l l l l l l Mot. 1975/ /76:727 l l l l Motion l. Politik för global jämlikhet

Transkript

1 Motion 1975/76:727 av herr Fädin m. f. om en ny ekonomisk värdsordning, m. m. Mot. 1975/ Sveriges biståndssamarbete med fattiga änder har som må att bidra ti arbetet på en utjämning av kyftan mean rika och fattiga änder. Vårt biståndssamarbete har utformats utifrån insikten att jämikhetens princip inte kan tiåtas stanna innanför vårt ands gränser. Ska mänskigheten ha en chans att övereva - ska fred och trygghet kunna garanteras för framtiden - måste kyftorna mean rika och fattiga änder minskas och arbetet på att åstadkomma goba jämikhet intensifieras. Våra förutsättningar att aktivt bidra ti dessa strävanden är goda. En konsekvent neutraitetspoitik med ett stigande materiet västånd här i andet har härvidag speat den avgörande roen. Den poitiska enigheten kring huvudinjerna i vårt biståndssamarbete har även haft stor betydese.. Poitik för goba jämikhet a) Ny ekonomiska värdsordning I motioner ti 1974 och 1975 års riksdagar har centerpartiet närmare utveckat hur det svenska biståndssamarbetet med fattiga änder bör utformas. Mået är goba jämikhet som grund för en håfast internatione soidaritet. Jämikheten är en fråga om rättvisa, om demokrati och om överevnad. Sveriges biståndsinsatser och internationea åtaganden i övrigt måste vara underordnade kravet på goba jämikhet. Det är het kart att en ändrad utformning av den internationea biståndspoitiken måste ske. ökade ekonomiska insatser från de rika ändernas sida har inte förmått vända utveckingen i riktning mot en ökad jämikhet. Tvärtom: kyftorna mean rika och fattiga änder ökar för varje år. Livsmedeskrisen förvärras atmer, anafabetismen ökar i de fattiga änderna, medan standardstegringen i de rika änderna fortsätter. Denna utvecking visar med a önskvärd tydighet att de rika ändernas biståndsinsatser inte räcker för den önskade utveckingen mot ökad goba jämikhet. Mot denna bakgrund har från Förenta nationernas sjätte och sjunde extra generaförsamingar presenterats program för en ny ekonomisk värdsordning ti vika vårt and uttryckigen ansutit sig. Om de genomförs, kan de ineda en ny era i arbetet på ökad jämikhet. Riksdagen sam [. Nr

2 Mot. 1975/76: I det FN-besut som vi, ti skinad från många andra i-änder, ansutit oss ti, heter det b. a. att vi besutsamt ska arbeta för "upprättande av en internatione ordning baserad på rättvisa, oinskränkt jämikhet, ömsesidigt beroende, gemensamrna intressen och sarnarbete mean aa stater, oberoende av ekonomiska och sociaa system". Som man kunnat förvänta sig sogs också fast att goba jämikhet inte enbart åstadkommes genom ökade biståndsinsatser från de rika ändernas sida utan fastmer genom åtgärder inom de rika änderna sjäva. Utgångspunkten härför är b. a. det faktum att den rika värden konsumerar oändigt mycket mer av jordens resurser än den fattiga värden. Den nya ekonomiska värdsordning, vars huvudpunkter vi vi instämma i och vars tikomst vi skue väkomna, innebär såunda att förändringar måste genomföras också i vårt samhäe. Med hänsyn härti är det nödvändigt att vi i vårt and ser över vika inhemska åtgärder som kan vara nödvändiga, för att vår ansutning ti besutet om en ny internatione ekonomisk ordning inte ska stanna vid tomma ord. Det kan på sikt bi fråga om tämigen omfattande förändringar i vårt samhäe: ändrade konsumtionsmönster, ökad sjävförsörjningsgrad också inom andra sektorer än jordbruket, en mer sociat inriktad utrikeshande, förändringar i vautapoitiken och mycket annat som direkt berör varje svensk medborgare. Med hänsyn härti vi vi föreså att en paramentarisk utredning tisätts med uppgift att se över vika förändringar som måste ske i vårt and för att måsättningarna i programmet för en ny ekonomisk ordning ska kunna förverkigas. Det får sedan ankomma på regeringen att på grundva av denna utrednings resutat framägga försag ti nationea reformer som igger inom ramen för en aktiv medverkan i en goba jämikhetspoitik. b) Starkare satsning på opinionsbidning nödvändig Starkt ökade satsningar i informerande syfte måste också genomföras för att förankra de krav på förändringar i vårt and som en anpassning ti en ny ekonomisk värdsordning stäer. Enigt vår mening bör försag från den utredning, som vi i det föregående föresagit att riksdagen ska uppdra åt regeringen att tisätta, bi föremå för omsorgsfua och grundiga diskussioner i cirkar, föreningar och organisationer innan konkreta försag föreäggs riksdagen. Nedan anges i punktform några av de åtgärder som måste övervägas:. Informationen om FN:s generaförsamingar och extrasessioner måste förstärkas. 2. Ansagen från SIDA ti studieförbunden bör byggas ut och studieförbunden stimueras att utarbeta studieprogram kring frågorna om en ny ekonomisk värdsordning.

3 Mot. 1975/76: studieförbunden bör ges statiga mede för att kunna genomföra en studiecirkekampanj - av samma typ som föregick 1975 års energipoitiska besut, "Energi 75" - om en ny ekonomiska värdsordning och om de krav som ett förverkigande stäer på svensk produktion, konsumtion och ivssti. c) Mutiateraa insatser måste prioriteras i framtiden Inte minst FN-besuten från de sjätte och sjunde extra generaförsamingarna visar med a önskvärd tydighet att en utvecking mot goba jämikhet endast kan ske genom åtgärder på det internationea panet. I tidigare motioner har centerpartiet givit uttryck för uppfattningen att de svenska insatserna i större utsträckning än hittis bör gäa mutiateraa insatser. Ti det som i dessa motioner sägs kan nu äggas att FN-besuten ger anvisningar om vika områden och vika organ som härvidag i första hand bör komma i fråga för b. a. svenska insatser. Vi konstaterar att försagen i budgetpropositionen inte tyder på en motsvarande uppfattning hos dem som i dag bär ansvaret för biståndspoitikens konkreta utformning. Med hänsyn ti att de ansagsökningar som föresås i huvudsak betingas av kostnader för redan ingångna avta är vi dock inte nu beredda att föreså några större förändringar i detta avseende. Enigt vår mening bör emeertid riksdagen, genom ett tikännagivande ti regeringen, redan nu understryka vikten av att det mutiateraa biståndet i framtiden ges ett ökat utrymme inom ramen för det totaa ansaget för internationet biståndssamarbete. n. Goba jämukbet förutsätter decentraisering Från centerpartiets sida har vi i de ovan nämnda motionerna ti 1974 och 1975 års riksdagar starkt understrukit vikten av att decentraiseringstanken får utgöra grunden för internationea och nationea åtgärder syftande ti goba jämikhet. Enigt vår mening är en i praktisk handing omsatt decentraiseringspoitik förutsättningen för att åstadkomma goba jämikhet. a) Sveriges ro vid Vancouver-konferensen Ett väkommet tifäe att försöka få internationet gehör för detta synsätt erbjuder FN-konferensen om boende- och bebyggesemijö (Habitat) som paneras äga rum i Vancouver i juni innevarande år. De frågor som konferensen ska behanda ingriper direkt i arbetet på goba jämikhet, b. a. genom att konferensen ges möjighet att föreså åtgärder som syftar ti att motverka vad många u-änder under mijökonferensen i Stockhom år 1972 angav som sina främsta mijöprobem: urbaniseringen och arbetsösheten.

4 Mot. 1975/76: Konferensen måste, enigt vår mening, på ajvar granska den poitik som har Jett ti de i många fa katastrofaa resutat som redovisades under b. a. mijökonferensen. Konferensens huvuduppgift måste vara att ange aternativ, des för att häva den situation som nu föreigger, des för att förhindra att en upprepning sker i framtiden. Decentraisering är det nödvändiga aternativet. Ti at annat innebär storstädernas vådsamma tiväxt överhängande risker för att stora dear av värdens befokning inte kan ges en tifredsstäande ivsmedesförsörjning. Denna sutsats är enke att dra med utgångspunkt från nu kända fakta och den förutsebara utveckingen i en nära framtid: Mer än häften av befokningen i den rika värden bor i samhäen med mer än invånare. Samtidigt går en ström från mindre tätorter t i I större städer. De största befokningskoncentrationerna, med 7-8 mijoner invånare, växer dubbet så fort som mindre tätorter. Ar 2000 kan, om hittisvarande utvecking får fortsätta, utveckas sammanhängande storstadsområden med upp ti 30 mijoner invånare. En annan stark tendens är att fokmängden minskar i stadskärnorna, medan ytterområdena växer mycket starkt. Urbaniseringen i de rika änderna är ti skinad från situationen i de fattiga änderna en föjd av industriaiseringen och iksom i Sverige i många fa en föjd av en medveten poitisk styrning. Industrin har dragit ti sig arbetskraft. Samtidigt har industrin fått ättigängiga marknader i sin närhet iksom också konsumenter vä samade i andra stora centra i egna och andra änder. stordriften har påskyndat urbaniseringen. Företagen har inte behövt betaa för den yttre misshushåning som koncentrationen och storstadstiväxten fört med sig. Avfa, bostadsbyggande, kommunikationer etc. har i stähet varit en käa ti inkomster för industrin. I de fattiga änderna går en massiv och okontroerad ström av människor från andsbygd ti storstad. Många av de största städerna växer med 8 % per år, med en ständigt växande sum som föjd. Om denna utvecking tiåts fortsätta, kommer storstadsbefokningen år 2000 totat sett att vara ika stor som antaet andsbygdsboende. Detta innebär en förändring av gigantiska mått i de fattiga änderna, vika riskerar totat sammanbrott av hea sin sociaa organisation. Mångdubbet större sumområden än i dag bir i en sådan situation en oundvikig föjd. Anedningen ti denna fokström mot städerna är att jordbruket inte förmår att syssesätta och försörja den växande andsbygdsbefokningen. De människor som fyr från andsbygden drivs av en strävan att försöka förbättra sin situation. Summen runt städerna erbjuder dock knap-

5 Mot : past någon förbättring. Möjigheten att få arbete är ytterst iten, men hoppet håer människorna kvar. Den utbidade arbetskraften inom den moderna sektorn bidar en sorts överkass med fera gånger högre öner än fokfertaet. Deras situation utövar en ockese som ytterigare driver på urbaniseringen. Det ökade trycket på städerna skapar såunda stora probem. Ett av dessa probem gäer den framtida ivsmedesförsörjningen i samband med förändrad markanvändning. Industritiväxten i de rika änderna i kombination med befokningstiväxten eder ti en omfattande urbanisering som tar mark från ivsmedesproduktionen och överför den ti annan användning. Habitat-konferensen kommer såunda att få behanda frågor som i högsta grad berör mänskighetens framtid. Från centerns sida har vi gått i spetsen när det gät att här i andet formuera aternativ ti den centraiseringspoitik som igger bakom de probem som Habitat-konferensen nu samas för att försöka ösa. Det är av största vikt att regeringen inför denna viktiga konferens drastiskt omprövar den centraiseringspoitik som vägett dess nationea handande och att regeringen bir mer yhörd för kraven på en ny, decentraistiskt inriktad, poitik. En sådan omprövning är nödvändig för att komma ti rätta med de probem som den centraistiskt inriktade poitiken skapat också på det internationea panet. Den svenska deegationen ti Habitat-konferensen måste såunda ges sådana instruktioner för sitt agerande att den får praktiska möjigheter att framägga konkreta försag i decentraistisk riktning, dvs. möjigheter att ta upp försag som centerpartiet under många år framfört på det nationea panet. m. Jämikhet mean könen Mexico-konferensen om kvinnans stäning resuterade i en värdsaktionspan för jämikhet mean könen. Denna pan har sedan behandats av FN:s generaförsaming, och man enade sig där om åtgärder för att försöka föja upp konferensens resutat. Kvinnorna i de fattiga änderna måste sjäva finna sin väg ti frigörese och medinfytande. Vi kan bidra ti en sådan utvecking t. ex. genom att i ett informationsutbyte m. m. redovisa de erfarenheter vi sjäva har gjort. Den afabetiseringskampanj som förutsätts genomföras band kvinnor i de fattiga änderna och som i värdsaktionspanen givits högsta prioritet förtjänar vårt aktiva stöd. Hänsyn ti möjigheterna att bidra ti denna kampanj bör tas vid utformning av konkreta biståndsprojekt. Vi bör på motsvarande sätt arbeta för att inom det mutinationea biståndssamarbetet ges motsvarande möjigheter. Det ökande västerändska infytandet i fattiga änder har skapat sär-

6 Mot. 1975/76: skit stora probem för kvinnorna. I t. ex. många afrikanska änder har kvinnan traditionet haft en mycket stark stäning i produktionen. När nya jordbruksmetoder vinner terräng och traditionea kuturmönster bryts ner, bir kvinnorna av oika skä bundna ti hushået. Männen utbidas i den nya tekniken, medan kvinnorna förorar sin tidigare starka stäning i samhäet. Värdsaktionspanen ger hög prioritet åt andsbygds- och jordbruksutvecking, och däri inbegrips även fortgående rådgivning ti kvinnor. Enigt vår mening bör mutiateraa och biateraa biståndsinsatser inom detta område innebära satsningar i fråga om integrerad utbidning för män och kvinnor. Vi förutsätter att åtgärder inom ramen för Mexico-konferensens värdsaktionspan föjs med största uppmärksamhet av den svenska FN-deegationen men även av den s. k. jämstädhetsdeegationen här i Sverige. Med hänsyn ti den stora vikt vi ägger vid möjigheterna att ak-tivt föja och påverka den utvecking som värdsaktionspanen vi bereda marken för finner vi det angeäget att regeringen i skriveser ti riksdagen redovisar vad som gjorts och vad som paneras i dessa avseenden. Riksdagspartierna får därigenom, utöver den rena informationen, möjigheter att genom egna försag bidra ti att påskynda den utvecking mot ökad jämikhet mean könen som är het nödvändig för att arbetet på att åstadkomma goba jämikhet ska krönas med framgång. Inom FN finns sedan fera år tibaka "Kommissionen för kvinnans stäning". Denna kvinnokommission har fått i uppdrag att granska de rapporter som kommer in ti FN om uppföjningen av värdsaktionspanen samt att rapportera huvudtendenser och utveckingsinjer ti FN:s ekonomiska och sociaa råd (ECOSOC) samt ti kommitten för översyn av FN :s strategi för det andra utveckingsårtiondet Enigt vår mening ger den av FN antagna värdsaktionspanen anedning att se över vika möjigheter som finns att ge kommissionen vidgade arbetsmöjigheter och ett större infytande. Nuvarande förhåanden innebär att kommissionen endast sammanträder vartannat år, viket inneburit en avarig begränsning i kornmissionens möjigheter att på ett tifredsstäande sätt övervaka jämstädhetsfrågorna. Enigt vår mening bör initiativ tas i syfte att möjiggöra för kommissionen att sammanträda varje år. Sverige bör, trogen sina traditioner på detta område, vara pådrivande i detta sammanhang, och instruktioner i enighet härmed bör ges ti den svenska FN-deegationen. IV. Ansagsutvecking - ansagsfördening I budgetpropositionen föresås ansaget för internationet biståndssamarbete för kommande budgetår utgå med mij. kr., viket innebär att ansaget igger kvar på oförändrat en procent av bruttonationaprodukten.

7 Mot. 1975/76: Jämfört med innevarande budgetår innebär detta en ökning av ansaget med 262 mij. kr. eer 9 %. Vi konstaterar att i stort sett hea ökningen agts på det biateraa biståndssamarbetet, medan de mutiateraa biståndsinsatserna igger kvar på oförändrad nivå eer i en de fa föresås nedskurna. Av skä som vi utveckat i det föregående vi vi inte denna gång föreså förändringar i denna fördening. Vi vi emeertid här understryka vad ovan sagts om den framtida fördeningen mean ansagen för mutiaterat och för biaterat biståndssamarbete. I propositionen föresås vidare att biståndsansagen schabonmässigt bör öka med 3 % under budgetåren och Enigt vår mening skue en sådan på schaboner faståst höjning av biståndsansagen innebära en stebenthet, som på intet sätt uppvägs genom fördear med en såunda på förhand framskriven beoppsjustering. Vi dear synpunkten att biståndssamarbetet kräver ångsiktig panering och att det är vä motiverat att ange någon grund för ansagens framtida storek. Enigt vår mening bör minimum vara en procent av BNP, med de ökningar därutöver som kan motiveras av kriser eer katastrofer eer särskida satsningar för de hårdast drabbade fattiga änderna. V. Länderva-änderramar I avvaktan på försag från biståndspoitiska utredningen vi vi inte nu föreså avgörande ändringar i vaet av programänder eer av änderramarnas storek. Ett undantag härvidag utgör Cuba. När våra samarbetsänder i amänhet och programänder i synnerhet kan bedömas av egen kraft svara för sin befoknings ivsmedesbehov, sociaa och medicinska häsa bör avtaen omprövas. Kan därti uppvisas kara tecken ti att dessa änder också på sikt kan upprätthåa och successivt förbättra evnadsförhåandena i det egna Iandet bör, i samarbete med detta and, det svenska biståndet avveckas i takt med att tidigare ingångna avta och överenskommeser fuföjs. motion ti 1975 års riksdag ansåg vi oss frän centerpartiets sida kunna konstatera en sådan utvecking på Cuba, varför vi fann goda skä att föreså ett ägre beopp än vad som ti 1975 års riksdag föresogs från regeringen. Enigt vår mening fanns det ingen anedning att ingå ett nytt avta om ett enskit industriprojekt i andet, utan vi menade att ytterigare försämrade evnadsförhåanden i andra änder gjorde det befogat med en omfördening. Utveckingen på Cuba har inte givit oss anedning att ompröva vår bedömning frän föregående år. Snarare har nya faktorer tikommit, som gör det än mer befogat att ta upp överäggningar med den kubanska regeringen om en successiv nedtrappning av de svenska biståndsinsatserna. Enigt vad som framfördes vid det kubanska kommunistpartiets kongress är det kubanska foket fut i stånd att fortsätta uppbyggandet

8 Mot. 1975/76: av det egna andet med egna krafter. Cubas ekonomiska resurser är i dag sådana, att det bivit möjigt för andet att sjävt anså mede för aktivt biståndssamarbete. Vi konstaterar därutöver att Cubas ekonomiska resurser uppenbarigen också medger aktiv miitär intervention i de pågående striderna i Angoa. Med hänsyn ti de ekonomiska resurser som Cuba i dag förfogar över och de goda möjigheter ti en fortsatt väfärdsutvecking på Cuba som uppenbarigen föreigger vi vi bär upprepa vårt tidigare krav om att diskussioner ineds om en successiv nedtrappning av det svenska biståndet ti Cuba. Diskussionerna måste sjävfaet grundas på principen att ingångna avta ska båas och påbörjade projekt fuföjas. Enigt uppgifter från det svenska biståndsorganet SIDA erfordras för att denna princip ska kunna upprätthåas en änderram för Cuba på 40 mij. kr. under budgetåret 1976/77, 30 mij. kr. 1977/78 och högst 5 mij. kr. 1978/79. Med hänsyn härti förordar vi att änderramen för Cuba faststäs ti ovan angivna 40 mij. kr. för kommande budgetår samt att avtrappningen sker med de beopp som angivits ovan. Med hänsyn ti de goda förbindeser som b. a. skapats genom biståndssamarbetet torde förutsättningarna för en utvecking av samarbetet i nya former, t. ex. kutursamarbete m. m., vara mycket goda. I tidigare motioner bar vi från centerpartiets sida starkt understrukit den vikt vi ägger vid jordbruksutveckingen. Besutet på värdsivsmedeskonferensen om inrättandet av en jordbruksutveckingsfond häsade vi såunda med stor ti fredsstäese, och enigt vår mening bör Sverige aktivt försöka påverka andra bidragsänder att, i enighet med sin vid konferensen uttaade vija, stäa mede ti förfogande i en utsträckning som gör det möjigt för fonden att ineda sitt arbete. Ansagen ti jordbruksutveckingsfonden redovisas i budgetpropositionen under "övriga mutiateraa bidrag". I denna ansagspost ingår även en särskid fond för att bistå de u-änder som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Därutöver har under ansaget redovisats en mängd projekt som nu genomförs eer paneras i syfte att skapa nya kanaer för resursöverföring ti b. a. de fattigaste u-änderna. Detta ansag föresås i propositionen minska från 146,9 mij. kr. ti 76,64 mij. kr. Enigt vår mening finns det goda skä att tiföra detta ansag ytterigare mede, varför vi vi förorda att ansaget böjs med 30 mij. kr. ti 106,43 mij. kr. Hemstäan Med hänvisning ti det ovan anförda hemstäs att riksdagen besutar. att hos regeringen hemstäa om tisättande av en paramentarisk utredning med uppgift att utreda konsekvenserna för Sve-

9 Mot. 1975/76: riges de av en anpassning tiji besuten vid FN :s sjätte extra generaförsaming med krav på en ny ekonomisk ordning, 2. att ge regeringen ti känna vad i motionen under rubriken "Starkare satsning på opinionsbidning nödvändig" i punkterna 1-3 anförts beträffande statigt stöd ti en informationskampanj om besuten vid FN:s sjätte extra generaförsaming med krav på en ny ekonomisk ordning och om de krav som ett förverkigande av FN-besutet stäer på svensk produktion, konsumtion och ivssti, 3. att ge regeringen ti känna vad i motionen anförts beträffande vikten av att direktiven ti den svenska deegationen vid FNkonferensen om boende- och bebyggesemijö i Vancouver innevarande år ges en sådan inriktning att deegationen får möjighet att framägga konkreta försag i decentraistisk riktning i syfte att komma ti rätta med de probem som centraistiskt inriktad poitik också på det internationea panet skapat, 4. att ge regeringen ti känna vad i motionen anförts beträffande d en ångsiktiga fördeningen mean ansagen ti mutiaterat och ti biaterat bistånd, innebärande en ökande ande för de mutiateraa svenska biståndsinsatserna, 5. att ge regeringen ti känna vad i motionen anförts beträffande vikten av att riksdagen ges möjigheter att granska regeringens åtgärder i ansutning ti den av Mexico-konferensen år 1975 antagna värdsaktionspanen för kvinnor genom att riksdagen årigen i skrivese från regeringen underrättas härom, 6. att ge regeringen ti känna vad i motionen anförts beträffande svenska initiativ i syfte att möjiggöra för Förenta nationernas kommission för kvinnans stäning att sammanträda varje år, 7. att ge regeringen ti känna vad i motionen anförts beträffande principer för en framtida uppräkning av biståndsansaget, innebärande en procent av bruttonationaprodukten som grund, och möjigheter ti särskida insatser vid kriser och katastrofer samt för insatser i de hårdast drabbade änderna, 8. att för budgetåret faststäa en änderram för Cuba ti 40 mij. kr., 9. att som sin mening uttaa att de svenska biståndsinsatserna ti Cuba ska upphöra i och med att hittis ingångna samarbetsavta fuföjs och att regeringen i enighet härmed upptar förhandingar med den kubanska regeringen om en avtrappning efter de injer som anges i motionen, 10. att för budgetåret 1976!77 under ansaget Bidrag ti internatio-

10 Mot. 1975/76: nea biståndsprogram faststäa posten "Övriga mutiateraa bidrag" ti kronor. Stockhom den 23 januari 1976 THORBJÖRN FÄLLDIN (c) KARIN SöDER (c) ELVY OLSSON (c) i Höö THORSTEN LARSSON (c) i Saffanstorp LENNART MATTSSON (c) i Lane-Herrestad CLAES ELMSTEDT (c) BENGT SJöNELL (c) FRITZ BöRJESSON (c) i Gömminge SONJA FREDGARDH (c) TORSTEN BENGTSON (c) i Jönköping RUNE GUSTA VSSON (c) i Avesta JAN-IVAN NILSSON (c) i Tväråund BERTIL JONASSON (c) MAJ PEHRSSON (c) IVAN SVANSTRÖM (c)