Motion till riksdagen 1988/89: So307

Transkript

1 Motion ti riksdagen 1988/89: av Göran Magnusson m. f. (s) Häsa får aa år 2000 WHO:s Europaregion presenterade 1984 sin pan for förbärad fokhäsa, Häsa for aa år Den ingår i e ångsiktigt arbete för a så ångt möjigt begränsa utbredning av sjukdomar och förhindra oyckor. I Europas änder finns både kunskap och resurser för a ge invånarna möjighet ti ett sunt evnadssätt. Minskning av totakonsumtionen vad gäer akoho med 25% ti år 2000 är e väsentigt insag i WHO: s pan. Sverige har ansutit sig ti deta må. DärfOr måste poitiken inriktas på att deta fokhäsomå kan nås. WHO har markerat vikten av åtgärder mot akohobruket. iksom mot narkotika och äkemede. genom a rekommendera en kraftig nedskärning redan ti år Ti samma år bör medemsänderna också enigt WHO ha påverkat sina befokningar ti en ivssti fri från rökning, inspirerat ti ökad motion och en tifredsstäande kontro av stress. At för a främja fokhäsan. Det här ger beägg för att häsofrågorna har en bred internatione forankring och man kan förvänta sig en ökad internatione deba även kring åtgärder som begränsar akohokonsumtionen. Sociastyresen har nyigen presenterat e föredömigt idemateria med en rad konstruktiva åtgärder för a uppnå riksdagens och WHO:s må om minskning av akohokonsumtionen. Rapporten har redan medfört berättigad internatione uppmärksamhet. Tjugofemprocentsmået har stöd i forskningen, som visar att det finns ett kart samband mean totakonsumtionen och utbredningen av akohoskadorna. ' Oroande ökning Sedan riksdagen fattade sitt besut om ansutning ti 25-procentsmået har konsumtionen av akoho ökat. efter en närmare tioårig period av minskning. För a kara en minskning av konsumtionen i enighet med måsättningen krävs åtgärder inom hea det förebyggnade fåtet; tiämpning av gäande agstiftning, ökad och forbättrad information om akohofrågan ti oika grupper i samhäet, agstiftning mot den oregistrerade akohofårsäjningen, gynnande av akohofria mijöer inte minst for ungdom och akohoprobematiker, e fektivt utnyttjande av prisinstrumentet och stark begränsning av det privata vinstintresset av akohohantering. O

2 Pris i n st ru ment et Ett av de e fektivaste instrumenten för att begränsa konsumtionen av akoho är priset. A erfarenhet visar att prispoitiken har e fekt såvä på den totaa konsumtionen som på storkonsumenter iksom vissa utprägade riskgrupper. För att främja riksdagens må om konsumtionsminskning måste priset kontinuerigt höjas med 3 ti 4 procent mer än den amänna prisutveckingen. Det är angeäget understryka att akohoskattens främsta uppgift är att dämpa konsumtionen. Därför är det inte riktigt att åta skattehöjningar påverka konsumentprisindex eftersom de förmåner som är knutna ti detta index ger kompensation för prisstegringen som är avsedd att minska konsumtionen. Det vore därför angeäget att exempevis arbetsmarknadens parter och andra intresseorganisationer tiämpade evnadskostnadsindex utan beaktande av priset på akohodrycker. I I Ändring av skatter Det nu rådande systemet vid faststäande av akohoskatterna är att riksdagen tar stäning ti dessa efter försag från regeringen. Genom tidsåtgången från försag ti genomförande ges ett omfattande utrymme för hamstring. För att komma ti rätta med probemet bör principen för akohobeskattningen faststäas årigen av riksdagen i ansutning ti budgetpropositionen. Därefter faststäer regeringen tidpunkt för och närmare utformning av skattehöjningen. Under senare år har en at större de av akohoförsäjningen kommit att ske via restauranger. En mer ibera instäning ti serveringstistånd har visats de senare åren, dock sannoikt utan att akohopoitiska överväganden skett. Tisynsresurser Kontroen av och rådgivning ti restauratörer kan inte tigodoses på ett tifredsstäande sätt. De intentioner som riksdagen står bakom genom 1977 års besut om att änsstyreserna ska ha 45 handäggartjänster har inte tigodosetts. Ti detta ska äggas det mer än fördubbade antaet serveringstistånd som kräver ökade resurser. Serveringstistånd är ett av de få tistånd som bevijas kostnadsfritt. Det är önskvärt att restaurangnäringen framdees kan vara med och bära en de av kostnaden för denna samhässervice. En årig tiståndsavgift bör tas ut för att täcka främst kommunernas tisynskostnader. Vi förespråkar dessutom att en utredning genomförs i syfte att reducera akohoserveringens ekonomiska betydese för restaurangnäringen. I I

3 Upprätthåande av akohofria sektorer Akohofri trafik Ur säkerhetssynpunkt är det synnerigen angeäget att a trafik hd/is fri från akoho. Sedan änge finns det en omfattande kunskap om akohoens reaktionshämmande effekt. Det gör definitivt akohopåverkan i kombinationen med bikörning eer annat trafikansvar omöjig. Nya forskarrön och mätmetoder har visat att den under meankrigsåren faststäda promiegränsen knappast är anpassad ti de krav som 90-taets trafikrytm och intensitet stäer på trafikanterna. Redan nu beräknas en tredjede av de i trafiken omkomna vara inbandade i akohoreaterade oyckor. En trafik het fri från akoho är hos en bred amänhet en vä grundad uppfattning. Denna uppfattning bör ges stöd i agstiftningen. A v de drunkningsoyckor som sker i andet beräknas mean o/o vara akohobetingade. Akohokonsumtionen ti sjöss är devis en spegebid av det konsumtionsmönster som förekommer i andra samhässituationer och som man för med sig ut i båtivet. De at snabbare motorbåtarna som iband framförs i synnerigen tätt trafikerade fareder, iband med orutinerade förare vid roder och ratt, skapar i kombination med akohoförtäring oyckssituationer där människors iv och häsa står på spe. För att skapa respekt för de konsekvenser som kan uppstå bör en agstiftning, ika med den som gäer för trafik på and, inrättas ti sjöss. Akohofri ungdomstid Det finns stor förståese för betydesen av att unga människor avstår från akoho under uppväxtåren. Denna uppfattning har också vunnit stöd i den svenska agstiftningen genom 20-årsgränsen for att köpa akohodrycker och genom 18-årsgränsen for servering på restaurang. Den ökade konsumtionen av akoho på restaurang, inte minst genom kombination med dans, underhåning etc, har kommit att medverka ti att akohovanor grundäggs at tidigare. det här faet borde det dock vara sjävkart att medicinska och häsomässiga skä går f6re andra bedömningar, varför en höjning av ådersgränsen for servering av akoho på restaurang bör ske. Ådern bör samordnas med den nu gäande för inköp av akohodrycker på systemboaget. : Graviditet Betydesen av en akohofri ivssti under graviditeten är mycket stor. För ett tiota år sedan intensifierades forskningen kring sambandet mean moderns akohokonsumtion under graviditeten och fosterskador. Rapporter taade då om att ca 400 barn årigen f6ddes med missbidningar. Genom intensiva informationsinsatser och stöd ti gravida har dessa siffror otviveaktigt förbättrats. De positiva resutaten härrör framför at från vissa andsting och kommuner där barnavårdscentraer, distriktssköterskor m. f. aktivt gått in i informationsarbetet. 12

4 Det är därfår nödvändigt att detta arbete förstärks. Förutom att barnen får en bättre start i ivet har det visat sig att mödrarnas omsorg om det bivande barnets häsa kan ge stark motivation att ta sig ur ett drogberoende. Akoho och våd Sambandet mean akoho och våd har omvittnats i oika sammanhang. Kriminoogen Leif G.W. Persson har i samband med utredning om knivfårbud och våd uttaat att: "Med hänsyn ti den stora ro som akohoen spear som en utösande faktor vid de festa vådsbrott finns det skä att betona vikten av åtgärder for att fårbättra foknykterheten". I regeringens skrivese 1988/89:70 ti riksdagen om Ungdomsfrågor, där b. a. det oroande vådet berörs, konstateras att "en av de viktigaste uppgifterna de närmaste åren är att pressa tibaka ungdomars missbruk av droger. Särskit viktigt är det att pressa tibaka akohokonsumtionen, senareägga akohodebuten samt kraftigt stärka ungdomars avståndstagande vad gäer narkotika." Regeringen sår också fast att de främsta insatserna mot oika former av drogmissbruk sker i det dagiga ivet människor emean, i föreningar och övriga sociaa kontakter. Snabbvin För att dämpa totakonsumtionen av akoho krävs också åtgärder mot den icke registrerade konsumtionen. Vi avser här i forsta hand den i och for sig egaa tiverkningen av snabbvin och vin samt den skattefria turistakohoen. Bekämpning av iega tiverkning av akoho måste ges hög prioritet i poisens arbete. Hemproduktion av snabbvin bryter mot några vä accepterade principer i akohoagstiftningen, nämigen ådersgränser och eiminering av det privata vinstintresset. Att unga människor tiåts inhanda dessa produkter och tiverka egen akoho kan eda ti att man grundägger akohovanor som får avariga konsekvenser senare i ivet. Den ösning som igger närmast ti hands är, att i den mån snabbvinsatser över huvud taget ska sauföras, bör detta ske genom systemboagets försorg. Det innebär att ådersgränsen kan upprätthåas genom egitimationskrav. Dessutom bör en beskattning införas motsvarande systemboagets iknande produkter. Turistspriten Beträffande den skattefria akohoen - turistspriten - har den varit föremå får åtskiiga debatter och utredningar. Man har hänvisat ti gäande internationea överenskommeser men några konkreta insatser for att begränsa denna omfattande hande har inte skett. Beräkningar tyder på att staten varje år f6rorar över mijard i skatteintäkter. I detta sammanhang vi vi erinra om de resonemang som forts inom EG där den skattefria f6rsäjningen änderna emean avses att avveckas. Här borde. oavsett vika reationer Sverige och övriga nordiska änder i fram t i- 13

5 den kommer att ha ti EG, en motsvarande avvecking kunna ske mean de nordiska änderna. Rekam Förbud mot rekam för akohodrycker. undantag för ö. kass I. finns agstiftning om. Genom att såvä starkö, ö som ättö ges samma namn, kan bryggerier göra rekam för starkö. Detta torde inte vara agstiftarens intentioner. Det råder heer inte några tvive om bryggeriernas framgångar, eftersom starköskonsumtionen stiger mycket kraftigt, medan ättöskonsumtionen i princip igger stia. Det är också tiåtet att göra rekam för akohodrycker som serveras på restaurang, och i tidskrifter som vänder sig ti restaurangpersona och annat fackfok. göra rekam för akohodrycker. Akohobranschen utnyttjar svagheterna i agstiftningen och branschtidningarna får at vidare spridning iksom rekamen i ansutning ti restaurangerna. En översyn bör göras av gäande agstiftning för att mot verka gorifierande insag i marknadsföringen. Likaedes bör agstiftningen förändras så ti vida att den överförs från marknadsdomstoen ti amän domsto. EG och fokhäsan Vid behandingen av propositionen om Sverige och den Västeuropeiska integrationen uttaade riksdagen på försag av utrikesutskottet "att de sociaa och häsomässiga strävanden som vägeder den svenska skattepoitiken på akohoens och tobakens område inte bör försvagas genom ett samarbete med EG, där det också finns en opinion som atmer uppmärksammar tobaksrökningens och akohobrukets skadiga verkningar". I ansutning ti det pågående harmoniseringsarbetet är det nu nödvändigt att Sverige mycket starkt betonar socia- och häsofrågor i vid mening; exempevis rätten ti arbete, socia trygghet, att förhindra utsagning etc. Betydesefut är också att fokhäsofrågorna som akohobruk, kost, motion och tobaksrökning ges den pats som dess stora betydese motiverar. I den organisation som regeringen har för att arbeta med integrationen är det sjävfaet viktigt att ovannämnda socia- och häsofrågor beaktas i aa sammanhang. Vi anser att frågorna har så stor betydese att det är motiverat med ett särskit råd eer iknande med en bred representation för oika intressen. Hemstäan Under hänvisning ti vad som ovan anförts hemstäs. att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vikten av att åtgärder vidtas så att 25 procents minskning av akohokonsumtionen karas ti år 2 000, [att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna behovet av att i beredningsorganisationen för Sveriges integration med EG inrättas ett särskit råd för socia- och häsofrågor.1) 14

6 - 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna att ådersgränsen för att bi serverad akoho på restaurang sätts ti 20 år. atså densamma som inköpsådern, [att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna behovet av nya principer för ändring av akohobeskattningen/j [att riksdagen som sin mening ger regeringen t iii känna behovet av mer persona på änsstyreserna för tisyn och rådgivning i ansutning ti serveringstistånden,1) 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna att a försäjning av snabbvinsatser ska ske genom systemboaget. Stockhom den 25 januari 1989 Göran Magnusson (s) Maj-Lis Lööw (s) Gunnar Thaiander (5) 1988/89: u /89: Sk680. ' 1988/89: Bo313. Norstedts Tryc<ero. Stockhom

7