Integrering mellan Svenska - Bild - NO VIOLA SIRLAND AKTIONSLÄRANDE Forskande lärare i skolans vardagsverksamhet 1
2
VIOLA SIRLAND Integrering mellan Svenska - Bild - NO Aktionslärande 2003-2004 3
4 Aktionslärande 2003-2004 2005 Viola Sirland
Innehållsförteckning Inledning och problemställning... 9 Bakgrund... 9 Riktlinjer i läroplanen, Lpo 94 (sid.14) är bl.a. följande:...10 Varför ett förändrat arbetssätt...11 Problemställning...12 Ramar och kultur...12 Skolan...12 Tema kärlek...14 Förutsättningar...14 Innehåll...14 Genomförande...15 Redovisning...16 Aktionslärande...17 Höstterminen 2004...17 Kärlekstema i klass 93...19 v. 39...19 v.40...19 v.41... 20 v. 42... 20 v. 43... 21 v. 44... 21 v. 45... 21 v.46... 21 Utvärdering... 22 Vad har jag lärt mig... 23 Utvecklingsmöjligheter... 23 Litteraturlista... 24 Pensumlista... 24 5
6
Förord Dette heftet inneholder en prosjektoppgave som er skrevet våren 2002 på studiet i Aksjonslæring i regi av Universitetet i Tromsö. Studentgruppen har bestått av 24 lærere i grunn-og videregående skoler,førskolelærere og fritidspedagoger fra Gotland kommune. Studiet er på 10 vekttall (20 poeng) og har vært organisert som et deltidsstudium over tre termin.studiet har bestått av tre studiesamlinger og fire videokonferanser. Mellom samlingene har studentene vært organisert i lokale samarbeidsgrupper. Arbeidet i disse gruppene har bestått i å re flektere over egne praksiserfaringer i møte med teori som har vært presentert på samlingene.studentenes eget utviklingsarbeid på sin arbeidsplass har vært utgangspunktet for prosjektoppgavene. Prosjektoppgavene utgjør den skriftlige delen av eksamen på studiet. Mellom samlingene har Tjelvars datanett värt flittig brukt som kommunikasjonskanal. Det har vært spennende for oss på Universitetet i Tromsö å samarbeide med studentene. De har vært engasjerte og aktive medspillere under hele studiet. Tromsø den 16.6.2005 Eli Moksnes Furu Prosjektleder Tom Tiller Professor 7
EXAMENSARBETE Aktionslärande 20 p Ht 2004 TROMSØ UNIVERSITET Institutionen för lärande och praktisk pedagogik Viola Sirland 8
Inledning och problemställning Bakgrund Jag är född 1951 i Ed i Dalsland och tillhörde den generation, som har väldigt olika skolbakgrund, beroende på vilken del av landet man bodde i. Skolgången började med 6-årig folkskola och sedan 4-årig realskola. Mina fortsatta studier skulle egentligen ha bedrivits på gymnasiets humanistiska linje med estetisk inriktning. Eftersom antalet sökande var för få detta läsår utgick den estetiska inriktning och jag sökte en dekoratörsutbildning, för att få utveckla min konstnärliga ådra. Sedan blev det en ettårig konstskola och därefter en 4-årig bildlärarutbildning. Under min realskoletid gillade jag inte historia, eftersom det bara handlade om kungar och årtal. Dekoratörsutbildningen innehöll konsthistoriestudier och min lärare påvisade paralleller med litteraturens, musikens, teaterns och samhällets historia. Denna undervisningsmetod fick mig att uppskatta historieämnet och gav mig insikten om de olika sambanden i historien. Denna erfarenhet satte djupa spår i mina tankar om inlärning i avseendet att se samband och få insikt om t.ex. andra världskrigets utveckling ur skilda perspektiv, såsom samhällsstrukturer och kulturella verk. Insikten från konsthistorieundervisningen har sedan dess alltid funnits i bakhuvudet, när jag reflekterat, diskuterat och argumenterat om inlärning. Jag utbildade mig till bildlärare på Bildlärarinstitutet vid Konstfackskolan i Stockholm, 1971-1975. Under dessa studieår insåg jag, att jag ville undervisa i ytterligare ett ämne, nämligen svenska. Under 1970-talet fanns det emellertid inget samarbete mellan Stockholms Universitetet och Konstfackskolan i Stockholm, för att kunna kombinera ämneskombinationen bild och svenska. Därför undervisade jag under många år, som s.k. ettämneslärare. I mitten av 1990 talet förhandlade de fackliga organisationerna igenom beslutet att ettämneslärare skulle få vidareutbilda sig till tvåämneslärare. 1996-1997 fick jag förmånen att studera och läsa svenska och litteraturhistoria tillsammans med lärarstuderande på Lärarhögskolan i Visby. Under detta år funderade jag mycket på läroplanens intentioner om inlärning. I läroplanen, Lpo 94 (sid. 7) betonas följande i skolans uppdrag: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Eleverna skall få möjlighet att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem. Eleverna får väldigt många överblickar, men sammanhang saknas ofta, eftersom undervisningen oftast bedrivs traditionellt, ämne för ämne utan samarbete eller integrering. I läroplanen, Lpo 94 (sid. 7) betonas dessutom följande i skolans uppdrag: I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska och tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Under kunskaper i läroplanen, Lpo 94 (sid. 11) föreskrives: 9
Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. En av förutsättningarna för att ovanstående mål skall uppfyllas är integrering mellan olika ämnen, vilket förutsätter att lärarna samarbetar och planerar undervisningen tillsammans. Elevernas delaktighet i planeringen bör förekomma och de skall få verktyg att kunna ta eget ansvar. Genom detta arbetssätt ges eleverna möjlighet att ta in fakta med olika infallsvinklar, vilket ger förståelse och färdighet och i förlängningen förtrogenhet. Två av medlemmarna i reflektionsgruppen, Jan Luthman och Thomas Karlsson, lärare på fordonsprogrammet på Christopher Pohlhemsgymnasiet i Visby, skapar förutsättningar för samarbete mellan kärnämnena (svenska och engelska) och karaktärsämnena (fordonsämnen). Deras projektbeskrivning tangerar mitt projekt, eftersom det bl.a. handlar om samarbete mellan svenska och naturorienterande ämnen. Riktlinjer i läroplanen, Lpo 94 (sid.14) är bl.a. följande: Läraren skall samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas... Jag undrar om undervisande lärare är medvetna om innebörden i ovanstående riktlinje. Lärare skall samverka!! Under mina yrkesverksamma år har jag utvecklat mig genom att studera både bild och svenska utifrån olika infallsvinklar. Åren 1998-1999 studerade jag specialpedagogik med inriktning på elever med särskilda behov. Dessa studier gav mig ytterligare kunskap om inlärning utifrån ett helhetsperspektiv. Elever med särskilda behov har oftast koncentrationsstörningar och behöver lugn och ro. Skoldagen blir oerhört splittrad i det traditionella sättet att undervisa och det är inte konstigt, att dessa elever oftast inte fungerar i skolan. Samverkan mellan olika ämnen har alltid haft prioritet i min planering och jag har haft ganska många samarbetsprojekt under årens lopp i bl.a. bild/svenska och bild/historia, samt ett längre filmprojekt med integrering bild/svenska/ samhällsorienterade ämnen. Tyvärr har det aldrig blivit någon bestående samverkan av olika skäl. Ett av skälen belyser Rudi Kirkhaug (videokonferens januari 2004) i sitt citat: Skolmänniskor läser och förstår mycket, men har svårt att förändra och genomföra kunskaperna. Under åren 1999 2002 var jag svenskresurs för elever med särskilda behov, vilket innebar att jag följde elevernas undervisning i samhälls- och naturorienterande ämnen. Erfarenheterna från denna undervisningssituation gav mig reflektioner och insikter, som blev utgångspunkt för mitt projekt. Jag fick under denna tid insikt i kursplanen för naturorienterande ämnen och insåg att bild och naturorienterande ämnen har många beröringspunkter. De är laborativa ämnen med olika inslag av teori och arbetsområden med givna beröringspunkter är t.ex. fysik/ ljus och färglära eller biologi/sex och samlevnad och reklam/ bildanalys. En självskriven samarbetspartner är svenska, eftersom ämnet är en av förutsättningarna för inlärning och utveckling. I kursplanen i svenska (sid. 1 av 5) betonas följande: 10
Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet. Avslutningsvis vill jag citera Tom Tiller (föreläsning september 2004): Vad har vi lärt av det vi gjort, är den ständiga frågan för utveckling. Varför ett förändrat arbetssätt Jag anser, att grundskolans senare del år 7-9 arbetssätt ger eleverna många infallsvinklar på olika områden, men saknar oftast sammanhang. Den röda tråden saknas och detta försvårar ibland inlärning. Undervisningen på grundskolans lägre stadier år 1-6 bedriver samverkan mellan ämnena och eleverna har erfarenheter av att arbeta integrerat. Denna erfarenhet tar vi inte vara på, eftersom undervisningen i grundskolans senare del styrs mer av timplanen och de undervisande lärarnas ämnesbehörighet. Sammanhang ger bättre förståelse och nyfikenhet att förstå och reflektera, t.ex. att tema kärlek kan belysa sammanhanget mellan det biologiska, sociala, litterära och kulturella. Många elever, framförallt flickor, tycker att naturorienterade ämnen är svårt och har en förutfattad inställning till dessa ämnen och det försvårar inlärningen. Dessa elever har oftast bestämt sig, innan arbetsområdet presenteras, att de inte förstår Detta beror till stor del på tidigare misslyckande och ibland traditionella värderingar. För att få stöd för mina påstående intervjuar jag min kollega Ing-Marie Engdahl, lärare i naturorienterande ämnen på Södervärnskolan. Intervju med Ing-Marie: Ing-Marie är född i början av sextiotalet och är ämneslärare i matematik, kemi och biologi, men undervisar även i fysik och teknik. Upplevelserna från hennes egen undervisning i de naturorienterande ämnena på högstadiet var demonstrationer och fylleriövningar på arbetsblad. Hon utförde inte uppgiften, eftersom det bara blev fel. De rätta svaren skrev Ing- Marie ner, när läraren hade genomgång. På gymnasiet och universitetet hade hon däremot inspirerande biologilärare. Efter tjugo år som lärare i naturorienterande ämnen formulerar Ing-Marie följande sentens: Att undervisa i naturorienterande ämnen på högstadiet är en ständig kamp mellan att göra något nyttigt och begripligt och att få eleverna att nå målen. Pojkar är duktigare i fysik och teknik, eftersom de traditionellt är mer bekanta med ström, lampor etc. Dessutom vågar pojkarna experimentera under laborationer och är inte rädda för att misslyckas. Flickor är duktigare och har större intresse för biologi än pojkar. Kemi är könsneutral, eftersom eleverna, oavsett kön, har inga eller få förkunskaper om ämnet. I kemi är flickorna bättre på att plugga, medan pojkarna tar för sig vid laborationer och är inte rädda för att misslyckas, samt vågar experimentera. De naturorienterande ämnena är laborativa, men begränsas p.g.a. att undervisningen bedrivs i helklass. Undervisningen bedrivs ibland enligt korvstoppningsmetoden, eftersom ämnesområdena är tidsbestämda. (Se bilaga 1, no-schema) Den pedagogiska utvecklingen i de naturorienterande ämnena avstannade, när arbetslagen infördes. Konferenstiden räcker endast till att diskutera praktiska göromål, såsom inköp av material. Ing-Maries önskan är att gruppstorleken var tio elever och undervisningen utgick från elevernas vardagskunskaper, diskuterade uppslag och där alla fick komma 11
till tals. Elevernas egna upptäckter och tankar skulle vara det viktigaste. Detta arbetssätt ger eleverna insikt, vyer och a ha upplevelser, vilket eleverna sällan får i en bok eller dator, beroende på läsutvecklingsnivån. Mötet mellan människor, samtalet och intresse ger KUNSKAP. Ju snävare elevernas verklighet är desto svårare har de att få ut något av undervisningen. Samverkan och integrering mellan ämnen är bra där naturliga beröringspunkter förekommer. Vinsterna för eleverna är längre arbetspass, ingen uppdelning av ämnen, olika synvinklar och större sammanhang. I läroplanen, Lpo 94 (sid. 15) betonas under riktlinjer dessutom: Läraren skall verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, Genom att planera och samarbeta över ämnesgränserna ges eleverna möjlighet till bl.a. längre arbetspass, färre arbetsområden och redovisningar, samt mera tid till reflektion och eftertanke. Samarbete över ämnesgränserna kan leda till vad läroplanens intentioner angående god miljö och lärande förespråkar (Lpo 94 sid. 9): Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att skapa de bästa betingelser för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Jan Luthman och Thomas Karlssons projekt på fordonsprogrammet på Christopher Pohlhemsgymnasiet i Visby är ett bra exempel, där samarbetsformer mellan ämnen kommer att bidra till längre arbetspass, färre redovisningar etc. för eleverna. Problemställning Jag vill försöka frångå de s.k. traditionella undervisningsmetoderna och samarbeta/planera undervisningen med lärare i naturorienterande ämnen. Jag vill pröva nya arbetssätt som syftar till att utöka elevers intresse, möjligheter och behov av inlärning och kunskap, m.a.o. en helhetssyn. På vilket sätt kan integrering mellan bild, svenska och naturorienterande ämnen utöka elevernas intresse, möjligheter och behov av inlärning och kunskap? Ramar och kultur Skolan Min skola, Södervärnskolan, sedan tjugonio år, byggdes 1967. År 4 till 6 har flyttat till en angränsande skolenhet och utrymmet för eleverna har utvidgats, men vi är fortfarande oerhört trångbodda. Skolan är nedsliten och är åter i behov av renovering. Bildsalen blev under tidigt 90-tal två små bildsalar med ett förråd mellan salarna. Salarna används idag även till undervisning i bl.a. svenska. Alla salar utom salarna för de naturorienterande ämnena renoverades 1985, samtidigt som skolans tak eldhärjades och hela övervåningen fick saneras och målas om. Salarna för naturorienterande ämnens standard har funnits med på skyddsrondsprotokoll sedan tidigt 80-tal. Under sensommaren och hösten 2004 renoveras äntligen två salar och dessa grundutrustas för undervisning i alla naturorienterande ämnen. 12
Upptagningsområdet för skolan är relativt sett det socialt tyngst belastade på Gotland med gotländskt synsätt mätt och inkluderar nybyggda bostadsområden och många nyinflyttade familjer. Elever med invandrarbakgrund är inte många. De utger knappt tio procent av det totala elevantalet. Skolan har 580 elever och är organiserad i fem arbetsenheter. Min arbetsenhet består av två klasser i årskurs 8 och tre klasser i årskurs 9. Lärarna i arbetsenheten har stor ämneskompetens och uppfyller nästan behovet av grundskolans ämnen, med undantag av textilslöjd, trä- och metallslöjd, franska och spanska. Annika Magnusson och Meynard Johansson är mina kollegor och deltog i förra kursen i aktionslärande. I Södervärnskolans arbetsenheterna förs övervägande administrativa samtal med fokus på elevvårdsfrågor, men försök till pedagogiska samtal förekommer emellanåt. Tankar utifrån Gunnar Bergs beskrivning av arbetslag och lärarkulturer ( föreläsning februari 2004). Min arbetsenhet har sedan ett antal år tillbaka försökt se till elevernas bästa, vilket innebär att lektionerna under tre lektionspass i veckan är valbara. Dessa timmar kommer från elevens val, svenska, engelska, samhälls- och naturorienterande ämnen. Eleverna väljer årskurslöst utifrån ett smörgåsbord och aktiviteterna pågår mellan en till fyra veckor. Smörgåsbordet består alltid av någon form av svenska, engelska och matematik. Exempelvis att skriva berättelser på svenska eller engelska, se/lyssna/tolka och värdera film på svenska eller engelska, samt matematiska kluringar eller extra stöd i matematik. Dessutom försöker vi tillgodose elevernas önskemål, såsom fysisk aktivitet och bild. (Se bilaga 2) Skolledningen är positiv till utveckling av skolan och personalens kompetensutveckling, men är inga tydliga pedagogiska ledare. Vi, skolledningen och skolans personal, är dåliga på att ta tillvara kollegers nyförvärvade kunskaper efter deltagande i kurser, genomförda arbetsområden, program för klass/föräldramöte etc. Att dela med sig kunskap till kollegor är inte en tradition, som är speciellt utbredd, i skolvärlden. Läraryrket betraktas fortfarande i stor utsträckning som ett ensamyrke. Efter läsning av Skolkultur nyckeln till skolans utveckling samt föreläsning av Gunnar Berg blev jag ännu mer uppmärksam på skolans kultur och vad det står för. Synen på kunskap, elever och inlärning är inte gemensam och förmodligen är det omöjligt att få ett gemensamt pedagogiskt språk, bl.a. på grund av lärarbyten. De praktiskt estetiskt inriktade ämnena har hög status hos elever, skolledare och lärare i övriga ämnen, vilket enligt min tolkning bl.a. beror på tradition, skapad av tidigare verksamma lärare i dessa ämnen och skolans nuvarande engagerade, kompetensutvecklingsvilliga pedagoger. Naturorienterande ämnen undervisas i block, vilket innebär att eleverna läser t.ex. kemi i fyra veckor, biologi i sex veckor o.s.v. Blockläsning innebär oftast byte av lärare och ämnessal. Schemat är oerhört låst och det finns inte utrymme för samverkan och integrering. Skolans elevantal och för få ämnessalar är en bidragande orsak till det s.k. no-schemat. Det saknas nytänkande hos några drivande lärare i de naturorienterande ämnena och det är dessutom enkelt att skylla på bristen av salar. Dessa drivande lärare har mycket goda ämneskunskaper och verkar förespråkar receptet mer av allt, som Tom Tiller belyser i sin bok Aktionslärande (sid.186):... man skall göra mer av allt. Det skall vara mer kunskap, fler lektioner, fler ämnen, mer undervisning, mer disciplin, mer kontroll, fler prov.... Undervisningstiden varierar och det innebär mer undervisningsfri tid vissa perioder, vilket kan uppfattas som positivt. (Se bilaga 1) 13
Tema kärlek Förutsättningar Arbetsområdet tema kärlek skulle ha startat under vårterminen 2003, men på grund av olika skäl fungerade det inte enligt tidsplanen och rent schematekniskt, samt brist på salar. Antalet klasser föregående läsår var fler än nuvarande läsår och under april månad blev skolans personal informerade om att klass 89 med endast 12 elever skulle splittras till årskurs 9. Blivande klass 93 skulle få ta emot två elever och därför valde vi mentorer att påbörja tema kärlek under höstterminen istället. Eleverna blir informerade om att temat kärlek är flyttat till höstterminen i årskurs 9. Detta beslut försvårar min redovisning, men belyser samtidigt min vardagssituation som lärare. Min kollega och jag hanterade vardagsproblem utifrån elevperspektiv, eftersom vi ansåg, att arbetsområdet var viktigt och att alla skulle få likvärdiga förutsättningar. Samtidigt reflekterade jag över Gunnar Bergs (föreläsning, februari 2004) tankar om professionellt arbete: Professionellt arbete blir det, när man erövrar friutrymmet, m.a.o. förvaltar vardagsproblem. Jag erövrar friutrymmet ganska ofta, om vi utgår från ovanstående tolkning. Kunde jag inte hantera vardagsproblem, skulle jag förmodligen ha stora problem med elevrelationer. Min planering får inte vara så styrd, att elevers inlägg och funderingar skapar hinder istället för möjligheter. Under ett lektionspass förra veckan diskuterade klass 93 och jag döden. Det var eleverna som förde det på tal, eftersom två elever förlorat sin mormor respektive farfar den gångna veckan, samt att en elev har en döende farfar i cancer. Eleverna skulle egentligen ha arbetat med kärlekstemat, men diskussionen kring döden kändes angelägnare. Döden har ganska mycket att göra med samlevnad, vilket eleverna kom fram till under diskussionen, tex. hur klarar sig den som måste leva ensam? Existentiella frågor måste diskuteras, när de är aktuella. Innehåll Söka fakta om o könsorganen o könssjukdomar o preventivmedel o kärlekspar. Läsa skönlitteratur o noveller o romaner: Spelar roll - Hans Olhsson eller En liten kärlekssång - Michelle Magorian Intervjua o en gift släkting Skriva med egna ord o fakta o textanalys o novell o bearbetning av utbildningsprogram och film 14
Diskutera o etik o moral o värderingar om sex och samlevnad Se, tolka och värdera o program från UR, Utbildningsradion, STOP! om Sex: Stop! Kroppen, Utseende Identitet Förälskelse Om sex och samlevnad Sex, drugs and rock n roll o filmen Hip Hip Hora. Bild o teckna/måla egna illustrationer o illustrera text med bilder, collage, foto, konstbilder etc. o välja bild till redovisningen och motivera valet Musik o välja musik till redovisningen och motivera valet Tala/Lyssna o muntlig redovisning Genomförande Projektet genomförs endast i klass 93, där Ing-Marie Engdahl och jag är mentorer. Ing- Marie undervisar i alla naturorienterande ämnen, med andra ord biologi, fysik, kemi och teknik. Aktionen kommer att genomföras under sju veckor under höstterminen 2004. Lektionspassen i bild, svenska och naturorienterande ämnen ligger i anslutning till varandra, vilket ger eleverna långa arbetspass. Vår biträdande rektor Ingmar Davidsson, som är schemaläggare på Södervärnskolan, har tillgodosett vårt önskemål för klass 93, eftersom han var medveten om vårt planerade samarbete. (Se bilaga 3, schema) Tre sammanhängande lektionspass under två fredagar har använts för att se program från UR, Utbildningsradion och filmen Hip Hip Hora. Programmen heter STOP! Om Sex och Hip Hip Hora är Teresa Fabriks debutfilm. Arbetet kommer inte att innebära en dubbelloop, utan snarare ett antal singelloopar, då det gäller att skynda långsamt för att genomföra förändring på lång sikt. Under videokonferensen (8 januari 2004) förmedlade Rudi Kirkhaug ovanstående begrepp och de innebär följande: Dubbelloop Vad är det vi gör? - leder till förändring. Singelloop - vardagliga ting leder till förbättringar. Undervisningen bedrivs idag ganska traditionellt både i bild, svenska och naturorienterande ämnen. Traditionell undervisning består av olika lektionspass i olika ämnen med skilda innehåll, eller likartade innehåll utan samverkan mellan lärarna. Min önskan inför framtiden är en samverkan mellan bild, svenska och naturorienterande ämnen i alla årskurser, där naturliga beröringspunkter existerar. Samverkan mellan ämnena bör leda fram till gemensam planering för vissa perioder under läsåret, för årskurs 7 9. 15
Ing-Marie och mitt samarbete kommer att fortsätta och vi kommer att planera fler arbetsområden tillsammans. Men det gäller att bearbeta övriga kolleger i naturorienterande ämnen till att se nyttan med ett samarbete och att det för med sig positiva effekter för elevernas inlärning. Jag får ta första steget och initiera ett samarbete i fler klasser, när eleverna t.ex. läser sex och samlevnad eller miljö. Jag skall även introducera dem i de djärva tankarna kring Gunnar Bergs Frirumsmodellen. (Skolkultur nyckeln till skolans utveckling, sid.13). Det finns uppenbarligen ett frirum (outnyttjat handlingsutrymme), men tar vi tag i det och utnyttjar det efter bästa förmåga? Tillsammans kan vi samverka och enligt Gunnar Bergs tes: Ta befäl över frirummet! Dessutom borde elevernas inställning till de naturorienterande ämnena ge undervisande lärare indikation på att något måste förändras. Tråkigt nog upplevs inte bild och svenska heller som speciellt intressanta.i Skolverkets Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 Sammanfattande huvudrapport (sid. 63) står följande; Generellt anger eleverna ett större intresse för praktiskt-estetiskt inriktade ämnen än de teoretiskt inriktade. Undantagen är bild som hamnar i mitten och engelska som beskrivs som ett av de mest intressanta ämnena, se diagram 2.1. De ämnen eleverna uttrycker störst intresse för är musik, idrott och hälsa samt engelska. I dessa ämnen anger 85 procent att ämnet intresserar dem och 43-57 procent anger att påståendet stämmer mycket bra. Kemi, fysik och matematik utgör den andra motpolen. Runt 55 procent upplever dessa ämnen som intressanta. Denna bild bekräftas delvis av lärarna. Lärarna i matematik, fysik och kemi anger störst andel omotiverade elever. Lärarna i engelska, idrott och hälsa, slöjd och hem- och konsumentkunskap och musik anger störst andel motiverade elever. Redovisning Elevernas arbete skall utmynna i en skriftlig dokumentation med visuella och hörbara inslag. Redovisningen blir också ett inlärningstillfälle, eftersom det kan ske på många olika sätt. Klass 93 skall hålla ett kort muntligt föredrag med skriftliga stödord eller helt utan minnesstöd med illustrationer i form av egna eller andras bilder, samt egen vald musik. Ett av målen med temat är att alla eleverna skall känna sig trygga och våga redovisa i helklass. Bengt- Erik Andersson skriver i boken Spräng skolan (sid. 66): Att frimodigt våga tala inför andra människor är en viktig förmåga i dagens samhälle. Många människor är idag paniskt skräckslagna inför möjligheten att tvingas tala inför grupp. Det är därför oerhört viktigt att ge alla barn och ungdomar från tidig ålder en systematisk träning i detta. Några elever känner obehag för muntliga redovisningar, men är inte ovilliga att träna upp sin förmåga. Eleverna får välja ett avsnitt ur den skriftliga dokumentationen till den muntliga redovisningen. Detta innebär att redovisningen kan handla om preventivmedel eller analys av en skönlitterär bok om homosexualitet. Elevernas val av bilder och musik kommer att bli spännande och de skall dessutom motivera valen. Redovisningarna kommer att ske vecka 49, efter två veckors prao och kommer tyvärr inte att redovisas i rapporten.. Prao är förkortning på Praktisk arbetslivsorientering, som ger eleverna möjligeter att pröva på olika yrken under tillsyn av handledare under två veckors tid i årskurs 9. 16
Aktionslärande Syftet med att delta i aktionslärande, är att ta vara på chansen att genomföra en förändring utifrån mina tidigare erfarenheter om beröringspunkterna i undervisningen i bild, naturorienterande ämnen och svenska, samt att arbeta tillsammans med min kollega Ing-Marie Engdahl. Jag bad Ing-Marie att söka kursen tillsammans med mig, men henne sociala situationer under denna period tillät inga studier. Det var tråkigt, men jag beslöt att göra en egen ansökan. Dessutom hade mina kolleger Annika Magnusson och Meynard Johansson (deltog i förra kursen i aktionslärande) påtalat positiva förbättringar i sitt sätt att arbeta, genom föreläsningar, reflektionsgrupper etc. Introduktionen och föreläsningarna under hösten var mycket inspirerande och det grämer mig, att jag har varit dålig på att dokumentera min skolvardag både visuellt och skriftligt. Nerskrivna tankar och funderingar kan vara en positiv inspirationskälla, när vardagen känns motig och själen behöver påfyllning Inköpet av en digitalkamera skall förbättra det visuella dokumenterandet, men jag måste dessutom ge mig mer tid att skriva varje dag. Jag brukar rensa huvudet genom att promenera och bearbeta glädjeämnen och problem. Det vore bra om jag nedtecknade dessa tankar, när promenaden var avslutad. Reflektionsgruppen, som har en bra sammansättning, med representanter från förskola till gymnasiet har varit och är ett oerhört bra stöd. Vi ger varandra konstruktiv kritik och medmänskliga råd, när någon är i behov av det genom samtal och meil. Henrik Hammarskjöld, en av deltagarna i reflektionsgruppen, ordnade en konferens på Tjelvar enbart för reflektionsgruppen, som medlemmarna i gruppen haft tillgång till att läsa och besvara. Dokumentationen sker genom min försorg, loggboksskrivande och digitala bilder. Eleverna kommer att få besvara ett antal frågor om arbetsområdet under de sista lektionspassen. Några elever kommer att intervjuas under arbetes gång och urvalet sker ur genusperspektiv. Varför väljer jag dessa metoder? Jag vill få inblick i deras tankar om arbetsområdets innehåll, tidsaspekten, redovisningsformen etc. Frågetyperna kan se ut på följande sätt: o Ge exempel på vad som är positivt/negativt att arbeta i projekt där bild, biologi och svenska integreras. o Ge exempel på fördelar/nackdelar med detta arbetssätt för dig som elev. o Ge exempel på vad har du lärt dig/inte lärt dig. Höstterminen 2004 Föreläsningarna och handledningen i början av september var oerhört givande och gav mig en kick att både dokumentera och skriva. Jag införskaffade boken Spräng skolan av Bengt-Erik Andersson och läste den snabbt, med andra ögon än tidigare. Bengt-Erik Andersson är kritisk till dagens skola och har en vision om att förändra den. Han bekräftar Gunnar Bergs tankar om skolans skolkulturer, som avspeglar åsikter om bl.a. kunskap och inlärning. Jag anser att gå i skolan är elevernas arbete och att det är deras skyldighet mot sig själva, att anstränga sig och försöka göra sitt bästa oavsett förmåga. Bengt- Erik Andersson delar min uppfattning, men menar även att skolan av idag är en förvaringsplats och att skolan endast är till för individen och det är dennes ensak om han lär sig vissa saker i skolan eller inte. I hans bok Spräng skolan (sid. 48) föreslår han följande: 17
Låt oss vända på resonemanget. Om vi i stället säger att samhället behöver välutbildade människor för att kunna fungera, människor som behärskar olika kunskaper och färdigheter, och skolans uppgift är att ge oss detta, kan vi göra de unga meningsfulla för samhället. Deras uppgift blir...... Det är därför inte mer än rätt att de betalar tillbaka till samhället genom att göra bra ifrån sig i skolan. Att gå i skolan blir då en samhällsuppgift, ett arbete lika viktigt som vilket annat arbete som helst, som man har i vuxen ålder. Och som varje arbetsgivare kan kräva att hans anställda gör ett bra arbete, kan också skolan kräva att eleverna gör ett bra arbete. Samhället behöver välutbildade människor, men tar dagens skola hand om den inlärningspotential eleverna förfogar över? Barnens avtagande nyfikenhet har jag funderat mycket över och läsningen av Spräng skolan aktualiserar problematiken. Att bibehålla elevernas nyfikenhet handlar oerhört mycket om synen på kunskap. Bengt-Erik Andersson (Spräng skolan, sid. 65) ställer följande fråga om kunskap: Är kunskap något fast och för en gång givet eller är det något som får sin mening genom själva sökprocessen, reflextionen och den personliga tolkningen? Jag förespråkar den senare tolkningen och anser att integrera bild, svenska och naturorienterande ämnen ger eleverna möjligheter till detta. I Kunskap genom bilder (Ylva Dahlman, sid. 125) redovisas en tilltalande åsikt om kunskap av den amerikanske filosofen och pedagogen John Dewey (1859-1952), som tilltalar mig: Dewey exemplifierar kunskap med doften av en ros. De förändringar som doften ger upphov till startar i medvetandet. Den handling som detta leder till... är vad vi upplever. Nu menar Dewey att doften inte bara tillhör rosen...... Att känna igen något är en påminnelse om en tidigare erfarenhet. Rosens doft påminner om något mer. Inspirerad av ovanstående litteratur påbörjas äntligen projektet med fokus på följande: Ge eleverna möjligheter att genom tema kärlek se sammanhanget mellan bild, svenska och biologi. Att träna eleverna att ta eget ansvar, genom att låta dem planera lektionstidens innehåll. Att eleverna skall känna sig trygga och våga redovisa i helklass. Nästkommande är utdrag från anteckningar och loggskrivande om arbetet med kärlekstemat, samt erfarenheter från litteraturläsning, frågeformulär och intervjuer. 18
Kärlekstema i klass 93 v. 39 Klass 93 består av 22 elever, 9 flickor och 13 pojkar. Elevantalet i klassen har förändrats sedan årskurs 8. Två elever har flyttat och tre elever har tillkommit, två pojkar från tidigare klass 89 på Södervärnskolan och en flicka från en skola på landet. Ing-Marie och jag väljer att inte ha gemensam introduktion, för att eleverna skall få en bättre överblick över arbetsgången och vad som skall utföras i de olika ämnena. Min introduktion börjar med musik och vi gör en gemensam tankekarta om kärlek. Tankekartor skapar struktur och underlättar arbetet att följa egna och andras tankar. All information om arbetsuppgifter och betygskriterier får eleverna anteckna i sina kollegieblock, eftersom skriftspråket lagrar tanken och frågor som rör uppgifterna ställs under tiden de skriver. Det tar tid, men det är det värt, eftersom all fakta finns i deras egna böcker och de har tillgång till all information vid behov under arbetets gång. Betygskriterierna diskuteras och jag blir glad när några flickor påpekar, att de skall arbeta för högre betyg än G. En elev kommenterar, att jag ofta påpekar, att gå i skolan är deras arbete och att det är deras skyldighet mot sig själva, att anstränga sig och försöka göra sitt bästa oavsett förmåga. En uppfattning som jag belyst tidigare i min rapport. Eleverna väljer skönlitteratur och böjar läsa. Nästan alla pojkar valde Spelar roll av Hans Olhsson. Några pojkar tänker högt under tiden de läser och uttrycker fasa över bokens innehåll, eftersom den handlar om homosexualitet. Övriga elever läser En liten kärlekssång av Michelle Magorian. Boken skall vara utläst senast vecka 42. Jag väljer att lägga mig i deras planering och bestämmer detta delmål, eftersom jag av erfarenhet vet att några av eleverna i klassen har svårt att planera sitt läsande av skönlitteratur under längre arbetsperioder. Givna delmål är bra och struktur måste ingå som en del i projektarbetet. Det är min skyldighet som pedagog att ge eleverna verktyg och ramar för att söka och tillägna sig kunskap. v.40 Veckans första lektion börjar med ett meningsutbyte mellan Gustav, en av de nytillkomna pojkarna, och mig. Gustav kan inte förstå, varför han inte skall ha bild, som det står på schemat. Jag förklarar och han går muttrande iväg för att hämta böcker. I efterhand förstår jag att han reagerade, eftersom han inte hade kunskap om vårt sätt att samarbeta och spola schemat. Övriga elever har varit med tidigare och känner till arbetsgången vid projekt. Vi lyssnar på musik och jag visar konstbilder ur Tusen och en värld ( konstpedagogiskt paket för skolår 0-6). Arbetsmaterialet fungerar utmärkt även i de högre årskurserna. Bilderna är Venus och Amor olja på trä av Luca Cranach, d.ä. (1472-1553, tysk) och Spermier 1991, konstglas, 731 delar av Kiki Smith (född 1954, tysk). Bilderna är från olika tidsåldrar, utförda i olika tekniker och uttryck, men med gemensamma nämnare enligt min tolkning, nämligen sex, samlevnad och kärlek. Reaktionen om bilderna är ganska entydiga. Kiki Smiths munblåsta glasspermier är läckra, men varför gör man spermier i glas? Vi diskuterar konstnärens budskap och då blir åsikterna inte lika entydiga. En flicka förknippade bilden med oron för att bli barnlös. 19
Ska vi läsa den tråkiga bögboken? frågar Erik och börjar genast läsa. Erik har kommenterat ganska mycket om bokens innehåll, men jag har även sett honom läsa i den i korridoren efter skoldagens slut i väntan på bussen. Det är mycket snack, eftersom det är ett känsligt ämne för killar i den här åldern. Hela klassen väljer att läsa sina böcker och en knappnål hade hörts om den fallit ner på golvet. Koncentrationen varar i hela åttio minuter! Jag är imponerad och ger dem beröm. Nästa lektionspass är det gymnasieinformation av en av skolans två syokonsulenter. Några av eleverna påpekar att arbetstid har försvunnit och vi beslutar tillsammans, att de skall läsa minst två kapitel till nästkommande dag. Eleverna känner ansvar och inser att de behövde arbeta hemma. Alla elever kommer inte att fullfölja överenskommelsen, eftersom de själva får ansvara för planeringen. v.41 Eleverna väljer fortfarande att läsa under lektionstid och de utnyttjar verkligen arbetstiden. Det är oerhört lugnt och skönt. Jag känner mig frustrerad, eftersom ingen behöver prata eller rådfråga mig, vilket resulterar i att jag också börjar läsa. Efter ungefär halva lektionen öppnas dörren och vår biträdande rektor David kommer in i salen. Han nickar till mig och smyger sedan ut genom dörren igen. Eleverna reagerar inte, eftersom de tydligen befinner sig i bokens värld. Detta är en ny upplevelse för mig, när det gäller klass 93, eftersom några elever är ganska lättstörda. Jag har genomgång av hur en novell är uppbyggd och jag läser högt novellen Kyssen av Hjalmar Söderberg. Vi diskuterar novellen och eleverna konstaterar att den har alla ingredienser en novell bör ha. Även denna vecka försvinner lektionstid p.g.a. besök på den årliga Yrkesmässan. Jag lägger mig i deras planering för andra gången och ber dem att utföra intervjun till novellen till nästa vecka. Det är endast en vecka kvar till höstlovet och några elever har inte gjort intervjun ännu. Under tematid på fredagen visas program från Utbildningsradion. Programmen handlar om könssjukdomar, porrfilm och att bli ung förälder. Elevernas kroppsspråk under programmets gång avslöjar oerhört mycket deras värderingar och tankar. Några pojkar gömmer ansiktet i händerna, när det blir för känslosamt eller obehagligt. Tjejerna däremot viskar till varandra och någon uttrycker högt sitt obehag under en förlossningsscen. Eleverna diskuterar i smågrupper, som bildas spontat och vi bestämmer att fortsätta diskussionen nästa vecka. v. 42 Videovisningen från förra veckan diskuteras på no-lektionen med Ing-Marie och den var ganska laddad stundtals, när det gällde porrfilm, berättar hon för mig, när vi träffas utanför min sal innan veckans första lektion med klass 93. Vi försöker delge varandra värdefull information mellan lektionerna och beslutar ibland att träffas senare under dagen för att göra eventuella förändringar utifrån vår egen planering. Elevernas arbetsuppgifter kommer att variera och jag är förutseende och bokar en av skolans två datasalar till veckans lektioner. De arbetar med allt från fakta om preventivmedel till att skriva novell utifrån intervju. Några läser fortfarande och jag lägger mig inte i deras val av arbetsuppgift, även om jag anser att de 20
borde tex. skriva novell. Eleverna måste lära sig att ta eget ansvar och upptäcka sina misstag. Givetvis måste jag ingripa, om det skulle få oerhörda konsekvenser, men i dagsläget är det ingen fara. Lektionerna påbörjas och avslutas alltid i lektionssalen, för att alla elever skall få samma information och kunna uttrycka önskemål inför nästkommande lektion, pedagogiska och praktiska. Denna praxis har jag under alla mina lektioner och den hade från första början en kontrollfunktion, men har efter hand blivit en pedagogisk vinst och tidsbesparande faktor, eftersom jag kan förbereda mig utifrån elevernas eventuella behov inför nästa lektionstillfälle. Att arbeta i projekt, innebär god planering av mig som lärare och jag bör vara ett steg före eleverna i deras arbete. Väldigt ofta handlar det om praktiska saker, men även pedagogiska tex. olika tekniker för bildframställning. Veckan avslutas med att alla elever i vår arbetsenhet ser filmen Hip Hip Hora och får påbörja en bearbetning av filmen utifrån givna frågeställningar. (Se bilaga 4) En lugn vecka utan schemabrytande aktiviteter och några elever inser att de får arbeta på lovet, eftersom boken inte är färdigläst ännu. Jag gör två elevintervjuer. v. 43 Höstlov. v. 44 Eleverna arbetar fortfarande målmedvetet, men i slutet av veckan tröttnar några pojkar. De skall skriva novell eller göra illustrationer. Deras egen erfarenhet av förälskelse till det motsatta könet är i det närmaste obefintlig, vilket givetvis försvårar deras engagemang. Jag försöker inspirera dem genom att ge förslag och idéer. En pojke lyckas jag entusiasmera och han går till datasalen och börjar skriva sin novell. Noveller skickas fram och tillbaka via Tjelvar för hemarbete eller för bearbetning av mig. Arbets- och pappersbesparande eftersom arbetsmaterialet alltid är tillgängligt på elevernas konto. Alla skolelever, lärare och rektorer på Gotland har ett eget konto, en egen e-postadress och plats för en hemsida på Tjelvar, som är ett FirstClass (FC) system. Föräldrar erbjuds eget konto utan kostnad, om de så önskar. Två elever intervjuas och jag är imponerad av deras klarsynthet. Återkommer till detta i utvärderingen. Klass 93 blir informerade om, att jag skall vara tjänstledig nästa vecka. Jag avslutar veckan med att skriva instruktioner till vikarien, samt plockar fram fler böcker med berättelser och noveller om kärlek. v. 45 Vikarievecka. Totte, som är vikarie skriver följande kommentar om klass 93: Jag har låtit eleverna jobba väldigt fritt med sitt arbete och hoppas att de gjort framsteg. De har i alla fall skött sig jättebra. v.46 Sista veckan av projektet och några elever är i det närmaste färdiga, medan några har väldigt många delmoment kvar. Många elever vill ha hjälp och jag 21
springer mellan lektionssalen och datasalen. Det skall läsas texter, diskuteras, rådfrågas och ges inspiration i en rasande fart och det känns inte betungande, eftersom jag inte behöver ägna mig åt ordningsfrågor. Malin lämnar in sitt arbete redan på onsdagen och är oerhört nöjd med sin prestation. Jag gläds med henne och hoppas att arbetet har stärkt hennes självförtroende. Eleverna får besvara några enstaka frågor angående projektet. Jag återkommer till detta i utvärderingen. Utvärdering Skolan har ingen tradition av att dokumentera och det blev jag varse när jag letade efter litteratur. Jag hittade inte ett enda utgiven rapport på Skolverket, som handlade om integrering i bild, svenska och naturorienterande ämnen i grundskolans senare årskurser. Ylva Dahlmans avhandling (Institutionen för landskapsplanering Ultuna Uppsala) Kunskap genom bilder En studie i hur studenter inom natur- och samhällsvetenskapliga utbildningar fördjupar sin ämnesförståelse genom arbete med bilder har beröringspunkter med mitt projekt. Avhandlingen gav dessutom nya idéer till samverkan mellan bild och naturorienterande ämnen, som jag återkommer till senare i rapporten. Slutsatserna från mitt lilla projekt redovisas utifrån mina tankar efter att ha läst igenom elevernas svar från frågeformuläret, samt elevernas tankar från intervjuerna. Det övergripande målet i projektet syftar till att ge eleverna en helhetssyn genom att pröva ett nytt arbetssätt. Detta nås inte under sju veckors arbete, men eleverna känner till avsikten med arbetssättet. Eleverna har en ganska klar bild över sitt eget lärande och vad som fungerar och inte fungerar. En pojke berättade följande under intervjun: Jag lär mig mera om vi arbetar med tema och i projekt, eftersom jag frågar, diskuterar och tänker mera. Det är lättare för lärarna att få resultat (mätbara) genom prov, men jag läser bara till proven och har sedan glömt bort det mesta. Detta uttalande kan jämföras med ett elevcitat ur Ylva Dahlmans bok Kunskap genom bilder (sid. 99-100): Här lär vi oss att tänka och bearbeta. På universitet i övrigt lämnas inget utrymme till självständigt granskande, att söka det centrala eller information. Det finns en objektiv sanning och det är bara att banka in den information som ges på ett visst antal veckor. Man lär sig hur man klarar tentor men inte att se helheter och fundera över varför den kunskap vi erbjuds att ta del av är nyttig. Det går att klara en tenta utan att ha lärt sig någonting....... Verkligheten har lärt mig att kopplingen mellan högskolan och verkligheten är liten. Oberoende av ålder och skolform har deras uttalande en gemensam önskan om att tänka och bearbeta kunskap. När nya arbetssätt skall introduceras är arbetsområdets innehåll viktigt. Tema kärlek är ett ämne som berör och intresserar eleverna. De har dessutom varierande kunskaper och erfarenheter av ämnet, som berikar diskussionerna i klassrummet. Ämnesvalet är en bidragande orsak till elevernas övervägande positiva tankar om projektet. En flicka skriver följande: Kärlek, sex och samlevnad kan man mycket om och man behöver veta mycket om detta ämne och då blir det kul. 22
Arbetssättet passade övervägande delen av eleverna i klass 93 och de lyckades genomföra uppgifterna under färre lektionstillfällen än planerat. Elevernas förtroende för Ing-Marie Engdahl och mig som människor och lärare har stor betydelse för resultatet av projektet. Stöd för min åsikt ger Ylva Dahlman i sin avhandling Kunskap genom bilden (sid. 74) : Att skapa en känsla av tillit uppfattar jag som en av grunderna för att lyckas med varje form av undervisning Elevernas utvärdering av arbetsområdet är övervägande positivt och det är glädjande. De tycker att de lär sig mera, får ta eget ansvar, planera sitt eget arbete, samt bestämma när, hur och var uppgifterna skall göras. Att arbeta koncentrat med ett ämnesområde under en längre period är tillfredställande, eftersom provsituationen upplevs som stressande. Längre arbetspass är oerhört positivt och man kan anpassa tiden till vad man skall göra. Att inte ta vara på arbetstiden och att det blir lite tråkigt att arbeta med ett arbetsområde under längre tid uppfattas som negativt av några få enstaka elever. Ing-Marie och min egen roll i sammanhanget spelar roll, eftersom vi är engagerade och entusiastiska i vårt arbete. Min fråga blir obesvarad, eftersom det är svårt att se resultat utifrån enbart ett arbetsområde, men jag har skaffat mig kunskaper och viss beredskap för att fortsätta mitt förändringsarbete. Vad har jag lärt mig Jag har lärt känna engagerade och positiva kolleger och kursledare. Jag uppskattar den energi och kraft som kursupplägget i aktionslärande har förmedlat till mig som person, vilket ger mig styrka att fortsätta förändringsarbetet. Jag har lärt mig att reflektionsgruppen är en stor resurs och styrkan är att vi representerar olika stadier och ämnen. Jag har insett värdet av att dokumentera min skoldag både skriftligt och visuellt. Jag har insett att det är viktigt att stanna upp och reflektera över det som händer i skolan. Jag har lärt mig att tyst kunskap duger som referens. Utvecklingsmöjligheter Jag skall fortsätta och utveckla integrering mellan bild, svenska och naturorienterande ämnen tillsammans med min kollega Ing-Marie Engdahl. Läsningen av Ylva Dahlmans avhandling Kunskap genom bilder har givit mig ytterligare inspiration att integrera bild, svenska och naturorienterande genom att tex. fördjupa kunskaper i naturorienterande ämnen genom bilder och loggboksskrivande. 23
Litteraturlista BERG GUNNAR 2000: Skolkultur, Gothia KIRKHAUG RUDI 2004: Videokonferens, Visby TILLER TOM 1999: Aktionslärande, Runa Pensumlista ANDERSSON BENGT-ERIK 1999: Spräng skolan, Brain Books, sid. 1-111 DAHLMAN YLVA 2004: Kunskap genom bilder, Institutet för landskapsplanering Ultuna, sid. 1-227 Uppsala SKOLVERKET 1999: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, sid. 1-19 SKOLVERKET 2000: Kursplaner, http://www.skolverket.se - bild, sid. 1-3. naturorienterande ämnen, sid. 1-4, svenska, sid. 1-4 SKOLVERKET 2004: Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 Sammanfattande huvudrapport, sid. 37-70 24
25
26
27
Ny kompetens i en ny tid Universitet, högskolor och forskning är utomordentligt viktiga komponenter i skolutvecklingen. Samverkan mellan lärare och forskare behöver därför stärkas och intensifieras. Att integrera forskning och utvecklingsarbete i skolans vardagsverksamhet blir därför utomordentligt viktiga inslag i lärarnas kompetensutveckling. Detta är vidare av stor betydelse för att stärka läraryrkets profession och attraktivitet. Mötet mellan lärare och forskare, mellan praktik och teori, erbjuder spännande möjligheter till lärande, skolutveckling och kvalitetshöjning, något som på sikt kan leda till nya utvecklings och karriärvägar för lärare. Barn- och utbildningsförvaltningen på Gotland har, i samarbete med Högskolan på Gotland och Universitetet i Tromsö i Norge och professor Tom Tiller utarbetat och genomfört en 20-pängsutbildning i aktionslärande för lärare på alla stadier. Förutom studier i aktionslärandets teori och praktik utgår utbildningen från lärarens eget forsknings/utvecklingsprojekt i den egna vardagsverkligheten, dvs utvecklingsprojekt som är av vikt för rektorsområdet/förskoleområdet. Barn- och utbildningsförvaltningen i Gotlands kommun vill således, i nära samarbete med forskare vid universitet och högskola, ta ett unikt samlat grepp över skolutveckling på lång sikt och etablera nätverk för skolutveckling. Ambitionen är att påbörja en kontinuerlig process som gör utvecklingsarbetet till någonting ständigt pågående i verksamheten. Drivkraften i denna utveckling ligger i samarbetet mellan lärare och forskare. Genom att på detta sätt stimulera skolans egna aktörer att utforska verksamheten och reflektera över den ökar intresset för skolutveckling väsentligt. Aktionslärande ger lärarna redskap för kontinuerlig utvärdering av och reflektion över den egna undervisningens kvaliteter. Att reflektera på djupet över undervisningen i dag är en utomordentligt viktig insats för att kunna möta morgondagens krav på undervisning och lärande. Hans-Erik Ekengren Rektor och kompetensutvecklare Utvecklingsavdelningen Barn- och utbildningsförvaltningen Ann-Kristin Munter Rektor Annika Svensson Hörsne skola Cecilia Henriksson Norrbackaskolan Charlotte Thellman/ Maria Evensen Fole skola Gunnel Samuelsson BUF Henrik Hammarskjöld Alléskolan Jan Luthman/Thomas Karlsson Christopher Polhemgymnasiet Karin Ek-Olofsson Förskolan Bullerbyn Karin Sandqvist Sanda skola Kerstin Nielsen-Mårderyd Garda skola Kerstin Österberg Rone skola Maud Milton Hejde skola Monica Bäckstsäde Klinteskolan Siv Häglund Högbyskolan Stefan Einarsson Christopher Polhemgymnasiet Stina Montan/Lizz Jillhed Terra Novaskolan Vicky Lindeborg Stånga skola Wiola Sirland Södervärnsskolan Rapporter Hur kan man utveckla rektors pedagogiska roll genom pedagogiska samtal med lärarna? Prata på papperet - att synliggöra ett lärande Raster - en glädjefylld och hälsosam mötesplats Är du dum, eller? - en rapport om intelligenser Musikens betydelse för förskolebarnens språkutveckling Matematikutndervisningen enligt Skolverket - hur ser den ut i verkligheten? Infärgning av kärnämnena svenska och engelska på Fordonsprogrammet Christopher Polhemgymnasiet i Visby - en infärgning av kunskaper med glädje och nyfikenhet Mårten Myra. Ett sätt att arbeta med matematik i förskolan Lyckans fågel - ett aktionsarbete om vägen att utveckla och använda barns bildarbete med nya hjälpmedel och i nya sammanhang Att arbeta med specifika matematiksvårigheter OBS! SEKRETESSBELAGD Temarbete nationella prov - med elevmedverkan Lust att lära i ett tematiskt arbetssätt Vad ska jag göra när det oväntade händer? OBS! SEKRETESSBELAGD Du duger - ett aktionsforskningsarbete om självförtroende Vad håller vi egentligen på med? Lisa: Se mig för den jag är OBS! SEKRETESSBELAGD Motivera elever genom inflytande Integrering mellan Svenska - Bild - No Hemsidor: Attraktiv Skola Gotland: www.gotland.se/attraktivskola Attraktiv Skola Centralt: www.skola.se Högskolan på Gotland Produktion: Ulf Nygren, Utvecklingsavdelningen/BUF aug 2005