Borgå stad Budget 2017 och ekonomiplan

Borgå stad Budget 2017 och ekonomiplan 2017-2019 Stadsfullmäktige 9.11.2016 1

Innehåll 1. Stadsdirektörens översikt Sida 3 2. Allmän motivering 4 2.1 Det allmänna ekonomiska läget 4 2.2 Kommunalekonomin 4 2.3 Stadens verksamhetsomgivning 5 2.4 Stadens ekonomi 7 2.5 Motiveringar till budgeten och ekonomiplanen 8 2.6 Skatteintäkter och statsandelar 9 2.7 Stadens finansieringsbehov och inlåning 13 2.8 Resultaträkning 14 2.9 Konkurrenskraftsavtalet och stadsdirektörens budgetförslag 15 3. Budgetens bindande verkan 16 4. Personalplan 17 5. Motiveringar per sektor 19 5.1 Koncernförvaltningen 19 2.5.2 Social- och hälsovårdssektorn 24 5.3 Bildningssektorn 28 5.4 Räddningsverket i Östra Nyland 33 6. Resultaträkning 34 7. Investeringar 35 8. Finansieringsanalys 38 9. Affärsverken 39 10. Kommunkoncernen 40 2

1. Stadsdirektörens översikt Stadens grundläggande uppgift är att främja sina invånares och miljöns välfärd samt företagens konkurrenskraft i sitt område. Målen i stadens strategi är fortfarande aktuella och de förverkligas också under budgetåret 2017. När nya stadsfullmäktige inleder sin mandatperiod, inleds beredningen av en ny stadsstrategi i en situation där förändringstrycket utifrån ytterligare ökar. Stadens framtida roll som producent av välfärdstjänster och behovet att trygga tillräckliga ekonomiska och verksamhetsmässiga resurser kommer att ligga i fokus när strategin granskas. Verksamhetsmässigt bygger budgeten för år 2017 på etablerade utgångspunkter, och samtidigt skapas beredskap för de betydande strukturella förändringar som kommer att ske inom de närmaste åren. Målet är att främja de strukturella förändringarna utifrån både nationella och lokala utgångspunkter och med beaktande av kommuninvånarens synvinkel, personalens arbetshälsa och en hållbar ekonomi. Ett centralt redskap för detta arbete är stadens framtida servicenät. Det är viktigt att staden i frågan om servicenät kan fatta ett ansvarsfullt beslut som baserar sig på en riktig lägesbild, ett beslut som möjliggör en långsiktig utveckling ännu på 2020-talet. Stadens verksamhetsutgifter under budgetåret är cirka 347 miljoner euro och verksamhetsintäkterna 97 miljoner euro. De sammanlagda skatteintäkterna är enligt uppskattning 219 miljoner, vilket är 2 procent mindre än motsvarande uppskattning av skatteintäkterna år 2016. Både verksamhetsutgifterna och skatteintäkterna påverkas väsentligt av verkställandet av det så kallade konkurrenskraftsavtalet under budgetåret. Nästan hälften av stadens utgifter går till social- och hälsovårdstjänster och en tredjedel till utbildningstjänster, tjänster inom småbarnsfostran och kultur- och fritidstjänster. Efter den landskaps- och social- och hälsovårdsreform som statsrådet har föreslagit ändras situationen för stadens nuvarande funktioner, personal och ekonomi väsentligt. Enligt planerna kommer en betydande del av skatteintäkterna och verksamheten att överföras till den nya landskapsförvaltningen år 2019. Den långsiktiga ekonomiska hållbarheten i den stadsorganisation som kvarstår blir då en växande utmaning. Under budgetåret fortsätter en av de i stadens historia största helheterna av samtidiga investeringar i skol- och daghemslokaler. Investeringarna har periodiserats under flera år, och deras sammanlagda värde är klart över 100 miljoner euro. Investeringarna och den skuldsättning som följer av dem, påverkar kraftigt hållbarheten i stadens ekonomi. Samtidigt bör man dock notera investeringarnas betydelse som en satsning på moderna inlärningsmiljöer som ger nya möjligheter. Dessa möjligheter bör utnyttjas maximalt under de kommande åren. Stadens årsbidrag under budgetåret år uppskattningsvis 18,7 miljoner euro och nettoinvesteringarna 48,6 miljoner euro. Finansieringsunderskottet är cirka 30 miljoner och staden skuldsätter sig kraftigt också under de påföljande ekonomiplaneåren 2018 och 2019. Det räcker uppskattningsvis till början av nästa årtionde innan stadens nettoinvesteringar minskar till en nivå som motsvarar en avskrivningsnivå på cirka 20 miljoner euro. 3

2. Allmän motivering 2.1 Det allmänna ekonomiska läget Den ekonomiska tillväxten har under de senaste åren legat på noll eller t.o.m. varit lite negativ. På sommaren minskade exporten till nästan alla Finlands viktigaste handelspartnerländer. Privat konsumtion och byggande har ändå ökat. Det finns tecken på att ekonomin börjar växa, särskilt om världsekonomin återhämtar sig. Den förutsedda tillväxten av nationalprodukten är i år och nästa år cirka en procent. Totalproduktionen kommer ändå länge att hålla sig under 2008 års nivå. Konkurrenskraftsavtalet torde förbättra exportens konkurrenskraftsproblem men effekterna syns först under kommande år. Finlands offentliga ekonomi har haft ett stort underskott redan 7 år. Ekonomin kommer även under kommande åren att ha underskott eftersom den långsamma ekonomiska tillväxten inte kan ge tillräckligt skatteinkomster för att offentliga utgifter skulle kunna finansieras. De offentliga utgifterna ökar också på grund av att befolkningen åldras. Den offentliga skulden i proportion till den totala produktionen ökade i fjol referensvärdet 60 procent och fortsätter att öka. Statens skuldsättning ökar med dryga 5 miljarder euro. Arbetslöshetsgraden var i augusti 7,2 procent, vilket är cirka en procentenhet bättre än för ett år sedan. Antalet sysselsatta var i genomsnitt detsamma som i augusti ifjol. Arbetslöshetsgraden hos unga blev bättre men var fortfarande cirka 12 procent. I Borgå var arbetslöshetsgraden högre än i det övriga landet, dvs. 10,2 procent, vilket är nästan lika mycket som för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden förutses stanna cirka vid 9 procent under de närmaste åren. 2.2 Kommunalekonomin Skyldigheten att bolagisera kommunernas affärsverksamhet påverkade betydligt de kommunalekonomiska siffrorna för åren 2014 och 2015. År 2015 minskade verksamhetskostnaderna i kommunernas bokslut med cirka en procent, men utan bolagiseringar skulle kostnaderna ha stigit med cirka en procent. Anpassningen av personalkostnaderna minskade kostnaderna och arbetsmarknadsstödets kommunandel ökade dem å sin sida. Verksamhetsintäkterna minskade med 10 procent men utan bolagiseringarna skulle siffran ha varit en procent. Kommunsektorns kommunalskatteinkomster ökade med 1,9 procent och samfundsskatteintäkterna med 12 procent. En förklaring till de ökade kommunalskatteinkomsterna är att inkomstskattesatsen höjdes nästan i hundra kommuner. Samfundsskatternas kommunandel höjdes med syftet att kompensera cirka hälften av ökningen av arbetsmarknadsstödets kommunandel. Statsandelarna förblev på fjolårets nivå till följd av ändringar i beräkningsfaktorer. I statsandelarna gjordes det en extra nedskärning. Dessutom togs nyttan för kommunerna med att höja avgifter och taxor bort genom att statsandelar minskades. Kommunernas sammanräknade årsbidrag var nästan 2 mdr. euro, vilket är 348 euro per invånare. Kommunsektorns resultat på räkenskapsperioden var svagt positivt. Kassaflödet i verksamheten och investeringar hade ändå ett underskott på 0,8 mdr. euro eftersom nettoinvesteringarna var 3,4 mdr euro. Kommunernas lånestock steg med cirka 0,8 mdr. euro till 15,5 mdr. euro. Samkommunernas lån var nästan 2 mdr. euro. Kommunernas lånebelopp per invånare var 2 835 euro och i kommunkoncerner 5 978 euro. Konsumentpriserna steg med en halv procent från juli ifjol. I euroområdet var prisstegringen ännu mindre, varför risken för en deflation fortfarande väcker oro. Kommunekonomins prisindex steg med cirka en procent från det föregående året. Inflationsprognosen är cirka en procent åren 2017 och 2018. Europeiska centralbanken kommer att hålla styrräntorna exceptionellt låga. Korta räntor kommer att förbli negativa ända till år 2018, då räntorna förutses stiga bara en aning positiva. 4

2.3 Stadens verksamhetsomgivning Befolkningen I slutet av år 2015 hade Borgå 49 928 invånare. Invånarantalet ökade med 200 personer, dvs. 0,4 procent. Stadens invånarantal ökar tack vare invandringen och födelseöverskottet. Nettoflyttningen mellan kommunerna varierar årligen. Stadens invånarantal översteg 50 000-gränsen redan sommaren 2015 men minskade i slutet av året. Den nuvarande åldersstrukturen hos befolkningen i Borgå förändras. Befolkningen åldras i alla kommuner och även i Borgå. I framtiden kommer en allt större del av befolkningen att höra till över 65-åriga. Den arbetsföra befolkningens relativa andel av hela befolkningen blir på motsvarande sätt mindre. Även det absoluta totalantalet arbetsför befolkning minskar trots att invånarantalet stiger. Andelen barn och unga under 15 år förblir nästan oförändrad. I Borgå är andelen personer under 15 år av hela befolkningen större än i hela landet i genomsnitt och andelen personer över 65 år är mindre än i hela landet i genomsnitt. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen att öka med cirka 2700 personer fram till år 2025. Ändringar i befolkningens åldersstruktur beskrivs med hjälp av en ekonomisk och en demografisk försörjningskvot. Ekonomisk försörjningskvot är en kvot som beskriver områdets befolkningsstruktur som ett förhållande mellan sysselsatta samt arbetslösa och dem som står utanför arbetskraften. Kvottalet i den ekonomiska försörjningskvoten har försvagats märkbart under de senaste åren. I slutet av år 2014 var kvottalet i hela landet 140,6 och år 2010 var kvottalet 131,1. År 2014 fanns det i Borgå 123,6 icke-sysselsatta per 100 sysselsatta. Demografisk försörjningskvot är en kvot som beskriver befolkningsstrukturen med hjälp av statistiska relationer mellan olika åldersgrupper. Den demografiska försörjningskvoten anges som åldringars och barns andel av den arbetsföra befolkningen. År 2014 fanns det i Finland 55,8 personer som inte var i arbetsför ålder per 100 personer i arbetsför ålder. De regionala skillnaderna är emellertid stora. I Borgå har den demografiska försörjningskvoten länge varit under 50. Kvoten har börjat stiga år 2010. År 2015 var försörjningskvoten i Borgå 58,3 medan år 2010 var den 50,7. Fig. 1. Stadens befolkning enligt åldersgrupper 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Lapset ja nuoret Työikäiset Ikääntyneet Fig. 2. Ökningen av stadens invånarantal årligen 700 600 500 400 300 200 100 0 Statistikcentralen har upprättat en kommunvis prognos för utvecklingen av den demografiska försörjningskvoten fram till år 2040. Enligt prognosen försvagas den demografiska försörjningskvoten i Borgå i genomsnitt med en punkt varje år från år 2010 till år 2035, då försörjningskvoten är 75. 5

% Inkomster och arbetsplatser Fig. 3. Demografisk försörjningskvot De beskattningsbara inkomsterna per invånare i Borgå är cirka 2 000 euro högre än i riket i genomsnitt men cirka 2 000 euro lägre än i Nyland i genomsnitt. I den senast fastställda beskattningen, dvs. i 2014 års kommunalbeskattning var de beskattningsbara inkomsterna per invånare i Borgå 19 024 euro. De beskattningsbara inkomsterna per invånare var i Borgå de 15:e största i landet. År 2014 var den debiterade kommunalskatten 3 662 euro per invånare. Utjämningen som bygger på skatteinkomster och som är en del av statsandelar minskade stadens statsandelar kraftigt. Stadens skattefinansiering, dvs. skatter och statsandelar var totalt 5 224 euro per invånare, medan genomsnittet i hela landet var 5 370 euro per invånare. Stadens skattefinansiering ligger alltså under genomsnittet på hela kommunsfältet. När stadens skatteinkomster och statsandelar omvandlas till euro är de cirka 7,3 miljoner euro mindre än i andra lika stora kommuner i genomsnitt. 80 75 70 65 60 55 50 45 40 73 75 76 69 64 58 47 48 48 49 51 1990 2000 2010 2020* 2030* 2040* Arbetsplatsstrukturen i Borgå domineras av tjänster och förädling. Tjänsternas andel är 65 procent och förädlingens 32 procent. Jord- och skogsbrukets andel är bara 1,5 procent. Borgås arbetsplatssufficiens är över 90 procent. Antalet yrkesverksamma personer uppgår till cirka 22 200. Av dem arbetar 65 procent i Borgå och 35 procent i andra kommuner. Antalet personer som bor i Borgå och arbetar i andra kommuner är nästan 8 000 av vilka största delen arbetar på huvudstadsregionen. Antalet personer som pendlar till arbete i Borgå är ungefär 6 000. Arbetslöshetssituationen har i Borgå försvagats till följd av recessionen som blivit allt längre. Arbetslöshetsgraden i staden var i augusti 10,3 procent. Fig. 4. Äldre personer, Borgå 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020*2025*2030*2035*2040* 65-74 vuotiaat 75-84 vuotiaat yli 85 vuotiaat 6

M 2.4 Stadens ekonomi Bokslutet för 2015 uppvisade ett underskott på 0,2 miljoner euro. Inkomsterna i stadens driftsekonomi ökade med 3 procent och utgifterna med 1,2 procent. Tack vare en bra inkomstutveckling och en måttlig utgiftsutveckling försvagades verksamhetsbidraget bara med 2 miljoner euro. Skattefinansieringen ökade med 8 miljoner euro. Av detta ökade skatteinkomsterna med 11 miljoner euro men statsandelarna minskade med 3 miljoner euro. Stadens årsbidrag var 23 miljoner euro och utan affärsverken 18 miljoner euro. Efter avskrivningar i anläggningstillgångarna var räkenskapsperiodens resultat bara lindrigt negativt. Staden var ändå tvungen att upplösa överskottet i balansen med en extra post på 1,8 miljoner som föranleddes av Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymäs beslut att nollställa grundkapitalfonder som staden hade placerat. Nettoinvesteringar var 15 miljoner euro och inklusive affärsverken 20 miljoner euro. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var 3,6 miljoner euro och under fem föregående år totalt 24 miljoner euro. Stadens ekonomi var under räkenskapsperioden i balans eftersom staden kunde finansiera 115 procent av nettoinvesteringar och 96 procent av avskrivningar med årsbidraget. Lånen minskade med en knapp miljon euro. Det totala lånebeloppet var 115 miljoner euro eller 2305 euro per invånare. Kommunernas skuldbelopp i genomsnitt var 2835 euro per invånare, vilket är över 500 euro mer. Vid slutet av året var stadens kontanta tillgångar 25 miljoner euro, vilket motsvarar 26 dagars likviditet. Stadens nyckeltal blev bättre under räkenskapsperioden. Låneskötselbidraget steg tack vare ett minskat lånebelopp och en bättre inkomstfinansiering. Den relativa skuldsättningen, dvs. andelen främmande kapital av hela årets inkomstfinansiering har redan tre år legat under den eftersträvade nivån på 50 procent. Soliditeten i balansen, dvs. andelen eget kapital av hela kapitalet förblev under den eftersträvade nivån på 50 procent. De största utmaningarna för stadens ekonomi är att problemen med inomhusluften i stadens byggnadsstock drabbar flera byggnader samtidigt och medför ett stort behov av renoveringar och nybyggen. Finansieringen av detta leder till att staden skuldsätter sig snabbt. Social- och hälsovårdsreformen har utvidgats till en regionförvaltnings- och landskapsreform. Efter att reformen har genomförts kommer cirka hälften av stadens budget att skötas av landskapet. Reformens verkningar i ekonomin och verksamheten på kort och lång sikt är ännu öppna. De nya landskapen ska inleda sin verksamhet 1.1.2019, dvs. på ekonomiplanens tredje år. Budgeten har ändå upprättats med antagandet att verksamheten fortsätter oförändrad eftersom lagstiftningen om landskapsreformen ännu befinner sig i utkastskedet och lagstiftningen som ska styra reformen inte ännu har stadfästs för någon del. Tabell 1. Boksluten 2012 2015, affärsverken ingår i siffrorna BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 1 000 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsbidrag -226 426-232 635-244 602-246 370 Skatteinkomster 193 795 209 769 210 347 221 842 Statsandelar 50 582 52 016 49 449 46 652 Finansiella poster -444 211 669 1 206 Årsbidrag 17 507 29 361 15 863 23 330 Avskrivningar och bokslutsposter -22 911-31 034-22 671-23 512 Räkenskapsperiodens underskott -5 404-1 673-6 808-182 Nettoinvesteringar 20 093 15 463 19 180 20 223 Inkomstfinansiering av investeringar -2 586 13 897-3 317 3 107 Influtet överskott från tidigare år 54 250 52 576 45 769 43 775 Fig. 5. Utveckling av årsbidraget och nettoinvesteringar 60 50 40 30 20 10 Även om resultatet i stadens räkenskapsår 2015 var i balans kunde man ändå använda det till att betala lån som hade lyfts för tidigare investeringar och överskotten i stadens balans kunde inte fastställas. Att staden bereder sig för nya stora investeringar förutsätter att skattefinansieringen höjs märkbart samt att kostnadsnivån inom driftsekonomin minskas. 0 2012 2013 2014 2015 TA 2016 Vuosikate Nettoinvestoinnit 7

2.5 Motiveringar till budgeten och ekonomiplanen Budgeten och ekonomiplanen enligt kommunallagen Den nya kommunallagen har trätt i kraft 1.5.2015. I den nya lagens kapitel som gäller ekonomin har bestämmelserna om täckandet av underskottet blivit strängare. Skyldigheten att täcka underskottet gäller också samkommuner. Genomförandet av kommunstrategin och koncernperspektivet har blivit viktigare i upprättandet av kommunens budget och ekonomiplan. Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. Samtidigt ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är det första året i ekonomiplanen. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen ska vara i balans eller ha överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Budgetens och ekonomiplanens innehåll Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. I budgetens allmänna del ingår utvecklingen av den allmänna ekonomin, kommunekonomin, stadens ekonomi och verksamhetsomgivning. Driftsbudgeten innehåller de enskilda sektorernas budgetar och ekonomiplaner med motiveringar. Sektorernas planer visas enligt uppgiftsområden och de innehåller även målen för verksamheten och tabeller över nyckeltalen. I resultaträkningsdelen anges utgifter och inkomster för den egentliga verksamheten, skattefinansieringen och övrig finansiering samt avskrivningar. I investeringsdelen upptas stadens investeringsutgifter och -inkomster. Till finansieringsdelen överförs kassaflöden i resultaträkningen och investeringar samt anges kassaflödet för finansieringen. Stadens ekonomiplan upprättas för tre år. Investeringsplanen upprättas för sju år. Stadsfullmäktige godkänner ekonomiplanen samtidigt med budgeten. Budgetåret är det första året i ekonomiplanen. Utgångspunkter för upprättandet av budgeten Anvisningarna för upprättande av budget och budgetramen utgör ramen för sektorernas beredning av budget. I budgetramen har man beaktat ändringarna i verksamheten, kostnadsutvecklingen, investeringsbehoven och nivån på skattefinansieringen. Sektorerna kan betona olika uppgifter enligt behov. Ramen är ändå en övre gräns inom vilken sektorns budgetförslag ska utarbetas. Stadsstyrelsen godkände 6.6.2016 174 anvisningarna för upprättande av budget och budgetramen för sektorerna. Sektorerna delar ramen till uppgiftsområden och vid behov vidare till resultatenheter och kostnadsställena. Avsikten med förfarandet är att säkerställa att sektorernas budgetförslag håller sig inom den bestämda ramen. I budgetramen har man beaktat de nya grunderna för hur den interna hyran bestäms samt att betalningen av det grundläggande utkomststödet övergår till FPA. I övergångsfasen ökar stadens kostnader med FPA:s förvaltningskostnader men bruket av det grundläggande utkomststödet förutses i fortsättningen stiga rentav märkbart, vilket ökar stadens betalningsskyldighet. För den förberedande undervisningen för och integrationen av invandrare reserverade man en miljon euro till bildningssektorn och som finansieringsinkomst ansåg man statsandelen som beviljas undervisningen. Inom social- och hälsovårdssektorn reserverade man 3 miljoner euro för ökade kostnader för handikappservice, familj- och öppenvården, arbetsmarknadsstödet och det behovsprövade utkomststödet. Konkurrenskraftsavtalets verkningar var inte kända när budgetramen gjordes upp. Därför beaktas de först nu, i stadsdirektörens förslag. 8

M % 2.6 Skatteintäkter och statsandelar Budgetposten skatteinkomster upptar kommunal inkomstskatt, fastighetsskatt och andelar av inkomsterna från samfundsskatt. Också statsandelarna inräknas i skattefinansieringen. Kommunens beslutanderätt omfattar kommunalskatt och fastighetsskatt och skattesatserna för dem slås årligen fast samtidigt som budgeten behandlas. Kommunen får också besluta om storleken på hundskatten. Staden har beslutat avstå från att uppbära hundskatt från år 2001. Kommunalskatt Fig. 6. Inkomstskattesatserna 22 20 18 19,75 Kommunalskatten bestäms på basis av fysiska personers eller ett dödsbos förvärvsinkomster. Stadsfullmäktige fastställer den kommunala inkomstskattesatsen för varje år. Skatteförvaltningen sörjer för uttag av skatten. Inkomstskattesatsen i kommunalbeskattningen år 2016 är 19,75 procent. Inkomstskattesatsen höjdes med 0,5 procentenheter senast år 2015. Den genomsnittliga kommunala inkomstskattesatsen år 2016 var 19,87 procent och i Nyland en procentenhet lägre, dvs. 18,86 procent. 16 Effektiv skattegrad 14 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Porvoo Koko maa Fig. 7. Redovisa kommunalskatt och uppskattade intäkter, milj. euro På grund av olika avdrag är kommunens inkomstskattesats (nominell skattegrad) högre än den effektiva skattegraden, dvs. andelen skatter som i verkligheten har betalats av den skattepliktiga inkomsten. Den effektiva skattegraden i Borgå var förra året 15,13 procent. Skillnaden mellan inkomstskattesatsen och den effektiva skattegraden är i Borgå 4,6 procentenheter. Beloppet på avdragen som görs i kommunalbeskattningen beror på skattebetalarens inkomstnivå. Avdragen är större på lägre inkomstnivåer, då också den effektiva skattegraden är lägre. Den effektiva skattegraden i staden har under de tio senaste åren förblivit nästan densamma trots att inkomstskattesatsen har höjts eftersom avdragen i kommunalbeskattningen har årligen stigit. År 2015 var den effektiva skattegraden i hela landet 14,89 procent. 200 180 160 140 167 167 180 179 188 192 187 Den årliga inkomsten av kommunalskatten var förra året 188 miljoner euro. Det influtna skatterna för det pågående året torde stiga till 192 miljoner euro. I siffran ingår drygt 3 miljoner euro justeringsredovisningar för år 2015. Konkurrenskraftsavtalet minskar år 2017 kommunalskatteinkomster med cirka 6 miljoner euro till följd av ökande skatteavdrag och lönesänkningar. Den kommunala inkomstskattesatsen är i stadsdirektörens förslag på samma nivå som under innevarande år, 19,75 procent. Den uppskattade årliga inkomsten av kommunalskatten år 2017 är 186,6 miljoner euro. 120 2011 2012 2013 2014 2015 2016* 2017* 9

M % % Fastighetsskatt Fastighetsskatten är en skatt som bygger på ägande av en fastighet och som betalas årligen. Fastighetsskatten omfattar alla fastigheter med undantag för skogar, jordbruksmark och vissa allmänna områden. Fastighetsskatten tillfaller den kommun där fastigheten är belägen. Skatten beräknas på fastighetens beskattningsvärde enligt de skattesatser som stadsfullmäktige fastställer. Skatteförvaltningen sörjer för uttag av skatten. I fastighetsskattelagen bestäms övre och nedre gränser för skattesatserna. Kommunerna kan välja skattesatserna inom ramen av den variationsbredd som lagen bestämmer. Den allmänna fastighetsskatten gäller bostads- och affärstomter samt affärsbyggnader. Fastighetsskatten för bostadsbyggnaderna gäller byggnader som används för boende. För en byggnad och dess markgrund som ägs av ett allmännyttigt samfund kan den lägsta fastighetsskattesatsen vara 0,00. Staden har inte påfört fastighetsskatt för allmännyttiga sammanslutningar. Maximibeloppet på fastighetsskattesatsen för en kraftverksbyggnad och kraftverkskonstruktion är 3,10 procent. Maximibeloppet på fastighetsskattesatsen för en obyggd byggplats är 4,0 procent. De uppskattade årliga intäkterna från fastighetsskatt år 2017 är 16,9 miljoner euro. Fig. 9. Bostadshus för permanent boende, fastighetsskattesatserna 0,8 Variationsbredden i den gällande allmänna fastighetsskattesatsen är 0,93 1,80 procent och variationsbredden för permanenta bostadsbyggnader är 0,41 0,90 procent. Fastighetsskatten för annat än ett bostadshus, dvs. en fritidshusbyggnad kan vara högst 1,00 procentenhet högre än fastighetsskattesatsen för ett bostadshus för permanent boende. 0,7 0,6 0,5 0,50 Fig. 8. Allmän fastighetsskatt, skattesatserna 1,8 1,6 1,4 1,30 1,2 1,0 0,8 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0,4 0,3 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Porvoo Koko maa Fig. 10. Redovisad fastighetsskatt och uppskattade intäkter, milj. euro 18 16 17 17 15 15 13 12 11 12 Porvoo Koko maa 9 6 3 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016* 2017* 10

M Andel av intäkterna från samfundsskatt Samfundsskatten är den inkomstskatt som aktiebolag och andra samfund betalar. Ett samfunds beskattningsbara inkomst beräknas som en skillnad mellan de skattepliktiga inkomsterna och de avdragsgilla utgifterna. Skatteförvaltningen sörjer för uttag av skatten. Samfundsskattesatsen är 20 procent. Samfundsskattesatsen har sjunkit med 6 procentenheter från år 2011. Samfundsskatt betalar aktiebolag, andelslag och affärsverk under vissa förutsättningar, offentliga samfund, föreningar, inrättningar, stiftelser och bostadsaktiebolag. Affärsverkens, de offentliga samfundens, allmännyttiga föreningarnas och inrättningarnas skyldighet att betala samfundsskatt gäller endast deras inkomster från näringsverksamhet. Bostadsaktiebolag har vanligen ingen beskattningsbar inkomst. Samfundsskatten tillfaller staten, kommunerna och församlingarna. Gruppernas andelar av samfundsskattens intäkter har ändrats årligen. Redovisningsandelarna av samfundsskatten inom kommungruppen baserar sig på medelvärdet av de två föregående fastställda beskattningarna. I år beräknas avkastningen från samfundsskatten uppgå till cirka 15 miljoner euro. De uppskattade årliga intäkterna från samfundsskatten år 2017 är 15,5 miljoner euro. Fig. 11. Redovisad samfundsskatt och uppskattade intäkter, milj. euro Sammandrag av skatteinkomsterna Tabell 2. Utveckling av skatteinkomsterna och prognos År Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Totalt 1 000 ändring 1 000 ändring 1 000 ändring 1 000 ändring 2011 167 174 3,1 % 16 514 2,1 % 11 375 9,3 % 195 063 3,4 % 2012 166 872-0,2 % 14 443-12,5 % 12 480 9,7 % 193 795-0,7 % 2013 179 781 7,7 % 16 753 16,0 % 13 235 6,1 % 209 769 8,2 % 2014 179 307-0,3 % 15 825-5,5 % 15 215 15,0 % 210 347 0,3 % 2015 187 564 4,6 % 17 859 12,9 % 16 419 7,9 % 221 842 5,5 % 2016* 192 000 2,4 % 14 800-17,1 % 16 600 1,1 % 223 400 0,7 % 2017* 186 600-2,8 % 15 500 4,7 % 16 900 1,8 % 219 000-2,0 % 2018* 190 000 1,8 % 16 000 3,2 % 17 200 1,8 % 223 200 1,9 % 2019* 193 000 1,6 % 16 500 3,1 % 17 400 1,2 % 226 900 1,7 % Fig. 12. Skatteslagens andel av totala skatteinkomster 2017 Valtionosuudet 18 % Kiinteistövero 6 % Kunnallisver o 70 % 20 18 16 14 12 10 8 18 17 17 16 16 14 15 2011 2012 2013 2014 2015 2016* 2017* Yhteisövero 6 % 11

Euro M Statsandelarna inom driftsekonomin Fig. 13. Statsandelarna i Borgå, milj. euro Den allmänna statsandelen består av statsandelen för basservice och finansiering enligt lagen om finansiering av undervisningsverksamhet. Statsandelssystemet för basservice reviderades vid ingången av 2015. Enligt de nya beräkningsgrunderna minskade Borgås statsandelar med 64 euro per invånare, m.a.o. 3,2 miljoner euro. 60 55 50 45 48 50 51 52 49 47 52 48 Statsandelen för den kommunala basservicen täcker största delen statsandelssystemet. Statsandelen för basservicen är kalkylmässig och bygger på kommuninvånarnas behov av tjänster och förhållandefaktorer. På grund av att systemet är kalkylmässigt påverkas statsandelen som beviljats kommunen inte av hur kommunen ordnar sin tjänsteverksamhet och hur mycket pengar kommunen använder till den. Statsandelen för den kommunala basservicen betalas för ordnande av social- och hälsovården, småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, grundläggande undervisningen samt bibliotek, det allmänna kulturväsendet och den grundläggande konstundervisningen. Statsandelen bygger på priser per enhet enligt åldersgrupper, åtta förhållandefaktorer och tre tilläggsdelar. Från den kalkylmässiga statsandelen dras av kommunens självfinansieringsandel. De extra nedskärningarna i statsandelarna har utförts genom att höja kommunens självfinansieringsandel, vilket har lett till att statsandelsprocenten har minskat. Till statsandelen har tillagts också flera andra beräkningsfaktorer som anknyter till beskattningen och den allmänna förvaltningen som ökar och minskar statsandelen. Fr.o.m. år 2017 dras från statsandelen av bl.a. det grundläggande utkomststödet som FPA betalar och dess förvaltningskostnader. I statsandelssystemet jämnas kommunernas skatteinkomster, dvs. överförs skatteinkomster inom kommungruppen. Borgå är en betalare av skatteinkomstutjämningen. Minskningen som görs på basis av skatteinkomstutjämningen är cirka 9 miljoner euro. 40 35 30 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* 2017* Fig. 14. Statsandelarna per invånare 1800 1570 1562 1488 1 520 1600 1505 1 499 1383 1418 1400 1200 1015 1032 1052 974 995 1028 934 960 1000 800 600 400 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* 2017* Porvoo Koko maa Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet beviljas direkt utbildningsanordnarna i form av finansiering enligt pris per enhet. Dessutom betalas specialfinansiering för grundläggande utbildning och annan utbildnings- och kulturverksamhet. Också från statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet dras av kommunens självfinansieringsandel. Efter avdraget är stadens statsandel av undervisnings- och kulturministeriets finansiering cirka -4 miljoner euro. 12

Euro 2.7 Stadens finansieringsbehov och inlåning Stadens årliga lånefinansieringsbehov består av skillnaden mellan årsbidraget och nettoinvesteringarna. I en ekonomi som är i balans kan man med årsbidraget finansiera nettoinvesteringarna. På lång sikt ska man med årsbidraget finansiera också låneamorteringarna. Stadens centrala strategiska långsiktiga mål är att få slut på ökad skuldsättning och att få skulden att minska. År 2015 lyckades staden minska skuldbeloppet från 152 miljoner euro till 115 miljoner euro. Enligt den nya strategin kan ta staden ta nya lån bara för projekt som minskar driftskostnaderna eller förbättrar produktiviteten. Enligt nyckeltalen är stadens lånebelopp fortfarande stort, även om lånen per invånare enligt bokslutet för år 2015 är cirka 500 euro lägre än i kommunerna i genomsnitt. I andra kommuner har skuldsättningen i genomsnitt ökat snabbt under de senaste åren. Stadskoncernens lånestock i bokslutet för år 2015 var 5 606 euro/invånare. Räntenivån har i flera års tid varit exceptionellt låg. Vid slutet av augusti var medelräntan på stadens lån 0,63 procent. Cirka 50 % av lånestocken är bunden till euriborräntor och 12 % till treåriga räntor eller fasta räntor. Ränteskydd finns för 29 procent av lånestocken. De kortvariga lånens andel var 9 procent. Räntenivån kommer att förbli låg eftersom ekonomin inte förutses återhämta sig i en nära framtid. Lånesumman år 2016 ökar med 3 miljoner euro, eftersom en del av det planerade investeringsprogrammet och också av finansieringsbehovet skjuts upp till följande år. År 2017 är nettoinvesteringarna 48 miljoner euro. Av detta kan 18 miljoner euro finansieras med årsbidraget och resten, 30 miljoner euro, med ökad inlåning. Livscykelprojektets genomförande har preciserats. I livscykelprojektet byggs skolor och daghem, vilkas ursprungliga kostnadsförslag var dryga 40 miljoner euro. I livscykelavtalet ingår planering och byggande samt underhåll av byggnaderna i 20 år. Beslut har fattats om att finansiera livscykelprojektets investeringskostnader med finansiering som staden ordnar. Tabell 3. Inlåning, amorteringar och lånestock Bokslut Prognos Budget EP EP 2015 2016* 2017* 2018* 2019* 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Inlåning 22 000 25 000 54 000 43 000 32 000 Amorteringar -22 726-22 400-24 000-27 000-27 000 Nettoinlåning -726 2 600 30 000 16 000 5 000 Låneräntor -1 211-1 200-1 800-2 000-2 200 Lånestock 31.12. 115 059 117 660 147 660 163 660 168 660 Lån, euro/invånare 2 305 2 344 2 924 3 222 3 301 Invånarantal 49 928 50 200 50 500 50 800 51 100 Fig. 15. Lån per invånare i Borgå och i andra kommuner 3600 3300 3000 2700 2400 2100 1800 1500 2664 2396 2835 2328 2304 2344 2924 3222 3301 2012 2013 2014 2015 2016* 2017* 2018* 2019* Porvoo Muut kunnat Stadens lånestock i slutet av det pågående året är enligt prognosen 118 miljoner euro och nästa år 148 miljoner euro. Gamla lån amorteras med 24 miljoner euro och nytt lån upptas på 54 miljoner euro. Den höga investeringsgraden fortsätter ännu år 2018, och då ökar lånen till cirka 164 miljoner euro. 13

2.8 Resultaträkning I resultaträkningen görs en sammanställning av inkomsterna och utgifterna i sektorernas driftsekonomi. Inkomsterna och utgifterna visas per kontogrupp. Skillnaden mellan sektorernas inkomster och utgifter är verksamhetsbidraget. Budgeten upprättas enligt bruttoprincipen och där ingår en allokering av de centraliserat producerade tjänsternas kostnader till deras användare. De centraliserade tjänsterna allokeras enligt upphovsprincipen. I budgetsiffrorna ingår stadens interna inkomster och utgifter, 38 miljoner euro. Där ingår också interna köp från stadens affärsverk, 18 miljoner euro. I finansieringsanalysen görs en sammanställning av resultaträkningens årsbidrag, investeringsutgifter och -inkomster. I finansieringsanalysen visas också förändringar i stadens ut- och inlåning samt andra förändringar i likviditeten. Finansieringsanalysen visar budgetens påverkan på stadens likviditet efter inlåning. Med finansieringsanalysen påvisas hur kommunen uppfyller sin skyldighet enligt kommunallagen att täcka finansieringsbehovet. Affärsverkens budgetar ingår inte i stadens budgetsiffror utan de anges separat i noterna, som är bilagor till budgeten. Förfarandet beror på affärsverkens särställning som föreskrivs i kommunallagen. Budgetutgifterna kan bara till en liten del finansieras med inkomster från verksamheten. I huvudsak finansieringen med skattefinansiering. I skattefinansieringen ingår kommunalskatt, fastighetsskatt, samfundsskatt och statsandelar. I resultaträkningen visas också intäkter och kostnader från övrig finansiering. Då man till verksamhetsbidraget adderar skattefinansiering och övriga finansiella poster, får man resultaträkningens årsbidrag. Årsbidraget borde täcka avskrivningarna på anläggningstillgångar för att verksamhetens bokföringsmässiga resultat ska vara positivt. Med årsbidraget borde man också kunna täcka budgetårets investeringar för att stadens finansieringsläge inte ska försvagas och staden skuldsättas. Årsbidraget i budgeten för år 2017 räcker inte till att täcka avskrivningarna, varför verksamhetens resultat är ett underskott. Årsbidraget räcker inte heller till att täcka investeringarna, varför staden öka sina lån med cirka 50 miljoner euro under den treåriga planeringsperioden. Ett underskott kan täckas med ett överskott i balansräkningen. Den nya kommunallagen är strängare än den gamla i fråga om underskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år och kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet kan täckas. I stadens balansräkning finns tills vidare ett överskott som dels härstammar från en tidigare låg avskrivningsnivå enligt den gamla avskrivningsplanen och dels beror på affärsverkens resultat. Bokslutet för år 2015 visade ett överskott på 45 miljoner euro. Även om det ackumulerade överskottet tills vidare kan användas, minskar också det snabbt. Staden ska därför höja årsbidraget under de kommande åren till dryga 20 miljoner euro, en nivå där verksamhetens resultat i genomsnitt blir noll. 14

2.9 Konkurrenskraftsavtalet och stadsdirektörens budgetförslag Konkurrenskraftsavtalets verkningar var inte kända när budgetramen gjordes upp. Därför beaktas de först nu, i stadsdirektörens förslag. Nämnderna har alltså gjort sina förslag utan den sänkning av löner och lönebikostnader som följer av konkurrenskraftsavtalet. Statsdirektörens budgetförslag avviker alltså betydligt från de summor som nämnderna har föreslagit. Förändringen innebär dock varken en ökning eller inskränkning av den enskilda sektorns spelrum och inverkar inte på differensen mellan nämndernas förslag och budgetramen. Konkurrenskraftsavtalets ekonomiska effekt består alltså av en ökning av arbetstiden utan ersättning, nedskärning av semesterpengen med 30 % och sänkning av arbetsgivaravgifterna med nästan tre procentenheter. Nedskärningen av semesterpengar och sänkningen av lönebikostnader minskar stadens personalkostnader med cirka 5 miljoner euro. Ökningen av arbetstiden förverkligas på varierande sätt i olika yrkesgrupper. I regel kommer arbetstiden att öka med 6 minuter per dag eller 30 minuter per vecka. Den kalkylerade totala ekonomiska effekten är betydande. De praktiska möjligheterna att genomföra den förlängda arbetstiden utreds under de första månaderna år 2017. I ett helhetsekonomiskt perspektiv har staden ingen nytta av de minskade personalkostnaderna. Konkurrenskraftsavtalet minskar kommunalskatteintäkterna med cirka 6 miljoner euro, eftersom lönesänkningarna och de ökade rättigheterna till skatteavdrag minskar den skattepliktiga inkomsten. Kommunerna får kompensation av staten för en del av förändringarna i skattegrunder, men samtidigt drar staten ner statsandelarna med samma belopp, på grund av konkurrenskraftsavtalet. Dessutom fortsätter linjen med extra nedskärningar av statsandelarna. Tabell 4. Hur konkurrenskraftsavtalet och de övriga förändringarna inverkar på sektorernas nettoutgifter Koncern- Social- och Bildnings- Räddningsförvaltning hälsovårdssektorn sektorn verket Totalt Budgetram -3 973 000-144 092 000-105 005 000 472 000-252 598 000 Nämndernas förslag -4 709 700-144 555 800-105 759 900 355 600-254 669 800 Differens jämfört med ramen -736 700-463 800-754 900-116 400-2 071 800 Konkurrenskraftsavtal *semesterpeng 129 100 477 600 786 300 88 700 1 481 700 *lönebikostnader 438 200 1 471 900 1 381 800 201 300 3 493 200 *lokalservice, minskning 22 100 45 500 230 200 1 300 299 100 *minskning av inkomster -291 300-291 300 Övriga förändringar *interna hyror 855 700-855 700 0 *övriga förändringar 207 500-233 800-26 300 Förändringarna totalt 1 652 600 1 995 000 1 308 800 0 4 956 400 Stadsdirektörens förslag -3 057 100-142 560 800-104 541 100 355 600-249 713 400 15

3. Budgetens bindande verkan Stadsfullmäktige godkänner budgeten och därmed stadens och stadskoncernens verksamhetsmässiga och ekonomiska mål. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Budgeten ska iakttas i kommunens verksamhet och hushållning. Ekonomiska mål och verksamhetsmål kan fastställas som bindande mål. Begreppet bindande betyder bl.a. att man inte får överskrida ett anslag eller ett nettoanslag, inte underskrida ett mål för avkastning och inte låta bli att uppfylla ett bindande mål utan stadsfullmäktiges godkännande. Bindande nivå gentemot stadsfullmäktige Driftsekonomidelens bindande nivå gentemot stadsfullmäktige är sektorns nettoanslag, avkastningsmål och strategiska, bindande mål. Investeringsdelens bindande nivå gentemot stadsfullmäktige är sektorns nettoinvesteringsanslag och projektvis ett investeringsanslag på över en miljon euro. Investeringsdelens bindande nivå gentemot stadsfullmäktige är de långfristiga lånens ökning och utlåningens ökning. Affärsverkens bindande nivå gentemot stadsfullmäktige är verksamhetens resultat, avkastningsmål och strategiska mål. Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen beslutar projektvis om projektplaner, skissritningar och byggstart för investeringsprojekt med värde över en miljon euro inom ramen för de anslag som stadsfullmäktige har beviljat. Nämnder En nämnd beslutar om de underlydande uppgiftsområdenas verksamhetsplaner inom driftsekonomin och projektplaner för investeringar samt om ändringar i dessa inom ramen för de bindande anslag som stadsfullmäktige har beviljat. För att ett investeringsprojekt ska kunna upptas i projektplanen, ska ett anslag specifikt ha anvisats för projektet i budgeten. 16

4. Personalplan Enligt stadens strategi får antalet årsverken öka endast om staden får nya lagstadgade uppgifter. I den svåra ekonomiska situationen måste arbetet vara mer resultatrikt och ökningen av personalutgifterna måste kontrolleras. Antalet tjänster och befattningar vid staden (exklusive affärsverken) minskar med 19,2. I enlighet med konkurrenskraftsavtalet kommer den årliga arbetstiden att förlängas med i medeltal 24 timmar utan en ändring av den årliga inkomstnivån. Förlängningen av arbetstiden genomförs i huvudsak så att arbetstiden per vecka ökas med 30 minuter. Förlängningen av arbetstiden ökar arbetsinsatsen utan att inkomstnivån ändras. Den kalkylerade kostnadseffekten av en förlängning av arbetstiden är i Borgå cirka 1-1,5 miljoner euro. Arbetstiderna för kommunala läkare förenhetligas så att hälsovårdscentralläkarnas och - tandläkarnas arbetstid görs lika lång som sjukhusläkarnas och -tandläkarnas, dvs. 38 timmar 15 minuter i veckan. Lösningen för kommunala lärare gör det möjligt för lärarna i grundskolor och gymnasier att använda en extra tilläggsutbildnings- eller utvecklingsdag. Dagen kan inte utnyttjas för undervisning, vilket betyder att staden inte får någon direkt ekonomisk nytta. Den kalkylerade kostnadseffekten har inte i detta skede beaktats i budgetförslaget. Under de första månaderna 2017 gör staden tillsammans med andra kommuner och Kommunala arbetsmarknadsverket en granskning av möjligheterna att verkställa konkurrenskraftsavtalets arbetstidsökning på ett sätt som ger staden motsvarande ekonomisk nytta. Utredningen lämnas till stadsstyrelsen för behandling så tidigt att åtgärder vid behov kan vidtas redan under andra halvåret 2017 och under hela året 2018. I koncernförvaltningen ökar antalet anställda med sammanlagt 5 när disponenttjänsterna flyttas från Affärsverket Borgå lokalservice till lokalitetsledningen och en arbetsförmågakoordinator anställts på viss tid för att fungera som projektchef vid ett projekt för ledning av arbetsförmågan. Inom social- och hälsovårdssektorn minskar antalet vakanser med 0,7 då utbetalningen av utkomststöd huvudsakligen flyttar till FPA och organisationen utvecklas bl.a. genom att inrätta vakanser inom invandrartjänster och den av flera kommuner tillsammans finansierade familjerättsliga enheten i östra Nyland. I bildningssektorn minskar antalet anställda med totalt 23,5 i huvudsak inom småbarnspedagogiken och kultur- och fritidstjänsterna. Antalet anställda vid Affärsverket Borgå vatten ökar temporärt med en person år 2017, då Borgå vatten sköter skärgårdens vattentjänstärenden i stället för att anlita en köpt tjänst. Antalet anställda vid Affärsverket Borgå lokalservice minskar med sammanlagt 12,5, när disponenttjänsterna flyttas till lokalitetsledningen och kostserviceenheten lämnar befattningar obesatta efter de anställdas pensionering. Antalet anställda vid Kungsvägens arbetshälsa ändras inte. Enligt Borgå stads förvaltningsstadga inrättar stadsfullmäktige de nya tjänster som finns i personalplanen samtidigt som budgeten och personalplanen godkänns. Stadsstyrelsen beslutar om indragning av tjänster. I samband med godkännandet av personalplanen inrättar stadsfullmäktige: - vid stadsutveckling en tjänst som markanvändningsingenjör - vid stadsutveckling en tjänst som gatubyggnadschef i stället för gatubyggnadschef i arbetsförhållande - vid tillstånds- och tillsynsärenden en tjänst som miljövårdsinspektör - vid social- och hälsovårdssektorns invandrartjänster en visstidstjänst som socialarbetare - inom social- och hälsovårdssektorn tjänsterna som provtagare/laborant och provtagare i stället för motsvande arbetsförhållanden - inom social- och hälsovårdssektorn en tjänst som barnatillsyningsman/socialarbetare i stället för en tjänst som socialarbetare, två tjänster som ledande socialarbetare i stället för en tjänst som avdelningsskötare och i stället för en tjänst som socialarbetare, en tjänst som biträdande överläkare i stället för en tjänst som hälsovårdscentralläkare, en tjänst som servicechef i stället för en tjänst som överläkare, en tjänst som servicechef i stället för en tjänst som handikappservicechef, - inom social- och hälsovårdssektorn en tjänst som barnatillsyningsman vid den familjerättsliga enheten i östra Nyland Stadsstyrelsen beslutar dra in: - vid koncernledningen deltidstjänsten som bostadssekreterare - vid stadsutveckling en byråsekreterartjänst och två planeringsassistenttjänster, vilka ändras till motsvarande befattningar i arbetsförhållande, samt tjänsten som gatubyggmästare, som ändras till en befattning som underhållsmästare i arbetsförhållande - inom social- och hälsovårdssektorn sju tjänster som förmånshandläggare, - inom social- och hälsovårdssektorn tre tjänster som tandskötare, två tjänster som sjukskötare/hälsovårdare och en tjänst som servicehandledare, vilka ändras till motsvarande befattningar i arbetsförhållande. och ändrar till deltidstjänster med 50 % arbetstid: - vid tillstånds- och tillsynsärenden en tjänst som miljövårdsinspektör - inom bildningssektorn tjänsten som chef för idrottstjänster 17

Personalplan Stadigvarande personal och visstidsanstälda över 6 månader >>> Detaljerad personalplan SEKTORERNA 2015 2016 2017 2018 2019 AFFÄRSVERKEN 2015 2016 2017 2018 2019 KONCERNFÖRVALTNINGEN BORGÅ VATTEN Tjänster 63,0 56,0 59,0 59,0 59,0 Tjänster 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Befattningar 182,5 185,5 187,5 186,5 184,5 Befattningar 39,0 41,0 42,0 41,0 41,0 Totalt 245,5 241,5 246,5 245,5 243,5 Totalt 42,0 44,0 45,0 44,0 44,0 Koncernledningen BORGÅ LOKALSERVICE Tjänster 11,5 11,5 11,0 11,0 11,0 Tjänster 2,0 4,0 3,0 3,0 3,0 Befattningar 80,5 79,5 83,5 83,5 81,5 Befattningar 270,0 265,0 253,5 236,5 228,5 Totalt 92,0 91,0 94,5 94,5 92,5 Totalt 272,0 269,0 256,5 239,5 231,5 Stadsutveckling KUNGSVÄGENS ARBETSHÄLSA Tjänster 50,5 49,5 48,0 48,0 48,0 Tjänster 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Befattningar 102,0 102,0 104,0 103,0 103,0 Befattningar 19,0 19,0 19,0 18,0 18,0 Totalt 152,5 151,5 152,0 151,0 151,0 Totalt 29,0 29,0 29,0 28,0 28,0 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Tjänster 195,5 196,5 186,5 185,5 185,5 Befattningar 635,7 634,7 644,0 644,0 644,0 Totalt 831,2 831,2 830,5 829,5 829,5 BILDNINGSSEKTORN Tjänster 637,0 636,0 635,5 635,5 635,5 Befattningar 797,5 779,5 756,5 756,5 756,5 Totalt 1 434,5 1 415,5 1 392,0 1 392,0 1 392,0 RÄDDNINGSVERKET Tjänster 89,0 89,0 89,0 89,0 89,0 Befattningar 65,0 65,0 65,0 65,0 65,0 Totalt 154,0 154,0 154,0 154,0 154,0 TOTALT Tjänster 984,5 977,5 970,0 969,0 969,0 Befattningar 1 680,7 1 664,7 1 653,0 1 652,0 1 650,0 Totalt 2 665,2 2 642,2 2 623,0 2 621,0 2 619,0 18

5. Motiveringar per sektor 5.1 Koncernförvaltningen >>> Anslagstabeller >>> Personal >>> Nyckeltal UTFALL 2015 BU 2016 BU 2017 EP 2018 EP 2019 Intäkter 49 044 356 50 548 400 54 268 400 54 418 400 54 418 400 Kostnader -54 498 855-57 480 900-57 395 500-57 361 200-57 250 900 Verk.bidrag -5 454 499-6 932 500-3 127 100-2 942 800-2 832 500 Val I april 2017 ordnas kommunalval. Revision Revisionsnämnden får en ny uppgift enligt kommunallagen. Den ska ta emot en redogörelse av vissa förtroendevalda och tjänsteinnehavare för de bindningar Stadsfullmäktige som kan vara av betydelse vid skötseln av förtroende- och tjänsteuppdrag. Revisionsnämnden övervakar att skyldigheten iakttas och tillkännager redogörelserna för fullmäktige. Det nya stadsfullmäktiges mandattid börjar 1.6.2017. Fullmäktige har fortfarande 51 ledamöter även om det enligt kommunallagen är möjligt att öka antalet ledamöter. Koncernledningen Stadens ledning Stadens ledning främjar genomförandet av stadens strategi, som fullmäktige godkänt, under budgetåret. Under verksamhetsåret ska den nya stadstrategin beredas och tas upp för beslut. I strategin ges riktlinjer för stadens förvaltning och ekonomi inför nästa fullmäktigeperiod. Stadens ledning fungerar som processägare och främjar kunskapsledningen i hela stadskoncernen. Strukturreformen av andra stadiets utbildning främjas med beaktande av de riksomfattande riktlinjerna. Under budgetåret bereds genomförandet av de centrala riksomfattande projekten såsom den eventuella social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. Om reformerna förutsätter tilläggsresurser, ska beslut om anslagsreserveringar fattas separat. I samband med beredningen av strategin och eventuella ändringsprojekt, bereds och schemaläggs nödvändiga ändringar vad gäller den operativa organisationen och förtroendevaldorganisationen för att det nya fullmäktige kan fatta beslut om dessa. Vid behov uppdateras också principerna för koncernstyrningen. Stadens ledning främjar under budgetåret intressebevakningen i förhållande till centrala aktörer inom staten, städer, landskap, näringsliv, utbildningsorganisationer samt centrala internationella aktörer. Förvaltningsledning Det nya fullmäktige har ett konstituerande möte i början av juni. På samma gång träder också de sista paragraferna i den nya kommunallagen i kraft. Å ena sidan betonas betydelsen av kommunikation och IT-förvaltningen i ännu högre grad än förut som beror på att staden förbereder sig för den eventuella social- och hälsovårdsreformen och att det finns behov att effektivera verksamheten. Förvaltningsledningen sköter uppgifterna när det gäller bytet av förtroendevalda och förbereder sig för de förändringar som kommunallagen medför. Det omfattande projektet för att ta i bruk kundhanteringssystemet (CRM) fortsätter och utvidgas 19