FRAMTIDENs BEFOLI(NING I EUROPA OCH SOVJETUNIONEN Av professor CA RL-ERI/\. QUENSEL, Lund N ÄR kriget efter nära sex år nu sutat framträder ur spirorna ett nytt Europa med het ändrade förhåanden icke minst i befokningsavseende. I befokningsavseende ha krigsåren mestades inneburit en vådsam rubbning av den normaa utveckingen och ännu kan man icke överbicka stäningen för närvarande. De befokningsprobem, som före kriget voro aktuea i fera stater, s. s. farhågor för fokminskning, ha genom kriget måhända ytterigare försvårats och betydande förskjutningar i reationerna mean skida staters befokningsstorek ha skett. Vid krigsutbrottet, närmare bestämt vid årsskiftet 1939-1940, torde fokmängden i Europa ha uppgått ti 400 mijoner och fokmängden i Sovjetunionen ti något mer än 170 mijoner. (Enär man inom Sovjetunionen icke gör någon närmre åtskinad mean den europeiska deen och den asiatiska deen må det vara tiåtet i detta sammanhang att med»europa» avse Europa exkusive den europeiska deen av Sovjetunionen utan att därmed vija betona någon särskid motsättning mean Europa och Sovjetunionen.) Fokmängden i större områden och förändringarna däri under de sista fem förkrigsåren framgår av nedastående tabå. Område Fokmängd i mijoner Reativ fördening i 0 / 00 1934-1935 i 1939-1940 1934-1935 1939--1940 ~ordeuropa... 19,6 20,0 35 35 Storbrittanien med Irand 50,0 50,8 90 88 Västeuropa... 59,0 59,5 106 104 Meaneuropa..., 101,5 105,1 183 183 Sydeuropa... 1 75,1 77,1 135 134 Östeuropa med Bakan... 84,6 87,9 152 153 Sovjetunionen... 165,8 174,0 299 303 236 Summa 555,6 574,4 1,000 1,000 i...
Framtidens befokning i Europa och Sovjetunionen Ti N ordenropa har härvid hänförts de skandinaviska änderna samt Estand och Lettand, medan däremot Litauen räknats ti Östeuropa. Västeuropa inkuderar Frankrike, Begien, Nederänderna och Luxemburg, medan Meaneuropa omfattar Tyskand (med Österrike), Schweiz, Tjeckosovakien och Ungern. Sydeuropa omfattar Spanien, Portuga och Itaien. Under de fem åren 1935-1939 torde fokökningen i Europa inkusive Sovjetunionen ha varit icke fut 19 mijoner eer cirka 3,4 %, varvid nära häften av ökningen kommer på Sovjetunionens vidkommande. Fördeningen på oika områden har också undergått en viss förskjutning och Västeuropas (ink. Engand) fokmängd har minskat något i förhåande ti den totaa befokningen, medan Sovjetunionen ökat i motsvarande grad. Beskaffenheten av och fokmängden i det Europa, som kommer att framträda efter krigets sut, te sig som synnerigen ovissa storheter. Huru stora de direkta och de indirekta krigsförusterna (civibefokningens föruster genom bombningar, sjukdomar, umbäranden m. m.) ha varit, kan näppeigen bedömas med någon större karhet men att de på sina hå varit koossaa torde icke vara överdrivet. Ti de indirekta krigsförusterna måste även räknas den minskning i de föddas anta, som bivit en föjd av kriget, ehuru minskningen i åtskiiga västeuropeiska änder icke varit av någon större omfattning och icke på något sätt kan jämföras med förhåandena under förra värdskriget. Under 1930-taet rådde fokökning i nästan varje europeiskt and. Österrike var härvidag ett undantag, där man dock kunde säga att exceptionea omständigheter rådde och att fokminskningen tedde sig som en anpassning från förgångna tiders förhåanden ti de nya. Ett annat än mer betydesefut undantag var Frankrike, där den sedan änge åga nativiteten under sutet av 1930- taet understeg antaet döda, ehuru den naturiga fokminskningen devis upphävdes av ett infyttningsöverskott. Men trots ett större eer mindre födeseöverskott i övriga stater hade samtiga stater i norra, västra och meersta Europa sina befokningsprobem. Om man i stäet för att angiva födeseöverskottet karakteriserar befokningssituationen med det s. k. reproduktionstaet, som efter eiminering av oikheter i ådersfördeningen bättre angiver den verkiga innebörden av fruktsamhetens och mortaitetens inbördes reation, erhåes i nyss nämnda dear av Europa ett ta under värdet, (viket värde svarar mot en i ängden konstant fokmängd). I Sverige har det som bekant under åren 1933-1934 237 i -:.,;,-.-,;.;-:.- ;.,.' i'-..... <&>.,.,.-...,.......'"'"'-'...:... :._.~ - _i' -1.-Å ;, < ' ". :,o!_.7 :e:....i. ;i...
Car-Erik Quense varit nere i 0,72, ehuru nativitetsökningen sedan dess inneburit en avsevärd förbättring. Sveriges ta torde hava varit det ägsta i Europa och icke ens Frankrike med sin fokminskning har uppvisat ett ägre reproduktionsta. I Norge har siffran varit obetydigt högre, medan äget däremot tett sig betydigt jusare.i Danmark och Finand med ett reproduktionsta mean O,n och,o. I Engand har befokningsäget varit ungefär detsamma som i Sverige, måhända något bättre och reproduktionstaet har där egat mean 0,7 och O,s. I Tyskand var det år 1933 ika ågt som i Sverige, ehuru utveckingen därstädes sedan gick i riktning mot betydigt ökade födeseta fram ti krigsutbrottet. (Jfr artiken»befokningsutveckingen i Tyskand efter år 1933» i denna tidskrift 1944.) I västra Europa är det endast Nederänderna, som uppvisat en gynnsam befokningsutvecking och reproduktionstaet har därstädes varit betydigt över, ehuru det icke uppnått sådana värden som i östra och södra Europa. I östra och södra Europa ha däremot farhågor för fokminskning varit synnerigen inaktuea. Vä har nativitetsnedgång även därstädes varit rege men nativiteten igger atjämt på en högre nivå. Visserigen har i det fascistiska Itaien en befokningspoitik förts för att förhindra ytterigare nativitetsnedgång (dock utan större effekt) men den har näppeigen varit föranedd av farhågor för snart kommande fokminskning. Att de regionaa oikheterna i nativitet och reproduktion föraneder en förskjutning av tyngdpunkten i Europa mot söder och öster är tydigt. I viken mån en sådan utvecking ska bedömas som gynnsam eer ogynnsam är en fråga, som ter sig väsentigt oika atefter utgångssynpunkterna, men man måste bedöma den såsom en reaitet och att utveckingen fortskrider sakta men säkert i den nu ins;tgna riktningen försåvitt inga enorma stadigvarande rubbningar i fruktsamheten inträffa. Man kan emeertid fråga sig huruvida utveckingen fortskrider med acceererad eer retarderad hastighet och huru stora förskjutningarna komma att biva. Detta probem har tagits upp inom Nationernas Förbunds ekonomiska och statistiska avdening och under edning av professor Frank Natestein vid Princetons Universitet i U. S. A. har en serie av befokningsprognoser för praktiskt taget varje europeisk stat och Sovjetunionen företagits för att iustrera fokmängdens förändringar 1940-1970 inom de oika staterna och förskjut- 238 i ~~ ~
Framtidens befokning i Europa och Sovjetunionen ningen i storeksförhåandet dem emean\ at under förutsättning att den framtida befokningsutveckingen, särskit beträffande mortaitet och fruktsamhet ansöte sig ti de under 1920- och 1930-taen observerade tendenserna. Befokningsprognoser ha visserigen företagits tidigare i stort anta för oika stater och man har redan tidigare haft en god uppfattning om den framtida utveckingen, ehuru man för det mesta rört sig med skida utgångshypoteser för varje stat. Däremot torde näppeigen probemet i sådan utsträckning ha tagits upp ti behanding enigt enhetiga injer, viket nu har skett. En prognos har utförts för varje stat (med undantag av de numerärt små staterna såsom Luxemburg m. f. smärre stater) med utgångspunkt från fokmängdens storek vid årsskiftet 1939-1940 och på grundva av vissa hypoteser om dödighetens och fruktsamhetens föropp fram ti år 1970. Sintresutatet har bivit en intressant framstäning, som dock ti föjd av kriget numera bott har ett mycket probematiskt 1ärde, då man het naturigt måst bortse från det andra värdskrigets förödande inverkan på befokningen. När krigsförusterna i stupade på sagfätet, genom bombanfa mot mijonstäderna, dödsfa i koncentrationsäger, genom sjukdomar och umbäranden kunna räknas i tiotas mijoner, måste beräkningar, som het bortse från dessa reaiteter te sig verkighetsfrämmande. Och dock hava sådana prognoser ett icke obetydigt värde, då de kunna visa huru befokningsförhåandena i ett fredigt Europa någotsånär skue ha tett sig under de närmaste årtiondena och förskjutningen i befokningsstorek mean oika dear av Europa. Beräkningarna hava emeertid därjämte ett värde, som något så när står sig för de dear, som fuständigt eer reativt indrigt suppit undan krigets fasor. Fokmängdens storek enigt beräkningarna i de nu nämnda dearna av Europa fram ti år 1970 framgår av här återgivna tabe. I samma tabe gives också den beräknade ådersfördeningen 1940 och 1970 i tre stora ådersgrupper. Den stora skinaden i barnanta i dessa områden framträder kart och tydigt. Medan i Europa (i inskränkt bemärkese) antaet under 15 år bott är omkring 27 % av totabefokningen, är rea- 1»La Popuation Future de L 'Europe.et ce L 'Union Sovjietique 1940-1970.» Societe des X ations, Geneve 1944. 239.. : ' f - ' -, - '{!_ ~,...,s
1 Procentue : ::... '~....;...,.. ~ ~.. -.,....:.. J... '"'<-'' t>:)... o Tabe. ]i'okmängcen i mijoner i Europa 1940-1970 samt åcersförceningen 1940 och 1970. Område H40 Nordeuropa......................... 20, Brittiska öarna...................... 50,2 Västeuropa.......................... 58,4 Meaneuropa........................ 04, G Sydeuropa.......................... 77,;; Östeuropa och Bakan... 87,7 ådersfördening Fokmängd i miioner 1 / 1,----~---~-- --~1 i 1940 1970 ------ L 1 194511950 1955 -~196~~65~~1970-~~ 0 -:-Li: ~~.- 65 1[ ~ 5 - - ~ 15 1 15 :- 6 5 i ~5-111' ar~- ''11'_1 "" a_r ar_ 20,4 1 20,5 20,5 20,3 20,0 19,5 23,0 68,4 8,6 14,4 70,8 14,8 50,6 50,6 50,2 49.4 48,2 4(,8 21,9 69,1 9,o 14,0 71,1 4,u I 58,4 58,2 ii7,8 ii7, ii6, 54,7 23, i 66,7 9,6 15,7 69,7 14,6 06,r.07,8 108,2, 107,\!Ofi,n 104,3 23,6 68,6 7,8 15,6 70,1 14,3 80, 82,3 'i 84,. 85,;; 86, : 86, :) 29,4 63,6 7, o 18,7 70,8 O, 2! 91,6 9:),2 98,5 101,0 104,0 105,0 33,5 61,7 4,8 22,2 70,0 7,8 ' ~ ::, ::!. ~ ;j, ;:>:'.a.:: (1) ;::: "' ~ Sovjetunionen... J 74 18! 1203 2Hi 228 240 251 36,0 59,9 4, 26,2 67,6 6,2 Norra, Västra och Meaneuropa... 234 Syd- och Östeuropa... 165 236 1237 i 172 1177 237 183! 234 187 231 225 190 192 23,2 68,2 8,6 15,2 70,3 4,J 31,5 62,6 5,9 20,6 70,4 9,0 Europa (exc. Sovjetunionen)... 399 408 41:) 4J! 421 421 417 26,7 65,9 7,4 18,3 69, i 12,0
Framtidens befokning i Europa och Sovjetunionen tiva antaet barn i Sovjetunionen uppe i 36 % (inkusive den asiatiska deen). Medan 30 % av Europas och Sovjetunionens totaa fokmängd bor i Sovjetunionen, tihör närmre 38 % av generationerna under 15.år Sovjetunionen. Skinaden mean de oika dearna i»europa» är också väsentig med den ägsta siffran för de brittiska öarna, ehuru Skandinavien, Väst- och Meaneuropa icke komma ångt efter. Med dessa skinader i barnanta mean oika områden måste fokmängdsreationerna snart förändras. Befokningsprognoserna giva också vid handen att fokmängden i norra, västra och meersta Europa från 234 mijoner 1940 ökar ti 237 mijoner 1950 men därefter nedgår ti 234 mijoner 1960 och ti 225 mijoner 1970. I södra och östra Europa bir äget het annat. Fokmängden växer där stadigt under dessa trettio åren, från 165 mijoner 1940 ti 177 mijoner 1950, 187 mijoner 1960 och ti 192 mijoner 1970. Befokningstiväxten bir visserigen enigt prognoserna mindre för varje årtionde men det torde dröja ännu ytterigare några årtionden innan fokminskning därstädes uppträder. I Sovjetunionen prägas samtiga dessa trettio år av en stark befokningstiväxt, ehuru även härstädes den naturiga fokökningen, såvä i absouta mått som i proportion ti fokmängden, avtager under varje femårsperiod. Resutatet bir b. a. att Sovjetunionens fokmängd i reation ti den totaa fokmängden i Europa och Sovjetunionen stiger från 30 % 1940 ti 38 % 1970. Inom varje område förskjutes emeertid den reativa ådersfördeningen i riktning mot minskat barnanta och ökat anta ådringar. Fokmängden i ådrarna 15-65 år bir inom varje område år 1970 av ungefär samma reativa storek, omkring 70 % av den totaa fokmängden, me~an de övriga 30% i norra, västra och meersta Europa fördea sig reativt jämnt på de båda andra åderskasserna. I Sovjetunionen har antaet barn beräknats nedgå ti 26 % mot 36 % år 1940, viken siffra ändock igger betydigt högre än den motsvarande siffran för norra, västra och meersta Europa år 1940 men under siffran för Sydeuropa. Ehuru det skue föra för ångt att i detaj redogöra för den beräknade framtida befokningsutveckingen i varje enskid stat må föjande framhåas. Endast Frankrike visar redan år 1945 en ägre fokmängdssiffra än år 1940, och företer såunda under hea perioden 1940-1970 fokminskning. övriga stater uppvisa högre fokmängd 1945 än år 1940. Mean 1945 och 1950 framträder fokminskning i fö- 241
Car-Erik Quense jande stater: Sverige, Engand med Skottand, Begien samt stagnation i föjande stater: Estand, Lettand, Schweiz och österrike. 1 Under perioden 1950-1955 fortsätter fokminskningen i samtiga nyss angivna stater och ti dem säar sig Tjeckosovakiet. Under perioden 1955-1960 tikomma Finand, N or ge och Tyskand. Senare uppträder även fokminskning i Danmark och Ungern och stagnation framträder även undantagsvis i några stater i Syd- och Östeuropa. Huru födesetaet och dödstaet gestatar sig inom de oika områdena framgår icke fut kart av de pubicerade redogöreserna. Emeertid kan man från de yngsta åderskassernas storek bedöma födesetaet och man kan även häreda dödsfaens anta med undantag av dödsfaen band de nyfödda. Inom varje område visar födesetaen enigt beräkningarna en sjunkande tendens (jfr tabe 2) medan antaet dödsfa däremot regebundet stiger. Tabe 2. Område Födesetaet i Ofoo åren 1940-1969 i Europas oika områden. i.... :1940-1944 1945-194911950-1954:1955-1959 1960-1964 1965-1969 Nordeuropa... 14,0 12,5 11,3 10,2 9,3 8,5 Brittiska öarna... 13,3 12,0 10,8 9,8 9,0 8,3 V as.. t europa... 1' 13,1 12,5 11,\ 11,2 10,3 9,3 Meaneuropa... 14,7 1:,o 11,8 10,9 10,2 9,5 Sydeuropa... 17,4 16,0 14,\ 13,\ 12,8 11,6 Östeuropa och Bakan 20,4 19,0 18,0 16,! 15,0 14,2 Sovjetunionen... 1 26,9 24,1 22,0 20,1 19,1 18,2 Inom norra, västra och Meaneuropa beräknas för åren 1940-1944 födesetaet och dödstaet ti resp. 13,! och,o %o och de förändras under femårsperioden 1965-1969 ti resp. 8,! och 13,o %o. Inom Sovjetunionen beräknas födeseta och dödsta för åren 1940-1944 ti 26,! och 10,o %o och för åren 1965-1969 ti 18,2 resp. 9,7 %o. I denna kortfattade framstäning ha resutaten av beräkningarna återgivits, sådana de redovisas i den tryckta pubikationen. Då dessa befokningsprognoser och deras resutat utan tvive komma att citeras under kommande år, torde emeertid också en viss kritisk granskning därför vara berättigad. 1 Vid beräkningarna har den gama indeningen i Europa föjts oeh ieke den som var gäande vid krigsutbrottet 1939. 242, -:-... ~ z._1..,._
-----.---. ~ --_..,.,.---:---~- Framtidens befokning i Europa och Sovjetunionen Varje befokningsprognos bygger på hypotetiska antaganden om storeken av den framtida dödigheten och den framtida fruktsamheten (inom och utom äktenskapet) i skida åderskasser. Den gångna tiden har överat i Europa karakteriserats av en sjunkande dödighet och en därmed stigande medeivsängd. Att utveckingen i områden med förhåandevis hög dödighet kommer att gå mot sjunkande siffror, atmer i paritet med gynnsammare städa områden, är sjävkart. Men kan man (under normaa förhåanden) vänta en kraftigt förbättrad dödighet i stater med åg dödigheu Sverige har härvid en av de gynnsammaste patserna i rangskaan, distanserad i Europa endast av Nederänderna samt i övrigt av Austraien och Nya Zeeand. Men trots den redan åga dödigheten märkes även i dessa områden en stadig ehuru ångsam förbättring av dödigheten, dock icke i högre ådrar. Vid bedömningen av den framtida dödigheten har man vid prognoserna antagit att dödigheten at framgent går ned i varje åderskass. För de stater, där dödigheten fortfarande är reativt hög, antages att förbättringen sker i ungefär den takt, man tidigare observerat i stater med nuförtiden åg dödighet. Mot det antagandet kan givetvis ingen större invändning göras men däremot kan tvive riktas mot den vid beräkningarna antagna icke obetydiga nedgången i änder med åg dödighet, såsom de skandinaviska änderna och i viss mån även Västeuropas änder. Särskit gäer detta dödigheten i de högre ådrarna. Den förutsatta dödighetsförbättringen i änder med åg dödighet eder troigen ti en mindre överskattning av den framtida fokmängden i medeådrarna och högre åderskasser. Som ett exempe härpå må nämnas föjande. Den svenska fokmängden i ådrarna över 20 år beräknas enigt prognoserna under de närmaste 20 åren öka med 404,000 och fokmängden i ådrarna över 65 år med 218,000. En av statistiska Centrabyrån i Sverige företagen beräkning över den framtida befokningsstoreken, varvid man tiämpat dödighetstaen för åren 1936-1940, har givit som siffermässigt resutat en fokökning av 284,000 och 191,000 i de resp. åderskasserna under samma period. Den hypotetiska dödighetsförbättringen skue såunda innebära en fokmängdsökning med 120,000 utöver den som skue ske med fortsatt konstant dödighet i enighet med åren 1936-1940. Personigen är jag av den uppfattningen att man vid befokningsprognoserna något överskattat kommande dödighetsförbättring- 243 : ;, f ; '\
Car-Erik Quense arna utan att dock vija förneka att sådana kunna ske även i änder, som i ikhet med Sverige redan ha en åg dödighet. Man kan t. ex. icke förbise det faktum att dödigheten i städerna, åtminstone i Sverige, igger över dödigheten på andsbygden och att det atmer urbaniserade ivet med dess jäkt icke iir särskit ägnat att föränga ivsängden i högre ådrar. Men en större uppmärksamhet måste dock ägnas de grunder, som egat som underag för fruktsamhetens och födesetaets förändringar. Det är de hypotetiska antagandena härom, som i än högre grad bestämma prognosernas värden. Man har härvid amänt räknat med en fortsatt nedgång i samtiga änder av fruktsamheten i oika ådrar men att nedgången por år bir mindre ju ägre fruktsamheten är, ti dess man sutigen erhåer ett stabit sutvärde, betydigt ägre än värden nu observerade. Man har utgått från den observerade fruktsamhetsnedgången i åtskiiga europeiska och utomeuropeiska stater under 1920- och 1930-taen och satt nedgången i reation ti fruktsamhetens storek. Genom matematiska former har det sedan varit möjigt att bestämma en kurva, som skue angiva fruktsamhetens storek i framtiden för varje and efter en enhetig schabon. Ett sådant förfaringssätt synes emeertid vara atför enket och schabonmässigt. Att fruktsamheten sjunker i stater, där den ännu är förhåandevis hög må vara rimigt men att fruktsamhetsnedgången ska fortsätta i stater, där den under mitton av 1930-taet var synnerigen åg må betraktas som varande ett atför schabonmässigt betraktesesätt. För Sveriges vidkommande eder antagandet ti det resutatet att antaet födda årigen beräknas ti 1936-1939 90,000, 1940-1944 82,000, 1945-1949 72,000... och 1965-1969 44,000 (approximativt). I de befokningsprognoser, som verkstädes av förra befokningskommissionen, ingick ett aternativ, som räknade med fortsatt fruktsamhetsnedgång, och där bev den beräknade födesesiffran 1965-1969 41,000. Den prognosen företogs dock egentigen endast för att iustrera verkningarna av en fortsatt fruktsamhetsnedgång med åtföjande förändringar i befokningens åderssammansättning. De övriga samtiga prognoserna byggde däremot på antagandet av en konstant fruktsamhet (men oika giftermåsfrekvens) och födesetaet 1966-1970 beräknades därvid variera mean 66,000 och 79,000, d. v. s. avgjort högre än den härovan angivna enigt Nationernas Förbund. 244 -..., '. &'
-._ Framtidens befokning i Europa och Sovjetunionen Uppenbart eder den företagna befokningsprognosen för Sveriges vidkommande ti at för åga värden på fruktsamheten. Detsamma måste gäa övriga änder där fruktsamheten under 1930-taet varit för åg. Den torde adrig kunna nedgå så ångt, som här är förutsatt. Sutsatsen måste därför biva den att prognoserna för ett ferta oika änder, främst de nordeuropeiska och västeuropeiska staterna giva en synnerigen skev bid av den framtida befokningsutvecking, som skue inträffat under bortseende av det andra värdskriget. Man har för dessa områden räknat med något för stor dödighetsförbättring och en verkighetsfrämmande fruktsamhetsnedgång. Ti detta kommer att hittis bekanta siffror över födesetaet i ett ferta stater (trots kriget) visa ett föropp, som markant bryter av från det förgångna och mot prognoserna. Sveriges födesesiffror enigt prognoserna ha varit som nyss nämnts, 90,000 åren 1935-1939 och 82,000 1940-1944. De verkiga siffrorna för dessa perioder hava varit 91,000 och 113,000. Den sista siffran överstiger såedes med 31,000 prognossiffran. Man skue de facto kunnat bortse från 1944 års födesesiffra och enbart under de fyra åren 1940-1943 fått ett högre födeseta än vad prognoserna räknat med för hea perioden 1940-1944. Siffrorna för andra änder visa samma föropp som framgår av föjande tabå. ---- --- Verkig Ungefärig Stat födesesiffra prognossiffra 1935-1939 1940-1944 Verkig födesesiffra1 efter år 1940 Sverige... 91,000 82,000 113,000 (5 år) i Danmark... 67,000 63,000 76,000 (4 år) 'Finand... 75,000 65,000 74,000 (3 år) Norge... 44,000 42,000 47,000 (2 år) Engand... ' 611,000 550,000 616,000 (3 år) Begien.............. 129,000 115,000 106,000 (3 år) Nederänderna... 174,000. 160,000 186,000 (3 år) Frankrike... 623,000 530,000 528,000 (3 år) Schweiz... 64,000 ;)9,000 72,000 (3 år) Spanien... 528,000 490,000 567,000 (2 år) Itaien..., 1,006,000 850,000 970,000 (3 år) ----- 1 Siffran inom parentes angiver det anta år, för vika den verkiga födesesiffran är en medesiffra. 245..
Car-Erik Quense I nästan samtiga dessa änder, som med undantag av Sverige och Schweiz i högre eer mindre grad drabbats av krigets förödese, har ingen sänkning av födesesiffran skett i sti med den i prognoserna förutsatta. Tvärtom kan man ferstädes spåra en ökning av födesetaet trots kriget ehuru icke fut så markant som den viken skett i Sverige. A v de i tabeen angivna änderna uppvisar endast Finand, Frankrike, Begien och Itaien födeseminskning under åren efter 1940. I Finand var såvä under år 1940 som 1942 födesetaet mycket ågt men det var högt 1941 och 1942 års siffra är säkerigen ett exceptionet undantag. Nedgången må betraktas som en direkt föjd av kriget. I Danmark och i Norge spåras en födeseökning ehuru icke av samma storek som i Sverige. I Frankrike iksom i Begien visar födesetaet åga siffror 1940-1941 men återgång ti»normaa» förhåanden antydes även här. I Nederänderna stiger däremot trots kriget och ockupationen födesetaet utöver den förut höga nivån. I Itaien framträder däremot även under senare år en fortsatt födeseminskning. I nästan samtiga här angivna änder igger trots kriget födesetaet avgjort över den nivå som man enigt befokningsprognoserna skue förväntat. Skinaden är icke obetydig. Endast de båda änderna Frankrike och Begien uppvisa födeseta under prognossiffran. Det anförda må vara tiräckigt för att visa att de utförda befokningsprognoserna i sina hypoteser om fortsatt fruktsamhetsnedgång röra sig med avgjort feaktiga förutsättningar och den bid de giva av utveckingen för norra och västra Europa stäer framtiden i en at för mörk dager. Man bör därför icke räkna med att fokminskning inträder så snart som här är antaget. V ad prognosen för Sovjetunionens vidkommande beträffar må anmärkas att man härvid i många avseenden måst röra sig med hypoteser om förhåandena under 1920- och 1930-taet och att utgångsäget och utgångsförhåandena för prognosen äro osäkra. Några data som ingående iustrera utveckingen därstädes under de senare åren givas icke. (Jag må i detta hänseende hänvisa ti ett par artikar i denna tidskrift 1943.) De anförda befokningsprognoserna avse att giva en bid av utveckingen, sådan den borde ha bivit om kriget icke hade förefunnits. Läget har emeertid avgjort förändrats. Huru utveckingen efter kriget ska stäa sig i Meaneuropa (Tyskand, Tjeckosovakiet, Österrike och Ungern) samt Östeuropa 246.:. :f.....,
Framtidens befokning i Europa och Sovjetunionen med Bakan och Sovjetunionen torde vara tämigen önöst att diskutera för närvarande. Endast synnerigen vaga siffror över befokningsförusterna ha givits, kanhända devis överdrivna men i stort innebära de att befokningsförusterna i dessa områden varit oerhörda och säkerigen betydigt större än de rubbningar, som åstadkommos under förra värdskriget. Endast för norra och västra Europas stater torde det vara möjigt att diskutera krigets infytande på befokningsutveckingen. Man kan beträffande dem konstatera att det andra värdskrigets inverkan på befokningsutveckingen icke bir av samma verkan som förra krigets. De direkta krigsförusterna hava varit avgjort mindre än under förra kriget och även de civia förusterna ha icke varit av atför förödande inverkan. Men denna fråga må måhända mera ingående diskuteras när en gång mera definitiva siffror föreigga. * Sedan ovanstående skrevs ha uppgifter varit syniga att det totaa antaet offer för kriget skue vara mean 30 och 40 mijoner, säkerigen med huvuddeen i Sovjetunionen, Östeuropa med Bakan och Tyskand. Från ryskt hå har siffran 12-15 mijoner nämnts för Sovjetunionen. Huruvida dessa siffror inkudera den indirekta förusten genom en minskning av födesetaet är dock ovisst. Man skue därför kunna säga, att hea den beräknade ökningen i Sovjetunionen under de fem åren 1940-1944 (se tabe ) gått förorad, men därjämte även förmoda att förusten av fera mijoner män i de för famijebidning ämpigaste ådrarna bir märkbar i den framtida utveckingen. För Östeuropa och Meaneuropa har mycket mer än den beräknade ökningen under åren 1940-1944 gått förorat och man torde kunna räkna med att hea det sista fredsdecenniets fokökning ikaedes utpånats. 1 1 I serien»värdspoitikens dagsfrågor» har nyigen utkommit en broschyr»europas framtid och befokningsfrågan» av ie. Erand von Hofsten, behandande samma probem som denna artike. 19-45303 Svensk Tidskrift 1945 247.;. ;;_, :;;,..~;::;;;.~i...a~.. i ""'iiii;... -. iioi,..., _...,...,._,...-..,.;,;,;,...;.._:.,_';;,;;... -:._..-:~ ~u..,.