Motion till riksdagen 1988/89: So481

Transkript

1 Motion ti riksdagen 1988/89: So481 av Bengt Westerberg m. f. (fp) Bioteknik Mot. 1988/89 So Inedning Biotekniken är ett viktigt tiväxtområde för svensk och internatione forskning och utvecking. De vetenskapiga framstegen kommer snabbt och varnande röster höjs för att vi står mitt i en ut vecking vars konsekvenser vi inte överbickar. Därför måste vi innan utveckingen hunnit för ångt ta stäning ti nytta och risker samt ekonomiska och etiska konsekvenser av biotekniken. Begreppet bioteknik Begreppet bioteknik har dykt upp i vårt språkbruk under de sista åren. men biotekniken är rör den sku inte ny. Bioteknik innefattar a teknik där man använder mikroorganismer. växter eer djur eer dear av dessa för att framstäa eer modifiera produkter, rörändra/förbättra växter och djur. eer utvecka mikroorganismer för specifik användning. Viss sådan teknik har jordbruket och ivsmedesindustrin tiämpat sedan änge. exempevis framstäning av mjökprodukter som youghurt och ost. Metoder Genteknik är den mest revoutionerande metoden inom biotekniken. Den innebär att man använder ce- och vävnadskuturer ti att förändra/anpassa/förbättra egenskaper hos växter och djur genom överföring av genetisk information från en ce ti en annan. Detta kaas även hybrid DNA-teknik. Genom denna metod kan man överföra genetiskt materia mean oika cetyper. Den används för produktion av bioogiskt aktiva moekyer som insuin, tiväxthormon, interferon och hepatit-b-vaccin. Dessa produceras sedan kommersiet i nya värdorgan ismer, vanigtvis bakterier. Samma teknik kan i princip användas för aa cetyper för att förändra den genetiska arvsmassan. Protein energineering (närmast översatt ti proteinarkitektur) grundar sig på moekyärbioogisk forskning över äggviteämnenas primära, sekundära och högre struktur och hur man b. a. genom genteknoogi och kemiska synteser av äggviteämnen des kan kartägga strukturerna, des kan ändra dem. Man kan i dag i princip konstruera ett äggviteämne med Riksda:e J sam/. Nr So

2 önskade egenskaper och ändra existerande äggviteämnen i önskad riktning. Metodiken förväntas få särskit stor betydese för framstäning av nya produkter inom häso- och sjukvården. Teknik med monok/ona/a antikroppar har nära 5 år på nacken. Genom den kan man framstäa antikroppar mot oika antigener i stort sett i obegränsade mängder genom att en norma antikroppsbidande ce smäts samman med en specie typ av cancerce. Resutatet bir en dotterce som behåit förmågan att producera den specifika antikroppen samtidigt som ceen behåit cancerceens förmåga ti ''evigt iv". Mikrobioogin söker få fram mikroorganismer som kan utgöra en käa för enzymer. vika kan användas i oika industriea processer. Mikrobioogin spear en viktig ro inom bioteknoogins oika deområden, som häsooch sjukvård. jord- och skogsbruk, industri och avfashantering. So481 An vänd n ingsområdcn Inom häso- och sjukvården Metoder som bygger på bioteknik och äkemede inkusive vacciner framstäda med bioteknik finns och används redan inom häso- och sjukvården och antaet kommer att öka. De mest avgörande framstegen kommer sannoikt att ske inom fera oika områden: - Med dagens anaysteknik kan vi diagnostisera anag för vissa ärftiga sjukdomar innan de brutit ut. Detta kan göras på fostcrstadiet. strax efter födesen och senare i ivet. På sikt finns möjighet att för varje människa ta fram en profi över medfödda riskfaktorer och skapa förutsättningar för förebyggande insatser i god tid innan häsoprobem hunnit uppkomma samt ge behanding på ett tidigt stadium av sjukdomen. Dc etiska probem detta skapar redovisas nedan. - Möjigheterna att genom ''accinering förebygga och genom äkemedestifu"örse behanda en rad sjukdomar kommer att öka med bioteknikens hjäp. Patienter som ider brist på hormoner. koaguationsfaktorer, enzymer i pasma eer andra faktorer som cirkuerar i kroppsvätskorna kan redan i dag behandas men behandingen innebär probem, nämigen - svårigheter att få tag på tiräckigt med materi (t. ex. tiväxthormon, hcmofiifaktor) - materiaet är förorenat med sjukdomsframkaande ämnen (HIV. Crcutz- Jakobs sjukdom m. f.) - det tiförda ämnet har antigene fekt på mottagaren. Aa dessa probem kan eer är på väg att ösas med preparat framstäda med gcntcknoogi. När det gäer ekonomiskt "intressanta" sjukdomar är äkemede redan tigängiga eer under utvecking. Insuin och tiväxthormon finns redan. Mede mot bödarsjuka är på väg iksom antitrypsin för patienter som har defekt egenproduktion av detta och därför utveckar ungförändringar (emfysem) och eversjukdom. Man räknar också med att kunna framstäa ämnen som konkurrerar med kroppsegna ämnen och som kan användas får att förebygga aergiska reaktioner. 2.[

3 ' En annan utveckingsinje är användningen av biotekniskt framstäda ämnen som förstärker kroppens egna försvarsmekanismer. Ett aktuet ämne är den vävnadsstimuerande faktor som bidrar ti att bryta ner bodproppar i kranskären och därmed kan minska riskerna för avariga kompikationer vid hjärtinfarkt. Tigången på nya antibiotika kan vidare tack vare gentekniken förväntas öka. Iband beror en patients häsoprobem på att ett enzym saknas inne i ceerna, något som är svårt eer omöjigt att behanda. Här öppnar biotekniken nya möjigheter ti behanding. Man kan framstäa bristfaktorn med hjäp av bioteknik och koppa den ti särskida bärarsubstanser som i sin tur koppas ti de ceer som ska ta upp och använda ämnet ifråga. Det kan ske genom att använda en frisk gen i en eer fera typer av stamceer hos patienter, s. k. somatisk gen terapi. Detta prövas vid starkt invaidiserande eer dödiga. ärftiga sjukdomar som Lesch-Nyhans syndrom och vissa vormer av äftig immunsvikt. Observera att här ändrar man inte det genetiska materiaet i patientens könsceer. - Monokonaa antikroppar mot antigener på ceytan kan bi en viktig framkomstväg när det gäer att rikta cytostatika mot vissa ceer som cancerceer. - Inom rättsmedicinen och transpantationsimmunoogin med dithörande diagnostik kommer ämnen framstäda med bioteknik att spea en ökande ro iksom tester för att påvisa mutagena och carcinogena egenskaper hos mijöfaktorer och kemiska ämnen. Också kunskaperna om cancersjukdomarnas och övriga viktiga sjukdomars ärftiga, mijömässiga och andra orsaker kan öka med hjäp av biotekniken. På djur Veterinärmedicin samt husdjursgenetik utgör områden där moderna bioteknoogiska metoder som myekyärbioogi och genteknik kan få viktiga tiämpningar. Bioteknoogin ger möjighet ti kartäggning av gener. Resutaten kan b. a. användas när det gäer att ta fram arter med ökad sjukdomsresistens och möjiggöra genterapi. Ett speciet område som diskuterats mycket framför at i USA är möjigheten att ta patent på genetiskt förändrade försöksdjur, vika skue kunna användas i utforskningen av nya äkemede. Med hjäp av bioteknoogiska metoder kommer man också att kunna få fram nya diagnostiska metoder och produkter samt bättre och biigare antibiotika och vacciner, vika kan användas inom veterinärmedicinen. Bioteknoogi kommer att få at större betydese inom aquakuturen, dvs. produktionen av växter och djur som ever i vatten. Hittis har användningen gät produktion av fisk men möjigheter finns att tiämpa tekniken vid oding av skadjur och även ager och andra växtämnen. So481 3 t Riksda wn sam/. Nr So48/-486

4 Inom växtriket Växtgenetik är ett bioteknoogiskt område som tidragit sig at större intresse. Liksom på djursidan arbetar man för att utvecka växter som bättre kan kara de kimatförhåanden och övriga mijöförhåanden som råder på den titänkta växtpatsen. So481 Övriga områden Biokemikaier som kan produceras med hjäp av mikroorganismer, växteer djurceer kommer att bi en at viktigare industrie produktgrupp. Det viktigaste här är framtagandet av nya enzymer och andra bioogiskt aktiva moekyer. kohydrater med nya egenskaper, smakämnen, fårg- och tisatsämnen för b. a. ivsmedesindustrin. Livsmedesindustrin har traditionet utnyttjat bioteknoogiska metoder. Såvä mikrober som enzymer isoerade från mikroorganismer. växter och djur används. Bioogiska metoder och produkter ersätter at oftare kiniska processer och tisatsämnen. Utvecking av nya produkter, t. ex. spannmå, växtfett, socker och marina råmateria med hjäp av nya enzymer ger viktiga möjigheter i framtiden. Bioenergi och biomassa är ett annat viktigt område. Bioteknoogin erbjuder möjigheter ti natur- och energibesparande processer, t. ex. inom träförädingsindustrin. Inom mijöteknoogin har man i många år använt bioteknoogiska processer och utnyttjat mikrobceers förmåga att bryta ned oika organiska substanser. Man har använt dem vid t. ex. kompostering, spivattenrening och avfashantering. Också här kan man se en fortsatt utvecking med bioteknoogins hjäp. Etiska aspekter Biotekniken inrymmer en rad etiska probem som måste ösas innan man tar stäning ti hur metoderna ska användas. En detajerad kartäggning av den enskida människans gener ger sjävkart upphov ti probem på oika pan som i punktform kan beysas med föjande exempe: a) Ska man rapportera anag för sent uppträdande ärftiga sjukdomar som Huntingtons sjukdom, viken uppträder i årsådern och karaktäriseras av svåra muskeryckningar, psykos, depression och demens? b) Hur ska man förhindra att en individs riskprofi undersöks av en arbetsgivare eer ett försäkringsboag? At man behöver är 0-20 mi bod från personen i fråga. c) Ska man rapportera anag för sjukdom där individen sjäv eer vederbörandes äkare inte kan göra något för att förebygga sjukdom? d) Ska man genom könsbestämning av foster kunna väja kön på sitt barn? Hur ångt ska vi gå med fosterdiagnostiken? 4

5 Somatisk genterapi som atså inte förändrar sjäva arvsmassan utan är att se som ren behanding, inger i sig inte några etiska betänkigheter. Probemet igger i utprövningen av metoden, t. ex. en ny operationsmetod. Också inom djurområdet har gentekniken givit upphov ti etisk debatt. Hur ångt ska t. ex. förädingen gå när det gäer att säkra djurens fysioogiska baans, håbarhet och motståndskraft mot sjukdomar och förmåga att utnyttja fodret? Framstäningen av försöksdjur med hjäp av genteknik eder omedebart ti frågan om man ska framstäa sjuka djur för utprövning av äkemede innan de provas på patienter och därmed kanske utsätts för idande. Även andra aspekter bör beaktas. Utsäpp av organismer modifierade med bioteknik, främst genteknik, kan framkaa bestående skador på mijön. U-ändernas situation kan bi särskit utsatt genom den biotekniska utveckingen. So48 1 Regering av bioteknik Utändsk natione regering Band de s. k. industriänderna är variationen stor när det gäer regering av biotekniken. Danmark har en ag som innehåer ett generet förbud att frisäppa genetiskt modifierade organismer eer ceer. särskida fa kan mijöministern bevija tistånd efter att ha hört foketinget. Norge har man tisatt en utredning ( 1988) som ska behanda biotekniken. Västtyskand avämnades i januari 1987 ett betänkande om möjigheter och risker med genteknoogi. Man föresog ett principiet förbud mot frisäppning av virus och ett femårigt moratorium när det gäde andra mikroorganismer. Beträffande växter fordras tiståndsprövning iksom för större djur. Storbritannien har man arbetat fram ett försag som innebär att avsiktigt frisäppande ska anmäas ti en särskid myndighet. Frankrike och Itaien saknas i princip riktinjer. USAs regesystem har beskrivits som ett appverk med många inbandade myndigheter. Internatione regering Det finns för närvarande inte någon särskid konvention om bioteknik. Däremot får gäande konventioner om patentskydd och växtsortsskydd stor betydese på det biotekniska området. Inom OECD finns vissa amänt håna riktinjer för bioteknikens utvecking och tiämpning. Det pågår ett intensivt arbete på många hå i värden för att skapa en internatione regering för det biotekniska området. Här kan nämnas de viktigaste organen. WPO (Word nteectua Property Organization) ägnar sig åt hea immateriarätten medan UPOY (Union pour a Protections des Obtentions Yegetabes) koncentrerar sig på växtskyddsfrågor. Inom EG pågår förstås arbete men även Nordiska rådet har engagerat sig. Frågorna behandas även inom OECD och GATT. 5

6 Här ska kortfattat redogöras för situationen i respektive organ. I WIPO pågår diskussioner och senaste mötet avhös i oktober Huvudsyftet sägs vara att göra detagande änder medvetna om de frågor som uppkommer genom bioteknikens utvecking. Särskit har berörts frågor om patentskydd för evande organismer. Det är okart om mået är att skapa en konvention beträ fande bioteknik. Arbetet fortsätter genom ett panerat gemensamt möte mean WIPO och UPOV, sannoikt under För UPOV gäer arbetet främst växtförädingsrätten och då närmast en ändring av gäande konvention. En anpassning ti den biotekniska utveckingen är uppenbart nödvändig. Emeertid hänger växtförädarskydd och patentskydd ihop. Därfor paneras nämnda gemensamma möten mean UPOV och WIPO. Inom EG har man kommit mycket ångt i sitt regeringsarbete. EGkommissionen har ämnat försag ti direktiv för det biotekniska området. Försaget innehåer b. a. ett omfattande patentskydd för genmanipuerade produkter och för processer att framstäa sådana. Direktivförsaget övervägs nu i ministerrådet. De antagna direktiven kommer naturigtvis att få viktiga föjde fekter. Förändringar av de nationea patentagarna kommer att framtvingas. En revidering av gäande patentkonvention bir nödvändig. Inom Nordiska rådet har en utredning gjorts angående patentprobem beträ fande biotekniska uppfinningar och evande organismer. Utredningsresutatet är avsett att efter viss remissomgång utgöra grund för ett poitiskt stäningstagande. Det gäer då den framtida utveckingen på området inkusive behovet av en rättsig harmonisering. Även EFTA har startat ett arbete med de biotekniska frågorna. OECD pågår arbete med översyn av nu gäande riktinjer på det biotekniska området. I GATT stäer USA ångtgående krav på förbättrat internationet immateria rättsigt skydd. Dessa krav gäer särskit bioteknik och patentskydd. Många u-änder har dock motsatt sig detta. Resutatet har bivit att arbetet har bromsats upp. So48I Svenska situationen Regesystem I vårt and finns ingen direkt övergripande agstiftning för det biotekniska området. Vissa agar har dock stor betydese för biotekniken. Det gäer främst patentagen, växtförädarrättsagen, äkemedesagen och djurskyddsagen. Däremot saknar vi agar om koncessionspikt för bioteknisk produktion, arbetsmijö vid biotekniskt arbete, granskning av biotekniska bekämpningsmede och utsäpp av biotekniska substanser, t. ex. gentekniskt förändrade organismer. Frågan om etiska normer för gentekniken har 1984 behandats av utredningen Genetisk integritet. Utredningens försag har inte föranett något regeringsförsag men enigt uppgift kommer försag under våren

7 ' Rådgivande organ På det biotekniska området har vissa rådgivande organ en viktig funktion när det gäer att ta stäning ti oika frågor som fosterdiagnostik och bedömning av oika forskningsprojekt som inämnats av enskida forskare ti forskningsråden eer aktuaiserats av biotekniska företag. De oika rådgivande organ som utnyttjas är föjande: Statens medici n sk-et i ska råd Sociastyresens rådgivande etiska nämnd Forskningsetiska kommitteer vid medicinska högskoor (6 st) Arbetsgruppen för samordning av de regionaa forskningsetiska kommittema (Medicinska forskningsrådet) Humanistisk-samhäsvetenskapiga forskningsrådets etikkommitteer Djurförsöksetiska nämnder (5 st) Centraa försöksdjursnämnden Deegationen för hybrid-dna-frågor Deegationen för hybrid-dna-frågor, viken inrättades 1979 och som 1987 fick en ny och vidare instruktion är ti sin karaktär rådgivande och ska främja säkerheten vid användning av hybrid-dna-tekniken. Den ska sprida kunskap om utveckingen på området. Under det senaste året har den ägnat sig åt frågor kring genteknik och mijö, etiska frågor, informationsfrågor samt praktiska industriea aspekter med gentekniska metoder. Den har också diskuterat risker med gentekniskt modifierade mikroorganismer, djur- och genteknik, växter och genteknik samt patentfrågor. Internationet samarbete So481 ' ' Sverige har titrätt och är därmed bundet av ett ferta överenskommeser på patentområdet och även konventionen om skydd för växtförädade produkter. Genom sin bundenhet ti Europapatentkonventionen "drabbas" Sverige dessutom av Europapatentorganets rättstiämpning. samtiga ovannämnda internationea organ detar Sverige främst genom experter eer sakkunniga och i något fa genom representant från regeringen. På de festa hå bedrivs ett intensivt arbete med de biotekniska frågorna. Regeringen har byggt upp en särskid organisation för de europeiska integrationsfrågorna. Under statsråds- och statssekreterargrupperna finns en särskid beredningsgrupp med tigång ti fera arbetsgrupper. Den här aktuea arbetsgruppen handägger immateriarättsfrågor, t. ex. patenträtts- och växtsortsskydd. och består av tjänstemän främst från departementen. Ti arbetsgruppen har koppats fem referensgrupper bestående av experter. En sådan grupp är inriktad på bioteknik. t2 Riksdagt>n J sam/. Nr So48/

8 Fokpartiets försag Utgångspunkt So48 1 Biotekniken och dess utvecking aktuaiserar många och grannaga frågor av stor betydese för aa människor. Men området är nationet rättsigt oregerat i väsentiga dear. Det finns t. ex. behov av en agstiftning för utpantering/spridning av gentekniskt förändrade organismer. Vidare saknas effektiv insyn i och kontro över utveckingen. Dessutom pågår ett omfattande internationet regeringsarbete där Sverige detar utan att som grund ha en paramentariskt grundad natione poicy. Mot denna bakgrund vi fokpartiet framägga föjande två försag. Paramentarisk utredning Det är nu i hög grad nödvändigt att omedebart tisätta en paramentarisk utredning med uppgift att precisera etiska och moraiska aspekter på biotekniken att ägga fram en genomarbetad ståndpunkt för hea bioteknik-området att föreså en agstiftning och annan samhäskontro över den biotekniska utveckingen att ämna försag ti privaträttsigt skydd. even t u eit som en övergripande förädarrätt att beakta behovet av internt ione harmonisering av bioteknikregering. Interimistiskt tisynsorgan Den här föresagna utredningen tar en viss tid att genomföra. Men under tiden går den biotekniska utveckingen ovedersägigen vidare. Därför måste denna ut vecking noga föjas och erforderiga åtgärder vidtagas under tiden. Detta uppdrag bör ämpigen anförtros ett paramentariskt organ. Uppdraget kan tis vidare - i avvaktan på den nämnda utredningens sutresutat - anf'ortros f'orsags\ is deegationen för Hybrid-DNA-frågor. Dess uppdrag skue atså utvidgas ti att omfatta hea bioteknik-området med uppgift att f'oija utveckingen inte bara inom hybrid-dna-teknikens område utan hea det biotekniska fatet att särskit beakta nya förhåanden som har eer kan få betydese för samhäets insyn i och tisyn av användningen av bioteknik att håa sig underrättad om dc projekt som kan anses vara förenade med risker och ta initiativ i frågor när det gäer bedömning av nytta. risker och etiska principer att ämna information ti berörda tisynsmyndigheter om de projekt som är förenade med särskida probem att föreså försiktighetsmått och andra åtgärder som bedöms behöviga att ta andra erforderiga initativ För detta fordras ett resurstiskott om mijon kronor, som atså bör anvisas ti ändamået. 8 :

9 Hemstäan Med hänsyn ti vad som ovan anförts hemstäs [. att riksdagen besutar hos regeringen begära tisättning av en paramentarisk utredning om bioteknik i enighet med motionen, ' ] 2. att riksdagen besutar anså ytterigare mij. kr. ti Hybrid DNA-deegationen får budgetåret 1989/90. So48 1 Stockhom den 23 januari 1989 Bengt Westerberg (fp) Ingemar Eiasson (fp) KarinAhr/and (fp) Char/oe Branting (fp) Sigge Godin (fp) Inge/a Mårtensson (fp) Jan-Erik Wikström (fp) Bengt Harding Osson (fp) Kerstin Ekman (fp) Kar-Göran Biörsmark (fp) Birgit Friggebo (fp) E/ver Jonsson (fp) Anne Wibb/e (fp) Barbro Westerhom (fp) Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) ' /89: Jo611 9