. Vid telefonsamtal och hembesök har barnmorskan tid avsatt för just detta föräldrapar och kan ha fullt fokus på dem i det dagliga arbetet på en vårdavdelning behöver man inte sällan avbryta för att ta hand om andra föräldrar eller arbetsuppgifter. Att få möta föräldrar i deras hemvana trygga miljö gör att en professionell barnmorska kan utöva sitt yrke fullt ut och i lugn och ro, utan att bli avbruten, ge föräldrarna det stöd som de önskar. Det ger även tillfredsställelse till personalen hos BB på väg. I en enkätstudie som gjordes bland kvinnor som fött barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala under mars 2013 och gått hem efter 6-12 timmar med vård från BB på väg uppmättes att samtliga mödrar från studien upplevde vård och stöd från BB på väg som bra eller mycket bra. Högst andel ammande mammor Uppsala läns landsting har högst andel ammade barn i Sverige. En bidragande orsak till det är med stor säkerhet att Akademiska sjukhuset sedan början av 1990-talet är certifierade enligt UNICEF Baby Friendly Hospital. UNICEFS Baby Friendly Hospital program infördes 1993 på alla svenska BBavdelningar. För all personal i landstinget i Uppsala län som kommer i kontakt med blivande och nyblivna föräldrar finns en gemensam amningsstrategi. Utgångspunkten har varit WHOs Tio steg till lyckad amning.

Det finns ett värde i att mamman får stöd och hjälp med sin amning i den egna fåtöljen i hemmet och inte i en fåtölj på sjukhuset som hon senare inte har tillgång till. Hanna Waernér, avdelningschef och barnmorska, BB på väg Mätning andelen ammade barn, per län (2013) Amning bidrar till att en relation utvecklas mellan barnet och dess mamma som för dem innebär mer än enbart ett näringsintag. Studier har visat att ammande mammor löper mindre risk att utveckla benskörhet, högt blodtryck, bröstcancer och cancer i äggstockarna. Man har också visat att bröstmjölksuppfödda barn har ett högre IQ, en minskad risk för infektioner och att senare i livet utveckla diabetes och fetma. Amningen har med andra ord uppenbara fördelar för både mamman och barnet. Initiering av amning kan vara en känslig process som kan påverkas av många omständigheter. Det är därför viktigt att all personal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar och deras barn uppmuntrar och underlättar amning samt erbjuder en amningsvänlig miljö. Detta genom att lyssna, ge stöd och vid behov hjälpa föräldrarna så att de känner sig trygga med amningen. Detta kräver: Evidensbaserad och uppdaterad kunskap Respekt; varje mor- barnrelation och familj är unik Lyhördhet inför familjens individuella behov Tid och tålamod Om en nybliven mamma känner sig otrygg i sin amning för att hon fått olika råd och tips från olika personer hon mött i vårdsammanhang kan det påverka både hennes inställning till amningen samt kosta sjukhuset extra resurser i form av pengar och personal. Sjukhusets kostnad för ett vårddygn på BBavdelning beräknas till 7 800 kr. Kostnaden för två dygns extra vistelse på BB för att mamman känner sig otrygg i sin amning med anledning av att hon fått spretig information från olika personer kan därför beräknas till 15 600 kr (7 800 kr x 2). Tjänsten BB på väg motsvarar en kostnad om 3 571 kr per dygn. Om de nyblivna föräldrarna

i stället kan vistas i hemmet med stödet av en barnmorska från BB på väg skulle kostnaden för dessa två dygn bli 7 142 kr (3 571 kr x 2), vilket är ca 50 % billigare för landstinget. Samtidigt sparar också föräldrarna pengar eftersom de inte har utgifter för transport, parkering, mat på sjukhuset etc. Ekonomiska värden av BB på väg nyblivna föräldrar Att vårdas på BB-avdelning medför kostnader för föräldrarna. Mamman betalar 80 kr i patientavgift för varje påbörjat dygn och hennes partner betalar 250 kr för sängplats och frukost. Lunch och middag ingår inte för partnern utan denne hänvisas till de caféer som sjukhuset har att erbjuda. För beräkningarna nedan uppskattas kostnader för lunch och middag till 200 kr per dygn. Har föräldrarna bil med sig kostar parkeringen 250 kr per dygn. Den sammanlagda kostnaden för föräldrarna för ett dygn på BB blir enligt denna uträkning 780 kr. Ett dygn på BB beräknas kosta samma summa för föräldrarna. Kostnad för föräldrar för fyra dygn på BBavdelning respektive med BB på väg. BB-avdelning BB på väg Förlossning: 780 kr Förlossning: 780 Dag 1: 780 kr Dag 1:0 kr Dag 2: 780 kr Dag 2: 0 kr Dag 3: 780 kr Dag 3: 0 kr Dag 4: 780 kr Dag 4: 100 kr Summa kostnader Summa kostnader BB-vård: 3900 kr BB på väg: 880 kr Skillnad: ca 3 000 kr per familj Varje år vårdas uppskattningsvis ca 1 700 familjer hos BB på väg. Det innebär en total besparing för familjerna på 1 700 x 3 000 kr = 5 100 000 kr. Ekonomiska värden av BB på väg för Akademiska sjukhuset När en familj går hem på tidig hemgång skrivs familjen ut från förlossningsavdelningen efter 6 timmar. När familjen har kommit hem blir de uppringda av en barnmorska som informerar sig om hur familjen har det och om det finns behov av att göra ett hembesök. Detta samtal tar för en barnmorska ca 30 min. Som exempel gjordes ett år 6 642 sådana telefonsamtal hos BB på väg. Nedan ses skillnaden i kronor mellan att vårdas med traditionell BB-vård och att vårdas med BB på väg, utifrån Akademiska sjukhusets synvinkel. I beräkningen uppskattas kostnaden per dygn på förlossningsavdelningen till 7 800 kr. Kostnaden per timme för rådgivning av barnmorska via telefon uppskattas till 1 400 kr. Kostnaden för återbesöket är 2 747kr. Kostnad för Akademiska sjukhuset BB-avdelning BB på väg Förlossning: 7 800 kr Dag 1: 7 800 kr Dag 2: 7 800 kr Förlossning 7800 kr Dag 1: Telefonsamtal 30 min à 1 400 kr/tim = 700 kr Dag 2: Hembesök á 3 571 Kr Dag 3: 7 800 kr Dag 3: - Dag 4: 7 800 kr Dag 4: Återbesök à 2 474 Kr Summa kostnader Summa kostnader BB BB vård: 39 000 kr på väg: 14 545 kr Skillnad för sjukhuset: 24 455 kr lägre kostnad per familj med BB på väg

Ekonomiska konsekvenser av vårdrelaterad infektioner hos nyfödda Ett dygn på neonatalavdelningen, exempelvis för en infektion, kostar 6 300 kr. Får mamman inte plats där och har sin plats kvar på BBavdelningen kostar mammans plats där ytterligare 7 800 kr. (Barnet kostar inte något när det vårdas ihop med mamman på en BBavdelning.) Det finns stor risk för att mor och barn separeras om barnet får en allvarlig vårdrelaterad infektion då neonatal-avdelning och BB-avdelning ligger på olika plan och i olika hus. Det finns inga garantier för att mamman får plats tillsammans med sitt barn på neonatalavdelningen. Andelen kvinnor med kort vårdtid efter vaginal förlossning, per län (2014) Vårdrelaterade infektioner Att vårdas på sjukhus är tyvärr inte riskfritt, Problemen med vårdrelaterade infektioner (VRI) är stora. Ett sätt att möta det växande hotet av multiresistenta bakterier inom vården är att minska tiden som mor och barn kan vara utsatta för potentiell smitta. Det är känt att smittorisken ökar på sjukhus där multiresistenta bakterier överförs från patient till patient. Av denna anledning måste vi planera sjukvården så att friska människor inte i onödan vårdas på sjukhus och att smittorisken minimeras för dem som måste ha sjukhusvård. Bo Sultan, tidigare verksamhetschef Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset Kostnader vid VRI för en nyfödd som vårdas på neonatalavdelningen under tre dygn och då mamman inte får plats hos sitt barn under de dygnen: BB-avdelning Neonatalavdelning Förlossning: - 7 800 kr Dag 1: 7 800 kr - Dag 2: 7 800 kr Dag 2: 6 300 kr Dag 3: 7 800 kr Dag 3: 6 300 kr Dag 4: 7 800 kr Dag 4: 6 300 kr Dag 5: 7 800 kr - Dag 6: 7 800 kr - Dag 7: 7 800 kr - Total kostnad för sjukhuset för mammans och barnets vård: 81 300 kr

Framtida utveckling av BB på väg Att värdet av den existerande tjänsten BB på väg är stort intygar både personal och föräldrar. Med dagens tekniska möjligheter är det rimligt att anta att det går att utveckla denna tjänst än mer, till exempel genom att erbjuda ett virtuellt möte med barnmorskan. Med detta verktyg kan de nyblivna föräldrarna och barnmorskan tillsammans välja en samtalsform som passar just dem. Ett videosamtal skulle kunna ersätta ett hembesök av barnmorskan. Denna mottagning kan inte i alla lägen ersätta det fysiska besöket men för de som önskar och då det bedöms medicinskt säkert kan det förbättra kvalitén på det telefonsamtal som alla föräldrar får, som använder sig av BB på väg. Prisbilden på den virtuella BB på vägmottagningen blir ungefär densamma som för dagens BB på väg, men skillnaden är att man kan hinna med fler patientkontakter med samma personalresurser. En utveckling av en virtuell mottagning av BB på väg som ett komplement till dagens tjänst skulle med andra ord innebära stora fördelar och möjligheter för sjukvården och för patienterna. Exempel: Virtuell BB på väg-mottagning används BB-avdelning Virtuell BB på väg Förlossning: 7 800 kr Förlossning: 7 800 kr Dag 1: 7 800 kr Dag 1: Virtuell kontakt 2 037 kr Dag 2: 7 800 kr Dag 2: Virtuell kontakt 2 037 kr Dag 3: 7 800 kr Dag 3: - Dag 4: 7 800 kr Dag 4: Återbesök 2 474 kr Summa kostnader Summa kostnader BB-vård: 39 000 kr virtuell BB på väg: 14 348 kr Skillnad i kostnad för sjukhuset: 24 652 kr Om vi antar att ett standard-hembesök tar barnmorskan 2 timmar från dörr till dörr och att samtalstiden för det besöket är 30 minuter, skulle barnmorskan via en virtuell barnmorskemottagning kunna göra 4 hembesök under samma tid i den virtuella mottagningen. Ersättningen för ett fysiskt besök och ett virtuellt besök är densamma, 2 037 kr, givet att besöken tar lika lång tid. Man kommer också ifrån de geografiska begränsningarna om man använder en virtuell kontakt. BB på väg erbjuder idag bara hembesök till familjer i Uppsala och Knivsta. Med en virtuell kontakt skulle även föräldrar som bor i andra delar av Uppsala län kunna erbjudas stöd i hemmet, vilket ger en mer jämlik vård. Referenser: Niklasson, L., Nilsson, C. (2013); Tidig hemgång från förlossningen Mödrars uppfattning, Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Lostelius, H. (2009); Kartläggning av kvinnors amningsupplevelse på BB - en enkätundersökning, Vårdvetenskap, Mälardalens högskola Akademiska sjukhusets prislista för 2016 Texten är i övrigt baserad på utdrag ur längre intervjuer med de personer som citeras i rapporten.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 99 Revisionssvar avseende granskning av produktionsstyrelsens årsredovisning 2015 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att avge svar enligt bilaga. Ärendet Utifrån revisionsgranskningen avseende produktionsstyrelsens årsredovisning 2015 har landstingets revisorer sammanfattat ett antal iakttagelser. Eftersom produktionsstyrelsen upphörde vid årsskiftet och ansvarsområdet fördelats mellan de nyinrättade nämnderna, sjukhusstyrelsen, vårdstyrelsen samt fastighets och servicenämnden har skrivelsen ställts till dessa. Landstingets revisorer vill i sin revisionsskrivelse särskilt lyfta fram följande från rapporten: - I revisionsskrivelsen noteras att produktionsstyrelsen inte heller i år har lämnat en årsredovisning utan bara en verksamhetsberättelse. Revisionen hänvisar till att det i Kommunallagen står att varje styrelse och nämnd ska upprätta en medelsredovisning så att landstingsstyrelsen kan upprätta en samlad årsredovisning -.I revisionsskrivelsen noterar Landstingets revisorer brister inom landstingets styrning, ledning och uppföljning med en oklar ansvarsfördelning mellan landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen. - Akademiska sjukhuset redovisar en större avvikelse mot budget med ett underskott 233 miljoner kronor. Även landstingsservice redovisar ett underskott på 39 miljoner kronor och Landstingets resurscentrum ett underskott på 19 miljoner kronor. Produktionsstyrelsen når därmed inte målet för en ekonomi i balans. Sjukhusstyrelsen bör framledes så långt som möjligt säkerställa en ekonomi i balans. - Produktionsstyrelsens måluppfyllelse bedöms inte som helt tillfredsställande. Varken de finansiella målen eller verksamhetsmålen nås i tillräcklig utsträckning främst beroende på Akademiska sjukhusets procentuella omfattning. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 Bilagor Kopia till: Revisionskontoret Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

2016-08-03 Dnr SHS 2016-0098 Ekonomiavdelningen Björn Larsson Tfn 018-611 60 87 E-post bjorn.larsson@lul.se sjukhusstyrelsen Revisionssvar avseende granskning av produktionsstyrelsens årsredovisning 2015 Landstingets revisorer noterar att produktionsstyrelsen inte heller i år har lämnat en årsredovisning utan bara en verksamhetsberättelse. Revisionen hänvisar till att det i Kommunallagen står att varje styrelse och nämnd ska upprätta en medelsredovisning så att landstingsstyrelsen kan upprätta en samlad årsredovisning. Landstinget kommer från 2016 att lämna delårsrapport och årsredovisning per styrelse/nämnd. Landstingets revisorer noterar brister inom landstingets styrning, ledning och uppföljning med en oklar ansvarsfördelning mellan landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen. Från 2016 har en ny politisk organisation införts. De nya styrelserna och nämnderna har en tydligare ansvarsfördelning som kommer leda till en tydligare styrning och därmed en mer ändamålsenlig ledning, styrning och uppföljning. Akademiska sjukhuset redovisar en större avvikelse mot budget med ett underskott 233 miljoner kronor. Även landstingsservice redovisar ett underskott på 39 miljoner kronor och Landstingets resurscentrum ett underskott på 19 miljoner kronor. Produktionsstyrelsen når därmed inte målet för en ekonomi i balans. Sjukhusstyrelsen bör framledes så långt som möjligt säkerställa en ekonomi i balans. Sjukhusstyrelsen ser allvarligt på den ekonomiska situationen inom sitt verksamhetsområde. För att säkerställa måluppfyllelsen har styrelsen därför en regelbunden uppföljning och dialog med förvaltningarna angående ekonomin och dess utveckling. Bedömningen är att det ekonomiska läget är bättre 2016 avseende att nå målet en ekonomi i balans. Produktionsstyrelsens måluppfyllelse bedöms inte som helt tillfredsställande. Varken de finansiella målen eller verksamhetsmålen nås i tillräcklig utsträckning främst beroende på Akademiska sjukhusets procentuella omfattning. Målen som sätts i landstinget är utmanande och det varierar hur långt respektive förvaltning har kommit avseende olika mål, därav den låga måluppfyllelsen. Sjukhusstyrelsen är inte heller nöjd med den låga måluppfyllelsen. Ett arbete pågår med att nå en mer ändamålsenlig målstyrning 2017. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Landstinget har i dag en för hög ökningstakt av nettokostnaderna, vilket är mycket allvarligt. Ökningstakten på kostnadssidan är hög samtidigt som intäkterna inte följer med i samma takt. Stora investeringar görs i fastigheter vilket genererar driftskostnadsökningar redan idag och dessa kommer att öka kommande år. Den nya styrelsestrukturen som införts 2016 ger bättre förutsättningar att kunna möta dessa utmaningar. Samtidigt krävs årliga effektiviseringsåtgärder för att landstinget framöver ska kunna ha en ekonomi i balans samt nå de finansiella målen. Under 2016 har sjukhusstyrelsen stort fokus på att nå en ekonomi i balans. Samtidigt är det viktigt att landstinget levererar en hälso- och sjukvård med hög tillgänglighet och en bra kvalitet. Sjukhusstyrelsen samarbetar nära med förvaltningarna för att uppnå så bra resultat som möjligt både inom verksamhet och ekonomi. För sjukhusstyrelsen Vivianne Macdisi Ordförande i sjukhusstyrelsen Kerstin Westholm Hälso-och sjukvårdsdirektör

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 100 Revisionssvar avseende granskning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens årsredovisning 2015 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att avge svar enligt bilaga. Ärendet Utifrån revisionsgranskningen avseende hälso- och sjukvårdsstyrelsens årsredovisning 2015 har landstingets revisorer sammanfattat ett antal iakttagelser. Eftersom hälso- och sjukvårdsstyrelsen upphörde vid årsskiftet och ansvarsområdet fördelats mellan de nyinrättade nämnderna, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen har skrivelsen ställts till dessa. Landstingets revisorer vill i sin revisionsskrivelse särskilt lyfta fram följande från rapporten: - I revisonsskrivelsen noterar Landstingets revisorer brister inom landstingets styrning, ledning och uppföljning med en oklar ansvarsfördelning mellan landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen. - I revisonsskrivelsen noteras att hälso- och sjukvårdsstyrelsen har ett överskott om 90 miljoner kronor samtidigt som produktionsstyrelsen redovisar ett underskott på 261 miljoner kronor. - I revisonsskrivelsen noteras att två av styrkortskortmålen inte uppnås. De två mål som inte nås under året är nå målen för väntetider i enighet med kraven för vårdgarantin och vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 procent jämför med 2014, vilket inte är att bedöma som tillfredsställande. Bilagor Kopia till: Landstingets revisionskontor Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

FÖRSLAG 2016-08-03 Dnr SHS2016-0097 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Karin Lindblom Tfn 018-611 61 25 E-post karin.m.lindblom@lul.se Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens årsredovisning 2015 Landstingets revisorer noterar brister inom landstingets styrning, ledning och uppföljning med en oklar ansvarsfördelning mellan landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen. Från 2016 har en ny politisk organisation införts. De nya styrelserna och nämnderna har en tydligare ansvarsfördelning som kommer leda till en tydligare styrning och därmed en mer ändamålsenlig ledning, styrning och uppföljning. Revisorerna noterar att hälso- och sjukvårdsstyrelsen har ett överskott om 90 miljoner kronor samtidigt som produktionsstyrelsen redovisar ett underskott på 261 miljoner kronor. Överskottet beror på minskade kostnader för köpt vård, läkemedel och återbetalning av målrelaterad ersättning, vilka poster är svåra att förutse. Återbetalningen av målrelaterad ersättning beror på att sjukhusen inte uppfyllt samtliga mål i vårdöverenskommelserna. Kostnaderna för köpt vård understiger budget och beror på en lägre produktion än förväntat. Den minskade produktionen ligger till största delen inom den vård som utförs av privata vårdgivare vilken landstinget har svårt att styra. Revisorerna noterar att två av styrkortskortmålen inte uppnås. De två mål som inte nås under året är nå målen för väntetider i enighet med kraven för vårdgarantin och vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 procent jämför med 2014, vilket inte är att bedöma som tillfredsställande. Väntetider Det åligger sjukhusen att kontinuerligt vidta åtgärder för att förbättra tillgängligheten till vården. Sjukhusstyrelsen avser att ytterligare stärka uppföljningen i dialog med vårdgivarna i syfte att nå väntetidsmålen. Styrelsen verkar för att uppnå målet att vården ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Sjukhusen har därför i uppdrag att produktionsplanera sina verksamheter för att säkerställa att BEON-principen tillämpas så att patienterna får en god kvalitativ vård inom rimlig tid. En åtgärd för att förbättra tillgängligheten inom specialistvården är Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) närmare samarbete mellan sjukhusen. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping stärkte under 2015 operationssamarbetet och detta kommer att utvecklas 2016. Under 2015 påbörjades införandet av standardiserade vårdförlopp för cancer. Syftet är att cancerpatienter ska ha en kort väntan mellan första misstanke om sjukdom till start av behandling eller besked om att ingen cancer har diagnostiserats. Införande av vårdförloppen har genomförts i berörda förvaltningar inom landstinget i samarbete med Regionalt Cancercentrum, RCC, och Cancerrådet Uppsala. Arbetet med mobila team och att behålla, utveckla och rekrytera personal är andra prioriterade frågor där arbetet intensifieras under 2016. Vårdrelaterade infektioner Sjukhusstyrelsen följer kontinuerligt arbetet med att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Våren 2015 bildades ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam med uppgift att samordna och utveckla ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom nära samarbete med landstingets chefsläkarnätverk. En landstingsövergripande strategi och handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har upprättats. Landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att ständigt minska antalet. Lokala handlingsplaner har också upprättats vid sjukhusen som tydliggör mål och aktiviteter för att förebygga VRI. Infektionsverktyget (IV) är infört i slutenvården. IV är ett nationellt IT-stöd för rapportering och uppföljning av VRI. Genom IV kan en verksamhet få kunskap om vilken typ av VRI som dominerar, följa trender och hur antibiotika använts. Syftet med IV är att ge verksamheten ett stöd i det lokala förbättringsarbetet för att förebygga VRI och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Det finns hygienombud vid alla enheter och samarbete sker med smittskydd, Strama och enheten för Vårdhygien. Systematiska hygienronder genomförs vid alla verksamheter enligt rutin. Sjukhusen gör också månatliga mätningar av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Akademiska sjukhuset har ett epidemiråd som behandlar infektionsutbrott och utbrott av resistenta bakterier samt ett hygienråd som beslutar om övergripande vårdhygieniska frågor. Lasarettet i Enköping har en styrgrupp för smittskydd och vårdhygien som leder det förebyggande VRI-arbetet. Resultatet från den nationella punktprevalensmätningen av VRI som genomfördes i mars 2016 visade att landstingets förekomst av VRI var 9,7 procent vilket är en minskning med 19 procent jämfört med mätningen som gjordes 2015. För sjukhusstyrelsen Vivianne Macdisi Ordförande i sjukhusstyrelsen Kerstin Westholm Hälso-och sjukvårdsdirektör

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 101 Upphörande av remisser till Vidarkliniken i Järna Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att upphöra med att remittera patienter till Vidarkliniken i Järna från och med 2017-01-01. Härmed anses initiativ från Lina Nordquist (L) besvarat. Ärendet Vidarkliniken är Nordens enda antroposofiska sjukhus och bedriver somatisk vård och rehabilitering samt palliativ vård för främst cancerpatienter. Läkarna och sjuksköterskorna vid kliniken är legitimerade och ger en vård där de konventionella vårdformerna integrerar med antroposofiska naturläkemedel, konstnärliga terapier och utvärtes behandlingar. Landstinget har inget eget avtal med Vidarkliniken utan remitterar patienter via Stockholms läns landstings avtal. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2007-01-29, 5 dnr 2006-0064, att inleda en försöksverksamhet med att remittera patienter till Vidarkliniken. I första hand patienter med de diagnoser som ryms inom begreppet tillstånd med stort inslag av psykosomatik. Möjligheten gavs också att remittera patienter för rehabilitering och även för palliativ vård. Hälso-och sjukvårdsstyrelsen behandlade vid sammanträde 2008-11-24, 150, en rapport om verksamheten som visade att antalet remitterade från landstinget var få, 11 stycken på två år. Budgeten för vård vid Vidarkliniken 2016 omfattar 430 000 kr. Enligt chefsläkaren vid Landstingets ledningskontor räcker summan till vård för 9 personer i 14 dagar. Nuvarande rutin för remisshantering till Vidarkliniken innebär att chefsläkaren vid Landstingets ledningskontor gör en bedömning utifrån vissa kriterier. Om patienten uppfyller kriterierna så skickas remissen till Stockholms läns landsting. Där bedöms remissen igen utifrån Stockholms kriterier. Om patienten uppfyller deras kriterier skickas remissen vidare från Stockholm till Vidarkliniken. Stockholms läns landsting kommer inte att förlänga avtalet med Vidarkliniken avseende rehabilitering och behandling med integrativmedicinska inslag då avtalet går ut 2017-03-31, vilket då gör det omöjligt för landstinget att via Stockholms läns landsting skicka remisser till Vidarkliniken för dessa patienter. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 Oavsett detta kan det inte anses som jämlik vård då bara ett fåtal patienter söker, och kan beviljas, vård vid Vidarkliniken. Därför föreslås inga patienter remitteras oavsett diagnos. Bilagor Tidigare fattade beslut Utvärderingsrapport Initiativ Kopia till: Stockholms läns landsting Vidarkliniken Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Granskning av Vidarklinikens avtalsefterlevnad (final version nr 6) Uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 27 juni 2016 Patrik Holmberg Martina Vallin Helseplan Stadsgården 10 116 45 Stockholm tel 08-410 408 00 helseplan.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 BAKGRUND... 4 SYFTE MED GRANSKNINGEN... 4 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 JOURNALGRANSKNING... 4 OMFATTNING OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 4 ANALYS AV JOURNALGRANSKNINGENS FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 INTERVJUER OCH BESÖK PÅ VIDARKLINIKEN... 8 BEDÖMNINGAR BASERADE PÅ JOURNALGRANSKNINGEN... 8 AVGRÄNSNINGAR AVSEENDE REKOMMENDATIONER... 8 SVÅRIGHETER I GRANSKNINGSUNDERLAGET OCH UPPDRAGETS BEGRÄNSNING... 9 VIDARKLINIKENS UPPDRAG... 9 IAKTTAGELSER: JOURNALFÖRING OCH BEHANDLINGSINSATSER... 10 A. FINNS DET JOURNALANTECKNING FÖR DET SPECIFIKA BESÖKET?... 10 B. FINNS HUVUDDIAGNOS ANGIVEN?... 11 C. STÄMMER HUVUDDIAGNOS MED REGISTRERAD PATIENTKATEGORI?... 11 D. VAR VÅRDKONTAKTEN MEDICINSKT MOTIVERAD?... 12 E. HAR INDIVIDUELL REHABILITERINGS-/BEHANDLINGSPLAN UPPRÄTTATS?... 12 F. FINNS TYDLIGA MÅL OCH DELMÅL BESKRIVNA I REHABILITERINGS-/BEHANDLINGSPLAN?... 13 G. HUR MÅNGA SKOLMEDICINSKA AKTIVITETER/INSATSER FINNS BESKRIVNA? H. HUR MÅNGA INTEGRATIVMEDICINSKA AKTIVITETER/INSATSER FINNS BESKRIVNA? 14 I. HAR PATIENTERNA ERHÅLLIT MINST 3 AKTIVITETER PER DAG OMFATTANDE TOTALT MINST 3 TIMMAR UNDER DAGREHABILITERING? J. HAR PATIENTEN UNDER ETT DAGVÅRDSTILLFÄLLE BEHANDLATS/REHABILITERATS AV MINST 2 PROFESSIONER?... 16 K. FINNS SLUTANTECKNING/EPIKRIS? L. VILKEN YRKESKATEGORI HAR SKRIVIT SLUTANTECKNING/EPIKRIS? M. FINNS EN SAMMANFATTNING AV BEHANDLINGEN?... 16 N. FINNS UTVÄRDERING AV INDIVIDUELL REHABILITERINGS-/BEHANDLINGSPLAN?... 17 O. FINNS PLANERING FÖR UPPFÖLJNING, MED UPPGIFT OM NAMNGIVEN ANSVARIG VÅRDGIVARE?... 18 P. ÄR NY VISTELSE/VÅRDKONTAKT PÅ VIDARKLINIKEN INPLANERAD?... 18 Q. FINNS ANGIVET PÅGÅENDE LÄKEMEDELSORDINATION I INSKRIVNINGSANTECKNING?... 19 R. INNEHÅLLER EPIKRIS/SLUTANTECKNING INFORMATION OM LÄKEMEDELSORDINATION?... 19 S. FÖRS LÄKEMEDELSLISTOR?... 19 T. FINNS INFORMATION I JOURNALHANDLING RÖRANDE UTFÄRDADE RECEPT?... 20 BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER TILL HSF: JOURNALFÖRING OCH BEHANDLINGSINSATSER... 20 A. FINNS JOURNALANTECKNING TILL DET SPECIFIKA BESÖKET?... 20 B. FINNS HUVUDDIAGNOS ANGIVEN?... 21 C. STÄMMER HUVUDDIAGNOS MED REGISTRERAD PATIENTKATEGORI?... 21 D. VAR VÅRDKONTAKTEN MEDICINSKT MOTIVERAD?... 22 E. HAR INDIVIDUELL REHABILITERINGSPLAN UPPRÄTTATS? F. FINNS TYDLIGA MÅL OCH DELMÅL BESKRIVNA?... 22 G. HUR MÅNGA SKOLMEDICINSKA AKTIVITETER/INSATSER FINNS BESKRIVNA? H. HUR MÅNGA INTEGRATIVMEDICINSKA AKTIVITETER/INSATSER FINNS BESKRIVNA? 23 I. HAR PATIENTERNA ERHÅLLIT MINST 3 AKTIVITETER PER DAG OMFATTANDE TOTALT MINST 3 TIMMAR UNDER DAGREHABILITERING? J. HAR PATIENTEN UNDER ETT DAGVÅRDSTILLFÄLLE BEHANDLATS/REHABILITERATS AV MINST 2 PROFESSIONER?... 24 K. FINNS SLUTANTECKNING/EPIKRIS? L. VILKEN YRKESKATEGORI HAR SKRIVIT SLUTANTECKNING/EPIKRIS? M. FINNS EN SAMMANFATTNING AV BEHANDLINGEN?... 24 N. FINNS UTVÄRDERING AV INDIVIDUELL REHABILITERINGSPLAN?... 24 O. FINNS PLANERING FÖR UPPFÖLJNING, MED UPPGIFT OM NAMNGIVEN ANSVARIG VÅRDGIVARE?... 25 P. ÄR NY VISTELSE/VÅRDKONTAKT PÅ VIDARKLINIKEN INPLANERAD?... 25 Q. FINNS ANGIVET PÅGÅENDE LÄKEMEDELSORDINATION I INSKRIVNINGSANTECKNING?... 25 R. INNEHÅLLER EPIKRIS/SLUTANTECKNING INFORMATION OM LÄKEMEDELSORDINATION?... 26 S. FÖRS LÄKEMEDELSLISTOR? T. FINNS INFORMATION I JOURNALHANDLING RÖRANDE UTFÄRDADE RECEPT?... 26 BILAGA 1 INTERVJUFÖRTECKNING... 27 BILAGA 2 - INTERVJUMATERIAL... 28 BILAGA 3 PROFESSIONSFÖRTECKNING VIDARKLINIKEN (FEBRUARI 2016)... 300 1

Sammanfattning Stockholms läns landsting (SLL) har genom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) tecknat ett vårdavtal med Stiftelsen Vidarkliniken för perioden 2012-01-01 till 2015-12-31 med möjlighet till förlängning i högst två år. Beställaren, HSF, har förlängt vårdavtalet till och med 2016-12- 31 och planerar att förlänga avtalet till och med 2017-03-31. Målgrupperna på Vidarkliniken inkluderade cancer och andra svåra somatiska sjukdomar, specialiserad palliativ vård, smärttillstånd, stressrelaterade tillstånd och dagrehabilitering/polikliniska besök. Helseplan har under våren 2016 på uppdrag av HSF genomfört en granskning av Vidarklinikens avtalsefterlevnad. I uppdraget deltog utöver konsulter från Helseplan också tre experter. Experter i uppdraget har varit Richard Levi, leg läkare, specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin samt adjungerad professor i rehabiliteringsmedicin, Karin Rudling, leg läkare specialist i rehabiliteringsmedicin, överläkare vid Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala, och Emma Engström, leg sjukgymnast med kompetens inom rehabiliteringsmedicin. Granskningsarbetet har genomförts som en journalgranskning av 30 patientjournaler från 2013-2015 understödd av platsbesök och intervjuer med ett antal nyckelpersoner på Vidarkliniken. Ett antal delfrågor tillsammans med experternas övriga iakttagelser och bedömningar av journalmaterialet utgör underlag för att besvara granskningens två huvudfrågor. Bedömningar av de två huvudfrågorna redovisas nedan. För iakttagelser kopplade till delfrågorna hänvisas till kapitel 6. För bedömningar och rekommendationer kopplade till delfrågorna hänvisas till kapitel 7. Nedan redovisas en sammanfattning av de övergripande bedömningarna av huvudfrågorna. 1. Är journalföringen adekvat? Helseplan bedömer att Vidarklinikens journalföring inte är helt adekvat. Journalanteckningar för framför allt öppenvårdsbesöken saknas i stor utsträckning och uppvisar även brister. Detta skapar problem att följa det medicinska förloppet och skapar osäkerhet kring patientsäkerheten. Daganteckningar/rondanteckningar saknas från läkare under slutenvården i alla journaler med något enstaka undantag. Detta skapar svårigheter att följa någon progression under behandlingen/rehabiliteringen. Vid öppenvård och dagvård finns med ett par undantag inte heller noteringar om läkarbesök. Flertalet av patienterna har grundsjukdomar som borde ha föranlett att läkare journalför under en dagvårdsbehandlingsperiod. Avsaknaden av journalanteckningar härrör till övervägande del från att de icke-legitimerade terapeuterna inte för journal vid varje 2

behandling/rehabiliteringstillfälle. Det går inte att utläsa om patienterna erhållit minst 3 aktiviteter per dag omfattande totalt minst 3 timmar av minst 2 professioner under dagrehabilitering, vilket stipuleras i avtalet. Det saknas vidare en tydlig struktur för behandlings-/rehabiliteringsplanerna, delmål anges generellt inte och målen är vagt uttryckta. Slutanteckningar från dagvård/öppenvård återfinns i stor utsträckning men innehåller inte multimodala sammanfattningar, då varje profession skriver sin egen sammanfattning. Vidare bedömer Helseplan att journalföringen har förbättrats sedan 2013 och att journalerna för 2015 håller en jämnare och högre kvalitet än de från tidigare år. 2. Utgör den traditionella skolmedicinen grunden för rehabiliteringen? Helseplan bedömer att det sammantaget är svårt att entydigt hävda att skolmedicin utgör grunden för rehabiliteringen. Journalgranskningen ger en bild av att den antroposofiska filosofin är den egentliga grunden för verksamheten men att Vidarkliniken samtidigt söker upprätthålla god skolmedicin. Majoriteten av de givna behandlingarna utgörs av skolmedicinska aktiviteter/insatser och integrativmedicinska aktiviteter/insatser som bedöms vara ekvivalenta med skolmedicinska. Det finns angivna skolmedicinska diagnoser i epikriser från slutenvården men saknas i stor utsträckning i dagvård/öppenvård. Skolmedicinska läkemedel är i övervägande majoritet av patientfallen inte justerade under behandlingsperioden i slutenvården. Det finns inte tillräckligt med personal som är skolmedicinskt utbildade för att motsvara att de behandlingar som utförs kan ges inom det skolmedicinska paradigmet. För majoriteten av de specifika besöken i öppenvården saknas journalanteckningar. Detta motsvarar inte de krav som ställs på skolmedicinen. Det framgår inte av journalerna att patienterna har varit delaktiga i upprättandet av sina rehabiliterings-/behandlingsplaner, något som är gängse inom skolmedicinsk rehabiliteringsverksamhet. Skolmedicinska, paramedicinska behandlingsformers utfall är inte kommenterade under slutenvårdsperioden i läkaranteckningar från ronder eller liknande med något enstaka undantag. Under öppenvård/dagvård fanns inga läkaranteckningar som kommenterar skolmedicinska behandlingar utförda av paramedicinsk personal/terapeuter eller några anteckningar som ur ett medicinskt perspektiv belyser den givna vården och patientens medicinska tillstånd. Sammantaget är detta inte i enlighet med skolmedicinsk praxis vid rehabiliteringsinsatser inom hälso- och sjukvård. 3

Bakgrund Stockholms läns landsting har genom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ett vårdavtal med Stiftelsen Vidarkliniken för perioden 2012-01-01 till 2015-12-31 med möjlighet till förlängning i högst i två år ( Vårdavtal Rehabilitering och behandling med integrativmedicinska inslag, 2012-01-01 2015-12-31 ). Beställaren har förlängt vårdavtalet till och med 2016-12-31 och ska inom kort ta ställning till utgångspunkter för en eventuell ny upphandling och i förekommande fall vilka krav som ska ställas på uppdraget. Helseplan har under våren 2016 på uppdrag av HSF genomfört en granskning av Vidarklinikens avtalsefterlevnad. I uppdraget deltog utöver konsulter från Helseplan också tre experter. Experter har varit Richard Levi, leg läkare, specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin samt adjungerad professor i rehabiliteringsmedicin, Karin Rudling, leg läkare, specialist i rehabiliteringsmedicin, överläkare vid Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala, och Emma Engström, leg sjukgymnast med kompetens inom rehabiliteringsmedicin. Syfte med granskningen Syftet med uppdraget var att granska Vidarklinkens avtalsefterlevnad inom vårdavtalet Behandling och rehabilitering med integrativmedicinska inslag med utgångspunkt i följande övergripande frågeställningar: 1. Är journalföringen adekvat? 2. Utgör den traditionella skolmedicinen grunden för rehabiliteringen? Metod och avgränsningar Journalgranskning Omfattning och frågeställningar Initialt slumpades 41 journaler fram för granskning genom ett så kallat stratifierat urval från de fem olika målgrupperna/besökstyperna som finns på Vidarkliniken. Helseplan bedömde det som möjligt att ge robusta svar på granskningens del- och huvudfrågor genom en begränsning av granskningsmaterialet till 30 journaler. I det andra urvalet (30 stycken) utgick HSF från det första urvalet (41 stycken) och journaler valdes slumpmässigt ut med lika stor andel från varje målgrupp/besökstyp som i det första urvalet. Målgrupperna/besökstyperna inkluderade cancer och andra svåra somatiska sjukdomar (åtta patienter), specialiserad palliativ vård (en patient), smärttillstånd (fem patienter), stressrelaterade tillstånd (åtta patienter) och dagrehabilitering/polikliniska besök (åtta patienter). Patienterna i urvalet hade haft minst en vårdkontakt på Vidarkliniken under 2015. 4

De 41 utvalda patienternas journaler avidentifierades och numrerades 1-41 innan de utlämnades från Vidarkliniken. Journalerna sträcker sig periodmässigt mellan 2013 och 2015. Utifrån de 41 journalerna har granskningsmaterialet efter hand begränsats till 30 journaler, som beskrivits ovan. De tre experterna har utfört granskningen av journalerna och konsulter från Helseplan har kvalitetssäkrat och projektlett granskningen. Journalgranskningen utgick ifrån de två övergripande frågorna men har besvarat nedanstående delfrågor vilka hade fasta svarsalternativ: Följande delfrågor ställdes endast för öppenvårdsbesöken: A. Finns det journalanteckning för det specifika besöket? Följande delfrågor ställdes för öppenvårdsbesöken och slutenvården: B. Finns huvuddiagnos angiven? C. Stämmer huvuddiagnosen med registrerad patientkategori? D. Var vårdkontakten medicinskt motiverad? E. Har individuell rehabiliteringsplan upprättats? F. Finns tydliga mål och delmål beskrivna? Följande delfrågor ställdes endast för slutenvården: G. Hur många skolmedicinska aktiviteter/insatser finns beskrivna? H. Hur många integrativmedicinska aktiviteter/insatser finns beskrivna? Följande delfrågor ställdes endast för dagrehabiliteringsbesöken: I. Har patienterna erhållit minst 3 aktiviteter per dag omfattande totalt minst 3 timmar under dagrehabilitering? J. Har patienten under ett dagvårdstillfälle behandlats/rehabiliterats av minst 2 professioner? Följande delfrågor ställdes för öppenvårdsbesöken och slutenvården: K. Finns slutanteckning/epikris? L. Vilken yrkeskategori har skrivit slutanteckning/epikris? M. Finns en sammanfattning av behandlingen? N. Finns utvärdering av individuell rehabiliteringsplan? O. Finns planering för uppföljning, med uppgift om namngiven ansvarig vårdgivare? Följande delfrågor ställdes endast för slutenvård: P. Är ny vistelse/vårdkontakt på Vidarkliniken inplanerad? Q. Finns angivet pågående läkemedelsordination i inskrivningsanteckning? R. Innehåller epikris/slutanteckning information om läkemedelsordination? S. Förs läkemedelslistor? T. Finns information i journalhandling rörande utfärdade recept? 5

Analys av journalgranskningens frågeställningar Statistik från journalgranskningen har sammanställts i en excelmatris framtagen av HSF i samråd med Helseplan. Fråga A och D har analyserats utifrån samtliga besök. Inom ramen för öppenvård inkluderas besöken sjukvårdande behandling, polikliniskt besök samt dagrehabilitering. Svaren på frågorna B-C, E-F, K-T har sammanställts utifrån antal slutenvårdsperioder/behandlingsserier. Med behandlingsserie avses en sammanhållen period av besök inom öppenvården. Svaren på frågorna G-H har sammanställts utifrån den totala summan av sammanlagda aktiviteter för samtliga patienter. För frågorna I-J saknas majoriteten av anteckningarna för de specifika besöken som behövs för att besvara frågorna och de har därmed inte varit möjliga att besvara. Se tabell 1 nedan för en sammanställning av delfrågorna och nivå de har analyserats på. Tabell 1. Delfrågorna och nivå de har analyserats på. 6

Delfråga Per besök Per behandlingsserie/ slutenvårdsperiod Totala summan av aktiviteter för samtliga patienter Ej analyserats A. Finns det journalanteckning för det specifika besöket? X B. Finns huvuddiagnos angiven? X C. Stämmer huvuddiagnosen med registrerad patientkategori? X D. Var vårdkontakten medicinskt motiverad? X E. Har individuell rehabiliteringsplan upprättats? X F. Finns tydliga mål och delmål beskrivna? X G. Hur många skolmedicinska aktiviteter/insatser finns beskrivna? H. Hur många integrativmedicinska aktiviteter/insatser finns beskrivna? X X I. Har patienterna erhållit minst 3 aktiviteter per dag omfattande totalt minst 3 timmar under dagrehabilitering? J. Har patienten under ett dagvårdstillfälle behandlats/rehabiliterats av minst 2 professioner? X X K. Finns slutanteckning/epikris? X L. Vilken yrkeskategori har skrivit slutanteckning/epikris? X M. Finns en sammanfattning av behandlingen? X N. Finns utvärdering av individuell rehabiliteringsplan? O. Finns planering för uppföljning, med uppgift om namngiven ansvarig vårdgivare? P. Är ny vistelse/vårdkontakt på Vidarkliniken inplanerad? Q. Finns angivet pågående läkemedelsordination i inskrivningsanteckning? R. Innehåller epikris/slutanteckning information om läkemedelsordination? X X X X X S. Förs läkemedelslistor? X T. Finns information i journalhandling rörande utfärdade recept? X Excelmatrisen består av flera frågor med svarsalternativ som var och en har besvarats för respektive patientbesök. Därigenom skapades en matris med data om patienternas besök. 7

Patientbesöken har delats in i öppenvård respektive slutenvård. Vissa frågor i matrisen är aktuella för både öppenvård och slutenvård, medan andra är bara aktuella för öppenvård eller för slutenvård. För öppenvården har besöken delats in i tre kategorier; inskrivningsbesök, behandlingsbesök eller avslutande besök. Beroende på besökstyp inom öppenvården blir olika frågor aktuella att besvara. Alla procentsatser i svaren är avrundade till heltal. Vid analys av datamatrisen har beräknats hur många svar respektive hur stor andel av svaren som angivits per svarsalternativ för respektive fråga. Det har skett dels totalt och dels för öppenvård respektive slutenvård. Datamatrisen har kvalitetssäkrats genom kontrollräkning av angivna svar och bortfall har exkluderats ur sammanställningen. Intervjuer och besök på Vidarkliniken Experterna Richard Levi och Emma Engström har besökt Vidarkliniken och intervjuat nyckelpersoner och representanter från flera professioner (se bilaga 1, intervjuförteckning; bilaga 2, intervjumaterial). Emma Engström har genomfört en semistrukturerad gruppintervju. Richard Levi har träffat ett antal personer och ställt frågor av kvalitativ art, gjort observationer av kliniken samt fått en presentation av verksamheten, dess historik, bemanning, vetenskapliga utvärdering med mera och tagit emot ett skriftligt informationsmaterial om verksamheten. Experten Karin Rudling fick efter önskemål tillsänt sig Vidarklinikens skriftliga rutiner för läkemedelshantering och läkemedelsförsörjning. Syftet med intervjuer och besök på Vidarkliniken var att stödja journalgranskningen genom att få svar på oklarheter som uppkommit under journalgranskningens gång. Besöken har på så sätt kompletterat bilden av Vidarklinikens verksamhet. Bedömningar baserade på journalgranskningen Denna rapport syftar till att i största möjliga utsträckning ge tydliga svar på de frågeställningar som är föremål för granskningen och redovisa dessa som iakttagelser och bedömningar av Vidarklinikens avtalsefterlevnad. Allmänna bedömningar av eventuella patientsäkerhetsrisker som orsakas av bristande journalföring görs av Helseplans experter inom ramen för journalgranskningen. Avgränsningar avseende rekommendationer Helseplans granskningsuppdrag är begränsat och de rekommendationer som lämnas i denna rapport avser att ge stöd för bedömningar av ställningstaganden i samband med en eventuell ny upphandling och i förekommande fall vilka krav som ska ställas på uppdraget. 8

Svårigheter i granskningsunderlaget och uppdragets begränsning De brister som journalunderlaget och Vidarklinikens journalföring företer har inneburit svårigheter i granskningsarbetet. Avsaknad av journalanteckningar har orsakat svårigheter att ge tydliga svar på granskningsfrågorna. Papperskopiorna av respektive journal har ofta bestått av flera delar, vilka i sin tur sammanfogats med häftklammer/gem och var lagda i en mapp. Journalunderlaget kom från olika journalsystem, vilket innebär att journalerna har haft olika struktur samt att journalerna delvis har varit handskrivna. Enligt de intervjuade har Vidarkliniken bytt journalsystem två gånger de senaste åren, senast 2015 till TakeCare. Det har tillkommit svårigheter på grund av avsaknad av enhetliga definitioner av centrala begrepp inom ramen för granskningen. Ett exempel på detta är begreppet slutanteckning. Rubriken slutanteckning används flertydigt i journalerna, i vissa fall för att beteckna en övergripande sammanfattning av rehabiliteringsperioden och dess olika komponenter, i andra fall för att beteckna en sammanfattning av perioden sedd utifrån en enskild professions perspektiv. Ett annat område där en tydlig definition bör finnas är betydelsen av uttrycket individuell rehabiliteringsplan och behandlingsplan. Båda dessa begrepp finns med i avtalet mellan SLL och Vidarkliniken och är jämställda. Det finns dock idag inte någon entydig praxis inom hälso- och sjukvården om vad som ska finnas dokumenterat för att få kallas det ena eller andra. Detta försvårar möjligheten att svara på frågan rörande om en individuell rehabiliteringsplan och/eller behandlingsplan är upprättad. Vidarklinikens uppdrag Enligt vårdavtalets kravspecifikation är målet för uppdraget att säkerställa tillgången för länets befolkning till komplementära och alternativa rehabiliterings- och behandlingsmetoder med antroposofisk inriktning. Den traditionella skolmedicinen ska dock utgöra grund för verksamheten. Vidare ska behandlingen och rehabiliteringen ske i enlighet med traditionell skolmedicin och baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienter kommer till kliniken på remiss från verksamhet som bedrivs på SLL:s uppdrag. Vårdgivaren ska följa tillämpliga vård- och behandlingsprogram samt riktlinjer som upprättats av SLL. De alternativa och komplementära delarna ska bygga på väl beprövade antroposofiska metoder. Verksamheten ska bedriva slutenvård och dagvård, och annan öppenvård (poliklinisk). Uppdraget inkluderar rehabilitering och behandling av patienter med: Cancersjukdom och andra svåra somatiska sjukdomar, inklusive palliativ vård Smärttillstånd Stressrelaterade tillstånd I vårdavtalets kravspecifikation anges (sida 3): följande yrkesgrupper ska minst ingå i verksamheten: 9

Legitimerad personal: Läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, logoped och dietist. Kurator. Samtlig personal som deltar i rehabilitering/behandling av patienterna ska ha dokumenterad erfarenhet av såväl rehabilitering/behandling för de aktuella patientgrupperna som av antroposofiska metoder. Iakttagelser: Journalföring och behandlingsinsatser I detta kapitel avges svar på delfrågorna. A. Finns det journalanteckning för det specifika besöket? Gäller endast öppenvården Av journalgranskningen framgår det att för cirka 75 procent av de specifika besöken fanns inga journalanteckningar. För cirka 25 procent av de specifika besöken fanns en journalanteckning. Enligt patientdatalagen 1 ska det vid vård av patienter föras patientjournal. Syftet med att föra en patientjournal är framför allt att bidra till en god och säker vård av patienten men det är även en informationskälla för bland annat uppföljning, tillsyn och rättsliga krav och uppgiftsskyldighet enligt lag. Skyldig att föra patientjournal är den som: har legitimation eller är särskilt förordnade att utöva ett visst yrke. utan att ha legitimation för yrket utför arbetsuppgifter som annars bara ska utföras av logoped, psykolog eller psykoterapeut inom den allmänna hälso- och sjukvården. utför sådana arbetsuppgifter inom den enskilda hälso- och sjukvården som biträde åt legitimerad yrkesutövare. är verksam som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården 2 ska vårdgivaren säkerställa att det finns rutiner för hur patientuppgifter ska dokumenteras i patientjournaler. Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska även säkerställa att patientjournalen kan utgöra ett underlag för uppföljning av vårdens resultat och kvalitet. Enligt intervjuade på Vidarkliniken har beslut tagits att de icke-legitimerade terapeuterna inte behöver skriva journal vid varje besök. Icke-legitimerade terapeuter skriver, enligt intervjuuppgifter, behandlingsplan med målsättning vid första besöket och sedan 1 SFS 2008:355. Patientdatalagen. 2 SOSFS 2008:14. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. 10

sammanfattar och utvärderar de en given behandling i en slutanteckning vid behandlingens slut. I journalgranskningen framgår det att i den sammanfattande slutanteckningen fanns antalet behandlingstillfällen angivna men inte tid och inte alltid datum för behandlingstillfällena. Enligt intervju för terapeuterna egna arbetsanteckningar för de enskilda behandlingstillfällena som de använder som stöd när de skriver den sammanfattande slutanteckningen. B. Finns huvuddiagnos angiven? Gäller slutenvården och öppenvården En journal har av experterna bedömts ange en huvuddiagnos när en diagnoskod enligt ICD-10 har angetts. Utgångspunkten för iakttagelserna för öppenvården är att det är det första besöket i behandlingsserien som har granskats. Inom sluten- och öppenvården sammantaget fanns huvuddiagnos angiven för cirka 55 procent av slutenvårdsperioderna/behandlingsserierna. För cirka 45 procent saknas angiven huvuddiagnos. Inom slutenvården fanns huvuddiagnos angiven för cirka 97 procent av slutenvårdsperioderna. För cirka 3 procent saknas huvuddiagnos. Inom öppenvården saknas huvuddiagnos för cirka 82 procent av behandlingsserierna. I dessa cirka 82 procent ingår dels besök där journalanteckning saknas, dels besök där journalanteckning fanns men huvuddiagnos inte fanns angiven. För cirka 18 procent av behandlingsserierna fanns huvuddiagnos angiven. C. Stämmer huvuddiagnos med registrerad patientkategori? Gäller slutenvården och öppenvården För slutenvården stämde huvuddiagnos med registrerad patientkategori för cirka 69 procent av slutenvårdsperioderna. För cirka 28 procent stämde huvuddiagnos inte med registrerad patientkategori. För cirka 3 procent av slutenvårdsperioderna gick det inte att utläsa huruvida huvuddiagnos stämde med registrerad patientkategori. Öppenvårdsbesöken var registrerade som antingen Dagrehabilitering eller Sjukvårdande behandling, polikliniskt besök i patientkategorin produkt/typ av vårdkontakt. Samtliga av dessa produkter/typer av vårdkontakter saknade sjukdomstillstånd/diagnos angiven i 11

materialet från HSF. För samtliga öppenvårdsbesök gick det följaktligen inte att besvara frågan om huvuddiagnos stämmer med registrerad patientkategori. D. Var vårdkontakten medicinskt motiverad? Gäller slutenvården och öppenvården För sluten- och öppenvården sammantaget gick det att utläsa om vårdkontakten var medicinskt motiverad för cirka 67 procent av slutenvårdsperioderna/besöken och för cirka 33 procent gick det inte att utläsa om de var medicinskt motiverade. För de slutenvårdsperioder/besök som det gick att utläsa om vårdkontakten var motiverad bedömdes samtliga (100 procent) som medicinskt motiverade För slutenvården gick det att utläsa om vårdkontakten var medicinskt motiverad för cirka 97 procent av slutenvårdsperioderna och för cirka 3 procent av slutenvårdsperioderna gick det inte att utläsa om vårdkontakten var motiverad. För de slutenvårdsperioder som det gick att utläsa om vårdkontakten var medicinskt motiverad bedömdes samtliga (100 procent) som medicinskt motiverade. För öppenvården gick det att utläsa om vårdkontakten var medicinskt motiverad för cirka 60 procent av besöken och för cirka 40 procent gick det inte att utläsa om de var medicinskt motiverade. För de besök som det gick att utläsa om vårdkontakten var medicinskt motiverad bedömdes samtliga (100 procent) som medicinskt motiverade. En kvalitativ iakttagelse var att det för många av öppenvårdsbesöken saknades läkaranteckningar och huvuddiagnos. För frågan om vårdkontakten var medicinskt motiverad resulterade avsaknaden av läkaranteckningar och huvuddiagnos i att det för många besök inte gick att utläsa om vårdkontakten varit medicinskt motiverad. E. Har individuell rehabiliterings-/behandlingsplan upprättats? Gäller slutenvården och öppenvården Inledningsvis iakttas att i majoriteten av journalerna har enbart behandlingsplan upprättats och inte rehabiliteringsplan. För sluten- och öppenvården sammantaget har rehabiliterings-/behandlingsplan upprättats för cirka 74 procent av behandlingsserierna/slutenvårdsperioderna och för cirka 24 procent fanns ingen rehabiliterings-/behandlingsplan. 12

För slutenvården fanns rehabiliterings-/behandlingsplan för cirka 82 procent av slutenvårdsperioderna och för cirka 18 procent fanns ingen rehabiliterings-/behandlingsplan. För öppenvården fanns rehabiliterings-/behandlingsplan för cirka 66 procent av behandlingsserierna och för cirka 34 procent fanns ingen rehabiliterings-/behandlingsplan. I avtalets kravspecifikation avsnitt 4.4 Inskrivnings- och behandlings-/rehabiliteringsplan ska rehabiliterings-/behandlingsplan upprättas i nära samarbete med patienten. Det framgår inte av journalgranskningen att patienterna har varit delaktiga i upprättandet av sina rehabiliterings-/behandlingsplaner. Ytterligare iakttagelser som gjorts är att rehabiliterings-/behandlingsplan oftast inte var samlad på ett och samma ställe utan återfanns i olika delar av de enskilda patienternas journaler. I intervju med Vidarkliniken framgår att verksamheten har arbetat med att hitta en mall för rehabiliteringsplaner men att de inte har lyckats hitta någon som är applicerbar på alla patientkategorier och har därför valt att använda sig av behandlingsplaner. F. Finns tydliga mål och delmål beskrivna i rehabiliterings-/behandlingsplan? Gäller slutenvården och öppenvården För öppen- och slutenvården sammantaget fanns det mål men inte delmål för cirka 95 procent av slutenvårdsperioderna/behandlingsserierna. För cirka 5 procent av behandlingsserierna fanns varken tydliga mål eller delmål beskrivna i rehabiliterings- /behandlingsplan. Det fanns inga rehabiliterings-/behandlingsplaner med tydliga delmål. För slutenvården fanns det mål men inte delmål för cirka 94 procent av slutenvårdsperioderna. För cirka 4 procent av slutenvårdsperioderna fanns det varken tydliga mål eller delmål beskrivna i rehabiliterings-/behandlingsplanerna. Det fanns inga rehabiliterings-/behandlingsplaner med tydliga delmål. För öppenvården fanns det mål men inte delmål för cirka 97 procent av behandlingsserierna. För cirka 3 procent av behandlingsserierna fanns det varken tydliga mål eller delmål beskrivna i de behandlingsserier där individuell rehabiliterings-/behandlingsplan upprättats. Tydliga delmål saknas i alla rehabiliterings-/behandlingsplaner. En kvalitativ iakttagelse är att det inte i något fall framgår att mål och delmål för rehabiliterings-/behandlingsplan formulerats tillsammans med patienten. 13

G. Hur många skolmedicinska aktiviteter/insatser finns beskrivna? H. Hur många integrativmedicinska aktiviteter/insatser finns beskrivna? Gäller endast slutenvården För att kunna besvara frågorna G och H har experterna gjort en bedömning av vilka behandlingsmetoder som anses som skolmedicinska varvid de metoder som inte anses som skolmedicinska har antagits vara integrativmedicinska. Vidare har en bedömning skett av vilka av de integrativmedicinska aktiviteterna/insatserna som är ekvivalenta med de skolmedicinska. En avgränsning har skett så att med aktivitet/insats avses fysikaliska och andra terapier. Enligt experterna så är skolmedicinsk rehabilitering/behandling av kronisk benign smärta och utmattningssyndrom ofta otillräckliga med avseende på effekt och evidens. Likaså är effekt och evidens otillräcklig för livskvalitetsstärkande behandling vid cancer. I dessa fall är kunskapsläget sådant att det är rimligt att vara mer generös i ekvivalensbedömningen. Följande aktiviteter/insatser har bedömts som skolmedicinska: Sjukgymnastik Stödjande samtal Följande aktiviteter/insatser har bedömts som integrativmedicinska: Läkeeurytmi Målning Sång Insmörjningar Medicinska bad Modellering Rytmisk massage Presselmassage Metallfärgljusterapi Följande integrativmedicinska aktiviteter/insatser har bedömts kunna vara ekvivalenta med skolmedicinska insatser (givet de patientgrupper de tillämpas på): Läkeeurytmi Målning 14

Nedan motiveras varför dessa integrativmedicinska aktiviteter/insatser har bedömts kunna vara ekvivalenta med skolmedicinska insatser: Läkeeurytmi innehåller delar som är jämförbara med den sjukgymnastiska/fysioterapeutiska behandlingsformen basal kroppskännedom. Metoden används inom skolmedicinen i behandling av patienter med långvarig smärta, stress och olika psykiska besvär. Målning kan liknas vid bildterapi som används inom skolmedicin för bland annat cancerpatienter för att minska nivåer av ångest, nedstämdhet och somatiska symptom. Målning kan också vara en del av klassisk arbetsterapi där olika typer av praktisk sysselsättning, bland annat olika typer av handarbete, kan vara en del i funktionstest och funktionsträning. Utifrån ovanstående principer och utgångspunkter är resultatet följande gällande hur många aktiviteter/insatser av olika slag som har beskrivits i journalerna: För samtliga 30 journaler har det journalförts 532 aktiviteter/insatser. Det har journalförts 71 skolmedicinska aktiviteter/insatser (32 sjukgymnastikaktiviteter och 39 stödjande samtal). Det har journalförts 461 integrativmedicinska aktiviteter/insatser. Av dessa 461 aktiviteter/insatser har experterna bedömt att 265 aktiviteter/insatser kan vara ekvivalenta med skolmedicinska aktiviteter/insatser. Dessa aktiviteter/insatser inkluderar läkeeurytmi och målning. 196 aktiviteter/insatser av de 461 integrativmedicinska aktiviteterna/insatserna, bedöms som renodlat integrativmedicinska aktiviteter/insatser och bedöms inte kunna ekvivaleras med skolmedicinska. Dessa aktiviteter/insatser inkluderar massage, insmörjningar, medicinskt bad, metallfärgljusterapi, modellering och sång. Information om de givna aktiviteterna/insatserna har framför allt återfunnits i slutanteckningar då det för majoriteten av besöken inte fanns journalanteckningar. I tabell 2 nedan sammanfattas de olika aktiviteterna/insatserna fördelade på skol- och integrativmedicinska aktiviteter/insatser samt de integrativmedicinska aktiviteter/insatser som anses ekvivalenta med skolmedicinska. Tabell 2. Fördelning av antalet skolmedicinska och integrativmedicinska aktiviteter/insatser samt integrativmedicinska aktiviteter/insatser som är ekvivalenta med skolmedicinska aktiviteter/insatser Skolmedicinska aktiviteter/insatser Renodlat integrativmedicinska aktiviteter/insatser Integrativmedicinska aktiviteter/insatser som är ekvivalenta med skolmedicinska aktivititer/insatser Samtal (39 st) Massage (80 st) Läkeeurytmi (164 st) 15

Sjukgymnastik (32 st) Modellering (47 st) Målning (101 st) Insmörjning (27 st) Medicinskt bad (25 st) Sång (13 st) Metallfärgljusterapi (4 st) 71 st 196 st 265 st Sammanlagt 461 integrativmedicinska aktiviteter/ insatser TOTALT antal aktiviteter/insatser: 532 st (71 + 196 + 265) I. Har patienterna erhållit minst 3 aktiviteter per dag omfattande totalt minst 3 timmar under dagrehabilitering? J. Har patienten under ett dagvårdstillfälle behandlats/rehabiliterats av minst 2 professioner? Gäller endast dagrehabiliteringen Enligt vårdavtalet ska patienter som får rehabiliteringsinsatser/behandling i dagvård erhålla minst en aktivitetsdag per vecka. Antal aktiviteter i dagvården ska uppgå till minst tre per dag och den sammanlagda aktivitetstiden till minst tre timmar per dag. Patienten ska behandlas/rehabiliteras av minst två olika professioner. Utifrån journalgranskningen kan det inte utläsas om patienterna i dagvård fått minst tre aktiviteter per dag omfattande minst tre timmar. Det beror på att för majoriteten av besöken fanns inte anteckningar för de enskilda behandlingstillfällena. Som beskrivits ovan fanns genomgående endast en sammanfattande slutanteckning för hela behandlingsserien. Det kan heller inte utläsas från journalerna om patienterna har behandlats/rehabiliterats av minst två professioner. K. Finns slutanteckning/epikris? L. Vilken yrkeskategori har skrivit slutanteckning/epikris? M. Finns en sammanfattning av behandlingen? Gäller slutenvården och öppenvården För sluten- och öppenvården sammantaget fanns det slutanteckning/epikris för cirka 87 procent av samtliga slutenvårdsperioder/behandlingsserier. För cirka 13 procent fanns det 16

ingen slutanteckning/epikris. Av slutanteckningarna/epikriserna var cirka 55 procent skrivna av läkare, cirka 22 procent av sjuksköterska och cirka 23 procent av terapeut. Vidare fanns det en sammanfattning av behandling för cirka 93 procent av slutenvårdsperioderna/behandlingsserierna. För cirka 6 procent fanns det delvis en sammanfattning och för cirka 1 procent fanns det ingen sammanfattning. För slutenvården fanns det slutanteckning/epikris för samtliga slutenvårdsperioder och samtliga var skrivna av läkare. Vidare fanns det sammanfattning av behandlingen för samtliga slutenvårdsperioder. För öppenvården fanns det slutanteckning/epikris för cirka 74 procent av behandlingsserierna och för cirka 26 procent fanns det ingen. Av slutanteckningarna/epikriserna var cirka 10 procent skrivna av läkare, cirka 44 procent av sjuksköterska och cirka 46 procent av terapeut. Vidare fanns det för cirka 85 procent av behandlingsserierna en sammanfattning av behandlingen. För cirka 12 procent fanns det delvis en sammanfattning och för cirka 2 procent fanns det ingen sammanfattning. I bedömningen av om det fanns en slutanteckning/epikris för slutenvårdsperioden/behandlingsserien har experterna varit generösa såtillvida att om de fann en rubrik kallad slutanteckning har denna medräknats. Som nämnt ovan har inte Vidarkliniken en enhetlig definition av begreppet slutanteckning då det används flertydigt i journalerna. Ibland används begreppet för att beteckna en övergripande sammanfattning av rehabiliteringsperioden och dess olika komponenter, ibland för att beteckna en sammanfattning av perioden sedd utifrån en enskild professions perspektiv. För öppenvård var slutanteckningarna generellt inte är skrivna ur ett multimodalt perspektiv, utan de olika professionerna skriver sina egna slutanteckningar och ingen sammanfattning fanns för teamets hela insats. N. Finns utvärdering av individuell rehabiliterings-/behandlingsplan? Gäller slutenvården och öppenvården För sluten- och öppenvården sammantaget fanns delvis en utvärdering av individuell rehabiliterings-/behandlingsplan för cirka 45 procent av slutenvårdsperioderna/ behandlingsserierna. För cirka 41 procent av slutenvårdsperioderna/behandlingsserierna fanns en fullständig utvärdering och för cirka 15 procent fanns ingen utvärdering av rehabiliterings-/behandlingsplan. För slutenvården fanns delvis en utvärdering av individuell rehabiliterings-/behandlingsplan för cirka 43 procent av slutenvårdsperioderna. För cirka 43 procent av slutenvårdsperioderna 17

fanns en fullständig utvärdering. För cirka 14 procent av slutenvårdsepisoderna fanns ingen utvärdering av individuell rehabiliterings-/behandlingsplan. För öppenvårdens behandlingsserier fanns delvis en utvärdering av individuell rehabiliterings- /behandlingsplan för cirka 46 procent av behandlingsserierna. För cirka 38 procent av behandlingsserierna fanns en fullständig utvärdering och för cirka 16 procent fanns ingen utvärdering av individuell rehabiliterings-/behandlingsplan. En kvalitativ iakttagelse är att det i de allra flesta fall är behandlaren som skattat behandlingsutfallet och det framgår inte om patienten har medverkat i utvärderingen. Utvärderingsmallen som finns i journalerna utgår från att det är behandlaren som skattar på VAS-skala (Visuell analog skala). O. Finns planering för uppföljning, med uppgift om namngiven ansvarig vårdgivare? Gäller slutenvården och öppenvården För sluten- och öppenvården sammantaget så fanns planering för uppföljning, med uppgift om namngiven ansvarig vårdgivare för cirka 49 procent av behandlingsserierna. För cirka 9 procent fanns planering men namngiven ansvarig vårdgivare saknades och för cirka 43 procent av behandlingsserierna fanns ingen planering för uppföljning. För slutenvården så fanns planering för uppföljning, med uppgift om namngiven ansvarig vårdgivare för cirka 85 procent av slutenvårdsperioderna. För cirka 8 procent av slutenvårdsperioderna fanns planering men namngiven ansvarig vårdgivare saknades och för cirka 7 procent av slutenvårdsperioderna fanns ingen planering för uppföljning. För öppenvården så saknades planering för uppföljning för cirka 78 procent av behandlingsserierna. För cirka 12 procent fanns planering för uppföljning, med uppgift om namngiven ansvarig vårdgivare och för cirka 10 procent fanns planering men namngiven ansvarig vårdgivare saknas. P. Är ny vistelse/vårdkontakt på Vidarkliniken inplanerad? Gäller endast slutenvården Frågan har besvarats utifrån premissen att ny vistelse/vårdkontakt planerats in inom antingen sluten- eller öppenvården samt Vidarklinikens vårdcentral. 18

För slutenvården var en ny vistelse/vårdkontakt på Vidarkliniken inplanerad för cirka 53 procent av slutenvårdsperioderna. För cirka 47 procent av slutenvårdsperioderna var ingen ny vistelse/vårdkontakt inplanerad. Bland de patienter som är inplanerade för en ny vistelse/vårdkontakt fanns patienter som går mellan olika vårdformer, exempelvis från slutenvård till öppenvård. Q. Finns angivet pågående läkemedelsordination i inskrivningsanteckning? Gäller endast slutenvården För slutenvården fanns för cirka 90 procent av slutenvårdsperioderna angivet en pågående läkemedelsordination i inskrivningsanteckning och för cirka 10 procent fanns det inte angivet. R. Innehåller epikris/slutanteckning information om läkemedelsordination? Gäller endast slutenvården För slutenvården fanns för cirka 72 procent av slutenvårdsperioderna angivet en pågående läkemedelsordination i epikris/slutanteckning och för cirka 28 procent fanns det inte angivet. S. Förs läkemedelslistor? Gäller endast slutenvården För slutenvården fanns läkemedelslistor för cirka 90 procent av slutenvårdsperioderna och cirka 8 procent hade ingen läkemedelslista. Cirka 3 procent hade inga läkemedel och var därmed inte i behov av en läkemedelslista. Många av läkemedelslistorna var handskrivna, somliga svåra att tyda och en del saknade datering. Dessutom var somliga läkemedelslistor inte signerade. I verksamhetens egna riktlinjer för Läkemedelshantering, generell rutin, version nr 2 (2010-08- 01) står att läsa att: Sjuksköterska delar läkemedlen till patienten och samma sjuksköterska lämnar medlen till patienten. Hon är ansvarig för att läkemedel tas av patienten och administreras på ordinerat sätt. Sjuksköterska signerar för varje läkemedel och varje tillfälle (sida 1). Det framgår inte tydligt i journalerna om patienten tar sina läkemedel själv eller om vården sköter administreringen. 19

I Läkemedelsförsörjning på Vidarkliniken enligt LVFS 2008:9, version 1 (2015-01-14) står att läsa att: Patienterna förvarar sina läkemedel i sängbordets låsta låda. I vissa fall kan läkare bedöma att vården tar över ansvaret för administreringen av patientens läkemedel och de förvaras då i avdelningens låsta läkemedelsskåp (sida 1). Vidare står det beskrivet i verksamhetens egna riktlinjer för Läkemedelshantering, generell rutin, version nr 2 (2010-08-01) att: I vissa fall kan läkare bedöma att patienten inte själv ansvarar för sin medicinering. I ordinationshandlingen ska det framgå tydligt, läkare skriver VS (Vården Sköter) inringad efter ordinationen. Läkemedlet förvaras då i låst läkemedelsskåp i läkemedelsrummet. Orsaken till beslutet ska dokumenteras tydligt i patientjournalen (sida 1). T. Finns information i journalhandling rörande utfärdade recept? Gäller endast slutenvården För slutenvården fanns det för cirka 62 procent av slutenvårdsperioderna endast information om utfärdade recept av antroposofiska läkemedel. För cirka 33 procent av slutenvårdsperioderna fanns det ingen information rörande utfärdade recept för vare sig skolmedicinska eller antroposofiska läkemedel. För cirka 3 procent av slutenvårdsperioderna fanns information rörande utfärdade recept för skolmedicinska och antroposofiska läkemedel. För inga av slutenvårdsperioderna fanns det endast information om skolmedicinska läkemedel. För cirka 3 procent av slutenvårdsperioderna bedöms det att ingen läkemedelsbehandling var aktuell. Bedömningar och rekommendationer till HSF: Journalföring och behandlingsinsatser I kapitlet redovisas bedömningar och rekommendationer baserade på iakttagelserna som beskrivits i kapitel 6. A. Finns journalanteckning till det specifika besöket? Iakttagelsen är att det för cirka 75 procent av besöken i öppenvården inte fanns journalanteckningar för det specifika besöket. Helseplan bedömer att: 20

1. frånvaro av journalanteckningar försvårar en uppföljning av vårdens resultat och kvalitet i öppenvårdsbesöken, baserat på att patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter fastslår att uppföljning är ett av flera syften med journalföring. 2. frånvaro av journalanteckningar skapar problem med att följa det medicinska förloppet och skapar osäkerhet kring patientsäkerheten. Helseplan rekommenderar att: 1. Vidarkliniken ska efterleva patientdatalagens bestämmelser och Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring. 2. Vidarkliniken tillser att samtlig vårdpersonal, oavsett om de är legitimerade eller inte, för journalanteckningar för besök inom såväl dagrehabilitering som vid polikliniska besök. B. Finns huvuddiagnos angiven? Iakttagelsen är att det saknades en huvuddiagnos för cirka 82 procent av första besöken inom öppenvården. Helseplan bedömer att det bör framgå i journalhandlingarna, inte endast i remisstexter, vad patienten söker/behandlas för. Helseplan rekommenderar att Vidarkliniken ska journalföra samtliga patienter med diagnoskoder enligt ICD10. C. Stämmer huvuddiagnos med registrerad patientkategori? Iakttagelsen är att öppenvårdsbesöken är registrerade som antingen Dagrehabilitering eller Sjukvårdande behandling, polikliniskt besök i patientkategorin produkt/typ av vårdkontakt. Samtliga av dessa produkter/typer av vårdkontakter saknar sjukdomstillstånd/diagnos angiven i materialet från HSF. För samtliga öppenvårdsbesök går det inte att besvara frågan om huvuddiagnos stämmer med registrerad patientkategori. En annan iakttagelse är att huvuddiagnos inte stämmer med registrerad patientkategori för cirka 28 procent av slutenvårdsperioderna. Helseplan bedömer att: 1. det i kategorin produkt/typer av vårdkontakter för öppenvården inte är tydligt vilket sjukdomstillstånd/diagnos patienten är aktuell för. 2. en för hög andel av huvuddiagnoserna inom slutenvården inte stämmer med registrerad patientkategori. 21

Helseplan rekommenderar att: 1. det införs sjukdomstillstånd i kategorin produkt/typer av vårdkontakter för öppenvårdsbesök (Dagrehabilitering och Sjukvårdande behandling, polikliniskt besök). 2. Vidarkliniken efterlever att huvuddiagnos ska korrelera med registrerad patientkategori. D. Var vårdkontakten medicinskt motiverad? För fråga D har Helseplan ingen bedömning eller rekommendation. Utifrån ett skolmedicinskt perspektiv menar experterna att journalanteckningarna uppvisar patientberättelser med tydliga tecken på medicinskt lidande. I vilken omfattning det ur skolmedicinskt hänseende är medicinskt motiverat att behandla detta lidande med integrativa behandlingsmetoder finner experterna svårt att ge tydligt svar på. De utvalda patientgrupperna lämpar sig troligen väl för integrativmedicinska behandlingsmetoder. Utöver detta kan anges att det i några fall fanns journalanteckningar med något tveksamma måluppfyllelser. E. Har individuell rehabiliteringsplan upprättats? F. Finns tydliga mål och delmål beskrivna? Iakttagelsen är att det för cirka 74 procent av slutenvårdsperioderna/behandlingsserierna fanns individuella rehabiliterings-/behandlingsplaner upprättade. Verksamheten använder i majoriteten av fallen uttrycket behandlingsplan. Rehabiliterings-/behandlingsplanerna är sällan samlade i ett och samma dokument utan återfinns i olika delar av journalen. Vidare är en iakttagelse att det inte fanns några rehabiliterings-/behandlingsplaner med tydliga delmål. Det framgår inte av journalerna att patienterna har varit delaktiga i upprättandet av sina rehabiliterings-/behandlingsplaner. Helseplan bedömer att: 1. patientunderlaget till Vidarkliniken utgörs företrädesvis av patienter med långvariga delvis behandlingsresistenta tillstånd samt cancer i palliativt skede. Detta kan innebära svårigheter att sätta konkreta och mätbara mål. De mål som har angivits har ofta beskrivits i mer generella termer och tenderar att benämna mål av omvårdnadskaraktär. Utifrån ett rehabiliteringsperspektiv torde det vara av värde om målsättningen kunde stramas upp och konkretiseras med mål som innebär större inslag av patient-empowerment. 2. patienterna bör vara delaktiga i upprättandet av sina rehabiliterings- /behandlingsplaner. 3. verksamheten använder i majoriteten av fallen uttrycket behandlingsplan, vilket är en möjlighet i enlighet med avtalet med Beställaren. 22

Helseplan rekommenderar att: 1. Vidarkliniken ska arbeta med att utveckla en tydligare struktur för utformande av rehabiliterings-/behandlingsplaner. Det ska finnas en mall för rehabiliteringsplaner och de ska vara samlade på ett ställe i journalen. 2. Vidarkliniken gör patienterna delaktiga på ett tydligt sätt i utformningen av sin rehabiliterings-/behandlingsplan och i utvärderingen av denna. 3. Vidarkliniken sätter tydliga och mätbara mål i rehabiliterings-/behandlingsplaner som kan utvärderas med hjälp av instrument, skattningsskalor och andra relevanta utvärderingsmetoder. G. Hur många skolmedicinska aktiviteter/insatser finns beskrivna? H. Hur många integrativmedicinska aktiviteter/insatser finns beskrivna? Iakttagelsen är att majoriteten (cirka 63 procent, 336 aktiviteter/insatser) av det totala antalet (532 aktiviteter/insatser) aktiviteter/insatser som har journalförts är skolmedicinska eller integrativmedicinska som bedömts som ekvivalenta med skolmedicinska aktiviteter/insatser. Rent integrativmedicinska aktiviteter/insatser: 196 stycken Skolmedicinska aktiviteter/insatser: 71 stycken Integrativmedicinska aktiviteter/insatser som är ekvivalenta med skolmedicinska aktiviteter/ insatser: 265 stycken Skolmedicinska aktiviteter/insatser samt integrativmedicinska aktiviteter/insatser som är ekvivalenta med skolmedicinska aktiviteter/insatser: 336 stycken (71 + 265) Helseplan bedömer att det har journalförts fler skolmedicinska aktiviteter/insatser samt integrativmedicinska aktiviteter/insatser som är ekvivalenta med skolmedicinska jämfört med rent integrativmedicinska aktiviteter/insatser. Med utgångspunkt i att verksamheten ska vila på skolmedicinsk grund bedöms det dock som rimligt att en högre andel av personalen som utför aktiviteter/insatser har en skolmedicinsk grundutbildning. Helseplan rekommenderar att Vidarkliniken anställer personal med legitimation i avsedda yrken som i högre grad kan motsvara kravet om att verksamheten ska vila på skolmedicinsk grund. Helseplan rekommenderar att Beställaren vid formulering av ett eventuellt nytt avtal förtydligar vilka professioner som ska arbeta i team med patienten och inte enbart som i föreliggande avtal specificerar vilka professioner som ska ingå i verksamheten. 23

I. Har patienterna erhållit minst 3 aktiviteter per dag omfattande totalt minst 3 timmar under dagrehabilitering? J. Har patienten under ett dagvårdstillfälle behandlats/rehabiliterats av minst 2 professioner? Iakttagelsen är att det inte går att besvara frågorna gällande om patienterna erhållit minst tre aktiviteter per dag omfattande totalt minst tre timmar av minst två professioner under dagrehabilitering. Helseplan bedömer att journalföringen inte är adekvat, då det inte går att följa upp om verksamheten efterlever vårdavtalet för ovanstående punkter. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler bland annat vara en informationskälla för uppföljning. Helseplan rekommenderar att Vidarkliniken säkerställer att all personal för journal vid varje dagrehabiliteringstillfälle. I journalen ska det framgå hur många aktiviteter som utförts vid aktuellt tillfälle, sammanlagda aktivitetstiden i timmar samt om aktiviteterna skett på för- eller eftermiddagen. I journalen bör det även framgå huruvida en eller flera professioner deltagit vid behandlings-/rehabiliteringstillfället. K. Finns slutanteckning/epikris? L. Vilken yrkeskategori har skrivit slutanteckning/epikris? M. Finns en sammanfattning av behandlingen? Iakttagelsen är att det fanns slutanteckningar/epikriser för cirka 87 procent av slutenvårdsperioderna/behandlingsserierna men att begreppet slutanteckning används flertydigt i journalerna. I slutenvården var samtliga slutanteckningar/epikriser skrivna av läkare medan den största andelen (cirka 46 procent) av slutanteckningarna/epikriserna i öppenvården var skrivna av terapeuter. Vidare fanns det en sammanfattning av behandling för cirka 93 procent av behandlingsserierna/slutenvårdsperioderna. Helseplan bedömer att det inte finns en entydig definition av begreppet slutanteckning i Vidarklinkens journaler. Helseplan rekommenderar att Vidarkliniken ser över definitionen av slutanteckning så att den blir entydig. N. Finns utvärdering av individuell rehabiliteringsplan? Iakttagelsen är att det inte fanns en utvärdering av individuell rehabiliterings- /behandlingsplan för cirka 15 procent av slutenvårdsperioderna/behandlingsserierna. Vidare är en iakttagelse att det i de allra flesta fall var behandlaren som skattat behandlingsutfallet och det framgår inte om patienten har medverkat. Helseplan bedömer att: 24

1. det ska finnas utvärdering av den individuella rehabiliterings-/behandlingsplanen för samtliga patienter. 2. patienterna ska vara delaktiga i utvärderingen av behandlingsutfallet. Helseplan rekommenderar att: 1. Vidarkliniken dokumenterar utvärdering av den individuella rehabiliterings- /behandlingsplanen för samtliga patienter. 2. Vidarkliniken gör patienterna delaktiga på ett tydligt sätt i utvärderingen av den individuella rehabiliterings-/behandlingsplanen. O. Finns planering för uppföljning, med uppgift om namngiven ansvarig vårdgivare? Iakttagelsen är att det fanns planering för uppföljning för cirka 49 procent av behandlingsserierna/slutenvårdsperioderna men att det för cirka 9 procent inte fanns uppgift om namngiven ansvarig vårdgivare. Helseplan bedömer att det ska finnas uppgift om namngiven ansvarig vårdgivare vid planering av uppföljning. Helseplan rekommenderar att Vidarkliniken dokumenterar uppgift om namngiven ansvarig vårdgivare vid planering av uppföljning. P. Är ny vistelse/vårdkontakt på Vidarkliniken inplanerad? Helseplan bedömer att den andel patienter (cirka 53 %) av slutenvårdsperioderna som hade en ny vistelse/vårdkontakt inplanerad till den egna verksamheten, antingen till verksamhetens vårdcentral, öppenvård eller till förnyad slutenvårdsperiod, kan anses hög. Helseplan rekommenderar att beställaren gör en fördjupad analys gällande de patienter som har en ny vistelse/vårdkontakt inplanerad till Vidarklinikens slutenvård, öppenvård och vårdcentral genom att exempelvis jämföra med andra kliniker med liknande patientgrupper. Q. Finns angivet pågående läkemedelsordination i inskrivningsanteckning? Iakttagelsen är att det fanns information om pågående läkemedelsordination för cirka 90 procent av slutenvårdsperioderna i slutenvården. Helseplan bedömer att det ska finnas information om pågående läkemedelsordination för alla patienter inom slutenvården. I de fall patienten inte har läkemedel ska detta stå i inskrivningsanteckning. 25

Helseplan rekommenderar att Vidarkliniken dokumenterar i inskrivningsanteckning om patienten har läkemedel och i tillämpliga fall pågående läkemedelsordination. R. Innehåller epikris/slutanteckning information om läkemedelsordination? Iakttagelsen är att det inte fanns information om läkemedelsordination i epikris/slutanteckning för cirka 28 procent av slutenvårdsperioderna. Helseplan bedömer att det ska finnas dokumenterad information i epikris/slutanteckning om läkemedelsordinationer. Helseplan rekommenderar att Vidarkliniken dokumenterar information om läkemedelsordination för samtliga patienter inom slutenvården. S. Förs läkemedelslistor? T. Finns information i journalhandling rörande utfärdade recept? Iakttagelsen är att det fanns läkemedelslistor för cirka 90 procent av de granskade vårdkontakterna. Det framgår inte tydligt i journalerna om patienten tar sina läkemedel själv eller om vården sköter administreringen. För cirka 62 procent av slutenvårdsperioderna fanns endast information om utfärdade recept av antroposofiska läkemedel. Helseplan bedömer att: 1. det för majoriteten av de granskade vårdkontakterna där bedömningen är att det ska finnas en läkemedelslista finns en läkemedelslista. 2. det ska vara tydligt i journalen om patienten tar sina läkemedel själv eller om vården sköter administreringen. Helseplan rekommenderar att Vidarkliniken för läkemedelslista för alla patienter som bör ha en läkemedelslista och att de tydligt dokumenterar om patienten själv tar sina läkemedel eller vården sköter administreringen. I de fall vården sköter administreringen ska sjuksköterskan som administrerar signera för varje läkemedel och varje tillfälle. 26

Bilaga 1 Intervjuförteckning Namn Conny Mathiesen Wolfgang Bohnhorst Lena Norrby Elisabeth Broager Grön Sven Meenen Nils Joneborg Johan Palmér Gunilla Areskoug Funktion Enhetschef, Vidarkliniken Vårdchef, kvalitetschef, leg sjuksköterska, Vidarklinken Kvalitets- och avtalsansvarig, biträdande vårdchef, Vidarkliniken Läkeeurytmist och ansvarig för terapeuterna inom nio terapier, Vidarkliniken Leg läkare, Vidarkliniken Leg läkare, Specialist i allmän psykiatri, Vidarkliniken Leg läkare, Specialist i allmän psykiatri, Vidarkliniken Leg sjukgymnast, Vidarkliniken 27

Bilaga 2 - Intervjumaterial Enligt intervjuer med personer på Vidarkliniken arbetar personalen på Vidarkliniken i multimodala team med patienten i centrum och med ett holistiskt synsätt. Vidarkliniken strävar efter att patienten ska få verktyg för egenvård. Patienten är en del av teamet och är med och sätter upp mål för sin behandling/rehabilitering. Sveriges kommuner och landsting (SKL) definierar i en skrift 3 Multimodal rehabilitering enligt följande: Multimodal rehabilitering (MMR) är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. Metoden förutsätter att ett fast team, bestående av flera professioner, planerar och samordnar åtgärder enligt ett visst program för att uppnå gemensamma mål som definierats tillsammans med patienten. Av intervjuer framgår vidare att läkaren vanligtvis ordinerar patienten två terapier (till exempel läkeeurytmi och målning) och två till tre utvärtes behandlingar (till exempel omslag och insmörjningar) under en behandlingsperiod. Behandlingarna sker både individuellt och i grupp. Nedan redovisas några av Vidarklinikens integrativmedicinska terapier med en kort beskrivning av syfte och innehåll: Rytmisk massage: Främja cirkulation och andning samt skapa balans mellan kognition och ämnesomsättning. Presselmassage: Stärka vitala uppbyggande krafter, lymfatisk. En mer aktiv och krävande behandling jämfört med rytmisk massage. Insmörjningar: Oljorna är den verksamma komponenten. Medicinska bad: Lättare behandling vid kraftiga smärtor i avslappnade syfte. Fotinsmörjningar: Beröring och närvaro. Konstnärliga terapier: Icke verbal bearbetning av sin livssituation. Läkeeurytmi: Rörelseterapi för att återfå positiv kroppskontakt, befrämja andning och matsmältning. Enligt intervjuade har Vidarkliniken ett antal sjukgymnastiska träningsrum. Det finns även lokal och utrustning för konditionsträning och styrketräning där patienten kan träna tillsammans med sjukgymnast eller på eget initiativ. Det finns promenadslingor i området och gångstavar samt cyklar finns att låna. Vidare framgår det att läkarna på Vidarkliniken vidimerar pågående skolmedicinsk behandling, vilket dokumenteras i journalen och fortgår oförändrat under vårdtillfället. Ibland görs försök att minska till exempel opioidanalgetika och sedativa/hypnotika, vilket även ur skolmedicinsk synvinkel är önskvärt. De instrument för bedömning och utvärdering som nyttjas vid 3 Sveriges kommuner och landsting (2012). Uppgifter och kompetensbehov vid Multimodal rehabilitering. 28

Vidarkliniken, enligt de intervjuade, inkluderar instrument som även används inom traditionell skolmedicinen, till exempel HADS, BDI, SF-36 och EQ 5D med flera. Av intervjuer framkommer att en behandlingsperiod på dagrehabiliteringen består av ett besök per vecka under åtta veckor. Dagrehabiliteringen är öppen mellan klockan 09-16 och patienten väljer själv utifrån de individuellt inbokade terapierna under vilka tider hen vill närvara. Av intervjuerna framgår att Vidarkliniken består av en sjukhusverksamhet med slutenvård med 74 vårdplatser, öppenvård med dagrehabilitering som omfattar 12 vårdplatser och poliklinisk mottagning. Enligt uppgifter används vanligtvis cirka 50 vårdplatser. Att inte antalet vårdplatser utnyttjas fullt ut beror på att Vidarkliniken försöker undvika att patienterna i slutenvården ska behöva vårdas i fyrbäddssalar utan att de istället har 1-3 patienter per rum. Sjukhuset ligger i Ytterjärna. Vidarkliniken har även en primärvårdsenhet, Vidar vårdcentral, som ligger i Järna samt terapimottagning i Stockholm och en öppenvårdsmottagning i Norrköping. I vårdavtalets kravspecifikation står det att (sida 3): följande yrkesgrupper ska minst ingå i verksamheten: Legitimerad personal: Läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, logoped och dietist. Kurator. I enlighet med vårdavtalet finns nedanstående professioner representerade på Vidarkliniken listade i fallande ordning, från yrkeskategori med flest antal heltidstjänster (se också bilaga 3): Sjuksköterskor: 18,5 tjänster Läkare: 3 tjänster Sjukgymnast/fysioterapeut: 1 tjänst Psykolog: 0,8 tjänster Dietist: 0,2 tjänster Logoped, arbetsterapeut och kurator: Konsulteras vid behov Utöver de professioner som enligt vårdavtalets kravspecifikation ska ingå i verksamheten finns följande professioner representerade på Vidarkliniken: Terapeuter (inom konsterapi, läkeeurytmi, massage): 7,5 tjänster Undersköterskor: 5,9 tjänster Psykoterapeut: 0,4 tjänster Informationen om verksamma professioner på Vidarkliniken har inhämtats via e-postkontakt med kvalitets- och avtalsansvarig på Vidarkliniken. 29

Bilaga 3 Professionsförteckning Vidarkliniken (februari 2016) Profession Antal tjänster Antal personer Grundutbildning Vidareutbildning Läkare 3,0 Läkare i beredskap 2 Spec i allmän medicin Palliativ vård (internationell utb, Tyskland), m m. 2 Specialist i psykiatri Utbildning till lärare i MBSR 1 Specialist i smärtlindring Ovanstående + 1 Spec i allmän medicin 1 ST-läkare (allmän medicin) Sjuksköterskor 18,5 24 Leg sjuksköterska Undersköterskor 5,9 7 Undersköterska Psykolog 0,8 Leg psykolog ACT-terapi. Dietist 0,2 1 Leg dietist Psykoterapeut 0,4 2 Leg psykoterapeut Sjukgymnast/fysioterapeut Konstterapi Distriktssköterska Medicinsk akututbildning (AMLS) Traumautbildning (TNCC) Psykiatri Instruktörsutbildning HLR Handledarutbildning Kardiologi Gastroskopi Lymfterapi Professionellt förhållningssätt (samtliga ssk) Kognitiv inriktning på stress och utmattningsrehab. Inriktning på trauma speciellt sexuella övergrepp samt stress och utmattningsrehab. Psykosomatisk sjukgymnastik Extremitetsledkurs Andningsvård TENS Rehab för vuxna med cerebrovaskulära sjd Lymfterapi Feldenkraispedagog Idrottsskadekurs 1,6 3 Specialist i konstterapi med 1 medarbetare är leg sjuksköterska målning och modellering som inriktning. 0,3 2 Utbildning i metall/färg/ljusterapi. 1 medarbetare är leg sjuksköterska Läkeeurytmi 4,0 6 Läkeeurytmiutbildning (certifierad) 1 medarbetare är leg sjuksköterska med inriktning på psykiatri. 2 medarbetare har Master of Arts (masterutbildning) i läkeeurytmi. Rytmisk massage, Presselmassage, Medicinska bad Arbetsterapeut, kurator, logoped Kvällar, nätter, helger 1,0 2 Leg sjukgymnast/fysioterapeut 1,6 4 Rytmisk massage, Presselmassage, Hydroterapi Konsulteras vid behov. 1 medarbetare är leg sjuksköterska. Dessutom: Regelbunden utbildning och vidareutbildning inom antroposofisk medicin för samtliga professioner. Löpande introduktion och vidareutbildning inom rehabiliteringsmedicin, medicinsk teknik, samtalsteknik, handledning, m m HLR-utbildning MBSR - Mindfulnessbased stress reduction 30

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 102 Återrapportering av projekt Intensiv familjebehandling (IFB) Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Återrapportering till sjukhusstyrelsen 2017. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 18 maj 2015 att bevilja 3 miljoner kr årligen 2016-2019 till länsgemensam utbildning och länsgemensamma insatser för barn och ungdomar med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer. Det nya projektet bär namnet IFB - intensiv familjebehandling. Projektet är länsövergripande och alla kommuner deltar aktivt. Det består av intensiv familjebehandling, kompetensutveckling av berörd personal, utbildning till berörda barn/unga och deras nätverk. En projektplan togs fram under hösten 2015 och beslutades av Tjänstemannaberedningen för kommuner och landsting (TKL). Som grund för det nya projektet ligger de två nu avslutade projekten Katamaran, intensiv familjebehandling och Ifam, ett kunskaps- och utvecklingsprojekt. IFB-projektet pågår 2016-2019 och utvärdering kommer att göras vintern 2018-2019. Återrapportering kommer göras årligen till sjukhusstyrelsen. Projektet kommer utvärderas under 2019 och kommer utgå från projektets formulerade mätbara mål. IFB-projektet startade den 1 januari 2016 och följer väl den plan som är upprättad. Under våren har projektgruppen sammanträtt, samverkansrutiner tagits fram, kommunerna informerats om och involverats i projektet. Fem ärenden har nu öppnats och behandling har påbörjats. I projektplanen finns 12 uppsatta mätbara mål under rubrikerna Utbildning, Familjebaserat arbete och Samverkan/Samarbete. Utbildning Berörd personal inom projektet har kunskaper inom intensiv familjebehandling. Berörd personal inom projektet har kunskaper inom MI, motiverande samtal. Berörd personal inom projektet har kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättning. Familjebaserat arbete Ökad funktionell kommunikation i familjen. Ökad närvaro i skola, arbete eller annan sysselsättning. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 Utbildningsresultaten ska öka. Föräldrars eventuella sjukskrivningar ska minska. Behov av avlastning tillgodoses. Behovet av placeringar utanför hemmet ska minska. Behovet av slutenvård ska minska. Samverkan/Samarbete Antalet SIP eller andra samordnade planer på individnivå ska öka. Planerna följs kontinuerligt upp, utvärderas och revideras. Återrapportering juni 2017. Utbildning. En kartläggning pågår kring behov av kompetensutveckling till berörd personal inom kommunerna och landstinget. Utifrån resultatet i kartläggningen kommer utbildningsinsatser genomföras. Berörda barn/unga och deras familjer blir föreslagna utbildningsinsatser från i första hand habiliteringens kursutbud. Familjebaserat arbete. De mål som är formulerade under denna rubrik är kopplade direkt till de specifika ärenden som är öppnade, som i dagsläget är fem stycken. Varje ärende inleds med en kartläggning som därefter följs upp vid avslut av behandling och sex månader efter behandlingens slut. I de fem ärenden som har startats har endast en första kartläggning genomförts. Det är därför inte möjligt att i dagsläget redovisa några resultat. Under projekttiden beräknas att man kommer arbeta med 10-15 ärenden per år. Det låga antalet gör att det finns en risk att det går att identifiera ett specifikt ärende. Av etiska själ kommer därför resultaten kring dessa mål inte att redovisas i sin helhet förrän i rapporteringen av utvärderingen 2019. Samverkan/samarbetet. Enligt projektplanen är det Samordnad individuell Plan som ska användas. Vid öppnande av ett ärende upprättas alltid en SIP, samordnad individuell plan, denna följs kontinuerligt upp, utvärderas och revideras. Vid dagens datum har en SIP i varje ärende upprättats och tider för uppföljning är inbokade. Bilagor HSS 88 2015 Återkoppling Katamaran Projektplan, IFB-intensiv familjebehandling Kopia till: Monica Jonsson, Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting i Uppsala län Beredningen för barn och unga Vårdstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 103 Sammanträdestider 2017 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att fastställa nedanstående datum för sjukhusstyrelsens sammanträden 2017. Tisdag 31 januari Tisdag 28 februari Tisdag 28 mars Tisdag 2 maj Torsdag 13 juni Tisdag 4 september Torsdag 3 oktober Tisdag 7 november Tisdag 5 december Sammanträdena börjar klockan 11.00 Ärendet Sjukhusstyrelsen föreslås sammanträdestider. Kopia till: Landstingsstyrelsen Registrator Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 104 Redovisning av uppföljning av fattade beslut till och med juni 2016 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att godkänna uppföljningen och lägga den till handlingarna. Ärendet Sammanställningen enligt bilaga redovisar beslut som fattats av hälso- och sjukvårdsstyrelsen och sjukhusstyrelsen till och med juni 2016 vad avser till exempel uppdrag och ärenden som ska rapporteras vid senare tidpunkt. Uppföljningen är en del i sjukhusstyrelsens interna kontroll. Bilaga Kopia till: Revisionskontoret Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Utskriftsdatum 2016-08-29 Dnr SHS 2016-0049 Datum beslut Uppdrag Tidplan Dat Status 2015-06-17 Plan för stegvis införande av Akermodellen Juni 2017, juni-17 Pågående Årlig uppföjning 2018 juni-18. Intern tidplan för uppföljning 2016-08-29 HSS 2014-0200 2015-10-20 SAH Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till hälsooch sjukvårdsdirektören att utarbeta överenskommelser mellan landstinget i Uppsala län och kommunerna Älvkarleby, Östhammar, Tierp och Heby utifrån nedanstående utgångspunkter. November 2015 HSS alla utom Heby Heby oktober 2016 Intern tidplan nov-15 HSS okt-16 Pågående CK 2015-0237 2015-11-23 Uppföljning av privata utförare - Rapport till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige. Handlingsplan för sjukhusstyrelsen Oktober 2016 Intern tidplan okt-16 Pågående SHS 2016-0053 2015-12-15 Initiativ till ärende - behandling av trauma från krig, flykt, förtryck och tortyrtortyr Landstingsdirektören ges i uppdrag att informera sjukhusstyrelsen om fördelning av statsbidrag till förvaltningarna med anledning av tilldelade medel för Mottagande av nyanlända flyktingar och andra invandrare. Enligt landstingsdirektörens rapport maj 2016 ska förvaltningarna inkomma med bedömning av gruppen och eventuella behov i tertialrapport nr 2. September 2016 sept-16 Pågående sida 1 (4)

Utskriftsdatum 2016-08-29 Dnr SHS 2016-0002 HSS 2015-0069 Datum beslut Uppdrag Tidplan Dat Status 2015-12-15 Organisation av specialiserad palliativ hemsjukvård för Mars 2017 mars-17 Pågående barn och ungdomar upp till och med 17 år Intern tidplan Bland annat beslutades att upprätta avtal med Uppsala kommun för köp av tjänster från sjukvårdsteamet avseende palliativ hemsjukvård av barn. Medel tas från ansvar 24 999 (Vårdstyrelsens reserverade verksamhetsmedel), ge i uppdrag till landstingsdirektören att följa upp den specialiserade hemsjukvården för barn inom ett år efter att verksamheten införts. 2015-11-30 Åtgärder för åtkomlighet och tillgänglighet för den Tid under Pågående ortopediska verksamheten planering Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott lägger rapporten med godkännande till handlingarna och överlämnar ärendet till sjukhusstyrelsen för eventuellt vidare åtgärder. 2016-08-29 CK 2015-0425 2016-01-19 Landstingsstyrelsen uppdrar år landstingsdirektören att genomföra riskanalyser avseende oegentligheter för alla styrelser och nämnder Tid under planering Pågående CK 2015-0141 2016-02-09 Inrättande av diagnostiskt centrum Landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till sjukhusstyrelsen att följa utvärderingen av nuvarande två centra för att därefter ta ställning till om ett sådant centrum ska bildas inom landstinget Tid under planering Pågående SHS 2016-0014 Landstingets patientsäkerhetsarbete och löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet September 2016 sept-16 Pågående sida 2 (4)

Utskriftsdatum 2016-08-29 Dnr SHS 2016-0060 Datum beslut Uppdrag Tidplan Dat Status 2016-05-24 Återrapportering av projekt Intensiv Augusti 2016, aug-16 Pågående familjebehandling (IFB) Sjukhusstyrelsen beslutar att 2017, 2018, aug-17 återremittera ärendet för ytterligare beredning. 2019 aug-18 Årlig uppföljning enligt tidigare beslut Intern tidplan aug-19 för uppföljning 2016-08-29 SHS 2016-0040 2016-06-15 Månadsrapporter för maj 2016 Sjukhusstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma om hur sjukhusstyrelsen uppfyller sitt ansvar för personalens arbetsmiljö enligt reglementet, samt arbetet med att behålla personal inom ramen för kompetensförsörjningsarbetet. Oktober 2016 Intern tidplan okt-16 Pågående SHS 2016-0083 2016-06-15 Inrättande av rehabiliteringscentrum vid Akademiska sjukhuset Sjukhusstyrelsen beslutar att inrätta ett rehabiliteringscentrum vid Akademiska sjukhuset. Sjukhusstyrelsen beslutar att i det fortsatta arbetet med uppbyggnad av rehabiliteringscentrum ge sjukhusdirektören i uppdrag att säkerställa samverkan med övriga projekt inom rehabiliteringsområdet samt primärvården och kommunerna. Sjukhusstyrelsen beslutar att uppdra till sjukhusdirektören att säkra tillgången till varmvattenbassäng för rehabiliterande insatser för Akademiska sjukhusets patienter med fastställt medicinskt behov av detta. Sjukhusstyrelsen beslutar att återrapportering av det fortsatta arbetet på Akademiska sjukhuset ska ske under hösten 2016. November 2016 Intern tidplan nov-16 Pågående sida 3 (4)

Utskriftsdatum 2016-08-29 Dnr SHS 2016-0101 Datum beslut Uppdrag Tidplan Dat Status 2016-06-15 Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för November nov-16 Pågående gynekologisk hälsokontroll 2016 Sjukhusstyrelsen beslutar att verkställa handlingsplan för Intern tidplan att förbättra vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll. Sjukhusstyrelsen beslutar att uppdra till sjukhusdirektören att ge en lägesrapport av implementeringen av handlingsplanen under hösten 2016. 2016-08-29 SHS 2016-0104 2016-06-15 Initiativ Redovisning av överbeläggningar m.m. Sjukhusstyrelsen beslutar att betrakta initiativet som inkommet och inte behandla frågan idag. Oktober 2016 Intern tidplan okt-16 Pågående SHS 2016-0103 2016-06-15 Initiativ Redovisning av patienters väntan på återbesök och behandling Sjukhusstyrelsen beslutar att betrakta initiativet som inkommet och inte behandla frågan idag. September 2016 Intern tidplan sept-16 Pågående SHS 2016-0097 SHS 2016-0098 Granskning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens Augusti 2016 aug-16 Pågående årsredovisning 2015 Granskning av produktionsstyrelsens årsredovisning Augusti 2016 aug-16 Pågående sida 4 (4)

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 105 Godkännande av representation, Akademiska laboratoriet, Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att i efterhand godkänna den genomförda representationen bestående av visionsmöte för Akademiska laboratoriet, Akademiska sjukhuset. Ärendet I april 2016 genomförde Akademiska laboratoriet, Akademiska sjukhuset ett visionsmöte omfattande 350 personer utan att inhämta ett godkännande i förväg. Summan för aktiviteten uppgår till drygt 168.000 kronor varför ett beslut av sjukhusstyrelsen krävs. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset ser allvarligt på händelsen och har tydligt informerat aktuell verksamhetschef om den felaktiga hanteringen. För att säkerställa att liknande händelser inte ska inträffa har sjukhusdirektören dessutom informerat alla verksamhetschefer om aktuell rutin för hantering av representation. Bilagor Kopia till: Registrator Akademiska sjukhuset Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen 2016-08-31 106 Dnr SHS 2016-0021 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut anmälda från föregående sammanträde till den 24 augusti 2016. Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom sjukhusstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län. Sjukhusstyrelsens arbetsutskott 2016-08-24 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-06-03 26 6.1 Kurser och konferenser 2016-06-28 7/2016 1.5 Brådskandebeslut 3+3, medges att delta i Inspirationsdag om delaktighet den 16 juni 2016. Arrangör är Regionförbundet, Uppsala län. Upphandling av ytterligare två linjäracceleratorer Sjukhusstyrelsens arbetsutskott Sjukhusstyrelsens ordförande 2016-08-23 8/2016 6.1 Representation Personaldagar 8, 17 november /Bild och funktionsmedicinskt centrum Akademiska sjukhuset 2016-08-23 9/2016 1.5 Brådskandebeslut 2+2 medges att delta i Framtidens sjukhus flyttar in 18 oktober 2016. Arrangör är dagens medicin Sjukhusstyrelsens ordförande Sjukhusstyrelsens ordförande

Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2016-08-03 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-08- 03 2016-08-16 PAS2016-0005 6.4 Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Maria Holstad Högberg Tf verksamhetschef

Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2016-07-25 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-07- 04 2016-07-18 2016-07- 19 2016-08-02 PAS2016-0053 PAS2016-0053 6.4 Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård 6.4 Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Gunilla Svedström T.f. verksamhetschef Ingrid Sahlin T.f. verksamhetschef

Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2016-06-21 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-06-19 2016-07-03 PAS2016-0053 6.4 Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkni ngar vid viss tvångsvård Gunilla Svedström T.f. verksamhetschef