Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Transkript

1 Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text)

2 Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling Stadsmuseet Box Stockholm Rapportförfattare: Kerstin Söderlund Foto: Kerstin Söderlund, John Wändesjö ISBN C Stadsmuseet

3 Rapportförfattare: Kerstin Söderlund Ritningar: Kerstin Söderlund, John Wändesjö Foto: Kerstin Söderlund, John Wändesjö Rapportnamn Ulrika 3 Kungsholmens kyrkogård Stockholm RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning 2014 SR 698 Figur 1. Undersökningsområdet markerat på registerkartan.

4 1 Inledning Stockholms stadsmuseum utförde en förundersökning i kvarteret Ulrika 3 på Kungsholmens kyrkogård. Förundersökningen gjordes på grund av att Västermalms församling önskade anlägga tillbyggnad, en Vinterträdgård, öster om Kungsholmens fattighus. Området ligger inom fornlämning 103 och eftersom arbetena krävde viss schaktning beslutade Länsstyrelsen om en arkeologisk förundersökning. 2 Administrativa uppgifter Stadsdel: Kungsholmen Kvarter: Ulrika 3, Kungsholmens kyrkogård Adress: Hantverkargatan 6 Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Uppdragsgivare: Västermalms församling Länsstyrelsens beslut dnr: SSM dnr: 4.4/2934/2014 Undersökningsperiod: och Arkeologisk personal: Kerstin Söderlund, John Wändesjö Dokumentation: Schaktplan, sektion och foto SSMDIG Dokumentationen förvaras i SSM:s arkiv. 3 Bakgrund Östra delen av Kungsholmen blev under 1600-talet en förstad bebodd av hantverkare etablerades Kungsholmens glasbruk, vars lokaler senare kom att övertas av Karolinska institutet och Kungliga Myntet. Missväxt i början av 1700-talet orsakade hungersnöd och sociala problem i Stockholm. Kyrkan var den sociala institution som försökte lindra nöden och på 1700-talet fanns fattighus i flertalet av stadens församlingar. Kungsholmens fattighus tillkom genom en donation av det blinda fattighjonet Anna Forsman. Pengarna hade hon fått ärva av sin systerson, son till sidenfabrikören Erik Ros. Byggnaden och ett uthus uppfördes 1762 på Kungsholmens kyrkogård och Anna bodde här i resten av sitt liv. Verksamheten fanns kvar till 1872, då den flyttade till Sabbatsberg. Husen köptes av Kungsholmens församling och byggdes då om efter ritningar av Johan Fredrik Åbom (Johnsson 2014). I Hantverkargatan

5 Figur 2: Gården i oktober 2014, innan schaktningarna för Vinterträdgården började från öster. Foto: Kerstin Söderlund SSMDIG026533

6 4 Utförande/Metod/Syfte I oktober 2014 grävdes ett 6 m långt, 0,8-1 m brett och 0,5-0,6 m djupt schakt. Schaktet grävdes med maskin. Gårdsnivån låg på + 9,30 m ö h. I botten av schaktet framkom en stenläggning. Arbetena avbröts och ritningarna för Vinterträdgården ändrades så grundläggningsnivån minskades och det blev möjligt att bevara stenläggningen. Därefter schaktades resten av den ytan ned till stenläggningens nivå i december. Schaktet omfattade den smala cirka 2 x 5 stora ytan mellan byggnaderna längst i väster samt en 5 x 6 m stor yta på gården öster därom. Stenläggningen mättes in och fotograferades. Inga fynd tillvaratogs. 5 Undersökningsresultat Gårdsbeläggningen låg på + 9,3 m över havet. Under den framkom ett 0,4 m tjockt lager med grått sandblandat grus, därunder ett 0,1 m tjockt lager ljusgult bruk, följt av ett 0,02 m tjockt lager svart fet k-jord. I detta lager påträffades bland annat flintgods av 1800-tals typ. K-jordslagret låg ovan på en äldre gårdsbeläggning som bestod av ca 0,1 m stora stenar lagda i brun sättsand. Stenläggningen var störd av dräneringsschakt närmast byggnaderna i väster och norr. Den sluttade svagt mot Hanverkargatan där den låg på + 8,7 m ö h. Fynden i lagret ovan stenläggningen talar för att den bör ha varit i bruk under 1800-talet. I det översta, grå sandlagret framkom 1900-talsfynd, bland annat en bit av ett scoutmärke.

7 Figur 3. Schaktet och stenläggningens utbredning

8 Figur 4. Schaktet med stenläggning från sydost i december Foto John Wändesjö SSMDIG Referenser Otryckta källor SR = Stadsarkeologiskt register. Finns på Stockholms stadsmuseum. Se även Hasselmo Johnsson Kulturhistorisk konsekvensbeskrivning för Ulrika 3. Litteratur Hasselmo, M Stockholm. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer Rapport, Medeltidsstaden 17. Stockholm.