Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby,

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby, 2014-15.

Skollag, förordning och läroplan ligger till grund för verksamheten. Förskoleklassen omfattas av läroplanerna för grundskolan, specialskolan respektive sameskolan. Del ett i läroplanen gäller fullt ut för förskoleklassen och del två gäller i tillämpliga delar. Del tre behandlar kursplaner och gäller inte för förskoleklassen. Utbildningen i förskoleklassen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskole- och grundskoleenheten Målbeskrivning för förskoleklass, Skytteanska skolan: Förskoleklassen ska fungera som en länk mellan förskolan och år ett, för att övergången till skolan ska bli så smidig som möjligt. Vi arbetar med att eleverna ska uppleva en positiv skolmiljön. Eleverna ska under förskoleklassåret bli trygga i miljön och träna på att bli självständiga. Vi arbetar för att få en socialt fungerande grupp och en social träning på individnivå. I det här arbetet har leken en stor betydelse. En ökad lekskicklighet stärker elevers kreativitet och målmedvetenhet, och den som erövrar låtsasdimensionen i livet utvecklar också empati och förmåga till abstrakt tänkande. Dessa egenskaper behövs i framtidens komplexa kunskapsvärld. Lekmiljön ska vara stimulerande och möta elevens lust och nyfikenhet för lärande. Vi arbetar med den språkliga medvetenheten för att lägga grunden till läs- och skrivinlärning. Vi vill stimulera eleverna till läsning från den nivå de befinner sig på. Vi vill ge eleverna förståelse för grundläggande matematiska begrepp och dess användning i vardagen.

Ur Lgr 11, kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag: Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Skollagen anger också att lek och skapande ska ingå i förskoleklassen som väsentliga delar i ett aktivt lärande och att elevers lust och nyfikenhet ska tas tillvara. Utgångspunkten för förskoleklassens verksamhet är att utveckling och lärande sker ständigt och inte bara i arrangerade inlärningssituationer. Förskoleklassen får därför sin identitet genom kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. Ur Lgr 11, kap 2 Övergripande mål och riktlinjer: Normer och värden Skolans mål är att varje elev - kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, - respekterar andra människors egenvärde, - tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, - kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och - visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön, som miljön i ett vidare perspektiv. Detta gör vi bland annat genom: Läsårsstart med samarbetsövningar, skapande av normer och regler. Träffar med värdegrundsövningar tillsammans med år 1. Aktivitetsdagar med hela Skytteanska skolan (F- år 9), t ex Vikmyradagen, FN-dagen m.m.

Vi använder oss av litteratur som tar upp angelägna ämnen, t ex normbrytande litteratur. Vi har förslagslådor och eleverna diskuterar och fattar beslut vid F-3 råd. Vuxennärvaro- observera och stimulera till positiv lek. Rollek, regellek Samtal om dilemman t ex vid samling. Arbeta förebyggande mot kränkningar. Vi hjälper eleverna att bearbeta konflikter och att reda ut missförstånd. Att lära sig olika strategier för konfliktlösning, att se en och samma sak ur olika perspektiv. Vi uppmuntrar eleverna att ta hänsyn till varandra, respektera och lyssna till varandra. Massage och massagesagor. Träna eleverna att ta ansvar för egna och andras saker samt vår gemensamma miljö i det dagliga arbetet med städning och sortering. Återvinning. Återanvändande av material t ex i skapande aktivitet. Städning av miljön, ute och inne. Vi arbetar med genusfrågor i samtal, diskussion i vardagssituationer, litteratur, spel och lek. Vi uppmärksammar och samarbetar med de kulturer som finns i vår omgivning t ex firande av samiska nationaldag.

Kunskaper Svenska På ett lekfullt och varierat sätt arbetar vi efter Bornholmsmodellen för att stimulera lusten och glädjen i att leka med meningar, ord och bokstavsljud för att skapa nyfikenhet och lust inför läs- och skrivinlärning. Ur Lgr 11, kap 2 Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utföra en grund för skolans verksamhet. Vi sneglar mot Lgr 11, kap 3 Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva Kopplingar till läroplan: - Sambandet mellan ljud och bokstav - Lyssna och återberätta i olika samtalssituationer Detta gör vi bland annat genom: att vi använder oss av lyssnandelekar, rim och ramsor, ord och meningar, stavelser, lyssna efter ljud i början och i slutet av ord, språklekar, högläsning, berättelse/egen bok svenskverkstad, läs- och skrivförberedande arbete på en individuell nivå.

Vi tränar på att komma ihåg och följa instruktioner i flera led. Utvärdering, utveckling: I början av höstterminen görs en kartläggning av den språkliga medvetenheten tillsammans med specialpedagogen. ( Fröken vad sa du? ) Den följs sedan upp i slutet av läsåret. När året är slut är tanken att eleven: -fått möjlighet att reflektera över sin egen lärprocess, t ex genom att jämföra arbeten från början och slutet av läsåret. -har hittat många sätt att använda sin språkliga förmåga den språkliga medvetenheten har stärkts. -är medveten om varför det är viktigt att kunna läsa och skriva. Matematik Vi vill väcka intresse för siffror och matematiskt tänkande. Eleverna får arbeta mycket praktiskt, prova själva, fundera och uttrycka sina egna lösningar. Ur Lgr 11, kap 2 Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Vi sneglar mot Lgr 11, kap 3. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Kopplingar till läroplan- - rimlighetsbedömningar vid enkla beräkningar och uppskattningar - strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer Detta gör vi bland annat genom att: På ett lekfullt sätt introducerar vi de olika matematiska områdena. Vi arbetar med praktiska övningar inomhus och ute, samt i lekar, spel och på arbetsblad,

vi lär oss färger, geometriska former, mönster, vi lär om lägesbegrepp, storleksbegrepp och volym, begrepp som lika och olika, klassificering. Tidsbegrepp, klockan, heltimmar, bygga, konstruera och kopiera efter ritning, symmetri. ramsräkning. taluppfattning, lika många, fler/färre, hälften/dubbelt. Utvärdering, utveckling: Elevens utveckling och lärande i matematik dokumenteras genom lärarens observationer av elevens praktiska arbete, lekar, matematiska samtal. När året är slut är tanken att- - elevens intresse för matematik har ökat. -eleven har hittat många olika sätt att använda sin matematiska förmåga. - eleven har fått möjlighet att reflektera över sin egen lärprocess. T ex när vi jämför arbeten från början av läsåret och vid läsårets slut. - elevens matematiska medvetenheten har stärkts. - eleven är medvetenheten om varför det är viktigt att kunna använda matematik.

Idrott och hälsa. Vi vill tillgodose elevernas rörelsebehov och glädje i att arbeta med hela kroppen. Vi sneglar mot Lgr 11, kap 3. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Kopplingar till läroplan- - grovmotoriska grundformer (springa, hoppa, klättra) - lekar och rörelse i natur och utemiljö Detta gör vi bland annat genom att: Anpassa våra idrottsaktiviteter efter årstiderna och lägger fokus på det som passar för den säsong vi just är i. Vi genomför våra aktiviteter både inomhus och ute. Vi tränar eleverna på rörelse- och musiklekar. Vi tränar på bollekar, regellekar, tafattlekar, samarbetslekar. Redskap. Avslappning och massage. Utelekar Vi vistas i skog och mark (skolskogen, utflykter, allemansrätten) Vi åker skidor, skridskor och andra uteaktiviteter. Vi tränar av- och påklädning, hygien och att hålla reda på våra tillhörigheter. Samtal om kropp och hälsa.

Bild Vi vill ge eleverna möjlighet att utveckla sitt bild- och form-skapande genom att använda fantasi, kreativitet och undersökande förmåga. Vi vill träna eleverna i motorik och förmåga till perception. Ur Lgr 11, kap 2 I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Vi sneglar mot Lgr 11, kap 3. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Kopplingar till läroplan- - framställning av berättande bilder - teckning, måleri, modellering och konstruktion - fotografering Detta gör vi bland annat genom: Att lära om färger. Rita, avteckna, färglägga Måla med olika tekniker Klippa, riva, klistra. Använda olika material. Vattenfärg, pennor, lera, gips, tyg, garn, naturmaterial m.m. för att framställa såväl två- och tredimensionella alster. Tolka egna och andras bilder genom att föra en dialog kring bilder och ha ett språk för teknik, material och innehåll. Bygga och konstruera.

Fotografera. Bekanta sig med teknik i samband med bildskapande. Musik Vi vill genom musik utveckla lyssnande och tal, känslor och stämningar. Sång och rörelse är en del av den språkliga utvecklingen och den sociala gemenskapen. Ur Lgr 11, kap 2 Eleverna ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande ska vara inslag i skolans verksamhet. Vi sneglar mot LGR 11, kap 3. Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör et möjligt att delta i musikaliska sammanhang. Kopplingar till läroplan- - sång och spel i olika former - rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik Detta gör vi bland annat genom att använda ramsor och sånger, att använda klapp-, rörelse- och rytmikövningar, rörelse och dans, att bekanta sig med begrepp som volym och tempo, att sjunga olika sånger t ex inriktade på språkträning, berättande sånger, sånger vid högtider, att prova olika musikinstrument, att höra olika musikstilar, Klassisk, avslappning, rock, populärmusik, musik från andra kulturer m.m,

att besöka musikaliska evenemang, musikframträdande, teater m.m, att framträda med musik, musik i lek och spel. Utvärdering, utveckling: När året är slut är tanken att eleven fått ta del av olika musikupplevelser och utvecklat sin språkliga utveckling No/So/Miljö Vi arbetar med olika temaområden där eleverna lär och utforskar. Ur Lgr 11, kap 2 Skolan har till uppgift att se till att eleven kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier. Skolan har till uppgift att se till att eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Detta gör vi genom att: Använda oss av litteratur, film, IT, individens egna erfarenheter, observationer m.m. Arbeta med årstidsväxlingar, väder, tidsindelning och almanacka. Lära oss om allemansrätt i praktik och teori. Observera vår närmiljö för att lära om djuren i vår närhet. Besök och observationer i skolskog och andra utflyktsmål.

Lära om sopsortering och återvinning. Experimentera med kemi och teknik. Sätta frön och driva upp plantor. Ta hand om inomhus- och utomhusmiljö. Trafik. Kroppen, m.m. Utvärdering, utveckling: När året är slut är tanken att eleven ska ha fått kunskap som kan ligga till grund för elevens fortsatta lärande i olika ämnen. Elevernas ansvar och inflytande. Vi vill att eleverna får kunskap om hur de kan vara delaktiga i att påverka och fatta beslut. Vi vill att alla elever ska uppleva att de blir hörda i både inlärningsoch leksituationer. Ur Lgr 11, kap 2 Skolans mål är att varje elev -tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö -Succesivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och -har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Detta gör vi bland annat genom: vi fördelar ansvarsuppgifter t ex att sätta upp dagens schema, meddela matsalen, gå till återvinningen,

att eleverna diskuterar och skapar normer, spelregler och rutiner för vår grupp, tillsammans med övriga klasser på vår enhet (år 1 3) tränar eleverna inflytande, demokrati och ansvar genom att delta i F-3 råd. Förslag och synpunkter går vidare till elevråd, skolråd via representanter från F-3 rådet. Vi skapar rutiner för att allas röster får utrymme vid planering, tillsammans med elever av aktivitet, t ex vid gymnastik. Vi ger tid och rum för den fria leken. Där eleverna själva kan välja innehåll och användande av lokaler. Skola och hem Vi vill ha en väl fungerande kontakt mellan hem och skola. Ur Lgr 11, kap 2 Skolan och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Detta gör vi bland annat genom: skicka information och veckoscheman via skolans informationsnät, skolans hemsida föräldramöte utvecklingssamtal telefon- och tamburkontakt. Övergång och samverkan. Förskoleklass har ett samarbete förskola, grundskola och fritidshem på olika områden. Bland annat genom:

storsamling, storsjung, aktivitetsdagar, skolskog, att ta hand om ute- och innemiljö, besök i klassrummet hos sin kommande lärare, inskolningsbesök av blivande förskoleklasselever, överlämnandesamtal. Skolan och omvärlden Vi vill att eleverna under sitt förskoleklassår blir förtrogna med skolan och samhället omkring den. Vi vill att de lär känna igen de människorna på skolan som de kommer i kontakt med, och vet vilka funktioner de har. Ur Lgr 11, kap 2 Skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället Detta gör vi bland annat genom: att besöka olika verksamheter, t ex bibliotek, skolsköterska m.m. samverka med föreningsliv, t ex skidskola. Studiebesök

Uppföljning, kvalitetsredovisning Vi vill stödja utvecklingen av elevernas förmåga att reflektera över hur och vad de lär sig. Ur Lgr11, kap 2 Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat. Detta gör vi genom: att vi i början av läsåret tillsammans med specialpedagogen kartlägger var eleverna befinner sig i sin språkliga medvetenhet och den logiska begreppsträningen, detta dokumenteras och följs upp i slutet av läsåret, vi lyssnar till eleverna i början av läsåret när de i samtal med läraren reflekterar över läsning, lärande, lek. Detta följs upp i slutet av läsåret. Dokumentation av arbete och lärande genom arbetsblad, fotografier, presentationer av olika alster i skolans lokal och på hemsidan. Observationer av elevens lärande som dokumenteras av läraren. Reflektioner över elevernas inlärning i arbetslaget, också i samarbete med skolbarnomsorg. Eleven reflekterar själv över sitt lärande i sin individuella utvecklingsplan. Utvecklingssamtal. Utvärdering vid gemensamma möten med övrig personal och vid läsårsslut. Styrdokument - Skollagen - Läroplan, Lgr 11 - Kommunal skolplan - Skolförordningen och andra gällande förordningar. - Likabehandlingsplan, krisplan och beredskapsplan för Skytteanska skolan. Matpolicy för Storumans kommun.

Länkar www.skolverket.se www.skytteanskaskolan.wordpress.com