Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin

Relevanta dokument
DOFT ÖVER KÄNSLIG HET

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor

Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Allergiker i kollektivtrafiken

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Vad kännetecknar doftöverkänslighet?

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

När skall KOL misstänkas?

SHR är. Sensorisk hyperreaktivitet och kronisk hosta några heta nyheter? Kriterier för diagnosen SHR

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea.

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Kriterier för rekommendation av målarfärg

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor.

Fler än du tror tål inte starka dofter. Välj OPARFYMERAT. Handling. Behandling

Astma och Allergipolicy

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea.

I särskola eller grundskola?

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Isocyanatrelaterade sjukdomar och besvär

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Psykosocial arbetsmiljö

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

Irritable Bowel Syndrome

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Lär dig mer om doftöverkänslighet

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum , Version 4.0

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Vad är PMS? Typiska kännetecken för PMS är aggressivitet, grälsjuka, kort stubin, irritation, depression

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

4.1 Terapeutiska indikationer Typherix används för aktiv immunisering mot tyfoidfeber av vuxna och barn från 2 års ålder.

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Information om långvarig smärta

Hosta och kärlek går inte att dölja. Italienskt ordspråk

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Selektiv mutism och dess behandling

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Uppmärksamma den andra föräldern

INFORMATION OM INVEGA

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Att arbeta med. limning av cellgummiisolering

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Drabbade av naturen hur reagerar människor?

En ny behandlingsform inom RA

Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN

Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer?

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Astma, allergi och laboratoriearbete

Hälsoaspekter vid boende

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Effektrapport Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse. Beslutad av styrelsen Organisationsnummer:

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Svår huvudvärk och arbetsliv. Svenska Migränförbundets undersökning 2013

Transkript:

Doftkänslighet -medicinska aspekter Lena Hillert Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin

-triggar känslor, minnen Dofter G -kan ge positiva upplevelser i f -kan ge negativa upplevelser ö å i n p å s t a r t s d a n r B i n g 2

Negativa upplevelser av doft Vid en del medicinska sjukdomar: Astma Migrän Känslighet varierar Vid doftkänslighet/ MCS (Multiple chemical sensitivity) - Överkänslig

Sensorisk hyperreaktivitet Hosta (men ej astma)! Kan testas med capsaicintest (Spansk peppar) =>Fler hoststötar! (vagus- och trigeminus-nerverna) Kemiska/ kemestetiska sinnet Förekomst 6% Vanligare vid doftkänslighet

(Särskild) miljökänslighet Inte en medicinsk diagnos (Diagnostisk test saknas, inga kända biologiska markörer) Heterogen grupp Gemensam faktor: Attribuering till en miljöfaktor -Benämning baserad på denna rapporterade känslighet!

??? Jag är trött, yr, varm..

Jag har blivit Elöverkänslig/ Doftkänslig!

Miljökänslighet -Gemensamma faktorer (för aktuella rekommendationer: (Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, AMM ) Informera Utreda Intervenera) 1. Ej specifik sjukdom (diagnos?) 2. X är inte en identifierad orsaksfaktor 3. Indikation på olika bidragande orsaksfaktorer 4. Alternativa förklaringar kan ofta identifieras 5. Symptom skulle kunna triggas genom betingad stimulus/ nocebo 6. Undvikande av rapporterad besvärsutlösande faktor inte enda vägen till minskade besvär 7. Positiv effekt av olika interventioner och behandlingar

MCS Arbetskriterier, Cullen 1987 1. Förvärvat tillstånd, identifierbar debut 2. Symptom från flera organsystem 3. Symptomen varierar med grad av exponering 4. Symptom utlöses av kemiskt skilda ämnen 5. Symtom utlöses av identifierbar exponering 6. Utlöses vid mycket låga nivåer av luktande ämnen 7. Avsaknad av kliniskt undersökningsfynd som kan förklara hela symptombilden Flera definitioner finns, inkl t ex kroniskt tillstånd 9

Symptomutlösande exponeringar hos personer med doftutlösta symptom % 100 80 Svåra besvär Lindrigare besvär 60 40 20 0 Parfym, rakvatten, deodorant Bilavgaser Rengöringsmedel Nytryckta tidningar Vedeldning Aceton, lim, märkpennor Nya möbler Berg et al, 2009 10

Symptom Ingen definierad symptombild Vanliga symptom: centrala nervsystemet (huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter, yrsel) andningsorganen (slemhinneirritation, tryckkänsla i bröstet) magtarmkanalen (illamående) (Förändrat beteende, livssituation) 11

MCS Förekomst Rapporterad förekomst varierar Ex: -mår dåligt 33% (USA; Meggs et al 1996) 25% (Australien; NSW Dept of Health 2003) -mer känslig/allergisk 16% (USA; Kreutzer et al 1999) -kroppen reagerar omedelbart 9% (Tyskland; Hausteiner et al 2005) Vanligare hos kvinnor 12

MCS Förekomst Palmquist et al, 2014 13

Miljökänslighet -Gemensamma faktorer (för aktuella rekommendationer: (Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, AMM ) Informera Utreda Intervenera) 1. Ej specifik sjukdom (diagnos?) 2. X är inte en identifierad orsaksfaktor 3. Indikation på olika bidragande orsaksfaktorer 4. Alternativa förklaringar kan ofta identifieras 5. Symptom skulle kunna triggas genom betingad stimulus/ nocebo 6. Undvikande av rapporterad besvärsutlösande faktor inte enda vägen till minskade besvär 7. Positiv effekt av olika interventioner och behandlingar

Bakomliggande orsak(-er)? Kan ej förklaras av känd toxikol. mekanism Besvär utlöstes i provokationsstudier av dofter, ej enbart kemikalier Normala lukttrösklar Ökat luftvägsmotstånd i näsan Central sensitisering? Hyperventilation? Ökad reaktivitet i autonoma nervsystemet? 15

Betingning Symptom kan utlösas av betingad stimulus/ nocebo Nocebo -Kognitiva modeller för utveckling av kroniska symptom: Anything that serves to increase symptom focused attention will contribute to the development and maintenance of medically unexplained symptoms! (Brown, 2004)

Media/ Risk perception (Modern hälso-oro.) 1. Attribueringsmodell: Symptom + Attribuering => Ssk miljökänslighet 2. Nocebomodell: Notera triggerfaktor + Neg. förväntan => Ssk miljökänslighet

Kartläggning: helhetsbild Samverkande faktorer: Till slut rinner det över... Annan sjukdom Miljöfaktor? Stress

Miljökänslighet -Gemensamma faktorer (för aktuella rekommendationer: (Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, AMM ) Informera Utreda Intervenera) 1. Ej specifik sjukdom (diagnos?) 2. X är inte en identifierad orsaksfaktor 3. Indikation på olika bidragande orsaksfaktorer 4. Alternativa förklaringar kan ofta identifieras 5. Symptom skulle kunna triggas genom betingad stimulus/ nocebo 6. Undvikande av rapporterad besvärsutlösande faktor inte enda vägen till minskade besvär 7. Positiv effekt av olika interventioner och behandlingar

Stimulus (Förstärkning av) Symptom, t ex hud besvär Stress, oro (Tidigare erfarenhet, information) Tolkning av symptom/attribuering Ond cirkel Undvikande (hjälplöshet) Konfirmations bias (uppmärksamhet) Alternativa tolkningar Coping (kontroll)

Riskkommunikation Olika former av kunskap Enskilda individers erfarenhet - Jag vet Resultat i vetenskapliga studier (systematiskt prövad inom teoretisk ram) - Vi vet inte..

Generell kunskap Systematisk prövning Individuell erfarenhet? Generella åtgärder ( gränsvärden / begränsningar ) Individanpassade åtgärder

Dofter Att ha och inte ha. Drabbade mår dåligt (astma, migrän, doftkänsliga/mcs) Stora konsekvenser pga undvikande Många faktorer påverkar besvärsbild 23

Tack för uppmärksamheten! Frågor Kommentarer lena.hillert@ki.se