Studiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång

Relevanta dokument
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht Högskolan Dalarna

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Nyanlända elevers lärande

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Studiehandledning SLU000 Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet, 7,5hp Uppdragsutbildning Bollnäs folkhögskola Vecka 44 h18 vecka 10 v19

Flerspråkighet en möjlighet!

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

(Andréasson,B., Bondeson, L. & Boström, K., 2002: Kemi för grundskolans senare del. Stockholm: Natur och kultur. S. 148)

Hjärtligt välkomna till Nyanländas lärande! Onsdagen 12 november 2014

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET QF/AMW. Nyanlända i skolan. förutsättningar, lärande och skolframgång

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAG102

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Välkommen till Högskolan i Gävle och Akademin för Utbildning och ekonomi

Inkludering av nyanlända och flerspråkiga elever. -hur gör vi i Motala kommun

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan

Fortbildning i samverkan: kompetensutveckling på vetenskaplig grund

Workshop Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Välkommen till Högskolan i Gävle och Akademin för Utbildning och ekonomi

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Modell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

ATT STÖTTA AKADEMISKT SKRIVANDE INOM HÖGRE UTBILDNING MED FOKUS PÅ BREDDAT DELTAGANDE

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan

Wifi: CLARION CONNECT

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling

Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium

Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet

FoU-enhetens Språkutveckliningsprogram

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Ledare för kollegialt lärande

Språk-, läs- och skrivutveckling

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Utbildning för nyanlända elever

Pedagogik GR (A), Grundläggande läs- och skrivutveckling för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Ledarskap distans 7,5hp

Oxledsskolans mål och verksamhetsidé

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

Att bana väg för nyanländas lärande. mottagande och skolgång

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.

Kursdokument Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7.5 hp

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Språket människans främsta verktyg

LÄRARES LEDARSKAP. profession och etik i praktiken. En vidareutbildning med högskolepoäng för gymnasielärare. En samproduktion av

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Att stötta nyanlända elever

Så motiverar och engagerar du eleverna!

Systematiskt kvalitetsarbete

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Stockholms stad

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Versamhetsförlagd utbildning 1

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

Jenny Hostetter sfi-lärare, läromedelsförfattare projektledare nyanländas lärande Pedagogiskt centrum GR Utbildning

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA202

Transkript:

Senast uppdaterad 2015-08-26 1 (5) Studiehandledning Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Välkomna! Mälardalens högskolas kompetensutvecklingsinsats Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång ges på uppdrag av Skolverket. Kompetensutvecklingsinsatsen syftar till att gagna eleverna genom förbättrade resultat och ökat välmående. Deltagarna i kursen arbetar i team från den egna enheten med syftet att det egna arbetssättet ska utvecklas, med stöd av kollegialt lärande. Kursen består av fem campusförlagda träffar, samtliga i Eskilstuna, och fyra reflektionsuppgifter som teamen arbetar med inför träffarna. Vid campusträffarna bjuder vi på kaffe/te och smörgås. Campusträffarna kommer att innehålla både föreläsningar och erfarenhetsbyten mellan teamen. Följande moment ingår i kursen: utveckling av mottagande och undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur ett språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt stärker elevens lärande verktyg för en systematisk kartläggning och analys av elevens och verksamhetens förutsättningar för att eleven ska nå goda resultat hur undervisningens utformning ger förutsättningar för nyanlända elever att utvecklas mot de mål som anges i läroplaner och kursplaner ökad medvetenhet om betydelsen av lärarnas egna attityder och förhållningssätt Ni som läser kan antingen få ett intyg när utbildningen är slutförd, eller välja att ta ut 7,5 hp. För intyg krävs deltagande i samtliga träffar, inklusive arbete med teamens reflektionsuppgifter. För att ta ut poäng krävs deltagande i campusträffarna och arbetet med teamens reflektionsuppgifter, samt en skriftlig examinationsuppgift som lämnas in efter det sista tillfället.

Schema och innehåll 2 (5) Campusträff 1: Mottagande och bemötande, ur ett skol- och elevperspektiv Fredag 11 september kl 13.15 17.00, sal E208. Ansvariga lärare: Ulrika Jepson Wigg & Birgitta Jansson. Introduktionsträff. Kompetensutvecklingens syfte och arbetssätt, samt kollegialt lärande gås igenom. Föreläsning och erfarenhetsutbyte kring egna attityder och förhållningssätt till nyanlända elever och samarbetet kring dem. Reflektionsuppgift kring mottagande och bemötande Bemötande/mottagande hur ser det ut på er skola? Hur vill ni att det ska se ut? Hur tänker ni kring det egna förhållningssättet? Elevers erfarenheter hur har de elever ni mött upplevt det att komma nya till er skola? Vad kan ni dra för lärdomar av det? processdokument (1-3 sidor) som ni tar med er till träffen i pappersform. Det har vi sedan som utgångspunkt för erfarenhetsutbyte. Jepson Wigg, Ulrika (2011). Nytt land och ny skola berättelser om att bryta upp och börja om. Stockholm: Liber. Kästen-Ebeling, Gilda & Otterup, Tore (2014). En bra början mottagande och introduktion av nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur. Campusträff två: Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever erfarenheter, svårigheter och lärexempel Fredag 16 oktober kl 13.15 17.00, sal E208. Ansvarig lärare: Ulrika Jepson Wigg. Föreläsning om erfarenheter och svårigheter med pedagogisk kartläggning av nyanlända elever. Senaste nytt kring Skolverkets kommande material. Erfarenhetsutbyte. Reflektionsuppgift kring pedagogisk kartläggning Läs litteraturen och se YouTube-filmen (se nedan) och diskutera i teamet: Hur kartlägger ni idag? Riktlinjer i kommunen, material på skolan, tyst kunskap Vad fungerar, vad fungerar inte? Med utgångspunkt i er elevgrupp, er organisation och sammansättning av personal, vilka möjligheter finns till utveckling?

Sök själva efter exempel på arbetssätt, forskning som kan vara relevant, läs och låt er inspireras. Arbeta med uppgiften enskilt och i grupp, och skriv ett gemensamt processdokument (1-3 sidor) som ni lägger upp i ert forum på Blackboard senast dagen innan campusträffen. Det har vi sedan som utgångspunkt för erfarenhetsutbyte. 3 (5) Litteratur och länk till film (länkar finns också på Blackboard): Sandell Ring, Anniqa & Arash Hassanpour. Pedagogisk kartläggning av nyanländaelever. Länk till texten: http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.204516.1411636231!/menu/sta ndard/file/sandell_ring-hassanpour.pdf "Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever" föreläsning av Linda Castell, Linköpings kommun. Länk till filmen: https://www.youtube.com/watch?v=jrmukf2hawm Campusträff tre: Språkutvecklande arbetssätt 13 november kl 13.15 17.00, sal E208. Ansvarig lärare: Thomas Asklund Föreläsning och erfarenhetsutbyte om andraspråksinlärning och språkutvecklande arbetssätt. Reflektionsuppgift kring språkutvecklande arbetssätt Vad gör vi i skolans verksamhet som kan kopplas till andraspråksundervisning/ andraspråksinlärning? o Vad fungerar bra? o Vad fungerar mindre bra? Hur kan andraspråksinlärning integreras i andra ämnen i just er skola? Hur tänker du att en ämnesöverskridande språkundervisning skulle kunna te sig? processdokument (1-3 sidor) som ni lägger upp i ert forum på Blackboard senast dagen innan campusträffen. Det har vi sedan som utgångspunkt för erfarenhetsutbyte. Gibbons, Pauline (2010) Stärk språket stärk lärandet, Hallgren & Fallgren Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014) Språkinriktad undervisning, Hallgren & Fallgren

Campusträff fyra: Samverkan i verksamheten Fredag 11 december, kl. 13.15-17.00, sal E208. Ansvarig lärare: Birgitta Jansson 4 (5) Föreläsning och erfarenhetsutbyte med fokus på samverkan kring nyanlända elever (studiehandledning, modersmålsundervisning, vårdnadshavare, övriga elever). Reflektionsuppgift kring samverkan Vilken samverkan sker i er verksamhet? Hur ser den ut? Vad saknas? Egna idéer för att förbättra samverkan? I så fall, varför är det inte redan genomfört? Vilken stöttning skulle ni vilja ha av era skolledare? Finns det forum för att lägga fram och diskutera era önskemål? Egna frågor Utgå från dessa personer/funktioner (och fler om ni vill): Elever Vårdnadshavare Lärare och kollegor Samhälle Skolledning processdokument (1-3 sidor) som ni lägger upp i ert forum på Blackboard senast dagen innan campusträffen. Det har vi sedan som utgångspunkt för erfarenhetsutbyte. Palm, Mimmi (2015). Nyanlända elever är hela skolans ansvar. Hämtad ur Chef och ledarskap nr 2, 2015. Artikeln finns att hämta på Blackboard i mappen för Campusträff fyra. Campusträff fem: Avslutande träff Fredag 22 januari 2016 kl. 13.15-17.00 Ansvariga lärare: Ulrika Jepson Wigg, Thomas Asklund & Birgitta Jansson Campusförlagd avslutande träff. Diskussion kring det innehåll som kompetensutvecklingen haft, och reflektion kring bl.a språkutvecklande arbetssätt, det kollegiala lärandet, egna och andras förhållningssätt och hur det kan stärka elevens lärande och ge förutsättningar för måluppfyllelse. Förberedande uppgift samt material att titta på kommer att finnas tillgängliga på Blackboard efter campusträff fyra.

Examination Under kompetensutvecklingens gång arbetar teamen med gemensamma reflektionsuppgifter kopplade till innehållet i respektive campusträff. De som får ett intyg när kursen är slutförd behöver ha deltagit i teamets arbete med reflektionsuppgifterna samt deltagit vid campusträffarna. 5 (5) De som vill ta ut högskolepoäng för kompetensutvecklingen ska, förutom att delta i arbetet med reflektionsuppgifterna samt campusträffarna, skriva en individuell examinationsuppgift baserad på reflektionsuppgifterna. Examinationsuppgiften lämnas ut efter campusträff fyra, och den litteratur som hör till respektive träff ska också användas i uppgiften. Praktiska frågor Ulrika Jepson Wigg är kursansvarig och hanterar frågor som rör kursens innehåll och upplägg (t ex frågor om litteratur, uppgifter etc.). Sara Hägglund är administratör för kursen och svarar på frågor om registrering, behörighet etc. För frågor som rör studentkonto eller Ladok-utdrag kontaktar ni Studenttorget på e-post studenttorget@mdh.se eller telefon 021-10 13 10. Studenttorget har reception både i Eskilstuna och Västerås, och har öppet mån-to 8-16 samt fre 8-15. För hjälp med Blackboard kontaktar ni Helpdesk på e-post helpdesk@mdh.se eller telefon 016 15 51 50. Helpdesk har öppet mån-to 8-16 samt fre 8-15. Lärare och personal vid MDH Ulrika Jepson Wigg, kursansvarig, lärare och forskare i pedagogik vid MDH e-post: ulrika.jepson.wigg@mdh.se Thomas Asklund, lärare i svenska som andraspråk vid MDH, gymnasielärare e-post: thomas.asklund@mdh.se Birgitta Jansson, lärare i svenska som andraspråk vid MDH E-post: sara.hagglund@mdh.se Sara Hägglund, administratör E-post: sara.hagglund@mdh.se Ansvariga på Skolverket Ulrika Dahl, expert Kvalitetsutvecklingsenheten E-post: ulrika.dahl@skolverket.se Åsa Strand, projektledare, undervisningsråd E-post: asa.strand@skolverket.se