Föreläsning 5: Acceleration och tidsderivering (kap ) . Sambandet mellan olika punkters hastigheter i en stel kropp: v A

Relevanta dokument
Komihåg 5: ( ) + " # " # r BA Accelerationsanalys i planet: a A. = a B. + " # r BA

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

ALTERNATIVA KOORDINATSYSTEM -Cylindriska koordinatsystem. De polära koordinaterna r och " kan beskriva rörelsen i ett xyplan,

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

Arbete och effekt vid rotation

Tentamen Mekanik MI, TMMI39, Ten 1

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Härled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B = v A + ω AB

Mekanik Föreläsning 8

Inre krafters resultanter

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

" e n och Newtons 2:a lag

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 14. Kroppen har en rotationshastighet. Kulan P beskriver en cirkelrörelse. För ren rotation gäller

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

Målsättningar Proffesionell kunskap om mekanik. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

LÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102

Tentamen Mekanik MI, TMMI39, Ten 1

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2 OBS! En fullständig lösning måste innehålla en figur!

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult

Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M.

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Hanno Essén Lagranges metod för en partikel

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2

AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Kursinformation Mekanik f.k. TMMI39

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik

Beräkningsuppgift I. Rörelseekvationer och kinematiska ekvationer

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Vi har väl alla stått på en matta på golvet och sedan hastigt försökt förflytta

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY. Omtentamen

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Mer Friktion jämviktsvillkor

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 2 Dynamik

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

Andra EP-laborationen

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14,

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Speciell relativitetsteori inlämningsuppgift 1

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

b) Vi använder cylindriska skal och snittar därför upp området i horisontella snitt.

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

SF1626 Flervariabelanalys

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

September 13, Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har. (i) en riktning, och

dr dt v = Viktiga relationer: Stela kroppens allm. rörelse (Kap. 6)

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tänk nu att c är en flaggstång som man lutar och som dessutom råkar befinna sig i ett koordinatsystem.

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Karta över Jorden - viktigt exempel. Sfär i (x, y, z) koordinater Funktionen som beskriver detta ser ut till att vara

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Lösningsskiss för tentamen Mekanik F del 2 (FFM521/520)

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

Kapitel extra Tröghetsmoment

Mekanik F, del 2 (FFM521)

Laboration 1 Mekanik baskurs

Vektorgeometri för gymnasister

Linjär algebra kurs TNA002

MATEMATIK GU. LLMA60 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht Block 5, översikt

En sammanfattning av. En första kurs i mekanik

YTTERLIGARE information om regler angående A- och B-uppgifter finns på sista sidan. LYCKA TILL! Program och grupp:

P Q = ( 2, 1, 1), P R = (0, 1, 0) och QR = (2, 2, 1). arean = 1 2 P Q P R

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Lösningsförslat ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Vektorgeometri för gymnasister

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

Speciell relativitetsteori inlämningsuppgift 2

KOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Transkript:

1 Föreläsning 5: Acceleration och tidsderivering (kap 212-215) Komihåg 4: Vinkelhastighetsvektorn " = # e z Skillnadsvektorn mellan två punkter i stel kropp kan bara vrida sig: r BA = " # r BA Sambandet mellan olika punkters hastigheter i en stel kropp: v A = v B + " # r BA A rör sig i cirkel kring B! Accelerationssamband i stel kropp Derivera med kroppsfix referenspunkt B: a A + " # r BA + " # r { BA = "#r BA ( ) + " # r BA + " # " # r BA Resultatet är en sambandsformel för två kroppsfixa punkters (A och B) accelerationer Obs: För plan rörelse är " och " parallella, dvs ut eller in i planet Bidraget " # r BA är då i den relativa cirkelns tangentriktning Bidraget " # (" # r BA ) är riktat i normalriktningen in mot B!

2 Övning: Uttryck för plan rörelse bidragen " # r BA och " # " # r BA Skiss: Låt " = # e z, " = # e z, samt r BA = d BA e r Detta ger: " # r BA = $ e z # d BA e r = d BA $ e $, samt " # (" # r BA ) = $ e z # ( $ e z # d BA e 142 43 ) = %d r BA$ 2 e r ( ) i cylinderriktningarna e r och e " sett från B d BA $ e $ Sammantaget: a A " d BA # 2 e r + d BA # e # Obs: Om referenspunkten är ett momentancentrum C med v C = 0, gäller enligt tidigare formel v A = " # r CA, varför accelerationsformeln blir a A = a C + " # r CA + " # v A snarare än a A + " # r BA + " # ( v A $ v B ) Rullning utan glidning När ett hjul rullar plant utan att glida mot horisontellt underlag finns ett samband mellan dess vinkelhastighet och mittpunktens förflyttning Momentant är kontaktpunkten i vila (eftersom den inte glider mot underlaget) och är alltså ett momentancentrum C Med momentancentrum som referenspunkt beskrivs andra

3 punkters hastigheter med formeln: v A = " # r CA, och accelerationerna med: a A = a C + " # r CA + " # v A För mittpunkten B gäller att den rör sig parallellt med kontaktpunktens läge under C på underlaget Förflyttningen av C motsvarar båglängdens ökning för de punkter på hjulet som haft kontakt med underlaget För rak rörelse åt höger är hastighetsriktningen konstant: v B = "R# e X, och " är negativ Detta uttryck kan deriveras för att få accelerationen: a B = "R # e X Exempel: Betrakta a) hastigheter och b) accelerationer i olika punkter på ett hjul som rullar med konstant vinkelhastighet Lösning: a) Hastigheterna i tre enkla punkter på hjulet visas i figuren Vi har ett hastighets(momentan-)centrum i C Pga olika avstånd från C ger vårt samband v A = 2v B A " B v A v B C b) Accelerationerna i tre enkla punkter på hjulet visas i figuren Vi har ett accelerationscentrum i B (a B = 0) eftersom B (centrum) rör sig med konstant hastighet OBS: Den enklaste punkten att analysera är B!!!

4 " a A a B = 0 a C Vi använder sedan sambandet i en stel kropp med konstant rotation: a B = a C + " # v B, där ju a B = 0 av samma skäl Detta implicerar a C = "# $ v B = (0,# 2 R,0) På samma sätt gäller för punkten A relativt C: a A = a C + " # v A = " # (v { $ v A B) = " # v B = $a C 2v B Utväxling-kugghjul och remkoppling Betrakta två hjul som roterar kring fixa, parallella axlar Om hjulen är i kontakt med varandra och kontaktpunkterna inte glider mot varandra, måste dessa ha samma hastighet Man har då r A " A = r B " B Samma relation gäller om hjulen separeras och i stället förbinds med en rem Vad är skillnaden?

5 Rullning på krökt underlag*(skissa) Betrakta en cylinderformad kropps rullning inuti ett större, vilande cylinderskal Hastigheter: Vi inför vinkeln " som beskriver läget av den rullande cylinderns mittpunkt (även kontaktpunkt mot väggen) Vi inför också vinkeln " som anger absolut vridning av rullande cylindern Masscentrums hastighet kan beskrivas från O som är i vila och ifrån C som är momentancentrum De två alternativa uttrycken måste, bortsett från teckenkonventioner, överensstämma: v G = (R " r) # = r$ Detta ger en relation mellan två vinkelhastigheter som var för sig kan användas till att beskriva masscentrums rörelse! Inför sedan naturliga riktningar: e t = (cos",sin",0) och e n = ("sin#,cos#,0) Då blir masscentrums hastighet som vektor: v G = (R " r) # e t = r " e t (1) Den sista likheten följer också från analys av rörelsen sett från lilla cylinderns momentancentrum Då är " = # $ e z och r CG = re n, som återigen ger v G = " # re z $ e 12 3 = r n # e t Masscentrums beskriver en cirkelrörelse! "e t

6 Accelerationer**: Masscentrums acceleration kan fås genom att tidsdifferentiera ekvation (1): a G = (R " r) # e t + (R " r) # e { t = (R " r) # e t + (R " r) # 2 e n # e n ( ) 2 Alternativt med " = r # R $ r fås a = r G " e t + r " R # r e n Med detta som referensacceleration i kroppen erhålls sedan andra punkters acceleration enligt sambandet a A + " # r BA + " # (" # r BA ) Med B = G och A = C (momentancentrum) erhålls: a C = a G + " # r GC + " # (" # r GC )= a G " # e z $ ("re n ) "# e z $ [(" # e z ) $ ("re n )]= ( r " e t + r ") 2 R # r e + r n " e z $ e 12 3 # % n " e z $ r ( ' " e z $ e * ' 12 3 n * & ) ( = r " ) 2 R # r e n # r #e n #e t % ( " 2 e $ ' e $ e * = r z ' 1 z 23 $ " 2 1+ r ' & ) e n * % R # r( n & #e t ) 14243 Är inte detta ett märkligt resultat?? #e t

7 Tidsderivator relativt olika referenssystem Vi har tidigare nämnt det fixa inertialsystemet och ett kroppsfixt koordinatsystem En godtycklig fix punkt i en stel kropp kan då beskrivas av vektorn: r A = r B + r BA, där r BA är kroppsfix och kan bara vrida sig, inte bli längre För en rörlig punkt A på stela kroppen (en insekt som kryper omkring) gäller samma uppdelning som tidigare r A = r B + r BA, men vid tidsderivering fås istället: r BA = (x BA e x + y BA e y + z BA e z )+( x BA e x + y BA e y + z BA e z ) = " # r BA + ( r BA ) xyz Beteckningen r BA ( ) xyz betyder att koordinatsystemets riktningar i kroppen betraktas som fixa i tidsderiveringen

8 Samband mellan absolut och relativ tidsderivata ( ) mellan två En skillnadsvektor typ r BA = r A " r B fysikaliska punkter är en riktig vektor, till skillnad från en enskild lägevektor (tex r A ) En riktig vektor beror ej av origo som vanligtvis väljs (godtyckligt) för ett koordinatsystem Varje annan riktig vektor V kan på samma sätt delas upp i både fixa riktningar e XYZ och rörliga (kroppsfixa) riktningar e xyz Gör man en tidsderivering i det första fallet (fix bas) får man den vanliga absoluta tidsderivatan Gör man en tidsderivering i det andra fallet (rörlig bas) får man två bidrag: dels från koordinatändringar, dels från (rörliga) basvektorers vridning Båda resultaten av tidsderivering är giltiga och vi får för en godtycklig vektorstorhet likheten: där V V = ( V ) +" # V, xyz ( ) betyder tidsderivering relativt rörligt xyz koordinatsystem, och " # V är derivatans bidrag på grund av att rörliga basvektorer roterar sett i inertialsystemet OBS: Vektorstorheter för punkten A i bilden skulle kunnna vara: Hastighet, rörelsemängd, etc