Linköpings utmaningar inför framtidens kollektivtrafik Vilka planer finns för Linköpings stadsutveckling Ostlänken, nytt resecentrum och Innerstaden växer över ån Översiktsplan och Trafikstrategi Stadsutvecklingsstråk Kollektivtrafikhistorik Utmaningar Miljö och samhällbyggnadsförvaltningen Christer Nilsson
RUFS
Regionförstoring och utveckling - Folkrika städer och tätorter binds samman till ett stadsnätverk Ostlänken är ett samhällsbyggnadsprojekt 5 2013-12-03 Ostlänken Linköping
Hur ska det vara att verka och leva i regionen? Hur ska det vara att verka och leva i Linköping? Nu och i framtiden. 6 2013-12-03 Ostlänken Linköping
Korridor A Ostlänken och Södra stambanan ovan mark och på bro över Stångån. Ostlänken fram till Steningeviadukten. Alternativ enligt järnvägsutredning.
Korridor C Ostlänken och Södra stambanan i tunnel under staden. Ostlänken fram till Glyttinge.
Innerstaden växer över ån 9 2013-12-03 Ostlänken Linköping
Valda team White arkitekter och Spacescape Metro arkitekter & Rundquist Allies and Morrison Tegnestuen Vandkunsten Tovatt architects&planners och Ramböll Transform och Kragh&Berglund 13 2013-12-03 Ostlänken Linköping
Vinnande förslag: Åstad
Linköping - innerstaden växer över ån
Linköping - innerstaden växer över ån motto Åstad - ett förslag av i samarbete med
Det gamla och det nya utveckling över tiden
Stationsbron en märkesbyggnad i centrum
Bron en befolkad del av stadsrummet
Resecentrum effektiv bytespunkt och del av staden
Historiskt beslut i kf i juni 2010 Översiktsplan för Staden och Trafikstrategi
EN TÄTARE OCH MERA SAMMANHÄNGANDE STAD 24 Att bygga en tätare stad är bra hushållning med markresurser. Linköpings enklaver byggs samman till en mer sammanhängande stad. Barriärer byggs bort. Byggande på högvärdig jordbruksmark undviks. En tätare stad ger bra underlag för kollektivtrafiken, samt gång- och cykeltrafik. Befintlig infrastruktur (gator och ledningar) kan utnyttjas. Stadslivet kan bli rikare och tryggheten öka.
LÄGRE ANDEL BILTRAFIK Aktiva åtgärder vidtas för att öka kollektivtrafikens och gång- och cykeltrafikens andelar av resandet inom staden med syfte att begränsa utsläppen av växthusgaser och trängseln på stadens gator.
TYDLIGA OCH GENA KOLLEKTIVTRAFIKSTRÅK Ett flertal högeffektiva kollektivtrafikstråk utvecklas och ger snabba förbindelser inom staden mellan resecentrumet, bostadsområden och större arbetsplatser. Ny bebyggelse ska gynna kollektivtrafiken.
27
Samband bebyggelseplanering och kollektivtrafikplanering Betydelsen vid stora etableringar, exv; ESS i Lund krav på spårväg Hageby centrum/mirum i Norrköping krav på spårväg Fastighetsvärden påverkas av avstånd till kollektivtrafik Internationella och svenska undersökningar visar på tydliga samband mellan kollektivtrafikstandard och fastighetsvärden Regional utveckling - persontäthet längs stråk är avgörande, exv: Regionala expressbusslinjer fokuserar på stråk Landsbygdslinjer Landstinget planerar att dra in de linjer som har för låg kostnadstäckning
Samband bebyggelseplanering och kollektivtrafikplanering Resandet med kollektivtrafik avgörs till 50% av rena kollektivtrafikparametrar som; turtäthet, bekvämlighet, information, marknadsföring etc. och 50% beror på hur vi lokaliserar/strukturerar bebyggelse/verksamheter
Stadsutvecklingsstråk Kollektivtrafiken ensam klarar målen utan samordning med bebyggelseutveckling samt övriga trafiksektorer krävs = Stadsutvecklingsstråk - ett sätt att arbeta med frågan
32 2013-12-03
Förbättrad framkomlighet och tillförlitlighet på regionala och lokala kollektivtrafikstråk genom staden till resecentrum 33 2013-12-03
Expresscykelstråk
Beslut om hur vi ska arbeta vidare saknas
Lite kollektivtrafikhistoria Förslag till spårväg framlagt av spårvägskommittén 1918.
Trafikplan 1976 - busstaden Idealstad för busstrafik Hårda begränsningar av biltrafik GC viktigt komplement
Spårvägsförslag 1977 Fokus: Miljö och energi Fordonsteknik
Demoprojekt busstrafikens utvecklingsmöjligheter 1986
Trådbuss / duobussutredning 1991
Spårtaxi Skycab 1990 talet och Beamway 00- talet
Pendeltågstrafik i mitten på 1990-talet
Utbyggnad av biogasdrift 1990 2000
Översyn tätortstrafiken 1996
LinkLink - ursprungstanken 2001 Tänk spår kör buss
Utredningar 2004
Strategisk plan med Övergripande mål Kf 2007 Kollektivtrafiken ska utvecklas till att vara ett attraktivt alternativ till arbetsresor med egen bil samt upplevas som trygg och ändamålsenlig av alla medborgare. Utvecklingen av LinkLink är ett led i detta och ska påskyndas.
Stråk med underlag för spårväg 2007
En första etapp LinkLink 2008 1,5 km bussgata Garnisonen - Universitetet
Utredning om Duospårväg 2008
Kriterier för utformning av LinkLink 2011 visar hur vi bygger busstråk som senare möjliggör etablering av spårväg 51 2013-12-03
Beslut om kollektivtrafikstråk genom stadskärnan 2011
Spårburen kollektivtrafik Förslag till implementeringsmodell 2011 VTI:s råd: Bör hanteras som en stadsutvecklingsfråga Skapa projektorganisation med helhet/stadsutveckling som ledord Genomför fördjupad förstudie för en linje Genomför åtgärder på ett kraftfullt sätt marknadsför detta Behåll möjligheterna att på sikt konvertera till spår 53 2013-12-03
Handlingsprogram för kollektivtrafik 2011 Kort sikt, 2011-2015 Mindre åtgärder som signalreglering av obevakade övergångställen och uppförande av väderskydd Utbyggnad av kollektivtrafikkörfält på vissa delar av stomlinjerna Medellång sikt, 2016-2020 Ombyggnad av hållplatser för snabbare och enklare ombordstigning I princip fullt utbyggda kollektivtrafikkörfält Stomlinjerna förberedda för spårväg/bussbanor (typ BRT, Bus Rapid System) Lång sikt, 2021-2030 spårvägs- eller bussbane utbyggnad?? 54 2013-12-03 Handlingsprogram för kollektivtrafik, Linköpings tätort
Utmaningarna Ostlänken och nytt resecentrum + samverkan bebyggelse och koll.trafik Många aktörer måste verka i samma riktning Tydligt inriktningsbeslut krävs Landstinget Östgötatrafiken Kommunen Operatörerna Östsam Organisation eldsjälar behövs......