Hur kan man utveckla rektors pedagogiska roll genom pedagogiska samtal med lärarna?

Transkript

1 Hur kan man utveckla rektors pedagogiska roll genom pedagogiska samtal med lärarna? ANN-KRISTIN MUNTER AKTIONSLÄRANDE Forskande lärare i skolans vardagsverksamhet 1

2 2

3 ANN-KRISTIN MUNTER Hur kan man utveckla rektors pedagogiska roll genom pedagogiska samtal med lärarna? Aktionslärande

4 4 Aktionslärande Ann-Kristin Munter

5 Innehållsförteckning Bakgrund:... 9 Dagens samhälle...10 I Gotlands kommuns skolplan står det:...11 Hur jag tänker utveckla verksamhetsbesök, till en metod för utveckling Reflektioner i början på vårterminen Höstterminen Ny rapport:...16 Reflektion...16 Emotionell intelligens och ledarskap...18 Sammanfattning...18 Hur jag kommer att arbeta som rektor i framtiden Litteraturlista Pensumlista

6 6

7 Förord Dette heftet inneholder en prosjektoppgave som er skrevet våren 2002 på studiet i Aksjonslæring i regi av Universitetet i Tromsö. Studentgruppen har bestått av 24 lærere i grunn-og videregående skoler,førskolelærere og fritidspedagoger fra Gotland kommune. Studiet er på 10 vekttall (20 poeng) og har vært organisert som et deltidsstudium over tre termin.studiet har bestått av tre studiesamlinger og fire videokonferanser. Mellom samlingene har studentene vært organisert i lokale samarbeidsgrupper. Arbeidet i disse gruppene har bestått i å re flektere over egne praksiserfaringer i møte med teori som har vært presentert på samlingene.studentenes eget utviklingsarbeid på sin arbeidsplass har vært utgangspunktet for prosjektoppgavene. Prosjektoppgavene utgjør den skriftlige delen av eksamen på studiet. Mellom samlingene har Tjelvars datanett värt flittig brukt som kommunikasjonskanal. Det har vært spennende for oss på Universitetet i Tromsö å samarbeide med studentene. De har vært engasjerte og aktive medspillere under hele studiet. Tromsø den Eli Moksnes Furu Prosjektleder Tom Tiller Professor 7

8 EXAMENSARBETE Aktionslärande 20 p Ht 2004 TROMSØ UNIVERSITET Institutionen för lärande och praktisk pedagogik Ann-Kristin Munter 8

9 Bakgrund: Jag har arbetat som skolledare i snart sex år. De senaste fyra åren har jag haft ansvaret för tre små skolor på södra Gotland. Södra Gotland räknas som glesbygd med jordbruk, småföretag och turistnäring som är till stor del säsongs bunden. Jag har ca: 35 personal i kategorierna barnskötare, förskoleassistenter, elevassistenter, förskollärare, fritidspedagoger och lärare. Många bor i bygden och känner väl till den ort de arbetar i. Vi har ca:220 barn fördelat på två skolor eftersom vi nyligen har slagit ihop två skolor till en. Barn antalet går stadigt neråt och vår skolorganisation måste krympas ytterligare fram över. Det skapar en del oro över vår bygds framtid. Upptagningsområdet är stort geografisk och de flesta eleverna åker buss till skolan. Av tradition är det inte så vanligt att ungdomarna studerar vidare på Gotland och då i synnerhet ute på landet. Många av de föräldrar vi har i skolan har själva gått i den här skolan och kanske ibland haft de här lärarna. Men vi har även inflyttade familjer med en i många fall annorlunda bakgrund. Det kan vara hantverkare, konstnärer, akademiker som har valt att flytta till Gotland för vår fina natur och kultur. Det här skapar i många fall en stor spännvidd och kulturkrockar i skolan på både gott och ont som ibland kan vara svårt att hantera. Jag tycker att jag har ett väldigt rolig och stimulerande arbete men att det också kan kännas lite ensamt. Det är svårt att vara klok med sig själv. Min bakgrund ser kanske lite annorlunda ut än den gör för många andra skolledare. Jag är förskollärare i botten men har inte arbetat som förskollärare i mer än ca 5 år. Tre av dessa år har jag arbetat i skolan med förskoleklass år 3 i arbetslag med grundskollärare. Jag har där emot arbetat med ungdomar i femton år. Dels som fritidsledare, socialarbetare och dels som med levare på ett Hasselakollektiv. Det här tror jag gör att jag ser stora möjligheter med skolan. Jag vet att det finns alternativ till dagens skola och att vi behöver förändra vårt arbetssätt och den tradition och kultur som vi har i skolan i dag. Vi arbetar hårt med skolutveckling och visst händer det mycket. Men det är mycket som inte händer. Jag vet att för att ett team ska utvecklas bra så behövs det en bra ledning och hur ska den se ut? Jag tror att skolan försummar det här med att ledning är jätte viktigt för skolans utveckling. Personalen klagar ofta på otillräcklig ledning. Politiker och människor utanför vår organisation säger ofta det är väl bara att peka med hela handen. Vi skolledare säger ofta att kulturen i skolan är vårt största hinder för skolutveckling. Vi brottas med stora problem i skolan i dag. Vi blir ofta ifrågasatta av samhället, media, föräldrar och barn. Även näringslivet ifrågasätter oss. Vi ifrågasätter oss själva och de mål som är uppsatta. Har vi rätt mål och hur når vi dem och kan vi nå dem? Vi har svårigheter med disciplin, värdegrund och hur ska vi hantera föräldrar och elevmedverkan? Vi har stora krav på oss själva och omvärlden har stora krav på oss. Allt det här ska vi leva med dagligen samtidigt som vi ska bedriva en verksamhet med ytterst lite tid och hjälp med att reflektera och hitta nya vägar. Jag tror att det här gör att vi ofta drar oss tillbaka till det välkända och trygga. Om ett barn ska få en bra skolgång beror väldigt mycket på vilka vuxna man har tur att träffa under sin uppväxt, skoltid. Vi behöver arbeta i team det vet vi idag. Ledaren är viktig men hur viktig? Vilken typ av ledarskap behövs? Vi vet att varje människa behöver känna sammanhang och synas. Är det så i dagens skola? 9

10 Jag tycker att det är kul att arbeta som skolledare och ser stora utmaningar i skolan som nu sträcker sig från ettåringarna och hela vägen upp till och med gymnasiet. Barn i dag ställer stora krav på sin omgivning, samhällsutvecklingen går framåt med ett rasande tempo. Hinner vi med eller blir vi alldeles för mossiga för fort, kanske mossigare än tidigare generationer. Eller behöver vi inte bry oss om utvecklingen och bara hålla oss till det jordnära och grunden? Dagens samhälle Vi lämnar gårdagens industrisamhälle och är på väg in i vad som i dagligt tal kallas för kunskapssamhälle eller informationssamhälle. Dagens samhälle ställer helt andra krav på skolan idag. Vår arbetsmarknad är mer internationaliserad och produktionen mer kunskapsintensiv och det ställer stora krav på kunskap, kompetens, flexibilitet och förmåga att ständigt vara beredd på att utvecklas för att möta nya utmaningar och uppgifter. Det här kommer att kräva en arbetskraft med hög kompetens. Det kräver en satsning på utbildning i ett längre perspektiv. Skolan och utbildningssystemets roll har utvecklats från att förmedla sanningar och faktakunskap som inte ifrågasätts, mot att skapa förutsättningar för att lära sig i ett livslångt perspektiv att främja lärandet. Skolan har heller inte längre monopol på lärandet. I dag finns det många olika arenor för lärande som våra barn och ungdomar möter. Det finns ingen gräns för vad vi kan få kunskap om med den nya informationsteknologin. Skolan kan inte konkurrera om barnens uppmärksamhet och fascination av detta mediabrus om den inte ändrar inriktning och följer med sin tid in i informationssamhället. Den tyske ungdomsforskaren Thomas Ziehe (1998) menar att skolan måste ta ställning hur vi kan erbjuda barn och unga något som de inte lika gärna kan få på annat håll. En viktig uppgift blir att göra det osynliga synligt för barn och ungdomar, att förklara sammanhang, ge nyfikenhet utrymme och låta det forskande barnet få plats på kunskapsarenan. Skolan ska stimulera och förvalta lusten att lära. Matti Bergström (1995) den finska hjärnforskaren menar att skolan måste maximera hjärnas alla resurser. Idag arbetar man för att maximera kunskapsresurserna och anpassa hjärnan till ordningsmiljö. Men kraft och kaos behövs också, för att ge energi, kreativitet och möjlighetsrikedom. En resurs som också blir underutvecklad är värderingsförmågan, den resurs som gör att vi kan kontrollera kunskap och fatta kloka beslut. Så när det gäller barnens uppfostran varnar han för alltför tidig kunskapsinhämtning på uppfostrans villkor. Fantasi, lek, dröm och saga är nödvändigt under barndomen och långt upp i ungdomsåren, menar Bergström. Det livslånga lärandet är redan en realitet och vi har fått en mer flerdimensionell syn på vad kunskap är. Det är inte heller längre möjligt för skolan att förmedla rätt kunskap för en framtida arbetsmarknad som vi vet i dag. Den nya lärarrollen innebär att uppdraget har förändras från att i förstahand förmedla kunskaper till att handleda och stödja eleverna i lärandet, vilket dock inte innebär en abdikation från rollen som pedagogisk ledare för eleverna. (Samverkan, ansvarar och utveckling, regeringens skrivelse 1998/99:121) Detta ställer stora krav på alla som arbetar i skolan i dag. Inte bara på pedagogerna utan också på dom som lagar mat och håller våra lokaler hela och rena. Rektors roll förändras självklart genom de nya styrdokument vilket ställer helt nya krav på den som är rektor än tidigare. Referat ur Utveckla ledarskapet i skolan (Annika Axiö Berit Palmquist) 10

11 Min fråga är: Hur kan man utveckla rektors pedagogiska roll genom pedagogiska samtal med lärarna? Vad säger styrdokumenten och skollagen Rektor, vad är en rektor? Skollagen kapitel 2 2 För ledning av utbildningen i skolorna skall finnas rektorer. Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. I Gotlands kommuns skolplan står det: För att skapa förutsättningar för rektor att ansvara för verksamhetens måluppfyllelse och att vara pedagogisk ledare skall det råda tydlighet i allt ledarskap, bl a utifrån kommunens policy Ledarskap och medarbetarskap- en gemensam värdegrund i Gotlandskommun Sedan kommer sju punkter där en av dem är: Stöd och avlastning till rektor för att skapa utrymme för ledning av den pedagogiska verksamheten. Gotlands skolplan är politikernas styrdokument till oss för skola och barnomsorg på Gotland. Som ledare har du ansvar för att medarbetarna trivs och för att verksamheten fungerar väl. Du har också ett särskilt ansvar för att värdegrunden hålls levande. Våra förväntningar på dig som ledare är att du stöttar dina medarbetare genom att lyssna, bekräfta och uppmuntra. Du har ett coachande ledarskap. Ur vår syn på ledarskap - en gemensam värdegrund i Gotlandskommun För ledarskapet finns dock vissa tumregler. En sådan är att du ska kunna upprätthålla en personlig relation till var och en dina medarbetare. Du ska kunna ha en aktuell bild av vars och ens arbetssituation och arbetsuppgifter. Du måste dessutom ha utrymme för att både nyttja och utveckla gruppen som resurs. Med dessa krav brukar de flesta bedöma att man inte mäktar med mer än ett tjugotal personer, medan en grupp på cirka tolv personer anses vara idealt. Som någon utryckte det; Det var nog ingen slump att Jesus hade tolv lärlingar Ur Hög tid för ledarskap om stöd till chefer. SACO Ser man till skollagens föreskrifter står det att ansvarsområdet ska ha en sådan storlek att rektor kan hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det är långt ifrån alla rektorer som kan leva upp till detta. Friheten att organisera skolverksamheten leder således inte alltid till en tydlig ledningsorganisation och inte alltid till den dagliga pedagogiska verksamheten. (Skolverket,1998) Som framhållits bör en operativ skolledares spann inte vara större än att kontakterna med lärarna i det vardagliga arbetet kan ske i form av ett nära ledarskap. Ledaren skall kunna verka nära det pedagogiska arbetet och genom iakttagelser och samtal påverka lärares attityder och praktiska handlande. Sådana förhållanden är undantag snarare än regel i de granskade skolorna. (skolverket1998a) Ur Utveckla ledarskapet i skolan (Annika Axiö Berit Palmqvist). 11

12 Det finns forskare som menar att skolan karakteriseras av svaga samband, lösa kopplingar, mellan den administrativa sektorn och det professionella arbetet. Å ena sidan finns det en skolledarzon som handlar om administration, ekonomi, mål och å andra sidan en lärarzon som har med undervisning att göra. Grupperna har makten i sina egna zoner och däremellan finns en gråzon där områdena överlappar. Det innebär alltså att ledningen arbetar sida vid sida med den undervisande personalen men de har inte mycket med varandra att göra, skolans administration och det pedagogiska arbetet är helt enkelt två skilda delar av verksamheten. Berg (1995) menar till och med att det mellan lärare och rektorer finns ett osynligt kontrakt om att man inte lägger sig i varandras arbete. Rektor förväntas inte lägga sig vad som sker i klassrummet. Kan pedagogiska samtal vara ett sätt att bedriva skolutveckling när man är rektor? I mitt dagliga arbete som ledare tror jag på gruppen. Att det är vi tillsammans som kan göra arbetet. Det är vi tillsammans som kan nå målen. Vi är olika och så ska det vara. Vi ska tillsammans med våra olika professioner hjälpas åt att nå målen för skolan. All verksamhet är lika viktig. Vaktmästaren, köket, fritidshemmet, pedagogerna i klassrummet och rektor måste samverka. Vi har under många år arbetat med att organisera arbetslag i skolan. Det har inte varit helt självklart för skolans kultur att vi måste arbeta tillsammans för ökad måluppfyllelse. Under mina fem år som skolledare ser jag stora framsteg hos mina medarbetare och skolan i stort. Förståelse och insikt att tillsammans är vi starka kommer mer och mer. Vi börjar förstå att vi behöver varandra för att kunna driva skolan framåt. Vi har en målinriktad verksamhet, inte en regel styrd skola. Jag som ledare ska inte förvalta utan utveckla mot uppsatta mål. Det mest skimrande ögonblicken i ens liv nog handlar de alla om mänskliga möten, om att se och bli sedd? Minnena fladdrar förbi: sprittande glädje över att vara ett älskat barn; en lärares uppskattande blick; en flickas glittrande ögonkontakt. Nog var det då jag blev jag. Då livet självt och dess mening rörde vid mitt hjärta. Ur Grupp-psykologi av Lars Svedberg 12

13 Hur jag planerar att genomföra min aktion. Jag började med att kontakta personalen med ett brev där jag beskrev mina tankar kring utbildningen aktionsforskning. Mitt brev till min personal Hej! Som ni alla vet så håller jag på att utbilda mig i aktionsforsning. Jag är nu inne på andra terminen och polletten börjar ramla ner på vad det hela ska gå ut på. Jag ska alltså forska på min egen vardag. Jag är den enda rektorn som gör det här i min grupp, det har gjort att jag känt mig lite vilsen. Vad ska jag välja från min vardag? Min fråga från början var Vilken ledning behövs för att skolan ska nå målen i läroplanen? En jättefråga. Nu har jag haft min första handledning och fått hjälp med att hitta vilket område i min vardag som jag vill titta på och se vad jag kan göra. Här kommer en fråga till er som är intresserade av att hjälpa mig med det här. Jag möts ofta av önskan från er att jag ska försöka att vara med mer i vardagen ute på golvet. Det har hänt men inte särskilt ofta. Nu är mina tankar att försöka att utarbeta en metod med pedagogiska verksamhetsbesök. Jag har hämtat inspiration från Gunnar Bergs kultur analyser. Gunnar Berg är professor i pedagogik. I korthet fungerar kultur analys på det sättet att skolan utser en utvecklingsgrupp som man har förtroende för som får i uppdrag att sammanställa brev från alla medarbetare. Utifrån breven tittar gruppen på vilken kultur som råder på den här skolan och hur kan vi utveckla och förbättra. Min variant på det här skulle vara att den pedagog som vill att jag ska komma på klassrums/verksamhetsbesök skriver ett brev till mig om hur hon/han ser på sin verksamhet och om det är något särskilt som hon/han är särskilt nyfiken på. Vad som händer i gruppen. Tittar på ett specifikt problem som vi vill förändra. Vi bestämmer tillsammans vad jag ska titta på. Mitt förslag är att vi bokar två tillfällen som jag är med i verksamheten. Sedan träffas vi för att sammanställa vad vi varit med om. Gör eventuellt en förändring och sedan får vi se hur vi går vidare. Under arbetets gång ska jag skriva reflektioner som sedan ska bli en rapport. Ni som är intresserade hör av er till mig på mail innan den 19 mars Hoppas på ert intresse. Anki Hur jag tänker utveckla verksamhetsbesök, till en metod för utveckling. Jag bad läraren skriva ett brev till mig innan för att beskriva sin verklighet eventuellt några tankar, problem som vi kunde titta på tillsammans. För att få igång en pedagogisk tankeprocess. Ett medvetet reflekterande. Att få in breven till mig innan besöken har varit trögt. Det känns att det är svårt att ta sig tid med att skriva ner några enkla rader. Men jag arbetar vidare med att begära in breven med frågor och funderingar eftersom jag tycker att det är viktigt att vi är förberedda innan jag kommer ut på besök. 13

14 Jag började med att göra två besök, heldagar under en ganska sammanhållen tid. Jag var ganska passiv under besöket för att kunna observera. Jag var med i de aktiviteter som var. Antecknade lite. Avslutade med ett reflekterande samtal tillsammans. Varför jag har valt att vara med två hela dagar är för att få möjlighet att få ta del av hela skoldagen och av så många olika aktiviteter som möjligt. Målet är också att försvinna lite i mängden, för att få en så rättvis bild av verkligheten som möjligt. Det avslutande samtalet lägger jag helst någon dag senare för att både personalen och jag ska få lite perspektiv och få möjlighet till reflektion innan vi träffas för samtal. Mitt mål med samtalet är att vi tillsammans ska reflektera över de frågor som personalen har ställt inledningsvis och det vi upplevt under mitt besök. Här gäller att skapa ett gott förhållande mellan rektor och medarbetare. Speciellt när man är chef. Läser ofta att chefen inte bör vara med vid handledning att det kan vara hämmande. Samma tankar hade Gunnar Berg när det gäller kulturanalys. Det känns motsägelsefullt eftersom rektor ska utveckla verksamheten tillsammans med personalen. Besöken har varit mycket positiva och roliga. Jag känner mig väl mottagen. Känner att det ska bli roligt att fortsätta i höst. Jag måste planera in det bättre och stöta på eftersom jag bara har blivit inbjuden till några lärare. Det här kan man fundera mycket på att det är svårt att bli inbjuden. Jag är välkommen men kravet som jag har att vi ska vara förberedda känns som om det tar i mot hos min personal. Jag känner ändå att det är svårt att släppa på det kravet eftersom jag tycker att det blir ostrukturerat om vi inte har tänkt till innan jag kommer på besök. Mitt mål med besöket är att vi ska komma till ett utvecklande samtal. Jag har läst: Handledning och samverkan i pedagogernas värld av Gunilla O. Wahlström. Boken var bra och jag kände igen mycket. Bra tankar och idéer om handledning och hur viktigt det är att få reflektera och lära av sitt eget arbete. Min tanke är inte att jag ska fungera som handledare utan mer som en coach. Det handlar om att hjälpa min personal att få igång en process, att vara ett stöd i reflektionen över sin egen verksamhet. För ofta kommer de bästa idéerna från dom som arbetar i gruppen, som finns mitt i vardagen. Reflektioner i början på vårterminen 03 Besök 1. Besöket var i en grupp som fungerade väldigt dåligt. Jag och lärarlaget och den ansvarige läraren hade träffats åtskilliga gånger under terminen. Vi hade gjort olika insatser som elevvårdsmöten, föräldramöten, lägerskola, kurator kontakt. Vi hade tillsammans arbetat hårt utan att se några större framsteg. Dessutom hade vi ett ganska negativt föräldramotstånd. Det här har säkert olika förklaringar. Vi hade i början på året hade vi stängt en skola och slagit ihop den med en annan skola. Det har inneburit nya grupper, (splittrade grupper ) nya lärare, stora grupper och trånga lokaler. Beskrivningen jag fick av läraren var ganska välkänd för mig och jag fick uppleva två dagar i en ganska tuff grupp som hade tappat all respekt för vuxna och skolan. Vi reflekterade tillsammans efteråt och det kändes tungt. Min uppgift var att förstärka det jag tyckte var positivt hos läraren och även erbjuda hjälp hos företagshälsovård T.ex. personalkonsulent. Det är viktigt för mig att följa upp de här erfarenheterna vi har gjort. 14

15 Att tillsammans med hela skolan reflektera över vad som händer i skolan och vilken kultur vi har. Vad har vi lärt oss och hur undviker vi att barnen tappar tron på sig själva och skolan?. Hur hanterar vi föräldrar? Det här är en av skolans stora utmaningar i framtiden och det kräver ett långsiktigt arbete för att försöka komma fram till svar på frågorna och förbättringar. Besök 2. Frågan från läraren var. Vilket utrymme ger jag eleverna att ta egna initiativ och utrymme i lärandet, klassrummet? Och nästa fråga var. Vem får mest uppmärksamhet de stökiga killarna eller de snälla tjejerna? Stora pedagogiska dilemman och jätte spännande frågor. Vi hade mycket bra reflekterande samtal efter mina två dagar. Vi kunde inte lösa frågorna men vi reflekterade mycket och vi fortsätter samtalen. Den respons jag har fått från de här två lärarna är positiv. De tycker att jag fungerat som ett bollplank. I en av utvärderingarna tyckte några att ett medarbetarsamtal kunde bytas ut mot verksamhetsbesök av det här slaget. Höstterminen 04 Nu har min personal arbetat i en vecka. I dag startar skolan. Jag har varit ute i mina personal grupper och presenterat hur det har fungerat med mina verksamhetsbesök och givit en beskrivning av min aktionsforskning och att det är mycket positivt för mig. Jag har presenterat hur jag kommer att gå vidare med arbetet. Jag styr upp det och kommer att göra besök hos alla grupper. Jag kommer att börja med de små i Havdhem och Öja fortsätter sedan uppåt i klasserna. Jag har talat om för alla att de ska skriva ett brev till mig om deras verksamhet, tankar och funderingar. Det känns som om det är helt ok att ställa större krav eftersom jag känner att det här är något som är uppskattat och känns som om det skulle vara ett bra sätt att arbeta som pedagogisk ledare. Besök 3. Började med besök hos år 1i Havdhem skola. I gruppen har vi en mycket erfaren lärare som har arbetat på mellanstadiet under sina år som lärare. Det är helt nytt för henne att arbeta med små barn. I min hand får jag ett mycket positivt brev. Där står det beskrivet att det är gott arbetsklimat på den här skolan. Glada och positiva barn som kommer till skolan med stora förväntningar och stjärn ögon. Men också en stor oro för hur ska jag som lärare ska kunna skapa ett klimat där barnen inte tappar tron och tilliten på sig själva och framför allt inte lusten och nyfikenheten på att lära. Första besöket: Jag möter en liten grupp på tio barn som redan efter två veckor i första klass har hittat bra rutiner för att fungera tillsammans. Det tyder på att lärarna i förskoleklassen gjort ett bra arbete och att den nya läraren har lyckats fånga upp gruppen. Redan vid mitt första besök observerar jag barn som gör mig orolig. Där får vi hålla ögonen öppna och fundera på hur vi stöttar de barnen. Talpedagog ska beställas. Fortsätter mitt besök på tisdag. Möts av repliken av en annan personal. Ska du inte vara där du ska vara. Jag frågar var tycker du jag ska vara? På kommun kontoret. Jag vet att personen inte menar något illa men det ligger något i det. Vi har allt för lång tradition av att rektor är ganska osynlig och att skolorna lever sitt eget liv. Kanske särskilt på landet där skolorna är små och ligger långt ifrån varandra och rektorerna har många skolor och medarbetare. 15

16 Besök 4 Dagen börjar med en samling där barnen hämtar ett brev från Berga kungen. Barnen läser brevet tillsammans med läraren och blir genast sugna på att sätta igång arbetet. Berga kungen vill att barnen ska göra sagor till honom i stort format Big books format. Barnen delar in sig i grupper om två och två, de diskuterar med livlig fantasi vad de ska måla och skriva. Det lyser av lust att lära, de arbetar med stort alvar och glädje. Snart ser jag läraren gå omkring och vattna blommor jag blev visst överflödig säger hon och skrattar. Här har vi ett guldkorn i vardagen. Det känns roligt för mig att få bevittna detta ögonblick och få ge bekräftelse till personal och barn att det fungerar mycket bra. Besök 5 Här besökte jag textilslöjden. Här fick jag möjligheten att se de elever som jag tidigare har träffat med klassläraren. Det är intressant eftersom det är en annan vuxen och en annan situation. Arbetet var mycket välorganiserat och strukturerat, mycket bra. När jag var med på slöjden fick jag med en gång tankar om hur vi i framtiden kan få in mer kreativt arbete i den dagliga undervisningen. Det är ett av mina stora mål med skolan. Här ser jag barn som läser instruktioner, mäter och räknar i praktiken. De arbetar med hela kroppen och knoppen. Jag blir glad av att se barnen. Det här är bra för mig eftersom jag behöver input för att hålla mina egna tankar och mål vid liv inför fortsatt skolutveckling. Även här ser jag barn som har särskilda behov och jag kan gå vidare till specialpedagogen för fortsatt arbete. Ny rapport: Skolverkets aktuella analyser 2004 Utbildningsinspektionen 2003 ur ett nationellt perspektiv I rapporten kan man läsa att de inspekterade skolorna har tydliga problem med otydlig ledning bristande kvalitetsarbete. Detta leder till att elever i behov av särskilt stöd drabbas då de inte får det stöd de har rätt till. Vidare kan man läsa att skolorna har otydlig ledning. Skolans ledning är central när det gäller såväl verksamhetsstyrning som kvalitetsarbete. Rektors roll som pedagogisk ledare förefaller vara problematisk och otydlig. Brister i ledningsorganisationen ger konsekvenser för hela verksamheten, men drabbar de svagare eleverna hårdare. Reflektion Att gå ut så här som pedagogisk ledare kr äver ett mycket medvetet förhållningssätt. Det gäller att vara medveten om vad som händer och hur jag förhåller mig till personalen. För att det ska bli en positiv utveckling. Att verkligen ta sig tid och medvetet reflektera över verksamheten tillsammans med personalen ger så otroligt mycket. Inför mitt besök hos år två fick jag flera verkligt intressanta frågor att reflektera över. Bland annat om lokalens möjligheter utnyttjas till fullo. Bänkar eller bord vilket är bäst? Det är faktiskt en mycket viktig fråga för det handlar mycket om vilken pedagogik vi ska ha i skolan och hur vi ser på lärandet. Utifrån den här frågan bestämde jag mig för att ta upp ämnet på nästa arbetsplatsträff på både mina skolor. Vi har ganska 16

17 mycket bord istället för bänkar i mina skolor men det finns lärare, elever och föräldrar som föredrar bänkar. Varför gör dom det och vad var det som gjorde att vi införde bord istället för bänkar i många svenska skolor? Det handlar att som rektor ta tillvara möjligheten att ta sitt ansvar som pedagogisk ledare och våga ta de diskussioner som är nödvändiga för att utveckla skolan i linje med läroplanen. Det kan jag bara om jag är i skolan tillsammans med personal och barn. Jag har haft två arbetsplatsträffar som har varit riktigt bra. Jag känner att tack vare att jag har varit ute på verksamhetsbesök har jag också fått en bättre insikt i skolans vardag som gör att jag kan föra diskussionerna på ett djupare plan. Att ha möjlighet att ta upp och sätta fokus på rätt frågor som känns viktiga för skolan. Här finns mycket att göra så att dessa träffar känns meningsfulla för all personal på arbetsplatsen. Jag tror att även här kommer mina erfarenheter av ett mer aktivt pedagogiskt ledarskap vara positivt. Jag har även varit med på några föräldramöten där jag känner att jag kunnat gå in bättre diskussioner med föräldrarna tack vare att jag varit med mer i verksamheten och kommit till bra samtal med personalen. Här kan jag vara ett bättre stöd när det gäller barnens miljö i skolan och även när det gäller att se personalens situation. När jag kom ut tidigare blev det mer av ytliga snabba samtal där det gällde att avhandla så mycket praktiska saker som möjligt innan jag försvann igen. Nu är jag snart inne i halva terminen och tiden går fort. Mitt arbete att besöka verksamheten går bra och ger fler dimensioner än jag vågat hoppas på. Men det kräver mycket av mig och jag känner att det är mycket av det administrativa arbetet som blir liggande. Det kanske inte heller blir gjort på det sättet som förväntas av mig. Men här gäller det att prioritera vad som är viktigaste i verksamheten. Välja sida för jag kommer inte att kunna leva upp till allas förväntningar. Under mina besök i grupperna har jag även upptäckt saker hos personalen eller i arbetsmiljön som jag har tagit upp och som vi sedan tillsammans kan gå vidare med i arbetsmiljöarbetet. Eftersom jag kommer lite utifrån med andra ögon, kan jag se saker som de som går där varje dag inte har tänkt på eller reflekterat över. Det känns mycket positivt. Det är viktigt att min personal får må så bra som möjligt eftersom det ger återverkningar för den pedagogiska verksamheten. Hittade på min hylla boken som heter Lära och leda i skolan av Jorunn Möller (1996). Där hittar jag dagboksanteckningar från en rektors vardag och det känns som om jag själv skulle ha kunnat skriva dessa anteckningar. Ur kapitel tre Hur uppfattar och beskriver rektorerna sin ledarroll? En vardag präglad av olika förväntningar, tillfälliga uppgifter och ständiga avbrott, administrativa uppgifter blev en ursäkt för att inte ta itu med det som är svårt. Skolledare är primärt inställd på handling och gör motstånd mot aktiviteter som kräver reflexion. 17

18 Läser just nu Coachning att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas av Morten Emil Berg. Det är en jätte bra bok för mig som ledare att utveckla mitt personliga ledarskap att möta mina medarbetare i vardagen. Lärandet blir mest effektivt när man fokuserar på talang, med andra ord någons starka sidor. All skicklighet är relativ: Du är bra eller dålig jämfört med någon. Att vara duktig är ingen soloprestation. Ur Coaching av Morten Emil Berg Som jag tidigare har på pekat kräver det här arbetssättet mycket av mig som ledare. Jag behöver ha många kvaliteter som ledare för att lyckas. För här handlar det om att finna ett förtroende mellan ledare och medarbetare. Emotionell intelligens och ledarskap I dag vet vi att emotionell intelligens behövs för ett effektivt ledarskap tillsammans med goda sakkunskaper om arbetsområdet. Som väl kan emotionell intelligens läras in om man går in för det och lägger tillräckligt med tid och energi på det (Goleman, 1998). Det här tyckte jag var mycket intressant eftersom jag funderar mycket hur mitt förhållningssätt inverkar på mitt ledningsarbete. Precis som när vi arbetar med barnen påverkar vårt förhållningssätt vilket resultat vi ska få. I boken försätter man att ta upp sinnesstämningar och kroppsspråk som viktiga ingredienser i ledarens förhållningssätt. Sammanfattning Det har varit mycket intressant att få möjlighet att ställa sig en fråga utifrån sitt eget arbete. Vad vill jag ändra och vad vill jag uppnå? Jag sökte mig till den här utbildningen i aktionsforskning när jag kände att jag hade gått i stå med mitt uppdrag som rektor. Jag kände att jag fastnat och inte viste åt vilket håll jag skulle gå och hur skulle jag utveckla min egen roll som skolledare och mina skolor. Genom aktionsforskningen har jag fått möjlighet och hjälp med att börja reflektera igen över min vardag. Jag har tvingat mig själv att gå ut mer i min verksamhet. För det handlar verkligen om att göra ett aktivt val. Jag har funderat mycket på vad det är som gör att vi har den här traditionen i svensk skola att rektor befinner sig långt ifrån den pedagogiska vardagen. Det verkar spela mindre roll var jag som rektor befinner mig fysiskt, om jag har min arbetsplats på skolan eller om jag sitter på ett kommunhus en bit ifrån skolan. Det finns säkert flera olika anledningar och inget entydigt svar. Om jag utgår ifrån mig själv så har jag tidigare prioriterat bort verksamhetsbesök eftersom jag inte har hittat en bra form för besöken. Jag har känt mig överflödig och osäker. När då hundra andra saker har pockat på uppmärksamhet har jag valt bort besöken i verksamheten. Nu tycker jag att jag har hittat en bra form som har en bra struktur och som känns bra för mig. Jag har fått mycket positivt från min personal. Bra med ett boll plank Kul att äntligen få lite uppmärksamhet Bra att få hjälp att se, reflektera osv. 18

19 Hur jag kommer att arbeta som rektor i framtiden. Vi har valt att byta ut ett av de vanliga medarbetarsamtalen mot verksamhetsbesök med uppföljande samtal. Jag kommer att fortsätta med att besöka alla grupper sedan får vi se hur vi utvecklar besöken. Kanske blir det en hel dag med uppföljande samtal. Tidigare var jag med på fler arbetsenhetskonferenser, nu har jag valt att lägga en del av tiden på verksamhetsbesök. Skolutveckling tar tid det gäller att ha tålamod att hålla den linje som våra styrdokument uppmanar oss att göra. Det gäller att bryta invanda mönster och den skolkultur som vi står mitt upp i. Det är inte lätt och det är inta alltid så självklart att byta glasögon som vi blev uppmanade till av Eli Moksnes Furu. Ett ledarskap för dagens och morgondagens skola är att utmana medarbetarnas föreställningar om lärande och undervisning. Lärande ledare rapport 4 Utbildningsdepartementet Ingen vet med bestämdhet hur framtidens skola kommer att se ut. Därför gäller det att vi som arbetar i skolan är med och skapar framtidens skola. Ser framemot mitt fortsatta arbete med att utveckla skolan som skolledare. Vårt uppdrag är att göra alla barn till vinnare. Ann-Kristin Munter 19

20 Litteraturlista Coaching att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas. Morten Emil Berg Lära och Leda i skolan Jorun Möller Handledning och samverkan i pedagogernas värld. Gunilla O Wahlström Grupp-psykologi om grupper, organisationer och ledarskap Lars Svedberg Ledarskap och medarbetarskap- en gemensam värdegrund i Gotlandskommun Skolkultur nyckeln i skolans utveckling Gunnar Berg Lärande ledare Ledarskap för dagens och framtidens skola rapport 4 Utbildning sdepartementet. Skolverkets aktuella analyser 2004 Utbildningsinspektionen 2003 ur ett nationellt perspektiv Pensumlista Coaching Morten Emil Berg sid Utveckla ledarskapet i skolan Annika Axiö Berit Palmqvist sid Lära och leda i skolan Jorun Möller sid Lärande ledare Ledarskap för dagens och framtidens skola rapport 4 sid

21 21

22 22

23 23

24 Ny kompetens i en ny tid Universitet, högskolor och forskning är utomordentligt viktiga komponenter i skolutvecklingen. Samverkan mellan lärare och forskare behöver därför stärkas och intensifieras. Att integrera forskning och utvecklingsarbete i skolans vardagsverksamhet blir därför utomordentligt viktiga inslag i lärarnas kompetensutveckling. Detta är vidare av stor betydelse för att stärka läraryrkets profession och attraktivitet. Mötet mellan lärare och forskare, mellan praktik och teori, erbjuder spännande möjligheter till lärande, skolutveckling och kvalitetshöjning, något som på sikt kan leda till nya utvecklings och karriärvägar för lärare. Barn- och utbildningsförvaltningen på Gotland har, i samarbete med Högskolan på Gotland och Universitetet i Tromsö i Norge och professor Tom Tiller utarbetat och genomfört en 20-pängsutbildning i aktionslärande för lärare på alla stadier. Förutom studier i aktionslärandets teori och praktik utgår utbildningen från lärarens eget forsknings/utvecklingsprojekt i den egna vardagsverkligheten, dvs utvecklingsprojekt som är av vikt för rektorsområdet/förskoleområdet. Barn- och utbildningsförvaltningen i Gotlands kommun vill således, i nära samarbete med forskare vid universitet och högskola, ta ett unikt samlat grepp över skolutveckling på lång sikt och etablera nätverk för skolutveckling. Ambitionen är att påbörja en kontinuerlig process som gör utvecklingsarbetet till någonting ständigt pågående i verksamheten. Drivkraften i denna utveckling ligger i samarbetet mellan lärare och forskare. Genom att på detta sätt stimulera skolans egna aktörer att utforska verksamheten och reflektera över den ökar intresset för skolutveckling väsentligt. Aktionslärande ger lärarna redskap för kontinuerlig utvärdering av och reflektion över den egna undervisningens kvaliteter. Att reflektera på djupet över undervisningen i dag är en utomordentligt viktig insats för att kunna möta morgondagens krav på undervisning och lärande. Hans-Erik Ekengren Rektor och kompetensutvecklare Utvecklingsavdelningen Barn- och utbildningsförvaltningen Ann-Kristin Munter Rektor Annika Svensson Hörsne skola Cecilia Henriksson Norrbackaskolan Charlotte Thellman/ Maria Evensen Fole skola Gunnel Samuelsson BUF Henrik Hammarskjöld Alléskolan Jan Luthman/Thomas Karlsson Christopher Polhemgymnasiet Karin Ek-Olofsson Förskolan Bullerbyn Karin Sandqvist Sanda skola Kerstin Nielsen-Mårderyd Garda skola Kerstin Österberg Rone skola Maud Milton Hejde skola Monica Bäckstsäde Klinteskolan Siv Häglund Högbyskolan Stefan Einarsson Christopher Polhemgymnasiet Stina Montan/Lizz Jillhed Terra Novaskolan Vicky Lindeborg Stånga skola Wiola Sirland Södervärnsskolan Rapporter Hur kan man utveckla rektors pedagogiska roll genom pedagogiska samtal med lärarna? Prata på papperet - att synliggöra ett lärande Raster - en glädjefylld och hälsosam mötesplats Är du dum, eller? - en rapport om intelligenser Musikens betydelse för förskolebarnens språkutveckling Matematikutndervisningen enligt Skolverket - hur ser den ut i verkligheten? Infärgning av kärnämnena svenska och engelska på Fordonsprogrammet Christopher Polhemgymnasiet i Visby - en infärgning av kunskaper med glädje och nyfikenhet Mårten Myra. Ett sätt att arbeta med matematik i förskolan Lyckans fågel - ett aktionsarbete om vägen att utveckla och använda barns bildarbete med nya hjälpmedel och i nya sammanhang Att arbeta med specifika matematiksvårigheter OBS! SEKRETESSBELAGD Temarbete nationella prov - med elevmedverkan Lust att lära i ett tematiskt arbetssätt Vad ska jag göra när det oväntade händer? OBS! SEKRETESSBELAGD Du duger - ett aktionsforskningsarbete om självförtroende Vad håller vi egentligen på med? Lisa: Se mig för den jag är OBS! SEKRETESSBELAGD Motivera elever genom inflytande Integrering mellan Svenska - Bild - No Hemsidor: Attraktiv Skola Gotland: Attraktiv Skola Centralt: Högskolan på Gotland Produktion: Ulf Nygren, Utvecklingsavdelningen/BUF aug 2005