Stadsmuseets gård. Undersökning av grundmur 2014, STOCKHOLM

Transkript

1 Stadsmuseets gård Undersökning av grundmur 2014, STOCKHOLM ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SR: 1191 Rapportförfattare: Emmy Kauppinen Ritningar: Emmy Kauppinen Foto: Kerstin Söderlund

2 Omslagsbild: Grundmuren i schaktet på Stadsmuseets innergård vid den norra flygeln. Rapportförfattare: Emmy Kauppinen Ritningar: Emmy Kauppinen Foto: Kerstin Söderlund SSMDIG ISBN:

3 Figur 1. Undersökningsområdet markerat på registerkartan. 2

4 1 Inledning Stadsmuseet har under senhösten 2014 följt schaktningar i samband med Fastighetskontorets provgrop på Stadsmuseets innergård på Södermalm i fornlämning RAÄ 103:1. Beställaren avsåg att frilägga och borra i grundmuren och i samband med detta öppnades en provgrop på 2 x 2 meter intill den norra väggen. Arkeolog från Stadsmuseet var John Wändesjö. 2 Bakgrund I slutet av 1640-talet genomfördes den nya stadsplaneringen i Stockholm vilket medförde att de trähus som stod i vägen för det nya gatunätet revs (Råberg, 1998, s. 9). Murarmästare Hans Driszel fick år 1646 i uppdrag att lägga grunden till en nybyggnad som byggdes ovan Ryssgården. Till detta beställdes 7400 gråsten och 3000 murtegel (Råberg, 1998, ss ). Nicodemus Tessin den äldre utförde ritningarna till Stadshuset men ingen av originalritningarna finns bevarade (Wannberg, 1998). Byggnadsarbetena startade 1663 med huvudlängan längst Götgatan, därefter följde den södra flygeln med byggnadsstart år1668. År 1671 flyttar södra kämnärsrätten, rannsakningsfängelset och Politikollegium in i den södra flygeln. Samma år som den norra flygeln börjades byggas, 1676, benämns huset officiellt som Stadshusbyggnaden på Södermalm. Sten till byggnaden hämtades från Öland, Gotland och Stockholms skärgård. Den norra flygeln uppläts av magistratet till Stadshuskällarens lokaler. År 1680 stod hela byggnaden klar, men samma år utbröt en brand i Ryssbodarna nedanför stadshuset. Elden spreds till Södra stadshuset som ledde till att dess tak brann upp. Tessin den yngre tog över arbetet efter sin bortgångne far 1681 och avslutade arbetet 1685 (Wannberg, 1998, ss ). 3 Tidigare undersökningar SR 526: I samband med schaktningar i kvarteret Stadsgården, 1945, registrerades ett schakt i plan och två profiler uppmättes (se figur 2). Schaktet var ca 4 x 7 m stort. I schaktets ena del registrerades stockar och brädor i plan (7 st). Stockarna låg ca 2,5 m under marknivån nästan på orörd sand. Fynd av stengods, gångjärn, en sko, ett mynt präglad år1666 samt bronsfragment. SR: 1013 Vid schaktningen för avloppsledningar 1987 längst norra flygeln påträffades en oregelbunden gråstensmur omgiven av uteslutande moderna schaktmassor (se figur 2). SR: 565 I samband med 1964 års schaktningar för trappan till Stadsgården grävdes två schakt (se figur 2). Schakten låg med 8 meters mellanrum och var 5 x 8,5 m stora och grävdes ned till 3-3,5 m:s djup. I schaktet närmast norra flygeln påträffades rester av en mur. Muren sträckte sig i NÖ-SV riktning och bestod av gråsten. 3

5 Murens bredd var ca 2,5 m och 0,75 m hög. Muren låg i fyllning med sten och smågrus. SR: grävdes en grop i jordgolvet i suckarnas gång, en tegelmurad tunnvälvd gång under södra flygeln i Stadsmuseet även kallad Jordfyndet (se figur 2), 8 m från ingången. Gropens storlek 0,7 x 0,7 m och 0,5 m djup. Grävningen stoppades av stora stenar. En profil uppmättes. 4 Utförande/Metod/Syfte Fastighetskontoret avsåg att frilägga och borra i grundmuren på Stadsmuseets innergård. Syftet var att undersöka murens tjocklek och konstruktion. Den 2 x 2 m stora provgropen grävdes för hand och schaktningarna följdes av John Wändesjö, arkeolog på Stadsmuseet, som också svarade för inmätningen av schaktet. Schaktet fotograferades av Kerstin Söderlund. 5 Undersökningsresultat I det 2 x 2 m stort och 1,2 m djupa schakt som Fastighetskontoret grävde vid den norra muren på Stadsmuseets gård påträffades fastighetens grundmur.. Grundmuren utgjordes av en oregelbunden gråstensmur omgiven av uteslutande moderna schaktmassor, bestående av gråbrun sand med tegel. Grundmuren i västra delen av schaktet var delvis avriven och endast synlig till 0,3 m djup i östra delen där den sköt ut 0,5 m från fasadlivet. Figur 2. Tidigare undersökningar på Stadsmuseets innergård. 4

6 6 Slutsatser Stadsmuseets gård ligger på + 8,4 m ö h. Provgropen var 1,2 m djup, vilket innebär att schaktbotten låg på + 7,2 m ö h och innehöll, förutom grundmuren i gråsten, endast ett fyllnadslager. Orörda kulturlager kan påträffas betydligt djupare ner, något som baseras på uppgifter från Arkeologikonsults undersökningar norr om Stadsmuseets norra flygel. Inom deras undersökningsyta låg den orörda åsen på ca + 5,20 6,00 m ö h i den östra delen närmast tågtunneln. Centralt i området låg den på ca + 5,90 6,50 m ö h och i västra delen på ca + 6,95 7,15 m ö h. Därav följer att äldre att kulturlager kan påträffas under de sandiga fyllnadsmassorna på Stadsmuseets gård. Figur 3 Gråstensmuren i den framtagna ytan vid norra flygeln. 5

7 7 Referenser Otryckta källor SR = Stadsarkeologiskt register. Finns på Stockholms stadsmuseum. Se även Hasselmo Litteratur Hasselmo, M Stockholm. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer Rapport, Medeltidsstaden 17. Stockholm. Råberg, M. (1998). SödraStadshusets omgivning. i Stadsvandringar 18 (ss. 9-12). Stockholm: Stockholms stadsmuseum. Wannberg, E. (1998). Södra Stadshuset - om byggnadshistorien. i Stadsvandringar 18 (ss ). Stockholm: Stockholms stadsmuseum. 8 Administrativa uppgifter Stadsdel: Södermalm Kvarter: Stadsgården Adress: Stadsgården 1 Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning Uppdragsgivare: Stockholms stad Fastighetskontoret Länsstyrelsens beslut dnr: SSM dnr: 4.4/1351/2014 Undersökningsperiod: 3 oktober 2014 Arkeologisk personal: John Wändesjö. Dokumentation:3 planer samt fotografi SSMDIG Dokumentationen förvaras i SSM:s arkiv. 6