UV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING. Västlänken

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Västänken Arkeoogisk prospektering med georadar och arkeoogisk förundersökning i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken Västra Götaands än, Göteborgs kommun, Göteborg RAÄ 216 Anders Biwa, Bengt Westergaard & Immo Trinks

2

3 UV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Västänken Arkeoogisk prospektering med georadar och arkeoogisk förundersökning i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken Västra Götaands än, Göteborgs kommun, Göteborg RAÄ 216 Dnr Anders Biwa, Bengt Westergaard & Immo Trinks

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeoogiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mönda Te.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:101 Kartor ur amänt kartmateria, Lantmäteriet Gäve Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2627. Bidredigering Lars Östin (kartor och paner), Lena Troedson (foton) Layout Lena Troedson Omsag Framsida: Schaktet vid Maritiman. Foto: Nis Wattman. Baksida: Vagnar med oika teknoogi. Foto: Linda Andersson. Tryck/utskrift E-Print, Stockhom 2012

5 Innehå Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken Inedning 5 Deområde 1 vid Göteborgsoperan 5 Deområde 2 vid Maritiman 7 Deområde 3 vid Stora Bommen 7 Deområde 4 vid Skeppsbropatsen 7 Georadar metod och teknik 7 Undersökningens genomförande 9 Resutat 10 Resutat från deområde 1, Operan 11 Resutat från deområde 2, Maritiman (Kajskju 8) 13 Resutat från deområde 3, Stora Bommen (Casino Cosmopo) 14 Resutat från deområde 4, Skeppsbropatsen 15 Sammanfattning 16 Stadsmuren 16 Byggnader 16 Sentida väg 16 Ledningar/edningsschakt 16 Georadardjupskivor för deområde 1, Operan 17 Tokningsbid för deområde 1, Operan 47 Georadardjupskivor för deområde 2, Maritiman (Kajskju 8) 49 Tokningsbid för deområde deområde 2, Maritiman (Kajskju 8) 79 Georadardjupskivor för deområde 3, Stora Bommen 81 Tokningsbid för deområde 3, Stora Bommen 111 Georadardjupskivor för deområde 4, Skeppsbropatsen 113 Tokningsbid för deområde 4, Skeppsbropatsen 143 Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg Inedning 145 Arbetsmetodik och dokumentation 145 Redovisning av undersökningsresutaten 147 Casinot (S1) 147 Mean Maritiman och Casinot (S2, objekt ID 118 och121) 149 Maritiman (S3, Objekt ID 301) 151 Operan (S4, Objekt ID 310 med fera) 153 Sammanfattning, kuturhistorisk tokning och försag ti framtida preciserade frågestäningar 155 Referenser 156 Administrativa uppgifter 156

6 0 200 m ± Figur 1. Undersökningsområdet och de fyra deområdena. Grön streckad inje är den panerade sträckningen för Västänken. Skaa 1: och L. Bommens hamn Göteborgs operan Deområde 1 Packhuskajen Deområde 2 Nordstaden Kronhuset Deområde 3 Gust. Ad. torg Stenpiren Museum Deområde 4 Lia torget!!!!!!!!!! Stora Hamnkanaen Länsresidenset!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! m 4 Västänken

7 Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken Anders Biwa Västänken, en de av det Västsvenska paketet, är en tågtunne under centraa Göteborg som ska binda samman pendetågstrafiken ti genomgående injer och ge nya stationer i staden. Dear av änken berör den gama befästningsmuren och inför tiåtighetsprövningen av projektet vie änsstyresen ha ett bättre arkeoogiskt underag för att bedöma ämpigheten. Underaget redovisas i denna rapport. Inedning Riksantikvarieämbetet, arkeoogiska uppdragsverksamheten (RAÄ UV) genomförde, under sju dagar i december 2011 en arkeoogisk prospekteringsundersökning på tre patser i Göteborg. Uppdragsgivare var Trafikverket i Göteborg. Undersökningens fätarbete genomfördes med hjäp av georadar av arkeoogerna Anders Biwa, Bengt Westergaard och Linda Andersson från Riksantikvarieämbetet arkeoogiska undersökningsverksamheten, UV Redaktion och Teknik samt UV Väst. Bearbetningen av fätdata är gjord av Immo Trinks Dip. geophys., PhD, Key Researcher Archaeoogica Geophysica Prospection, LBI i Wien/RAÄ UV Teknik. Rapporten är skriven av Anders Biwa, RAÄ UV Redaktion och Teknik. Undersökningen föraneddes av att Trafikverket inför tiåtighetsansökan för anäggande av Västänken inom riksintresseområdet (Göteborgs stadsmur) vie få fram information om murens omfattning och kondition under mark. Prospektering med georadar är den mest ämpade metoden för detta syfte då den möjiggör okaisering av arkeoogiska strukturer utan markingrepp. Georadarundersökningen omfattade fyra deområden från Lia Bommen i norr ti Skeppsbropatsen i söder utmed Oscars-/Götaeden inom den panagda korridoren för den nya titänkta järnvägsansutningen, Västänken. Deområde 1 vid Göteborgsoperan, deområde 2 vid Kajskju 8 i ansutning ti Maritiman, deområde 3 vid Stora Bommen samt deområde 4 vid Skeppsbropatsen (figur 2). Dessa fyra undersökningsområden vades utifrån tigängighet samt överensstämmese med det ädre kartmateriaet. Enigt kartor från framförat sutet av 1700-taet och början av 1800-taet ska stadsmuren samt fera bastioner varit beägna inom undersökningsområdet (figur 2). Deområde 1 vid Göteborgsoperan Området som kunde undersökas bestod huvudsakigen av en större gräsmatta samt de av en asfaterad gata samt dear av två gång- och cykevägar. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 5

8 Deområde 1 Deområde 2 Deområde 3 Deområde m Skaa 1:400 Figur 2. Deområde 1 4 pacerade på historisk karta från Skaa 1: Västänken

9 Här skue enigt det ädre kartmateriaet Sankt Eriks bastion ha egat samt dear av stadsmuren. Mätytan var cirka 3000 kvadratmeter fördeat på 295 mätprofier. Deområde 2 vid Maritiman Området som kunde undersökas med georadar bestod av en vändpan samt parkeringspatser utanför Kajskju 8. Ytan var beagd med kuersten förutom en de av en asfaterad gata i söder samt de av en cykeväg i nordöstra deen. Här skue enigt det ädre kartmateriaet Sandbastionen ha egat. Undersökningsytan var cirka 900 kvadratmeterfördeade på 117 mätprofier. Deområde 3 vid Stora Bommen Området som undersöktes bestod av en gatukorsning med ett ferta refuger och ansutande gång -och cykevägar. Underaget bestod av både asfat och kuersten. Här skue enigt det ädre kartmateriaet Stora bommens bastion ha egat. Undersökningsytan omfattade cirka 1100 kvadratmeterfördeade på 142 mätprofier. Deområde 4 vid Skeppsbropatsen Området som undersöktes var de av en mindre gata med tihörande parkeringspatser samt trottoarer. Underaget bestod av asfat. Här skue enigt det ädre kartmateriaet dear av stadsmuren egat. Undersökningsområdet var cirka 450 kvadratmeterfördeade på 100 mätprofier. Georadarundersökningen visade på ett stort anta geofysiskt mätbara strukturer inom de fyra oika områdena. Strukturerna representerar band annat stora mängder av edningar och edningsschakt, enstaka huskonstruktioner samt eventuea rester av stadsmuren. Georadar metod och teknik Georadarsystemet fungerar i princip som ett ekood (figur 3). En sändarantenn skickar ner en eektromagnetisk signa i marken. Signaen refekteras från strukturer som stenar och skiktgränser mean jordager med oika fysiska egenskaper (ti exempe diken eer gropar reativt den omgivande orörda undergrunden). För att en struktur ska vara mätbar krävs att det finns en tiräckig fysikaisk konstrast mean strukturen och den omgivande marken samt att strukturen är tiräckigt stor jämfört med mätprofiavståndet. Otiräckig fysikaisk konstrast eer för iten storek kan innebära att arkeoogiska ämningar som är mycket tydiga i samband med traditione fätarkeoogi kan vara fuständigt osyniga för georadarantennen. Penetreringsdjupet av georadarsignaen beror på markens fysiska egenskaper och signaens frekvens (Conyers & Goodman 1997). Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 7

10 Figur 3. Radarantennen är monterad omedebart ovanför markytan på en gidpatta. På kontro- och datauppteckningsenheten framför operatören visas vertikaa profidata och viktiga mätparameter. För positionering av mätdata ängst profiinjen finns ett distanshju monterat på ett av vagnens hju. Systemet körs ängs med 50 meter ånga paraea profisnören över undersökningsområdet. Foto: Linda Andersson. Genom mätningar ängs många, tätt agda paraea injer kan man generera en tredimensione digita datavoym. Traditionea anayser görs av enstaka vertikaa georadarprofier viket är kompicerat samt resuterar mestades i otifredsstäande databider av ringa arkeoogiskt värde. Bearbetning av en tredimensione datavoym ger däremot möjighet att ta fram bider av hea den sammanhängande undersökta ytan från oika djup (så kaade djupskivor), viket dramatisk ökar såvä förståesen av insamad data som de arkeoogiska tokningsmöjigheterna (Leckebusch 2003). Våra tidigare georadarmätningar (ti exempe vid Birka, franciskanerkonventet i Krokek och S:t Oofs konvent i Skänninge) har visat att mätningar med ett profiavstånd om 25 cm resuterar i hög datakvaité och att ett större profiavstånd bara är ämpigt för att kartägga mycket stora och sammanhängande strukturer. I detta sammanhang är det väsentigt att påpeka att det inte bör förväntas att enstaka strukturer som är mindre än cirka 0,5 meter i diameter ska vara möjiga att identifiera och toka i georadardata, trots det täta profiavståndet. 8 Västänken

11 Anedningen är att anomaier som endast är syniga på en profi är mycket svåra att skija från ti exempe en enskid, öst iggande sten i marken. De genomförda utgrävningarna baserade på georadarresutaten från S:t Oofs konvent i Skänninge (Riksantikvarieämbetet UV Öst, Linköping) visade på bra överensstämmese mean prospekterade och grävda strukturer. ( För att en georadarmätning ska vara framgångsrik förutsätts att mätytan är pan och ti största deen fri från hinder och hög vegetation. Är ytor gräsbevuxna bör de vara kippta innan mätningen utförs. På grund av störande effekter från rötter och/eer ojämn topografi är det inte meningsfut att göra georadarmätningar i områden som är tätt bevuxna med träd eer buskar. Mycket fuktig mark är också oämpig på grund av att fukten starkt begränsar penetreringsdjupet för signaen. Undersökningens genomförande Georadarundersökningen genomfördes av tre personer under sju dagar i december Undersökningsområdet omfattade en yta om cirka 5500 kvadratmeter fördeat på fyra deområden (figur 2). Deområde 1 vid Göteborgsoperan, deområde 2 vid Kajskju 8 i ansutning ti Maritiman, deområde 3 vid Stora Bommen samt deområde 4 vid Skeppsbropatsen. Georadarmätningarna utfördes med Sensors & Software Noggin Pus 250 MHz georadarsystem ängs profiinjer med 25 cm profiavstånd och 2,5 cm georadar-spåravstånd (figur 3). Signaens upptäckningstid anpassades efter penetreringsdjupet på patsen ti 74 ns. Under ideaa geoogiska förhåanden är systemets penetreringsdjup mean 2 och 5 meter. För att öka datakvaitén stapades fyra georadarspår för varje registrerad mätning. Mätprofiernas orientering varierade beroende patsen beskaffenhet och möjighet att uppnå fu dokumentation. Undersökningsområdena mättes in med RTK-GPS (Rea Time Kinematic-Goba Positioning System) i rikets koordinatnät (Sweref ). Georefererade djupskivor presenteras som gråskaiga tiff-bider vika kan anayseras och tokats i ett GIS (ArcMap 9.3) tisammans med kartmateria i digita form. Refektioner av georadarsignaen syns i djupskivorna som mörkgråa eer svarta strukturer. Vita fäckar i djupskivorna är områden med, reativt omgivningen, påtagigt åg refektivitet. Ljusa strukturer i georadardata tyder på åg refektivitet och därmed absorberande materia, som ofta sammanfaer med ökad eektrisk edningsförmåga av marken (ti exempe genom högre markfuktighet eer mark med hög ande era). Dessa jusa anomaier kan vara förorsakade av igenfyda gropar, viket på grund av mindre jordkompakteringsgrad uppvisar en högre markfuktighet och därmed minskad refektivitet. Stenar eer byggnadsrester i marken förorsakar vanigtvis en ökad refektivitet av georadarsignaen, som uttrycker sig i form av mörka (mörkgrå eer svarta) anomaier i djupskivorna. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 9

12 Resutat Ett bra sätt att förstå och anaysera georadardata är att bäddra snabbt fram och tibaka mean djupskivorna. På detta sätt bir strukturer, som syns som förändringar i refektiviteten och strukturernas horisontea och vertikaa utbredning, mest åskådig. Snabba bidanimationer hjäper ti att se sammanhängande strukturer på oika djupskivor. Resutatet av georadarmätningar i form av djupskivor presenteras i figur 9 ti 131. Varje djupskiva visar georadarrefektioner från en horisonte cirka 5 cm tjock datavoym från angivit djup 1 under markytan. Tokningen av georadardata finns avbidad i figur 39, 70, 101, 132. Nedan föjer en introduktion ti äsning av djupskivorna. Observera att endast ett urva av aa de strukturer som är tokningsbara beskrivs, och då i syfte att fungera som en vägedning ti förståese av materiaet. I övrigt rekommenderas att ta de av tokningsfigurerna (figur 39, 70, 101, 132) där fer strukturer finns definierade, men framför at att sjäv studera djupskivorna. Notera också att de festa nedan beskrivna strukturer återfinns på fera djupskivor då data från georadarundersökningen är tredimensione. I den nedanstående introduktionen ti undersökningsmateriaet betonas därför antingen den översta djupskiva där strukturen avbidas, eer de djupskivor som avbidar strukturen tydigast. 1 Det faktiska djupet för anomaier och strukturer kan variera på grund av uppskattningen av djupkonverteringshastigheten ti 10 cm/ns. Variationer av upp ti 50 procent i djupet kan förkomma, men mest sannoikt är att angivit djup av djupskivor stämmer med ±15 cm. Det reativa djupet av strukturerna är korrekt avbidad. 10 Västänken

13 Resutat från deområde 1, Operan Deområdet bestod, som ovan nämnts, av en större trianguärt formad gräsmatta i ansutning ti Oscars-/Götaeden, en de av en asfaterad gata, Christina Nissons gata, samt dear av två gång- och cykevägar). Området har under årens opp påverkats mycket av de infrastrukturförändringar som patsen utsatts för. Enigt de historiska kartorna från 1600-, och taet ska detta vara patsen för bastion Sankt Erik som var beägen på en mindre kippa i ansutning ti Lia Bommen (se figur 2). År 1857 byggs det så kaade Cefängeset på patsen för den gama bastionen. Cefängeset äggs ner och byter funktion ti härbärge (Rosenborg) som drevs i regi av Fräsningsarmén fram ti Under 1970-taet byggs Götaeden och byggnaderna rivs och kippan sprängs nu bort (se figur 4). I de fyra översta djupskivorna, figur 9 12, som motsvarar markens översta cirka 40 cm, är det gräsytan samt det närmaste jordagren under grässvåen som syns i data. Notera gångstråket i gräsmattans östra de samt dear av den asfaterade cykebanan i öster. På djupskivorna, cirka cm, figur 16 20, syns ämningar efter ett ferta edningar eer edningsschakt, antingen som svarta eer jusa injer. Dessa framkom framför at i deområdets västra och östra de. Ett just, Figur 4. Deområde 1 med Cefängeset. Foto: Aeromaterie N 246, Göteborg, Lia Bommen Krigsarkivet. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 11

14 Figur 5. Vy över deområde 1. Foto: Bengt Westergaard. cirka 15 meter brett, stråk centrat i deområdet är förmodigen rester efter en sentida vägsträckning. På djupskivorna cirka cm, figur 23 26, syns ämningar efter ett ferta edningar eer edningsschakt, antingen som svarta eer jusa injer. Dessa framkom framför at i deområdets västra och norra de. Längst i väster framkom även rester av en struktur som förmodigen är en byggnad där man kan se rester av väggkonstruktionen samt rumsindeningar. Detta kan vara käardeen ti en magasinsbyggnad. Dåig signapenetrering efter cirka 3 meter, troigen beroende på fuktig era eer andra vattenbemängda jordager. Resutat Inga ämningar efter bastionen eer stadsmuren kunde upptäckas i georadardatat. På gräsytan och i ansutande cykevägar framför operan påträffades endast sentida edningar och edningsschakt samt dear av en ädre sträckning av Götaeden. I korsningen mean Christina Nisson gata och Götaeden undersöktes en mindre yta och där påträffades ett ferta edningar och dear av en byggnad. Troigtvis är det ämningar efter den stora magasinsbyggnad som fanns på patsen från sent 1800-ta och som sedermera revs under senare deen av 1900-taet (figur 39). 12 Västänken

15 Resutat från deområde 2, Maritiman (Kajskju 8) Undersökningsområdet bestod av en vändpan samt parkeringspatser utanför Kajskju 8. Ytan var beagd med kuersten förutom en de av en asfaterad gata i söder samt de av en cykeväg i nordöstra deen. Centrat på vändpanen står ett monument bestående av en stor propeer. Detta skue enigt det historiska kartmateriaet vara patsen för Sandbastionen, där dear av bastionen eventue skue kunna vara bevarade inom undersökningsytan. Enigt ädre foton från sent 1800-ta ti tidigt 1900-ta över patsen finns här ett ferta järnvägsspår. På djupskivorna, cirka cm, figur 46 50, syns ämningar efter ett ferta edningar eer edningsschakt, antingen som svarta eer jusa injer. Dessa framkom framför at i deområdets östra de. Centrat i deområdet finns strukturer som troigen är oika utfynadsager, desto mörkare desto mer kompakta. På djupskivorna cirka cm, figur 51 56, syns ämningar efter enstaka edningar, antingen som svarta eer jusa injer. Dessa framkom framför at i deområdets norra och östra de. Den kraftiga strukturen i den nordöstra deen är troigen också ett edningsschakt. Dåig signapenetrering efter cirka 2,5 meter, troigen beroende på fuktig era eer andra vattenbemängda jordager. Resutat Inga ämningar efter Sandbastionen eer stadsmuren kunde upptäckas i georadardatat. Ett stort anta sentida edningar och edningsschakt påträffades inom deområdet framför at i den östra deen (figur 70). Figur 6. Vy över deområde 2. Foto: Foto: Bengt Westergaard. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 13

16 Resutat från deområde 3, Stora Bommen (Casino Cosmopo) Området som undersöktes bestod av en gatukorsning med ett ferta refuger och ansutande gång- och cykevägar. Underaget bestod av både asfat och kuersten. Här skue enigt det ädre kartmateriaet Stora Bommens bastion ha egat. Undersökningsytan omfattade cirka 1100 kvadratmeterfördeade på 142 mätprofier. I de fyra översta djupskivorna, figur 71 74, som motsvarar markens översta cirka 40 cm, är det den asfaterade gatan samt gång och cykevägarna som är syniga i datat. På djupskivorna cirka cm, figur 78 84, syns en större rektanguär struktur. Strukturen är cirka 14 meter ång och cirka 2,40 meter bred och är orienterad i nordnordöstig ti sydsydvästig riktning, centrat i deområdet. Vidare finns ett ferta edningar/edningsschakt på dessa nivåer både i den västra och östra deen. Dåig signapenetrering efter cirka 2,5 meter, troigen beroende på fuktig era eer andra vattenbemängda jordager. Resutat I deområde 3 påträffades en struktur centrat i undersökningsområdet som eventuet skue kunna utgöra rester av stadsmuren vid Stora Bommen. Strukturen är cirka 14 meter ång och cirka 2,40 meter bred dyker upp på cirka 0,80 meters djup och är synig ti cirka 1,40 meters djup. Ett anta sentida edningar och edningsschakt påträffades också inom undersökningsområdet (figur 101). Figur 7. Vy över deområde 3. Foto: Bengt Westergaard. 14 Västänken

17 Resutat från deområde 4, Skeppsbropatsen Området som undersöktes var de av en mindre gata med tihörande parkeringspatser samt trottoarer. Underaget bestod av asfat. Här ska enigt det ädre kartmateriaet dear av stadsmuren egat. Undersökningsområdet var cirka 450 kvadratmeterfördeade på 100 mätprofier. På djupskivorna, cirka cm, figur , syns ett anta edningar och edningsschakt i den östra och nordöstra deen av deområdet. På djupskivorna cirka cm, figur , syns en struktur i den östra deen av deområdet, orienterad i nord-sydig riktning. Strukturen är cirka 12 meter ång och cirka 2,40 meter bred. Dåig signapenetrering efter cirka 2,5meter, troigen beroende på fuktig era eer andra vattenbemängda jordager. Resutat Här påträffades en struktur i den östra deen av undersökningsområdet som eventuet skue kunna utgöra rester av stadsmuren. Strukturen är cirka 12 meter ång och cirka 2,40 meter bred och dyker upp på cirka 1 meters djup och synig ti cirka 1,50 meters djup (se figur 132). Ett anta sentida edningar och edningsschakt påträffades också inom undersökningsområdet (figur 1). Figur 8. Vy över deområde 4. Foto: Bengt Westergaard. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 15

18 Sammanfattning Under sju dagar i december 2011 bev sammanagt 5500 kvadratmeter uppdeat på fyra deområden, undersökta med georadar. Sammantaget kan det konstateras att den prospekterade ytorna utmed Oscars-/Götaeden innehåer ett större anta geofysiskt mätbara anomaier i marken. Stadsmuren Det finns några strukturer som skijer ut sig och som troigen är dear av stadsmuren. Dessa påträffades i deområde 3 och 4. På deområde 3 är strukturen är cirka 14 meter ång och cirka 2,40 meter bred och orienterad i nära nord-sydig riktning. På deområde 4 är strukturen cirka 12 meter ång och cirka 2,40 meter bred. och orienterad i nord-sydig riktning Byggnader Enigt det ädre kartmateriaet och fotografier ska det ha funnits en större magasinsbyggnad i området söder om Göteborgsoperan (se deområde 1). I georadardatat kan vi se byggnadens nordöstra de med rumsindeningar i vad som förmodigen är en käarde. Sentida väg På deområde 1 syntes ett just, cirka 15 meter brett, stråk centrat i deområdet och detta är förmodigen rester efter en sentida vägsträckning, troigen en ädre sträckning av Götaeden. Ledningar/edningsschakt På aa deområden påträffades ett stor anta sentida edningar och edningsschakt 16 Västänken

19 X Y Georadardjupskivor för deområde 1, Operan X m Skaa 1: 600 Y Figur 9. Georadardjupskiva 0 10 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 17

20 X Y X m Skaa 1: 600 Y Figur 10. Georadardjupskiva cm djup. 18 Västänken

21 X Y X m Skaa 1: 600 Y Figur 11. Georadardjupskiva cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 19

49 X Y Tokningsbid för deområde 1, Operan 0 20 m Skaa 1: 600 Deområde Ledning De av byggnad Gångstig Gång/cyke väg Väg X Y Figur 39. Tokningsbid för deområde 1. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 47

50

51 Georadardjupskivor för deområde 2, Maritiman (Kajskju 8) X Y X Y Skaa 1: 300 Figur 40. Georadardjupskiva 0 10 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 49

52 X Y X Y Skaa 1: 300 Figur 41. Georadardjupskiva cm djup. 50 Västänken

53 X Y X Y Skaa 1: 300 Figur 42. Georadardjupskiva cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 51

81 Tokningsbid för deområde deområde 2, Maritiman (Kajskju 8) Y X X Y Deområde Ledning Ledningsschakt Skaa 1: 300 Figur 70. Tokningsbid för deområde 2. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 79

82

83 Georadardjupskivor för deområde 3, Stora Bommen Y X X Y Skaa 1: 300 Figur 71. Georadardjupskiva 0 10 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 81

84 Y X X Y Skaa 1: 300 Figur 72. Georadardjupskiva cm djup. 82 Västänken

85 Y X X Y Skaa 1: 300 Figur 73. Georadardjupskiva cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 83

113 Tokningsbid för deområde 3, Stora Bommen Y X Deområde X Y Ev Mur Struktur Ledning Skaa 1: 300 Figur 101. Tokningsbid för deområde 3. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 111

114

115 Y X Georadardjupskivor för deområde 4, Skeppsbropatsen X Y Skaa 1: 200 Figur 102. Georadardjupskiva 0 10 cm djup. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 113

144 Y X X Y Skaa 1: 200 Figur 131. Georadardjupskiva cm djup 142 Västänken

145 Y X Tokningsbid för deområde 4, Skeppsbropatsen X Y Deområde Ev Mur Skaa 1: 200 Ledning Ledningsschakt Figur 132. Tokningsbid för deområde 4. Arkeoogisk prospektering med georadar i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken 143

146 X Y Operan ± Figur 133. Det aktuea området i Göteborg, mean Casinot i söder och Operan i norr. I bakgrunden syns den historiska karta som använts som referens i samtiga nu aktuea undersökningar och karteringar. Den aktuea korridoren för Västänken är grönmarkerad. Skaa 1:2500. Maritiman m Skaa 1: Casinot X Y :2 500

147 Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg Bengt Westergaard Inedning Med anedning av Trafikverkets panering och tiåtighetsprövning inför Västänken-projektet, anitades persona från UV Redaktion och teknik för en geofysisk prospektering/förundersökning med hjäp av georadar av vada dear Oscars-/Götaeden i Göteborg, där denna änk eventuet skue komma att stöta på dear av Göteborgs forna befästning. Prospekteringsarbetet genomfördes under december Patserna för prospektering vades des med hänsyn ti förväntade arkeoogiska resutat, så kaade nyckepunkter, men även utifrån trafiksäkerhetshänsyn. Resutatet av denna prospektering redovisas ovan. Då resutatet av prospekteringen inte var tifredsstäande enigt Trafikverket och Länsstyresen, besutades om kompettering av förundersökningen i form av upptagning av schakt utmed den panerade korridoren och den förväntade murens sträckning. Denna kompetterande förundersökning presenteras nedan. Arbetsmetodik och dokumentation Arbetet kan ses som en fortsättning på det förberedande arbete som gjordes i samband med ovan redovisade prospekteringsarbeten. Inför dessa gjordes en rektifiering av ett urva av historiska kartor med mer eer mindre säkerstäda avbidningar av de berörda dearna av Göteborgs befästningsmur, företrädesvis de dear som utgjorde dear av den så kaade strandmuren. Utifrån dessa vades patser ut för såvä prospektering som senare för schaktöppningar (figur 133). Återigen fick stor hänsyn tas ti trafik- och kabesituationen när vaet av schaktytor vades ut. De utvada patserna som framgår av figur 134 går under benämningen: Casinot (S1), Mean Maritiman och Casinot (S2), Maritiman (S3) och sutigen Operan (S4). Samtiga schakt togs upp med hjäp av schaktmaskin. I schakten noterades schaktdjup, eventuea murrester eer andra reaterade ämningar samt på viket djup och i viken utsträckning ämningarna var bevarade. Samtiga schakt och ämningar mättes in med RTK-GPS och fotodokumenterades. Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg 145

148 Y X ± Maritiman S4 S3 S2 Casinot S1 Sökschakt 0 50 m Skaa 1: Figur 134. De fyra områden som vades ut för sökschaktning: S1 S4. Skaa 1:1500. X Västänken Y

149 Redovisning av undersökningsresutaten Casinot (S1) Två schakt grävdes i gång- och cykevägen, i nära ansutning ti varandra och ti infarten mot Casinot i söder (se S1, figur 136). Från de historiska kartorna kunde man misstänka att man skue stöta på en bastionsmur (Stora Bommen?). Schakten grävdes ti ett djup av närmare 2,3 meter under markytan. Inte i något av schakten påträffades några som hest murrester, rustbäddar, påspärrar eer ens antydningar ti närbeägna sådana. I schaktbotten fanns era, sannoikt naturig sådan. Denna kunde föjas ti ett djup av cirka 0,5 meter, därefter uppstod probem med grundvatten. Schakten vid Casinot var de sista som togs upp i denna förundersökning, och med de tidigare grävda schakten i bagaget så var förhoppningarna ganska stora att finna en förväntad bastion. Att så inte bev faet kan förkaras på fera oika vis: det minst troiga är att bastionen adrig funnits. Den kan ha rivits ner grundigt, men då skue förstås även denna rivningsfas ha synts. Det mest sannoika är att den finns bevarad, i bättre eer sämre skick, i någondera riktningarna Öst, Syd eer Väst om där schakten nu öppnades upp. Tyvärr tiät vare sig trafik- eer edningssituation ett frågestyrt öppnande av schakt. Figur 135. Ett av de tomma schakten vid Casinot (S1). Foto: Bengt Westergaard. Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg 147

150 Maritiman, Kajskju 8 Y X ± S2 Casinot S1 Sökschakt 0 25 m Skaa 1: 750 Y X Figur 136. S1 och S2. Skaa 1: Västänken

151 Mean Maritiman och Casinot (S2, objekt ID 118 och121) Enigt det historiska kartmateriaet skue man i dessa schakt kunna stöta på kurtinmuren mean Sandbastionen och Stora Bommen (se figur 136). Ett schakt grävdes väster om gång- och cykevägen och i detta påträffades inget annat än en möjig påe ti en påspärr. I gång- och cykevägen och en av körbanorna öppnades ytterigare ett schakt. Häri påträffades kurtinmuren på ett djup av cirka 2 meter (se figur 138). Muren var en skamur med stora stenar åt väster och öster, det vi säga murens riktning var i det närmaste nord-sydig. Den kunde mätas upp ti en bredd av minst 2,8 meter, där den fortsatte in under angränsande körbana (se figur 137). Muren kunde föjas ti cirka 1,5 meters djup. Därefter uppstod probem med grundvatten. Men det är högst sannoikt att muren viar på en existerande rustbädd. Muren utgör sannoikt resterna av kurtinmuren mean Sandbastionen och Stora Bommen. Figur 137. Resterna av kurtinmuren som påträffades i området mean Maritiman och Casinot. Muren fortsatte in under angränsandekörbana. Foto: Nis Wattman. Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg 149

152 ± X Y S2 Sökschakt Kurtinmur X Y Skaa 1: 300 Figur 138. Läget för de påträffade murresterna i området mean Maritiman och Casinot. Skaa 1: Västänken

153 Maritiman (S3, Objekt ID 301) Enigt det historiska kartmateriaet skue man här kunna stöta på murar tihörande Sandbastionen. Schaktet öppnades i det smaa grönområde som skijer gång- och cykevägen från Oscars-/Götaeden. På cirka 1,5 meters djup under markytan påträffades murrester, sannoikt tihörande Sandbastionen (se figur 140). Muren var skamurad och cirka 4,2 meter bred (se figur 139). Skamuren hade stora stenar i norr och söder, det vi säga murens riktning var östvästig. I väster var muren avskuren/genomgrävd av en större edning. Muren kunde föjas ti ett djup av cirka 1,4 meter. Därefter uppstod probem med grundvatten. Inga spår efter rustbädd kunde konstateras, men den borde igga bevarad under muren. Figur 139. Den påträffade muren mättes upp ti över 4 meters bredd. Foto: Nis Wattman. Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg 151

154 ± X Y S3 Sökschakt Bastionsmur X Y Skaa 1: 300 Figur 140. Läget för de påträffade resterna av den förmodade bastionsmuren. Skaa 1: Västänken

155 Operan (S4, Objekt ID 310 med fera) Enigt det historiska kartmateriaet borde man här träffa på dear av kurtinmuren mean Sandbastionen och bastion Sankt Erik. Två schakt grävdes i Oscars-/Götaeden, vid två oika tifäen. I det första, västigaste schaktet, påträffades inga direkta murrester eer befästningsanordningar. På cirka 2 meters djup påträffades vad som uppfattades som steri båera. I denna kunde också ses större stenbock, tisynes kommande från en näriggande konstruktion. Av det skäet togs ett andra schakt upp, i den angränsande körbanan österut. I detta östra schakt påträffades dear av den rustbädd som burit upp kurtinmuren (figur 142). Toppen på rustbädden påträffades på cirka 1,5 Figur 141. Rustbädden som påträffades i S4. Foto: Carina Bramstång. Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg 153

156 ± X Y S4 Y X Sökschakt Rustbädd Stöd för rustbädd Skaa 1: 300 Figur 142. Läget för den påträffade rustbädden. Skaa 1: Västänken

157 meters djup under markytan. De syniga dearna bestod av mur, sua och pankor (se figur 141). Hur djup ner rustbädden sträckte sig gick inte att uppskatta, men eftersom den påträffades på reativt grund nivå, finns det anedning att misstänka att berget inte befinner sig på något större djup och att man inte behövt påa så djupt när man anagt rustbädden. Det kan också förkara varför sjäva stenmuren saknades; den har egat adees för ytigt för att kunna bevaras. Sammanfattning, kuturhistorisk tokning och försag ti framtida preciserade frågestäningar Vid de nu företagna schaktningsarbetena utmed Oscars-/Götaeden i Göteborg, påträffades rester av den befästningsmur som funnits ut mot Göta äv i tre av schakten, S2 S4. Resterna var av varierande sag, men indikerar tisammans att strandmuren står att finna utmed större dear av det aktuea partiet av Västänken. Den historiska karta som använts som bakgrund ti projektet har haft större eer mindre feaktigheter (Göteborg nr 6a, åren , se Bramstång & Nisson Schönborg 2006). Vari feaktigheterna består är inte het kart. Häri ryms naturigtvis at från att dear adrig uppförts ti att kartorna har inbyggda karteringsfe. I detta fa har våra hypoteser rörande strandmuren testats mot endast en av aa de kartor och avbidningar som finns av fästningen Göteborg. Denna har visats sig devis riktig, devis mankerande. Eventuea fortsatta arbeten kan naturigtvis riktas in på att eta upp håpunkter i befästningens konstruktion för att underätta arbetet med att korrigera och rektifiera det historiska kartmateriaet; de ursprungiga så kaade nyckepunkter som går att återfinna i något av kartmateriaen. Det kan dock visa sig svårt att finna en karta som stämmer på aa punkter. Des visar kartorna panförsag över byggnationer, des kartor som visar hur ångt man just då hade kommit i utbyggnaden. Den nu funna kurtinmuren kan troigen dateras ti tidigast 1650-ta. Då påbörjades arbetet med att göra tifäiga befästningsanäggningar permanenta. Timmer från kurtinmuren i S:t Eriksgatan, inte ångt från nu öppnade schakt, undersöktes inför Götatunnen år Det kunde dateras hjäpigt med dendrokronoogisk anays ti fäningsåren Fera ombyggnadsfaser och renoveringar har senare utförts och på 1740-taet renoverades nu aktue de av muren. I viken omfattning kan devis beysas genom ritningar men det framgår inte hur mycket som ämnades kvar av den ursprungiga muren (Bramstång & Nisson Schönborg 2006, s. 159f ). Arkeoogisk förundersökning inför byggnation av Västänken, Göteborg 155

Visa mer