Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren nämligen obligatoriska moment där man inte examineras. Vi kollade även närmare på vad ni tyckte om priserna på kurslitteraturen. Och slutligen såg vi även närmare på vad ni vill ha för hjälp av klassrepresentanter. Det var en väldigt god svarsfrekvens, totalt fick vi in 137 svar. Enkäten fanns i två former, en digital form och en pappersform som främst användes när det var mycket kö. Dessvärre upptäcktes efter undersökningen skillnader mellan dessa. I pappersformen fanns utrymme för kommentarer kring åsiktsgraderingen av ickeexaminerande obligatoriska moment men inte i den digitala. I pappersformen fanns även på kurslitteratur mer än 1400 som inte fanns i den digitala men där fanns istället jag vet inte. Till största delen beror detta felet på att det bara var tänkt att använda den digitala, men pappersformen kom att komplettera då det ibland var ett väldigt högt tryck på studenter som ville svara. Fig1.1: Enkäten i digital form Fig1.2: Enkäten i pappersform

Genomgång av frågorna Obligatoriska moment Den här delen hade två frågor: Fråga 1: I vissa kurser finns det moment med obligatorisk närvaro där man inte examineras mot ett kursmål. Har du haft detta i någon av dina kurser? Svarsalternativ: Ja Nej Vet inte Har du haft ickeexaminerande obligatoriska moment? 80 60 40 20 0 Ja Nej Vet ej Sammanställning av resultat fråga 1. Fråga 2: Vad är din åsikt om sådana obligatoriska moment? Svarsalternativ: Graderad skala från 1-5 där 1 är dåligt och 5 är bra. 80 60 40 20 Vad är din åsikt om sådana moment? 0 1 2 3 4 5 1 = Dåligt 5 = Bra Sammanställning av resultat fråga 2. Analys: Frågeformulering: Det verkade råda viss tveksamhet kring vad vi menade med frågan. Vi ville komma åt moment där du måste gå och sitta av tiden för att bli godkänd som t.ex. en föreläsning där lärarna kollar att du är närvarande men inte att du har lärt dig något. Men samtidigt ville vi undvika att vara övertydliga med risk att det skulle kunna färga svaren. Det blev en del frågor kring vad vi menade. I pappersformatet kunde man även lämna kommentarer och från dem går det att se att vi varit för otydliga då det fanns kommentarer som nämnde laborationer (som är examinerande moment) eller att svaret berodde på vad som gäller.

Lärdom från frågeformulering: Fria kommentarer var ett bra sätt att förklara närmare vad man tycker och vi behöver vara tydligare i vår frågeformulering. Det är lätt som insatt student att tycka att det är självklart vad som är examinerande moment och hur det kopplas med kursmål men det är inte alltid så lätt. Därför ska vi i framtiden eftersträva tydligare frågeformuleringar. Resultatanalys: Den största andelen studenter som svarade har haft icke-examinerande obligatoriska moment men det är relativt jämt mellan de som haft det och de som inte har haft det. Relativt många vet inte säkert vilket kan bero dels på en otydlig frågeformulering men även på att de svarande inte är insatta i vad som räknas som examinationsmoment. Åsikterna kring examinerande moment pekar inte starkt åt något håll, det är ungefär lika många positiva som negativa men den största andelen är neutrala. Baserat på kommentarer och frågor vid undersökningen verkade det ha varit otydligt vad vi menade. Det vi ville komma åt är främst när lärarna lägger in föreläsningar man måste gå på men där man inte testas på något sätt. Studentkåren har länge drivit frågan om studentens eget ansvar och frihet. Är en föreläsning bra kommer studenter självmant gå på den och att tvinga studenter att sitta och lyssna utan att de testas mot kursmålen är ett onödigt hinder. Men i och med att vi har en så stark åsikt ville vi vara säkra på att vi har studenterna med oss i frågan. I och med att vi inte kan se detta varken till eller från i undersökningen och då det framkommit många frågetecken bland de som svarat i kombination med att alla inte har kunnat kommentera så drar vi slutsatsen att detta resultatet behöver följas upp mer. För att få igång en debatt om för- och nackdelar är tanken att föra en mer polariserad debatt, av tillgänglighetsskäl via nätet i någon form. Kurslitteratur Den här delen hade också två frågor: Fråga 1: Vad brukar din kurslitteratur kosta i snitt per 7,5 hp kurs (i kronor)? Svarsalternativ: 0-200 201-400 401-600 601-800 801-1000 1001-1200 1201-1400 Mer än 1400 Fråga 2: Vad anser du är en rimlig kostnad? Svarsalternativ: 0-200 201-400 401-600 601-800 801-1000 1001-1200 1201-1400 Mer än 1400 Så här ser sammanställningen av svaren på de olika frågorna ut: 60 50 40 30 20 10 0 Pris på kurslitteratur Vad betalar du? Vad tycker du är rimligt?

Analys: Frågeformulering: Frågan verkar överlag ha upplevts som tydligt formulerad men svårbesvarad. Det är svårt att ha koll på kostnaden och den kan variera rätt mycket från kurs till kurs. Resultatanalys: Det finns en tydlig tendens att studenter överlag betalar mer än vad de tycker är rimligt. Om man räknar på snittvärdet på varje alternativ (100 för alternativet 0-200, 300 för 201-400 o.s.v.) betalar de undersökta i genomsnitt 553 kr för sin kurslitteratur men anser att 354 är rimligt, dvs runt en tredjedel av vad de betalar. Med bakgrund av detta behöver vi i Studentkåren jobba mer tydligt med kurslitteraturens kostnad när vi reviderar kursplaner. Det kan tyvärr vara svårt att tillmötesgå det här önskemålet helt eftersom vi inte kan åsidosätta att böckerna måste ha rätt innehåll. Här uppskattar vi väldigt mycket om så många studenter som möjligt kan ge sitt omdöme om olika kursböcker så att vi vet bättre vilka böcker som är i störst behov av att bytas ut. Klassrepresentanter Den här delen hade en fråga: Fråga 1: I varje klass ska det finnas en klassrepresentant som kan föra klassens talan om utbildningen. Studentkåren och Högskolan håller just nu på att se över hur dessa ska utses, utbildas och belönas för sitt arbete. Vad vill du att en klassrepresentant ska kunna hjälpa dig med? Svarsalternativ: Fritextsvar Analys: Frågeformulering: Att döma av svaren verkar formuleringen av frågan ha varit tydlig, inga frågor om vad som menades uppstod under undersökningen. 44 personer lämnade dock blankt svar vilket kan bero på otydligheter i frågan. Det kan också bero på att man inte haft något förslag att bidra med. Resultatanalys: Det är svårt att kvantifiera fritextsvar på ett rättvist sätt. Men de kategorier av förslag som vi ser kan i grova drag delas upp i (en del svar hamnade i mer än en kategori): Kommunikation och representation av klassen Trettiotre personer svarade med fokus på kommunikation och representation av klassen. Störst fokus ligger på att representera studenternas åsikter mot kursansvarig, programansvarig och mot Högskolan och Studentkåren. Det finns även med förslag på att mer aktivt representera klassens åsikter i arbetsgrupper med Högskolan. Förmedling av information åt alla håll är också ett vanligt svar. Framförande av kritik och förbättringsarbete

Sjutton personer svarade med fokus på kritik och förbättringsarbete. Många olika områden togs upp, t.ex. utbildningsstruktur, förbättringsarbete, framförande av positiv och negativ kritik och mer verksamhetsnärvaro. Personlig hjälp vid problem Tretton personer svarade med fokus på att klassrepresentanten ska hjälpa till vid problem. Problem som det önskas hjälp med är allt från generella problem till orättvis behandling, kursproblem eller problem med lärare. Förmedling av information Elva personer svarade att de främst vill kunna få information från klassrepresentanten. Vad som önskas information om är bland annat lagar, rättigheter, möjligheter, studentevenemang och information om både Högskolan och Studentkåren. Generellt Sex personer svarade väldigt generellt, t.ex Allt, Studiereleaterat och dylikt. Överflödigt Fyra personer upplevde att klassrepresentanter var överflödiga, där tre personer angav lågt antal personer i klassen (en person var ensam kvar i sin klass). En person ville hellre se ett individuellt ansvar att framföra förslag och kritik. Vet ej Sju personer svarade vet ej eller liknande. Övrigt Sju personer svarade på ett sätt som inte passar in i några av grupperna ovan. Det efterfrågades, läxhjälp, kakor, fika, svar på praktikfrågor, terminsschema och förberedelsehjälp inför laborationer. Slutsats Det som lyfts fram som den viktigaste aspekten hos klassrepresentanterna är deras uppgift att informera och förmedla för sin klass. Förslagen relaterat till att de ska förse klassen med fika var det ytterst få som önskade och vi anser att det ligger ganska långt från vad grundtanken med en klassrepresentant är, en person som representerar sin klass i främst utbildningsfrågor. Däremot var det en intressant aspekt som lyftes att informera om andra saker än utbildningsfrågor. Socialt, studiesocialt samt Studentkåren lyftes som intressanta saker att informera/förmedla kring och det kommer vi ta med oss in i arbetet med klassrepresentanter som nu pågår. Studentkåren Den här delen hade två frågor: Fråga 1: Är du medlem i Studentkåren? Svarsalternativ: Ja Nej Nej, men funderar på det

Fråga 2: Vad vill du att Studentkåren ska jobba mer med? Svarsalternativ: Fritext Så här ser sammanställningen av fråga 1 ut: 70 Är du medlem i Studentkåren? 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej Nej men funderar på det Analys: Frågeformulering: En rättfram fråga för att vi genom fritextfrågan ville få in förbättringsförslag kring vad vi ska göra dels för att glädja våra nuvarande medlemmar men även för att vara intressanta för potentiella medlemmar. Resultatanalys: Det var en rätt jämn fördelning av medlemmar och icke-medlemmar bland de svarande. Fritextsvaren kan även de delas upp i lite olika kategorier (en del svar har klassats i flera kategorier): Studiesocialt Det var 28 personer som svarade att Studentkåren på något sätt ska jobba med studiesociala frågor. Exempelvis önskades mer ekonomisk hjälp i form av mer studentrabatter, billigare studiemedel och billigare hyror. Det var även en önskan om bättre studiemiljö som t.ex. mer mikrovågsugnar, förvaringsskåp, fler arbetsrum och parkeringsplatser. Information och stöd var även en framträdande fråga, att bli informerad om rättigheter, möjligheter och att bekämpa orättvisor på Högskolan. Utbildningsfrågor Arbete kring utbildningsfrågor i någon form verkade också vara en viktig fråga, 14 svarande ville på något sätt att detta skulle arbetas med starkare. Det som efterfrågas är bland annat allmän utbildningsbevakning och påverkan på dåliga kurser, fler tentatillfällen och att fixa in olika föreläsare.

Socialt Sociala frågor var nästan lika högt prioriterat som utbildningsfrågor, 13 personer önskade mer aktivitet på den sociala fronten och svaren var relativt eniga. Mer allmänt festande efterfrågades men även sittningar och mer öppettider på Kårhuset Boulogner. Vet ej Totalt tio svarande var på något sätt osäkra i vad Studentkåren gör eller vad de vill att Studentkåren ska göra. Nöjd Åtta personer var nöjda med vad Studentkåren gör nu. Fyra av dessa var dock inte medlemmar. Informera om Studentkåren Sju personer ville ha en tydligare och synliga marknadsföring av Studentkåren. Arbetsmarknad Tre personer ville ha mer kontakt med företag eller information om akademiska karriärsvägar. Övrigt Fyra personer svarade på ett sätt att det inte passar in i rubrikerna ovan. Det önskades mer givande aktiviteter för studenter, evenemang, annonseringar för föreningar samt att inte lägga energi på studenter utanför HiS eller Sverige. Slutsats Efterfrågan på vad Studentkåren ska göra ligger väl i samklang med vad som efterfrågas. I dagsläget jobbar Studentkåren efter fem pelare: Socialt Arbetsmarknad Utbildningsbevakning Service Studiesocialt Tidsmässigt är det sociala mest prioriterat eftersom det främst sköts av ideella. Det står för den största omsättningen men drar samtidigt in sina egna inkomster. Arbetsmarknad kommer därefter i tidsåtgång men bekostar också sig självt. Utbildningsbevakning läggs det inte lika mycket tid på men det står för en av våra största nettokostnader eftersom det inte är något vi tjänar pengar på. Vi ser

en stor möjlighet att göra mer på utbildningsfronten men är beroende av att ha mer aktiva studenter eftersom vi är medlemsdrivna. Service kommer därefter i rangordningen sett till tid och pengar. Studiesocialt läggs det minst tid och pengar på i dagsläget. Sett till svaren är prioriteringen följande: Studiesocialt Utbildningsbevakning Socialt Arbetsmarknad Service Service är svårplacerad. Med service menar vi här personlig hjälp till medlemmar vid tvister med skolan, försäljning av biljetter, kontorsmaterial och övrigt. Detta har inte specifikt betts om i undersökningen men ingår i mycket av de andra punkterna. Den slutsatsen vi drar vid Studentkåren är att vi jobbar med det studenterna vill, men att det vore bra att se över prioriteringen av vad vi jobbar med. Marknadsföringen är också viktig av flera anledningar. Dels är det många som vill se en ökad aktiv marknadsföring. Men eftersom vi redan gör mycket av det som efterfrågas har vi uppenbarligen misslyckats med att visa på vad vi gör. Det leder i sin tur till att studenterna inte kan ta del av det vi gör vilket är en stor brist. Studentkåren har sedan undersökningen gjordes anställt en informatör som kommer ha som arbetsuppgift att sprida information om vad Studentkåren gör till studenterna. Förhoppningen är att informationen från Studentkåren kommer att bli tydligare och synligare för studenterna. Denna rapporten kommer även spridas i Studentkårens interna kanaler för att medvetandegöra alla aktiva medlemmar om vad som efterfrågas.