Hercules 1:1 Arkeologisk förundersökning 2013 SR 1180

Transkript

1 Hercules 1:1 GAMLA STAN, STOCKHOLM Arkeologisk förundersökning 2013 SR 1180 Rapportförfattare: Ezequiel Pinto-Guillaume och John Wändesjö

2 Omslagsbild: Riddarhuset. Västra delen vid Riddarholmskanalen. Foto Cronquist, Gustaf W:son SSMCR000123S Stadsmuseet Box Stockholm Rapportförfattare: Ezequiel Pinto-Guillaume, John Wändesjö Ritningar: Ezequiel Pinto-Guillaume Foto: Ezequiel Pinto-Guillaume ISBN Stadsmuseet 2

3 Figur 1. Undersökningsområdet markerat på registerkartan. 3

4 1 Inledning Stockholms stadsmuseum har utfört en arkeologisk schaktkontroll inom fastigheten Hercules 1:1 under sensommaren - hösten Arbetet föranleddes av att Riddarhusets västra balustrad som löper längs Riddarholmskanalen restaurerades. Vid den södra delen av balustradpartiet skulle marken grävas upp. I detta område skulle stödmuren under balustraden förstärkas och den angränsande marken dräneras. Schaktet var 11 meter långt och sträckte sig längs med terrassens balustrad (se Figur 2). Schaktet var här ca 1,05 m brett och grävdes ner till 1,5 m under nuvarande markyta. Figur 2. Schakt (grönt) och sektionsplan. 4

5 2 Administrativa uppgifter Stadsdel: Gamla Stan Kvarter: Hercules Adress: Riddarhusgränd Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning. Uppdragsgivare: Riddarhuset. Länsstyrelsens beslut dnr: SSM dnr: 4.4/3477/2013 Undersökningsperiod: Arkeologisk personal: Ezequiel Pinto-Guillaume, John Wändesjö och Helena Rosengren. Dokumentation: Digitala fotografier, 1 schaktplan, 1 plan, 2 sektioner. Dokumentationen förvaras i SSM:s arkiv. 3 Sammanfattning I samband med schaktning för restaurering av den södra delen av Riddarhusets västra balustrad som löper längs Riddarholmskanalen samt dränering av marken bakom stödmuren som fungerar som grund till balustraden har Stockholms stadsmuseum utfört arkeologiska undersökningar. Schaktet grävdes från norr till söder. Enligt beslutet från Länsstyrelsen omfattades arbetet av en arkeologisk schaktkontroll. I den första halvan av schaktet framkom enbart jordmassor från sentida utfyllningsarbeten i området. Efter 5 meters schakt förekom på 0,30-0,40 m djup resterna av grundmuren till det som hade varit Riddarhusets terrass från andra halvan av 1800-talet. Muren var 0,52 m bred och uppfört av stora granitstenar till ett djup av 0,70 0,90 m. Under denna mur löpte en annan mur av mer kompakt karaktär och byggd med regelbundna stenar som kan vara äldre. Den äldre muren kan eventuellt vara spår efter en stallbyggnad från 1680-talet. Inga fynd tillvaratogs. 5

6 4 Bakgrund Riddarhuset som ligger inom fastigheten Hercules 1:1, började byggas 1641 och stod färdigt Efter färdigställande år 1674 har det kontinuerligt skett ändringar och tillägg. I parken mot norr har det skett stora förändringar. Omkring 1680 upptogs området av trästallar och den största förändringen skedde 1870 då huset fick fristående flyglar och trästallarna revs. I slutet av 1800-talet byggdes en terrass utmed huvudbyggnadens hela norra fasad. Enligt gamla fotografier från 1925 stod terrassen kvar, men den revs före tunnelbannebygget Tidigare undersökningar Det har utförts en mängd arkeologiska undersökningarna inom fastigheten Hercules 1: upptogs ett schakt 7 m Norr om Riddarhusets östra del. Schaktet var ca 2 m brett och ca 2 m djupt. Schaktet var ca 18 m långt. I samband med undersökningen framkom rester av ett tegelvalv med en murkärna av natursten. Ingen datering föreslogs, SR 91 (Hansson, 1938) utfördes undersökningen SR 27 (Stockhaus-Englund, 1956). Schaktet grävdes vid Riddarholmens norra fasad och var ca 1,0 x 1,0 m stort. Rester av en mur och en murad källare utan någon datering kunde identifieras. Året efter det, 1957 (SR 252) i samband med schaktningar i Riddarhusets mellersta, norra del påträffades rester av en båt. Av skisserna framgår vidare att fynd av krukskärvor påträffades i Riddarhusets SV hörn. Ingen datering föreslogs. Är 1959 gjordes två undersökningar i området. Den första SR 158 (Hansson, 1959) utfördes i samband med Gatukontorets schaktning. Två gropar grävdes, 10,2 x 4 m respektive 7,8 x 3 m stora. Grop A hade överst en sandblandad fyllning och därunder allt svartare fyllning ända ner till berg. Gropen var till större delen fylld av furupålar, som var cm i diameter och i allmänhet nedslagna ända till berget. Grop B: hade samma typ av fyllning som i Grop A ner till 3 m under vattenytan där hård pinnmo vidtar. Den andra undersökningen SR 217 (Englund, 1959) utfördes i samband med schaktningar för förstärkning av kanalskoningen. Ett schakt grävdes längs med Riddarholmskanalen omedelbart väster om Riddarhuset. Schaktet var vattenfyllt. I schaktet fanns rikligt med 6

7 pålar bland annat en rad med pålar i N-S riktning i hela schaktets längd. Schaktet var ca 18 m långt och ca 3 m brett. Ingen datering föreslogs. På sjuttiotalet utfördes ytterligare två undersökningar norr om Riddarhuset genomfördes SR 83 (Persson, 1971) i samband med schakt för avlopp. Schaktet grävdes på Riddarhusets gård, från Riddarhusets norra långvägg rakt norr ut. Schaktet var 49 m långt och 1-1,2 m djupt. Rester av en stenläggning och murad källare påträffades. Ingen datering föreslogs utfördes en till undersökning SR 82 (Reissen, 1974) i förbindelse med ett schakt för avlopp. Schaktet grävdes mellan Riddarhusets flyglar och i riktning mot östra flygeln. Schaktet var ca 1,5 m djupt. Rester av stenläggning framkom, men inga fynd påträffades. Ingen datering föreslogs utfördes undersökningen SR 951 (Dyhlén, 1989) framför den östra flygeln som utgjorde ett 2 m brett och drygt 7,60 m långt schakt. Schaktet grävdes ner till ett djup av 1,8 m. I schaktets sydöstra del påträffades resterna efter en mur som var, ca 4 m lång. Ingen datering föreslogs. År 1999 utfördes ytterligare en undersökning på Riddarhusets gård SR 1336 (Hedlund, 1999) i samband med dragning av fjärrvärmeledning. Ledningsschaktet påbörjades vid västra flygelns sydöstra vägg mot själva Riddarhuset och därefter längs med huset ut i Riddarhusgränd. Vid schaktningarna påträffades murrester i schaktets sydöstligaste del, alldeles vid infarten från Riddarhusgränden. Schaktet var här ca 2,5 m brett och grävdes ned till 1,7 m under nuvarande markyta. Större delen av den berörda ytan utgjordes av gammal rörgrav. I den sydöstra delen framkom på 1,30 1,45 meters djup resterna av den södra muren till ett tegelvalv i SV-NO riktning. Muren var 0,3 m bred och uppförd av x 15 x 8-9 m stora tegelstenar i gult kalkbruk (brukprov taget). Ovanpå valvet fanns i schaktkanten resterna av en gråstensmur, som låg 0,7-1,0 m under markytan och sköt in ca 0,7 m från schaktkanten. Fastmurad i toppen av muren (0,7 m under mark) fanns en rektangulär golvsten av röd sandsten. Eventuellt kan denna sten markera en äldre golvnivå i byggnaden. Murresterna var kända sedan tidigare och dokumenterades 1938 vid schaktningar för dagvattenledningar (SR 91). I den sydvästra delen av schaktet och ovanpå gråstensmuren fanns resterna av en kullerstensbeläggning bestående av intill 0,2 m stora stenar satta i brun grusig sand. Stenläggningen var överlagrad av ett 0,4 m tjockt 7

8 raseringslager med bruk och tegel. Två fynd tillvaratogs från rörgravsfyllningen, en hel medicinflaska av glas (1700-tal?) samt ett mynningsfragment av yngre svartgods. Senast och i samband med restaurering av Riddarhusets östra balustrader utfördes 2012 en undersökning SR 1177 (Wändesjö, 2013). Schaktet började 8 meter ifrån den östra flygelns södra fasad och löpte längs med balustraden fram till Riddarhusets norra fasad. I samband med undersökningen påträffades byggnader som kan tillhöra stallbyggnader som uppfördes efter Utförande/Metod Schaktningen utfördes med grävmaskin till dess att rester av murar påträffades. Dessa framrensades för hand. Plan och sektioner från schaktet ritades för hand och nivåhöjder mättes in analogt. 7 Undersökningsresultat Direkt under Riddarhusets gårds befintliga 3-5 cm tjocka gruslager (K1) framkom ett cm tjock lager med gråbrun jord med blandad sand (K2) med rester av byggnadsmaterial i form av små bitar av murburk, cement och tegel. Under detta framkom ett 8-10 cm tjockt lager med mörkbrun jord (K3) som innehöll enstaka metalldelar i form av järnrör (2 stycken) och fragment av vitt kakel. Eventuellt kan detta lager tolkas som fyllnadsmassor från rivningen av Riddarhusets terrass någon gång mellan 1925 och Det yngsta fyndet bestod av vitt kakel med fasade kanter och dimensionerna 15 x 15 cm, som daterades till 1800-tal. Nedanför detta lager framkom ett cm tjock lager av ockragul sandig jord som innehöll några lösa små runda stenar (K4). Det nedersta lagret som fortsatte ner till schaktbotten, som låg på ett djup av 1,5 1,6 meter under Riddarhusets gårds befintliga nivå (K5), bestod av mörkbrun jord med byggnadsrester (se figur 5) i form av, hela rödbruna tegel med mått 6 x 13 x 28 cm, bitar av murbruk, tegelrör, tegelfragment, vitt kakelfragment, flera fragment av en vit marmorskiva 8

9 med en tjocklek av 2 cm, ett fragment av en röd sandstensplatta som liknade andra fragment som påträffades vid undersökningen 1999 (Hedlund 1999). Inga fynd tillvaratogs vid undersökningen. Figur 3. Sektion 1-1 mot nordväst. Omkring 6 meter nordväst om Riddarhusets norra fasad påträffades rester av en grundmur av granitsten utan murbruk (K6). Muren var 0,52 m bred och uppförd av x x cm stora stenar till ett höjd av 0,70 0,90 m. Murens överkant låg 0,35 0,40 m under markytan och på en höjd av + 3,65 till + 3,70 m.ö.h. Den övre delen av muren var kraftig raserad och utgjordes enbart av större stenar (se figur 4). Denna mur verkar vara grunden till Riddarhusets terrass som byggdes under andra hälften av 1800-talet och som kan ses avbildad i stadskartan från Under denna mur löpte ytterligare en mur (K7) som var inskjuten 0,07-0,09 m och som hade en mer kompakt sammansättning. Den var byggd med 0,18 x 0,40 cm stora regelbundna sandstenar och kalkbruk. Endast cm av murens överdel var synlig och 9

10 den fortsatte vidare ner i marken (se figur 4 och 7). Denna mur kan vara äldre och tillhöra en tidigare fas. Det kan vara en del av grunden till stallarna som fanns på gården fram till Dock är kartmaterialet lite oklart om detta, eftersom stallarna redovisas med olika form. I stadskartor mellan 1642 och 1702 visas att stallbyggnaderna sträcker sig fram till Riddarhusets fasad, men i en karta från 1805 kan man se ett utrymme mellan huvudbyggnaden och stallarna. Troligtvis kan denna äldre grundmur vara från denna period. Figur 4. Sektion 1-2 mot sydost. I den sydöstra delen av schaktet framkom resterna av en två-kammarbrunn från slutet av 1800-talet och som enligt projektledaren Henrik von Vegesack var i bruk under ett trettiotal år (se figur 8). Brunnarna hade fyllts med krossad sten. Hela den andra halvan av schaktet upptogs av brunnen och stödmurar för den tidigare terrassen och den nuvarande balustraden (se figur 9). 10

11 Figur 5. Plan över schaktet. 11

12 Figur 6. Schaktet från sydost. Foto: Ezequiel Pinto-Guillaume SSMDIG Figur 7. Mot stenmur K6-K7 från nordväst. Foto: Ezequiel Pinto-Guillaume SSMDIG

13 Figur 8. Två-kammarbrunnen från nordväst. Foto: Ezequiel Pinto-Guillaume SSMDIG Figur 9. Stöd mellan två-kammarbrunnen från sydost. Foto: Ezequiel Pinto-Guillaume SSMDIG

14 8 Slutsatser I samband med den arkeologiska övervakningen vid schaktningen inom fastigheten Hercules 1:1, nordväst om Riddarhusets huvudbyggnad grävdes ett 1 x 5 m stor schakt. Schaktet innehöll lager som kan tolkas som omrörda och påförda utfyllnadslager. Fynden från utfyllnadslagren kunde dateras till talet eller senare. På den sydöstra sidan av schaktet kom man i kontakt med två murar ovanpå varandra. Den övre muren kan vara grunden till en terrass som löpte längs Riddarhusets norra fasad mellan slutet av 1800-talet och in i första halvan av 1900-talet. Terrassen kan ses på ett foto tagen från Riddarhusbron från 1925 (se figur 10). Den nedre muren är eventuellt en grundmur till en tidigare byggnad som funnits på gården, möjligen en del av stallarna från slutet av 1600-talet eller en förändring som utförts på dessa byggnader under 1700-talet. Figur 10. Riddarhuset från Riddarholmsbron Foto: Cronquist, Gustaf W:son (SSMCR000123S) 14

15 9 Referenser Otryckta källor Muntlig källa: Henrik von Vegesack, projektledare Riddarhusets stenbalustrad i väster, september Litteratur Hamilton, A Riddarhuset. Stockholm: Riddarhuset. Hedlund, J Hecules. Arkeologisk förundersökning. Stockholms stadsmuseum Arkeologisk Rapport 1999:12, Stockholm. Wändesjö, J Riddarhusgränd. Arkeologisk förundersökning. Stockholms stadsmuseum Arkeologisk Rapport 2013, Stockholm. 15