Kvalitetsutvärdering

2013-08-28 Kvalitetsutvärdering Stora Skedvi Förskoleområde SÄTERS KOMMUN

Innehållsförteckning 1 Normer och värden... 1 1.1 Likabehandlingsplan... 1 1.2 Alla barn är trygga på förskolan... 1 2 Utveckling och lärande... 1 2.1 Barns lärande... 1 2.2 Barns sociala utveckling... 2 2.3 Miljö... 2 3 Barns inflytande... 2 3.1 Kärnprocessen (Den Goda Förskolan)... 2 3.2 Demokratiska rättigheter... 2 4 Förskola - hem... 3 4.1 Information och förälders deltagande i förskolan.... 3 4.2. Utvecklingssamtal (Blanketter ur Den Goda Förskolan)... 3 4.3 Brukarråd... 3 5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet... 4 5.1 Se plan följa den... 4 5.2 Ha gemensamma träffar förskola, f-klass, fritids... 4 6 Uppföljning, utvärdering och utveckling... 4 6.1 Systematiskt kvalitetsarbete. Årsblomman... 4 7 Förskolechefens ansvar... 5 7.1 Förskolechefens ansvar... 5 7.2 Återkoppla till personalen... 5

1 Normer och värden 1.1 Likabehandlingsplan 1.1.1 Resultat/analys Under året har vi äntligen fått klar vår plan mot kränkande behandling och den nuvarande planen finns hos BUN och i DO:s planforskolan vilket är det arbetsverktyg tillsammans med husmodellen som vi använder. Föräldrar anser sig ha kunnat påverka denna plan 4,01 i enkätsvar, vilket är för lågt eftersom denna fråga skiljer sig från de övriga i resultat. Personalen tycker i allt för låg grad att de analyserar sin egen inställning till manligt kvinnligt. 1.1.2 Åtgärd Vår plan och vårt arbete ska redovisas och behandlas i brukarrådet, föräldramöten samt i utvecklingssamtal, samt i det dagliga mötet. Det är också viktigt att föräldrar vet vad vi gör för likabehandlingen i Stora Skedvi Förskola. Mer fokus på genusfrågor på alla våra möten med varandra, föräldrar och barnen. Att reflektera över sin egen inställning om manligt och kvinnligt kommer i den ICDP utbildning alla ska ha gått, men frågan måste också kopplas till det vardagens arbete vilket görs bäst på avdelningsplanering. 1.2 Alla barn är trygga på förskolan 1.2.1 Resultat/analys Även om resultatet i föräldraenkäten är väldigt hög vad det gäller trygghet (5,40) så kan vi konstatera att vi har en svag tillbakagång på totalt (DBV+Förskola) men att även personalenkätens svar visar att tryggheten är en prioriterad uppgift. 1.2.2 Åtgärd Vi fortsätter att utveckla vårt bemötande av barn och föräldrar enligt den värdskapstanke som finns i kommunen och ökar medvetenheten om varför föräldrar upplever att barnen är trygga i vår verksamhet. Vår policy att alltid följa upp frånvaro är tänkt att öka föräldrars trygghet. Vi fortsätter med det trots vissa negativa reaktioner. 2 Utveckling och lärande 2.1 Barns lärande 2.1.1 Resultat/analys Vad det gäller kunskap om varje barns förutsättningar och utmaningar så visar föräldraenkäten att de uppfattar att vi har god koll på barnen individuellt. (5,22 resp. 5,25) vilken är en positiv utveckling mot tidigare år då resultatet delvis varit under 5. 2.1.2 Åtgärd Vi fortsätter att utmana barnens tänkande, och ger de inspiration via studiebesök, dokumentation, träna olika uttryckssätt, och fortsatta årliga vernissage. Lekens betydelse för barns kunskapsutveckling kan inte nog betonas och vi fortsätter att arbeta med leken som grund för lärande. 1

2.2 Barns sociala utveckling 2.2.1 Resultat/analys 5,25 är en hög uppskattning av föräldrar kring deras barns sociala utveckling, men det lägsta resultatet i kommunen. 2.2.2 Åtgärd Det upplevs som att vi har en föräldragrupp som tycker att förskolan främjar deras barns sociala utveckling, och det är en höjning mot tidigare år. Differensen mot jämförda områden är så små att detta inte leder till någon ytterligare åtgärd. 2.3 Miljö 2.3.1 Resultat/analys Föräldraenkäten och arbetsmiljöenkäten visar att vi har brister i ute och innemiljö. Detta är ingen överraskning och en hel del av dessa brister byggs bort i samband med ny förskola i Stora Skedvi 2014 ca. De investeringar som gjorts har mer koncentrerats kring att råda bot på vissa akuta miljöbekymmer och andra praktiska lösningar. Estetik och pedagogiska utmaningar i ute och innemiljön har inte varit prioriterat. 2.3.2 Åtgärd Vi ska använda de resurser som redan finns till att skapa smakliga utmanande miljöer och inte fastna på det vi inte har. Vi har förmånen att arbeta i en oerhört vacker bygd och detta ska ännu mer bli en resurs i vårt dagliga arbete. Vi ska också utveckla samarbetet med den lokala företagsamheten som är stark i bygden, och höjer motivationen för allt lärande. 3 Barns inflytande 3.1 Kärnprocessen (Den Goda Förskolan) 3.1.1 Resultat/analys Personalen på förskolan har haft många inspirerande tänk och förändringar i arbetssättet för att barnen ska kunna bli verkliga agenter och få ett inflytande i verksamheten. Detta har visat sig genom att barn gett grunder för utvecklingssamtal, visat filmer på sig själv och varit framträdande vid utvecklingssamtal. Att problem som tagits upp av barn har bemöts på ett mycket seriöst och respektfullt sätt (ex. sexlekar på loft). Även vid utformningen av miljön på avdelningen har personal tagit med barnen, som visat på nya möjligheter. 3.1.2 Åtgärd Vi måste fortsätta att hejda våra gamla vanor att bestämma saker snabbt och bekvämt. Alla vinner på att alla är med i tankarna och i möjligheter till utveckling, samt ansvarstagande. Detta är ett förhållningssätt som vi måste stödja varandra i. Att inte falla tillbaka i vuxenlojalitet utan utnyttja barnets resurser. De som lyckats med detta ser också hur stor vinsten är. Här måste vi hitta forum för att personal inspirerar varandra med exempel. 3.2 Demokratiska rättigheter 3.2.1 Resultat/analys Under året har avdelningarna tagit upp om barns villkor i olika delar av världen, och att vi har många olika sätt att vara på här hos oss. Då har också deklarationen om barns rättigheter tagits 2

upp. Om vad ett barn faktiskt har rätt till. Detta har gjorts på många olika nivåer och i olika åldersgrupper. 3.2.2 Åtgärd Vi fortsätter att utveckla dessa demokratifrågor och frågor om acceptans i konkret arbete och i konkreta teman. Målsättning och kriterier kring barns inflytande är en viktig del i demokratiutbildningen för framtiden och nästa år. 4 Förskola - hem 4.1 Information och förälders deltagande i förskolan. 4.1.1 Resultat/analys En tydlig positiv utveckling av förskolans förmåga att informera föräldrar och att föräldrar känner sig välkomna i verksamheten. 5,04 resp. 5,58 är OK resp. bra resultat. Rimligtvis borde båda dessa siffror ligga på det högre värdet. Det är en av våra huvuduppgifter att fortlöpande informera om barnets utveckling. 4.1.2 Åtgärd Förutom de listor vi redan har över mat, sömn, avföring m.m. så ska vi ha listor eller minnespunkter över språk, motorisk, social utveckling i vardagen för att hjälpa oss att komma ihåg att meddela till föräldrar när vi ser förändringar, vilket oftast är dagligen. Att visa varje förälder, varje dag, att vi ser deras barn. 4.2. Utvecklingssamtal (Blanketter ur Den Goda Förskolan) 4.2.1 Resultat/analys Vi har under året bytt minneslista för samtalen, vad föräldrarna ska förbereda och vad vi ska förbereda. Samtalen har hela tiden känts angelägna för alla och där har vi haft god utveckling under lång tid. 4.2.2 Åtgärd Inga ytterligare förändringar efter sista bytet av minneslista för samtal. 4.3 Brukarråd 4.3.1 Resultat/analys Förskolan har tillsammans med Stora Skedvi Skola haft 8 protokollförda möten. Utöver detta så har brukarrådet ansvar för kick of-kväll och diverse aktiviteter vid öppet hus och Lucia m.fl. arrangemang. Brukarrådet har också engagerat sig i frågan om nya förskolelokaler samt reparation och tillbyggnad av skolan. Dessutom har arbetsdagar genomförts för att behålla utemiljön på så hög nivå som möjligt. 4.3.2 Åtgärd Att ytterligare kunna effektivisera brukarrådets möten och kanske samla ihop mer innehåll på färre möten. Kanske 6 möten per år är en rimlig nivå? 3

5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 5.1 Se plan följa den 5.1.1 Resultat/analys Det finns en plan för samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem som vi hittade på för sent under VT13 vilket gjorde att vi inte lyckades följa den planen. Resultatet blev att barn som kom tillbaka från semester i augusti tvingas att gå tillbaka till förskolan för att något senare börja på fritidshem och förskoleklass. 5.1.2 Åtgärd Görel Karlsson rektor i Stora Skedvi Skola och Förskolechef Per Jakobsson har möte med representanter för förskola, förskoleklass och fritids över hela kommunen och skriver en enhetlig plan gällande hela Säters kommun, för hur övergången ska göras. Utvärderas varje höst. 5.2 Ha gemensamma träffar förskola, f-klass, fritids 5.2.1 Resultat/analys Vi har haft träffar kring överlämnande men för sent på vårterminen. Vårt samarbete bör starta redan på höstterminen. Eftersom 5-årsgruppen inte längre äter på skolan (för trångt) så har flera naturliga samarbetsmöjligheter försvunnit, vilket fått konsekvenser. 5.2.2 Åtgärd Redan vid Höstterminens start lägger vi in möten för uppföljning och framtida planering av övergångar förskola-förskoleklass-skola-fritidshem. Detta ingår i ovanstående arbetsgrupps ansvar att skriva riktlinjer för detta. 6 Uppföljning, utvärdering och utveckling 6.1 Systematiskt kvalitetsarbete. Årsblomman 6.1.1 Resultat/analys Glädjande är att föräldraenkäten i år besvarades till 100 % och är därför en viktig bas för kommande utveckling. Att alla gjorde på samma sätt i år var en viktig del till att alla fyllde i enkäten. Arbetsmiljöenkäten har också visat på en del brister i det systematiska kvalitetsarbetet, vad det gäller delaktighet hos personalen. Justeringar av tider för olika uppföljningar (i huvudsak enkäter) har varit bra, och arbetsbelastningen mer jämt fördelad och har en bättre samklang med övriga verksamhetens år. Vet att arbetsmiljöenkäten hade en svarsfrekvens som var låg (80 % ca) men att självskattningen nådde 100 % om jag förstår saken rätt. 6.1.2 Åtgärd Att varsko alla inför enkätundersökningar att det är viktigt vad var och en tycker, och att påminna många gånger när undersökningen är öppen. 4

7 Förskolechefens ansvar 7.1 Förskolechefens ansvar 7.1.1 Resultat/analys Vad det gäller upplevelse av lönesättningen så är det helt klart så att alltför många inte hittar relationen av egen arbetsinsats och lön. Eftersom frågan varit uppe på många personalmöten och den nya lönebildningsprocessen bara delvis är sjösatt i vårt Förskoleområde så tror jag att vi kommer att nå bättre resultat eftersom jag haft nya samtal efter senaste enkäten. 7.1.2 Åtgärd Att vara mycket tydlig med det jag bedömer vara en mervärdesskapande arbetsinsats och vad som är en förväntad normalprestation, framför allt i lönesamtalen. I övrigt har Förskolechef ansvar att alla de åtgärder som framkommit i kvalitetsutvärderingen genomförs och att jag ger fakta och förutsättningar att dessa åtgärder genomförs. En annan åtgärd är att samtliga lagledare i Säters kommun arbetar med målsättning av utvecklingsområden samt med löneprocessen genom att ta fram kriteriepunkter för lön utifrån målsättning. 7.2 Återkoppla till personalen 7.2.1 Resultat/analys Samtliga resultat är återkopplade till personalen och har varit en grund för personalens egen utvärdering av sina arbetsinsatser avdelningsvis vid utvärderingsdag den 7.2.2 Åtgärd Detta dokument, kvalitetsutvärdering 2013, återkopplas till personalen under september månad 2013 vid vår APT/personalkonferens. 20130828 Per Jakobsson Förskolechef Stora Skedvi 5