STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN

Relevanta dokument
STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN

FINANSIERINGSDEL

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen

EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

FINANSIERINGSDEL

FINANSIERINGSDELEN

Över- / underskott åren

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Finansieringsdel

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSKALKYL STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

Direktionen för vattenförsörjningsverket Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT Del II

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

Driftsekonomidelens utfall 1

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (5)

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2017 Del II

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Helsingfors stads bokslut för 2012

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Driftsekonomidelens utfall 1

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Förslag till budget 2016 och ekonomiplan / 1 behandling samt brandstationsfastigheterna

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige Sida 1 / 1

Räkenskapsperiodens resultat

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (7) Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Kommunernas bokslut 2014

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Kommunernas bokslut 2013

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2018 Del II

Strategin för åren

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård

4 BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET AFFÄRSVERKENS BOKSLUT UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut Bokslut 2008, Stadsfullmäktige

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Kommunernas bokslut 2017

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ÄNDRINGAR I LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH FÖRORDNINGEN OM BARNDAGVÅRD 2016

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

Esbo stad Protokoll 100. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Transkript:

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 Godkänd i stadsfullmäktige 14.12.2015 0

INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING...10 FINANSIERINGSKALKYL...12 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...13 STADSSTYRELSEN... 14 CENTRALVALNÄMNDEN... 28 REVISIONSNÄMNDEN... 29 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (STADENS ANDEL)... 30 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK... 32 BILDNINGSTJÄNSTER...34 BILDNINGSNÄMNDEN... 35 TEKNISKA TJÄNSTER...70 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN... 71 TEKNISKA NÄMNDEN... 78 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER...98 AVFALLSNÄMNDEN... 131 AFFÄRSVERK... 135 DIREKTION FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN... 136 KONCERNBOLAG... 141 INVESTERINGAR... 146 1

INLEDNING Den nya kommunallagen Riksdagen godkände den nya kommunallagen och andra lagar som har samband med den 13.3.2015 och republikens president stadfäste lagarna 10.4.2015. Kommunallagen (410/2015) trädde i kraft 1.5.2015, likväl så att en betydande del av lagen tillämpas först fr.o.m. 1.6.2017, då en ny kommunalvalsperiod börjar. I praktiken kommer verkningarna av lagen inte att synas i kommunernas verksamhet i någon större utsträckning förrän i början av följande valperiod. Enligt nya kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Fullmäktiges roll som folkvald församling och högsta beslutande organ vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Finansministeriet uppskattar i september 2015 att totalproduktionens årliga tillväxt blir +0,2 % för 2015 och +1,3 % för 2016. Vi har ett läge med långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare skatteinkomstökning än tidigare. Enligt finansministeriets uppskattning i september 2015 beräknas konsumentprisindex år 2015 sjunka på årsnivå med i genomsnitt -0,1 procent. Konsumentpriserna beräknas stiga med +1,1 procent år 2016. År 2013 steg den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. Enligt Statistikcentralen var arbetslöshetsgraden 8,7 procent 2014 och år 2015 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till närmare 9,0 procent. I slutet av september 2015 fanns 337.000 arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna. Antalet långtidsarbetslösa väntas kvarstå på en hög nivå. Efterfrågan på arbetskraft kommer inte att öka om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2016 till 9,4 procent. 2

Kommunernas ekonomiska läge Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 1,2 procent 2015. Hösten 2013 uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för 2014 2017. Det så kallade ramavtalet trädde i kraft i början av mars 2014. Avtalet är i kraft 33 månader och avtalsperioden löper ut 31.1.2017. Under den första perioden 2014 2015 höjdes kommunsektorns löner 1.7.2014, och kostnadseffekten var i genomsnitt 0,8 % för hela kommunsektorn. Den första periodens andra avtalsenliga förhöjning var 0,4 % och genomfördes för hela kommunsektorn 1.7.2015 förutom för läkaravtalet. Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2014 med 0,5 procent mätt med prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga med 0,6 procent. År 2016 beräknas kostnadsnivåökningen bli 1,4 procent. Det ekonomiska läget i Jakobstad Staden Jakobstads driftsekonomi är fortfarande utmanande. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplaneperioden 2016 2018. Målsättningar o o o Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras genom lån, ska reduceras kraftigt. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 2,0 milj. euro intagits för 2017 och en minskning med 2,0 milj. euro även år 2018. Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av socialoch hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o o o o effektivering av de interna stödtjänsterna genom att dimensioneringar revideras och uppdateras effektivering av arbetsprocesserna på den kommunaltekniska avdelningen en systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer fortgår, varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal o utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar 3

o o under år 2015 fortgår ett systematiskt kvalitets- och ledarskapsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Sysselsättning (källa: Närings-, trafik- och miljöcentralen) I slutet av år 2014 låg arbetslösheten i Jakobstad på 11,4 %. Under årets lopp 2015 har antalet arbetslösa varit lite högre än 2014, men i september låg arbetslösheten i Jakobstad på 9,7 %, d.v.s. på samma nivå som 2014. I regionen låg arbetslösheten i september på 6,3 % och i hela landet på 12,8 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2015 på 867 st, och av dem var 134 st. under 25 år och 280 st. långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden och strävar för egen del till att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 1,0 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2016 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrat sysselsättningsläge. Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till 49.939 personer vid årsskiftet 2014/2015, vilket är en ökning med +75 personer under år 2014. Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ med en minskning på -47 personer. Staden Jakobstads befolkning per den 31.12.2014 uppgick till 19.577 personer. Enligt preliminära uppgifter fram till juli 2015 uppgår befolkningen i Jakobstad till 19.535 personer. Staden Jakobstad hade under år 2014 ett födelseunderskott på -16 personer, samt även ett underskott på -182 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2014 med +151 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. 4

BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. De ändrade skattegrunderna år 2016 enligt finansministeriets budgetförslag, regeringsprogrammet och lagberedningsmaterialet innebär minskade skatteinkomster för kommunerna. Inkomstskatt: Den största enskilda verkningen på kommunernas skatteinkomster har den föreslagna höjningen av arbetsinkomstavdraget, som innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med över 200 miljoner euro. Andra föreslagna ändringar som minskar kommunernas skatteinkomster år 2016 är enligt budgetförslaget bland annat en inflationsjustering av förvärvsinkomstbeskattningen och möjlighet till avdrag för privatpersoners donationer till högskolor. Den föreslagna begränsningen av rätten till ränteavdrag för bostadslån innebär däremot att kommunernas skatteinkomster ökar. Samfundsskatt: Till följd av tidigare beslut upphör den tidsbegränsade höjningen av samfundsskatteandelen i slutet av 2015. Kommunernas samfundsskatteandel minskar därför med 260 miljoner euro. Fastighetsskatt: Enligt regeringens förslag har man föreslagit tre förändringar i de övre gränserna för fastighetsskattesatserna för år 2016: I fråga om bostadsbyggnader som används för andra ändamål än stadigvarande boende föreslås den övre gränsen för fastighetsskatten bli höjd så att den kan vara högst 1,0 procentenhet högre än den övre gräns som kommunen fastställt för byggnader som används för stadigvarande boende. För närvarande får skillnaden vara högst 0,6 procentenheter. För byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk föreslås den övre gränsen bli höjd från 2,85 till 3,10 procent. Den övre gräns som den nuvarande lagen tillåter i fråga om obebyggda byggplatser föreslås bli höjd från 3,0 till 4,0 procent. I utkastet till lagändring föreslås också ändringar i fastighetsbeskattningen för 2017. Höjda variationsintervall föreslås för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende. Variationsintervallet för den allmänna fastighetsskattesatsen föreslås stiga från 0,80 1,55 till 0,86 1,80 procent och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende från 0,37 0,80 till 0,39 0,90 procent. Kommunerna ska alltså senast i fastighetsbeskattningen 2017 höja sina skattesatser till minst den nedre gränsen. Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på att skattesatsen vid kommunalbeskattningen hålls oförändrad, 21,25 % 2016 2018. 5

Statsandelar Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifika ändamål och som täcker en viss del av de verkliga kostnaderna för en verksamhet. Ändringen av lagen om statsandel för kommunal basservice och statsandelsreformen trädde i kraft 1.1.2015. Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna, men systemet har förenklats och gjorts mer kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. I reformen av statsandelen för kommunal basservice ingår en övergångsperiod på fem år under vilken förändringarna i statsandelen jämnas ut. Utöver nedskärningar i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. Antaganden för budget 2016 och ekonomiplan 2016-2018 Budgeten för år 2016 bygger på följande antaganden: ökning Personalkostnader 0,4 % Köp av tjänster 0,4 % Material 0,4 % Intern hyra 0,4 % Försäljningsintäkter 0,4 % Budgetramen för social- och hälsovårdstjänster är dock på samma nivå som den korrigerade budgeten 2014. Efter att kostnader justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som fördelas på nämndnivå. Intäkterna och kostnaderna har i ekonomiplanen beräknats öka med 1 % per år 2017 och 2018. 6

o Skatteintäkterna har prognostiserats enligt Kommunförbundets prognoser. o Statsandelarna baseras på Kommunförbundets prognoser. o Räntekostnaderna har uppskattats utgående från en medelränta på 2,0 % under planperioden. Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptagna under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och hälsovård som staden köper internt av social- och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från social- och hälsovårdsverket minskar med 0,7 milj. euro jämfört med bokslutet 2014 enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag, men då bör beaktas att kostnaderna (0,7 milj. euro) för integrationsenheten från och med 2016 finns under stadskansliet. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,5 milj. euro (3,3 %) jämfört med budgeten 2015. Den prehospitala vården administreras fr.o.m. 1.1.2013 av Vasa sjukvårdsdistrikt som köper tjänsterna av Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Bildningsnämndens nettokostnader minskar med ca 0,2 milj. euro jämfört med budgeten 2015. Tekniska nämndens budget balanseras med en post om 0,3 milj. euro, som kommer att specificeras under budgetåret. IT-avdelningen överförs budgettekniskt till stadskansliet från 1.1.2016. Det pågående strategiarbetet som innehåller en genomgång av produktionssätt och dimensioneringar kommer att inverka på Centralen för tekniska tjänsters och Centralen för interna stödtjänsters verksamhet. Stadsstyrelsen som nämnd: budgeten balanseras med en post om 0,4 milj. euro, som kommer att specificeras under budgetåret. Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal, vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari 2010. Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. Affärsverken Affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens budget. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. 7

Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovannämnda posterna. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkapitalet. Målsättningarna för affärsverket framgår av affärsverkets budgetförslag. Resultaträkningen exklusive affärsverket visar ett underskott på 2,9 milj. euro och inklusive affärsverket ett underskott på 2,0 milj. euro år 2016. Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras med lån, reduceras kraftigt. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 8,3 milj. euro år 2016. Avskrivningarna uppgår år 2016 till 7,5 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 6,2 milj. euro (avskrivningarna 6,3 milj. euro). Affärsverket Jakobstads Vattens nettoinvesteringar uppgår till totalt 1,8 milj. euro år 2016. För social- och hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,5 milj. euro reserverats. Under år 2017 uppgår stadens totala nettoinvesteringar till 13,3 milj. euro och år 2018 till 8,5 milj. euro. Skuldbördan var 82,1 milj. euro eller 4.192 euro/inv. i bokslutet 2014 och kommer i bokslutet 2015 att minska till 42,5 milj. euro. Skuldbördan kommer enligt budgeten och ekonomiplanen att uppgå till 47,7 milj. euro eller 2.434 euro/inv. år 2018. 8

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 9

RESULTATRÄKNING 10

11

FINANSIERINGSKALKYL Finansieringskalkyl 1000 euro (sid XX) BS 2013 BS 2014 BU 2015 BU 2016 EP 2017 EP 2018 DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag 7 710 91 664 5 126 5 489 6 365 7 143 Extra ordinära intäkter Korrektivposter -1 135-83 094 INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 6 575 8 570 5 126 5 489 6 365 7 143 Investeringar i anläggningstillgångar -15 948-19 692-15 285-9 351-13 689-8 909 Finansieringsandelar för anläggningstillg 625 533 830 1 032 421 375 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 1 024 89 767 INVESTERINGAR NETTO -14 299 70 609-14 455-8 319-13 268-8 534 NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA -7 724 79 179-9 329-2 830-6 903-1 391 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning 103-8 146 11 10 10 10 * Minskning av utlåning 163 106 11 10 10 10 * Ökning av utlåning -60-8 252 Förändringar i lånebestånd 3 784-28 543-39 625-3 500 5 700 2 950 * Ökning långfristiga lån 20 000 10 000 0 0 0 0 * Minskning av långfristiga lån -13 100-14 884-39 625-9 500-8 300-7 050 * Förändring kortfristigt lån -3 116-23 659 6 000 14 000 10 000 Övriga förändringar av likviditeten 7 333-2 476-78 FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE 11 221-39 165-39 692-3 490 5 710 2 960 Förändringar i eget kapital -330 FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL 3 497 39 684-49 021-6 320-1 193 1 569 Lånestock 111 009 82 125 42 500 39 000 44 700 47 650 Lånestock/inv 5 660 4 192 2 171 1 992 2 283 2 434 12

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING Tf. Stadsdirektör Anne Ekstrand Koncernförvaltning - ekonomi - personal - administration - juridik 13

STADSSTYRELSEN Stadssekreterare: Milla Kallioinen VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliets verksamhetsidé går ut på att erbjuda kunderna, dvs. stadens förvaltningar, politiska organ, medborgare, media och företag en kvalitativ service. Med kvalitativ service avses en service som är pålitlig, snabb, kostnadseffektiv, tvåspråkig och kundvänlig. Till stadskansliets kärnverksamhet hör kanslifunktionen, dvs. ärendehantering, berednings-, sekreterar- och verkställighetsuppgifter som berör stadsfullmäktige och stadsstyrelsens samt till vissa delar även dagvårds- och utbildningsverkets och centralen för tekniska tjänsters politiska organ. Utöver denna allmänna kanslifunktion erbjuder stadskansliet stadens övriga förvaltningar tjänster inom juridik, upphandlingar, dataskydd, översättning och tolkning, telefoni och tryckning. Stadskansliet ansvarar även för stadens kollektivtrafik (Vippare). Utöver kanslifunktionen och ovannämnda specialisttjänster bistår stadskansliet stadsdirektören i koordineringen av stadens ledning och förvaltning samt leder utvecklingen av förvaltningen, den externa kommunikationen och efter behov deltar i övriga interna och externa projekt. Till stadskansliet hör även de separata enheterna turistbyrån, IT-enheten samt ekonomi- och skuldrådgivningen, socialombudsmannen. För dessa enheter redogörs separat i budgeten. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Med anledning av omorganiseringen av stadens verksamhet och den ekonomiska situationen har serviceutbudet och serviceproduktionen granskats i stadskansliet för att skära ner kostnaderna. Det här effektiveringsarbetet kommer ännu att fortsätta år 2016. 14

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig 1. Pålitlig och snabb ärendehantering. En realistisk ambitionsnivå är att ett inkommet ärende registreras och vidarebefordras på den 1:a dagen, bereds och förs till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) eller till stadsfullmäktige inom tre månader. Registraturen är dagligen bemannad. Oklarheter kring ärenden och/eller beredningar klargörs vid de regelbundna kanslist-, stabseller ledningsgruppsmötena. Stadssekreteraren är huvudansvarig medan kanslisterna/registratorn har ett delansvar. 2. Staden agerar lagenligt i sin tjänsteservice, vid offentliga upphandlingar och gällande dataskydd. Inga felaktigheter i besluten som föranleder rättelseyrkanden eller besvär. Ärendena genomgår i beredningsskedet en juridisk granskning Stadssekreteraren har huvudansvaret. 3. Staden kommunicerar med sina kunder och informerar på ett kundvänligt och tydligt sätt via media, telefon och internet. Staden gör upp en informationsoch kommunikationsplan. Stadssekreteraren har huvudansvaret. 15

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP -17 EP-18-12 -13-14 -15-16 Årsverken 19,5 19,0 19,0 18,0 17,0 16,0 16,0 IT-chef : Jaakko Kaivosoja VERKSAMHETSOMRÅDE: IT-tjänster VERKSAMHETSIDÉ Målet är att producera ändamålsenliga informationstekniska tjänster för stadens egen verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN År 2015 upphörde underhållet av operativsystemet Windows Server 2003, och därför har man övergått till att använda operativsystemet för de nyare Windows Server-produkterna i datorerna. Uppdateringen av servrarna kommer att slutföras under år 2016. Tidtabellen för den riksomfattande social- och hälsovårdsreformen har orsakat osäkerhet vad gäller förenhetligandet av datasystemens användarhantering. Enligt de uppgifter vi har för närvarande kommer den enhetliga användarhantering som staden Jakobstad administrerar att behövas minst fem år framåt. Utgående från det här beskedet fortsätter vi att utveckla en gemensam användarhantering för hela staden. Liksom under tidigare år kommer IT-enheten att delta aktivt i de utvecklingsprojekt som är på gång i olika förvaltningsenheter. 16

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Målet är driftsäkra och Inga avbrott Kritiska program användarvänliga datasystem. förverkligas som dubbletter och så att de är feltoleranta. IT-chefen är ansvarig. SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillgång till samarbetspartner Samarbetspartner används Ett fungerande nätverk av när den egna personalens som en kompletterande samarbetspartner resurser inte räcker till. resurs. upprätthålls. IT-chefen är ansvarig. 17

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 5,95 7,27 10,13 10 10 10 10 Motiveringar Personalen på IT-avdelningen består för närvarande av IT-chefen, ICT-koordinatorn, tre ITplanerare, en utvecklingsassistent och fyra mikrostödpersoner. Ekonomi- och skuldrådgivare, socialombudsman Aila Kronqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Ekonomi- och skuldrådgivning samt socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad service, som är avgiftsfri för klienterna. För den allmänna ledningen och övervakningen av ekonomi- och skuldrådgivningen svarar Konkurrens- och konsumentverket. Staden Jakobstad sköter om att den här servicen ordnas inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och skötseln av skulder. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga betalningsprogram och förslag till förlikning med borgenärerna samt att ansöka om borgen för ett skuldsaneringslån från Garanti-Stiftelsen. Den mest omfattande delen av arbetet går ut på att bistå klienter i processen med att ansöka om skuldsanering i tingsrätten. I den här processen ingår en kartläggning av skulderna samt uppgörande av en ansökan om skuldsanering och ett förslag till betalningsprogram. Socialombudsmannaverksamheten baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Staden Jakobstad sörjer för ordnandet av socialombudsmannaverksamheten inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Till socialombudsmannens uppgifter hör att vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och ansökan om ändring. Dessutom ska socialombudsmannen följa med hur klienternas rättigheter och ställning förverkligas i praktiken och årligen avge en rapport om det här till stadsstyrelsen. Socialombudsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intressen. Uppdraget är till sin karaktär rådgivande; socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar inte förmåner. 18

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Antalet klienter inom ekonomi- och skuldrådgivningen ökade betydligt år 2014 jämfört med året innan. Antalet klienter år 2015 torde bli litet mindre än föregående år. Från början av år 2015 har även småföretagare/ensamföretagare kunnat söka sig till skuldrådgivningen. Denna förändring har ändå inte igångsatt någon kraftig ökning av antalet klienter, vilket man hade förutsett. Användningen av socialombudsmannens tjänster har stabiliserat sig på en ganska låg nivå. En revidering av lagen om skuldsanering trädde i kraft i början av år 2015. Målet med revideringen var att uppdatera skuldsaneringslagen så att den motsvarar den förändring som skett inom kreditgivningen. Överskuldsättning, som tidigare i huvudsak orsakades av företags-, borgens- eller bostadsskulder, är numera oftast en följd av konsumtionskrediter, hyresskulder, snabblån och obetalda räkningar. Privata näringsidkare och yrkesutövare erbjöds bättre möjligheter till skuldsanering, och det är nu möjligt att genom skuldsanering vidta åtgärder även beträffande skulder som uppkommit i näringsverksamhet på samma sätt som beträffande privata hushålls skulder. Förutsättningen är att näringsverksamheten är förhållandevis småskalig och främst baserar sig på företagarens egen arbetsinsats. Tidigare kunde skuldsanering inte beviljas för skulder som hänför sig till näringsverksamhet, utan företagaren måste antingen lägga ner sin näringsverksamhet för att kunna ansöka om skuldsanering eller ansöka om företagssanering. Reformen förbättrar skyddet för företagarens ägarbostad. Till skillnad från företagssanering kan man genom skuldsanering under vissa förutsättningar behålla sin ägarbostad. Arbetslösa får skuldsanering snabbare. Enligt lagen kan skuldsanering beviljas efter 1,5 års arbetslöshet. Enligt tidigare praxis kunde skuldsanering beviljas först då gäldenären hade varit arbetslös i två år. Förfarandet vid domstolen förenklades och delgivningar framställs i huvudsak per e-post. Vid bedömningen av skuldsättningens klandervärdhet ska man även beakta bl.a. gäldenärens ålder och hur kreditgivaren har handlat. Kreditgivarna förutsätts handla ansvarsfullt och bedöma konsumentens betalningsförmåga innan kredit beviljas. Bestämmelserna om slutgiltig preskription av en fordran blev kompletterade med bestämmelser om preskription som räknas från förfallodagen för fordran. Preskriptionstiden är 20 år. Utsökningsskulder preskriberas slutligt när 15 år har gått från den slutliga domen. Tidigare blev sådana skulder, för vilka en dom inte hade skaffats och vilkas preskription gång på gång avbrutits, inte alls preskriberade. Revideringen kräver planering av skuldsaneringsprocessen och koordinering med den process som sker genom rådgivningstjänsten Ekonomihjälpen (värdering av företagsverksamhets lönsamhet), utveckling av rådgivningens arbetspraxis och arbetsredskap samt möjligheter för ekonomi- och skuldrådgivarna att bilda nätverk med regionala företagsrådgivningsorganisationer. 19

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Personer som är skuldsatta, Ekonomi- och En heltidstjänst som riskerar att bli skuldsatta eller skuldrådgivningsservice som ekonomi- och som vill ha råd för att få sin sköts professionellt, skuldrådgivare ekonomi under kontroll kan få omsorgsfullt ekonomi- och och kundcentrerat. Stadsstyrelsen skuldrådgivningsservice i Jakobstad. God tillgång på service: - telefonrådgivning och tidsbeställning - e-post - klientbesök - Internetsidor God kvalitet på servicen. - telefonrådgivning och tidsbeställning dagligen - e-post besvaras min inom en vecka max samma dag - väntetid för klientbesöken min 60 dygn, real 14 dygn, max 7 dygn Att få klienternas ekonomi i balans med hjälp av betalningsarrangemang, skuldsanering och ekonomirådgivning. Ekonomi- och skuldrådgivaren Att ge klienten råd, stöd, hjälp och överföra ansvaret för skötseln av klientens ärenden på honom/henne själv. 20

Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Staden Jakobstad sköter om att Det ska finnas tillgång till En heltidstjänst som ekonomi- och ekonomi- och ekonomi- och skuldrådgivningsservice skulrådgivningsservice skuldrådgivare tillhandahålls, även om som sköts professionellt, Regionförvaltningsverket i omsorgsfullt och Den del av budgeten som Västra Finland har haft som mål kundcentrerat i stadshuset i överskrider den ersättning att Vasa skulle ansvara för Jakobstad. som staten betalar åt ordnandet av ekonomi- och staden för ordnandet av skuldrådgivningen i servicen täcks med hela Österbotten. kommunal finansiering. Stadsstyrelsen 21

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 Nya klienter 46 50 50 55 55 Klientbesök 95 110 102 120 100 Skuldsaner.ansökan 9 9 9 12 10 till tingsrätten Förslag till 10 11 9 12 12 betalningsprogram Skriftliga utlåtanden 14 8 8 8 8 Socialombudsmannakontakter 21 15 13 15 15 Årsverken 1 1 1 1 1 EP -17 EP - 18 Personaldirektör: Rune Wiik VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften. Arbetet utförs säkert och ergonomiskt riktigt i en hälsosam arbetsmiljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Nuvarande löneprogram kommer att ersättas med nytt. Diskussion gällande nytt program samt gällande löneuträkningens organisation fortgår. Målet är att löneuträkningsfunktionen blir möjligast effektiv och rationell. Stadsstyrelsens personalsektion och personaldirektören fungerar i gott samarbete med socialoch hälsovårdsnämndens personalsektion och personalchefen. Inom sysselsättningsverksamheten kommer de ungdomsarbetslösa och långtidsarbetslösa att ges speciell uppmärksamhet. Enligt förändrad lagstiftning från 2015 har kommunens ansvar och kostnader ökat gällande långtidsarbetslösa. En särskild sysselsättningsavdelning som hör till personalbyrån kommer att bildas. 22

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Förmansutbildning för samtliga Systematisk uppdatering av Personalbyrån förmän ledarkunskaper. Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Minska sjukfrånvaron bland -61 Sjukfrånvaron minskas med födda anställda. 5-10 - 15 %, trots att de blir äldre. Aktiv och välmående personal Sätt att förverkliga Ansvarig Personalbyrån Sjukfrånvarostatistiken. Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Arbetsplatsmöten samt Arbetsplatsmöten hålls Personalbyrån utvecklingssamtal. minst 8 ggr/år. Personalbyrån statistikför och Utvecklinssamtal enl. rapporterar i personalrapporten samarbetsavtalet. Personalrapporten 23

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Aktiverade 142 185 174 204 300 320 320 svårsysselsatta Sjukfrånvaro 16,3 15,1 15,7 15,7 15,5 15,0 14,5 kalenderdgr/anställd Årsverken 25,6 25,4 25,2 25,0 25,0 24,5 24,5 Stadskamrer : Jonny Wallsten VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Samkommunen Malmska fastigheter utreder under hösten 2015 alternativa lösningar gällande sin ekonomiförvaltning. Ekonomiförvaltningen har hittills skötts av drätselkontoret. 24

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Rapporteringen och Målsättningar, mätvärden Stadskamreren uppföljningen av målsättningar och rapporteringsformat görs mera användarvänlig. fastslagna. 25

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 21,05 20,36 19,97 20 20 19 18 Turistchef Tiina Pelkonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Turistbyrån och infopunkten VERKSAMHETSIDÉ Turistbyrån, som är underställd stadskansliet: fungerar som turistinformationspunkt och har även hand om den allmänna informationen om staden Jakobstads service. ansvarar för kommunikation om och marknadsföring av turism inom staden. idkar verksamhet i syfte att främja turistnäringen. främjar marknadsföringen, skapandet av nätverk och produktutvecklingen tillsammans med stadens turismföretag. idkar samarbete med medlemskommunerna och turistföretag i 7 Broars Skärgård rf, i syfte att utveckla den regionala turismen. ansvarar för samarbetet med regionala och nationella turistorganisationer. representerar staden i turistprojekt och deras förvaltning. deltar som stadens representant i försäljnings-, marknadsförings- och informationstillfällen, mässor osv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia har tillsammans med 7 Broars Skärgård rf utarbetat en plan för utvecklandet och främjandet av den regionala turistnäringen, som blir klar i höst. Planen kommer att medföra både funktionella och organisatoriska förändringar för turismarbetet i hela Jakobstadsregionen. 26

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Aktionsplan för och omorganisering av turistfrämjandet i den regionala turismen Den nuvarande modellen - Aktionsplan för turistfrämjandet i den regionala turismen är färdig 2016 - Verkställandet av aktionsplanen för turistfrämjandet i den regionala turismen är i gång 2016. Aktionsplan i samarbete med Concordia, 7 Broars Skärgård rf, regionens kommuner och turistnäring Turistchefen 27

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Kundbesök 6021 4813 4876 6000 6000 6500 7000 Förmedlade guidade 58 70 56 70 70 75 75 rundturer Deltagande i 42 57 37 60 50 50 55 försäljnings- och marknadsföringsevenemang Övernattningar i inkvarteringsställen i 67349 75787 57747 55000 55000 6000 0 6000 0 Jakobstadsregionen Årsverken 3,9 3,8 3,8 3,8 3,8 3,8 3,8 CENTRALVALNÄMNDEN Stadsjurist: Anne Ekstrand VERKSAMHETSOMRÅDE: Statliga och kommunala val VERKSAMHETSIDÉ Inga val förättas år 2016. 28

REVISIONSNÄMNDEN Ordförande: Kaj Nyman VERKSAMHETSOMRÅDE: Revision VERKSAMHETSIDÉ Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den nya kommunallagen har trätt i kraft 1.5.2015. Parallellt med den nya kommunallagen pågår en reform av social- och hälsovården i hela landet. 29

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) Social- och hälsovårdsverket (interna köptjänster) 2016 Här ingår anslag för den service som stadens socialnämnd tidigare upprätthöll samt den service som köptes från MHSO. Dessutom ingår här de pensionsutgiftsbaserade pensionspremierna som staden betalar för social- och hälsovården. En jämförelse av kostnader visar en nettoökning totalt med 2,7 milj. euro jämfört med anslagen i budgeten för år 2015. Av denna ökning står social- och hälsovårdsverket för 2,0 milj. euro medan Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,5 milj. euro. 30

31

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK MOTIVERINGAR / RESULTATOMRÅDE: REGIONALA RÄDDNINGSVÄSENDET / JAKOBSTAD 2016 (2017-2018) Den lagliga grunden för verksamheten utgörs av räddningslagen (1.7.2011) och en annan grund är det reviderade servicenivåbeslutet fr.o.m. 1.7.2015 samt en grund som har att göra med medborgarnas behov vid en olycka: Det finns ingen alternativ service. Dessutom sköter räddningsverket utgående från brandstationen i Jakobstad om den lagstadgade prehospitala akutsjukvården, som Vasa sjukvårdsdistrikt har ansvar för att ordna, samt om sjuktransporter och första delvård i den omfattning som samarbetsavtalen förutsätter. Mål Målet är att med hjälp av övervakning och säkerhetskommunikation förebygga olyckor, förbättra kommuninvånarnas riskmedvetenhet och ge människor beredskap att agera rätt vid olyckor. att påverka person- och brandsäkerheten genom sakkunnigutlåtanden och tillsyn. att genom räddningsverksamheten minimera personskador och skador på egendom vid olyckor som kräver räddningsinsatser. att vara beredd att skydda människoliv och egendom vid störningssituationer och undantagsförhållanden i samhället. att uppfylla åliggandena i samarbetsavtalen om prehospital akutsjukvård (prehospital akutsjukvård och första delvård). De viktigaste resultaten av verksamheten är olyckor som förhindrats, människor och egendom som räddats samt den beredskap som områdets invånare har fått för att agera rätt vid olyckor. BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2017-2018 Driftsekonomin 2016: Den beredskap för räddningsverksamhet som hör till Jakobstads kostnadsansvar upprätthålls delvis med personal i huvudsyssla och delvis med personal i bisyssla. Kostnaderna för myndighetsverksamhet och förvaltning grundar sig på invånarantalet, och Jakobstads betalningsandel inklusive Larsmo är ca 24,62 %. Tjänster inom prehospital akutsjukvård produceras i enlighet med samarbetsavtalet åt sjukvårdsdistriktet enligt netto noll-principen. Staden Jakobstad ansvarar direkt för kostnaderna för de brandstationer som staden äger och för släckningsvattenförsörjningen. 32

Investeringsdel 2016: Investeringsdelen innehåller enligt räddningsnämndens förslag anskaffning av inventarier till brandstationerna på staden Jakobstads och Larsmo kommuns område. Plan 2017-2018 De brandstationer som Jakobstad har kostnadsansvar för producerar tjänster enligt servicenivåbeslutet. I investeringsdelen inkluderas de inventarieanskaffningar som räddningsnämnden föreslagit. Nyckeltal Vid behov ges sakkunnigutlåtande om alla ansökningar om byggnadslov. Tillsynen riktas så att den förrättas i specialobjekt till 100 %, och av bostadshusen granskas årligen det antal som anges i tillsynsplanen, i huvudsak genom egenkontroll. Sprängämnes- och kemikalietillsyn samt ibruktagnings- och slutgranskningar utförs inom en vecka efter begäran. Åtminstone 9 % av befolkningen i Jakobstad och Larsmo ska få säkerhetsrådgivning. Åtminstone en släcknings- och räddningsenhet hålls i omedelbar beredskap och i övrigt bygger beredskapen på manskap i bisyssla: Objekt i riskområde I nås i medeltal på mindre än 6 minuter, objekt i riskområde II nås i medeltal på mindre än 10 minuter och objekt i riskområde III och IV i medeltal på mindre än 15 minuter. Överskridningar av utryckningstiderna bör ligga under den nationella definitionen på aktionsberedskapstid. Beredskap för prehospital akutsjukvård upprätthålls i den omfattning som samarbetsavtalet förutsätter. Vid allokeringen av kostnader iakttas samarbetsavtalet för det regionala räddningsväsendet, som kommunerna gemensamt godkänt. 33

BILDNINGSTJÄNSTER Bildningsdirektör Jan Levander o o o o o o o o o o o Förvaltning Förskoleundervisning, morgon- och eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning Dagvård Jakobstadsnejdens musikinstitut Jakobstads svenska arbetarinstitut, Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut Ungdomsverksamhet Bibliotek Museiverksamhet Allmän kulturverksamhet Idrott 34

BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör : Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och utbildning. Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. De övriga förvaltningarna inom bildningsnämnden finns nämnda i sina egna förvaltningsområden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Personalstyrkan är densamma som tidigare. Omändringen av kanslisterna till sekreterare är genomförd inom hela bildningssektorn. Ole Röyks har gått i pension och ny ekonomichef inom bildningssektorn är Anette Granberg. 35

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig I samband med pensionering Lämplig arbetsmängd för Utvärdering genom samtal utvärderas och omorganiseras personalen Bildningsdirektören/dagvårdschefen arbetsuppgifter SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig En effektiv förvaltning inom God kundservice inom hela Genomgång av bildningssektorn bildningssektorn beslutsgången och tjänstemännens befogenheter Bildningsdirektören RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Jämförelse av organisationen Min: att producera minst lika Statistik inom förvaltningen med bra service som Bildningsdirektören grannkommuner och liknande jämförelsekommunerna med kommuner i Finland de personalresurser som finns att tillgå 36

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 9,5 9,0 8,0 7,3 7,3 7,3 7,3 Bildningsdirektör : Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förskoleundervisning, skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta studier i en snabbt föränderlig värld. Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och främjar en god livskvalitet samt stöder individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetet med ny läroplan för förskolan, den grundläggande utbildningen och gymnasierna pågår. Läroplanerna förnyas genom samarbete med grannkommunerna i regionen. Läroplanerna tas delvis ibruk under höstterminen 2016. Läroplanen blir helt digitaliserad och fortbildningsdagarna för personalen berör i huvudsak läroplanen under detta läsår. All förskoleundervisning ordnas på skolorna. På alla skolor ordnas morgonvård och eftermiddagsvård före och efter förskoleverksamheten. Förskoleverksamheten leds av barnträdgårdslärare. Detta läsår används 19 veckotimmar för undervisning i förskolan. Skolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1 2 samt alla elever överförda till specialundervisningen. Utbildningsväsendet ordnar morgonverksamheten på skolorna. Eftermiddagsverksamheten ordnas i huvudsak av församlingen (11 grupper) och Folkhälsan (2 grupper). Egen verksamhet på Vestersundsby, Ruusulehto och Länsinummi skolor. Eftermiddagsverksamheten är populär och ca 300 barn deltar i verksamheten. Grundläggande utbildning Den förberedande undervisningen för invandrare fortsätter. De barn som är asylsökande får sin undervisning på finska och kvotflyktingarna undervisas på svenska. För närvarande har vi tre grupper förberedande undervisning i gång på Itälä skola, en grupp på Etelänummi skola, en grupp i Kyrkostrands och Jungmans skola och en grupp på Oxhamns skola. Förslag till framtidens skolnät presenteras under hösten. 37

Gymnasieutbildningen Pietarsaaren lukio finns kvar i Jakobstads gymnasium enligt bildningsnämdens beslut. I gymnasiefastigheten verkar sålunda två skilda skolor under samma tak även läsåret 2015 16. En kommunstrukturgrupp inom bildningen utreder hur andra stadiets utbildning ska ordnas i framtiden. Gruppen består av både tjänstemän och politiker. En gemensam gymnasienämnd planeras. Bidrag för planeringen har erhållits av Kulturfonden. I Finland planeras studentskrivningarna att genomföras elektroniskt fr.o.m. våren 2016. Förberedelserna och planeringen inför denna utmaning pågår och fortsätter. Digitala försöksprov hålls under läsåret. 38

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Kvalitetskriterier inom den grundläggande utbildningen: 1. Ekonomiska resurser, kostnader per elev inom den grundläggande utbildningen medelnivå i Finland Officiell statistik i Finland (UBS) 2. Undervisningsgruppernas storlek 3.Kostnader per studerande i gymnasiet. gruppstorlekar på 25-20-15 elever per grupp medelnivå i Finland Jämförelse regionalt Bildningsdirektören Officiell statistik i Finland (UBS) 39

NYCKELTAL Prestationer Elever inom förskoleundervisningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Bokslut -12 177 90 Bokslut -13 142 94 Bokslut -14 145 65 Budget -15 145 74 Budget -16 150 65 EP -17 131 72 EP - 18 115 72 Elever inom den grundläggande utbildningen - svenskspråkiga - finskspråkiga. 1258 780 1254 747 1307 737 1307 750 1308 714 1336 712 1330 710 Morgon- och eftermiddagsverksamhet - svenskspråkiga - finskspråkiga 184 62 193 65 229 82 230 80 230 75 230 75 230 75 Gymnasieutbildning - Jakobstads gymnasium - Pietarsaaren lukio. 281 113 256 106 254 119 256 122 250 115 250 110 240 110 Årsverken 282 268 268 264 263 260 260 Motiveringar Statsandelen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen är 100 %. Statsandelen grundar sig på antalet elever den 20.9. I bildningsnämndens intresse ligger naturligtvis att statsandelen som kommer kommunen till godo används för undervisningen. 40

Dagvårdschef : Tom Enbacka VERKSAMHETSOMRÅDE: Dagvård VERKSAMHETSIDÉ Dagvården strävar till att bli en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att barnfamiljerna erbjuds en mångsidig och kvalitetsmässigt högtstående dagvård. Detta uppnås genom: - att i dagvården bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet - att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål som föräldrarna ställer - att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och möjligheter till fortbildning Vi arbetar mångprofessionellt tillsammans med barnen och familjen för att nå välbefinnande. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Trycket på dagvården är oförändrat stort. Bristen på adekvata utrymmen gör att verksamheten tvingas fungera i oändamålsenliga lokaler, vilket i sin tur ger extra utgifter, både direkt och indirekt. Därför är det livsviktigt att planeringen av ett nytt daghem kommer i gång så fort som möjligt. På grund av inomhusluftproblemen i Pursisalmi daghem tvingades en dagvårdsgrupp för femåringar tillfälligt flytta till Länsinummi skola. Trots att utrymmena är förstklassiga är omgivningen och byggnaden ändå inte anpassade för daghemsverksamhet. De förändringar i den subjektiva dagvårdsrätten som statsmakten aviserat är av sådan art att det är svårt att bedöma konsekvenserna. Det som man ändå kan konstatera är att det knappast minskar antalet barn i dagvården men att vårdtiderna per dag förkortas. De ökade gruppstorlekarna som också aviserats från statsmakten kan inte förverkligas hos oss på grund av alltför små utrymmen. Familjedagvården fortsätter att svikta. Under 2015 går totalt 9 familjedagvårdare i pension. Det betyder i praktiken att en del av de platser vi tappar inom familjedagvården måste ersättas inom daghemsvården. Skärpt lagstiftning gör också att gruppfamiljedaghemmens kostnadsnivå småningom överstiger daghemmens. Över 30 % av barnen i dagvården vistas i oändamålsenliga och slitna utrymmen idag, vilket betyder att dagvården har akuta behov av nya utrymmen för verksamheten. Hösten 2015 inleds också ett försök med elektronisk registrering av närvaro på två daghem. Ifall försöket utfaller väl kan systemet även tas i bruk på övriga dagvårdsställen under 2016. 41

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Kvalitetskriterier för dagvården arbetsgrupper utarbetas i samråd med Dagvårdschefen grannkommunerna, utveckla utvärderingen av dagvården i enlighet med den nya lagen om småbarnspedagogik SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Dagvårdens organisation gås Dagvårdschefen igenom och ändras vid behov Bildningsdirektören på grund av pensioneringar Dagvårdens förmän 42

NYCKELTAL Prestationer vårddagar, daghem/ köpta tjänster Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 109000 109800 104700/ 6100 Budget -15 Budget -16 EP -17 110200 110000 11000 0 EP - 18 11000 0 vårddagar, 23500 22800 19300 21500 18000 17000 16000 familjedagvård 0 6-åringar 1479 1461 1413 1400 1400 1400 1400 31.12. 0 6-åringar i dagv. % 54 58,3 59,3 61 59 60 60 Barn/heldag 31.12 714 715 722 725 726 770 770 daghem Barn/heldag 31.12 88 80 67 78 56 51 47 familjedagvård Barn/heldag 31.12 53 57 49 51 47 0 0 gruppfamiljedaghem Årsverken 185 184 181 177 177 177 176 Motiveringar Gruppfamiljedaghemmen upphör när dagvården erhåller nya utrymmen, eftersom de på sikt blir för dyra och den nya dagvårdslagen alltmera betonar den pedagogiska aspekten. 43

Rektor Bo-Anders Sandström VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstadsnejdens musikinstitut VERKSAMHETSIDÉ Musikinstitutets grundutbildning ska: ge grundutbildning i musik på likartade grunder till nejdens barn och ungdomar ge färdighet för yrkesinriktade studier i musik men även sträva till att fostra medvetna musikkonsumenter och hobbymusiker samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens och medlemskommunernas övriga kulturinstitutioner och föreningar upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturorganisationer. Bildkonstskolan Balatako ska: ge grundutbildning i bildkonst till barn och ungdomar i Jakobstad ge färdigheter för yrkesinriktade studier i bildkonst samt fostra medvetna kulturkonsumenter och hobbyutövare samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens övriga kulturinstitutioner och föreningar upprätthålla kontakter till nationella och internationella kulturorganisationer. Jakobstad Sinfonietta ska: - Upprätthålla Jakobstad Konsertserie med egna konserter och produktionskonserter - Fungera som utbildningsorkester för yrkesstuderande vid Musikhuset i Jakobstad. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Balatako växer ännu hösten -16. Nya utrymmen för undervisningen är galleri GRO:s andra våning. Utrymmet är både större och mera ändamålsenligt än det tidigare utrymmet på första våningen i galleriet. Balatako borde bli en regional verksamhet på samma sätt som musikinstitutet, som är verksamt i Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby. Som regional skola har man större möjlighet att få statsstöd för verksamheten. 44

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Totalantalet timmar för JMI hålls Att hålla budgeten. Rektor ansvarar kring 377h/vecka. Balatakos tillsammans med elevantal ökar men kostnaderna institutets direktion för att hålls på 2015 års nivå. budgeten efterföljs. Ägarstyrning Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Balatako borde bli regionens konstskola på samma sätt som musikinstitutet. Informera Jakobstadsnejdens bildningsdirektörer om möjligheten att erhålla statsstöd ifall Balatako blir regional. Diskutera ärendet i samarbetsnämnden. Rektor sammankallar bildningsdirektörerna. Rektor för ärendet till samarbetsnämnden. 45

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 22,32 21,14 21,74 20,26 20,3 20,3 20,3 Rektor Marie-Louise Björndahl VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads svenska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som omfattar konst (bildkonst, musik, dans m.m.) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, samhällsvetenskap m.m.) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. Institutet har verksamhet också i Larsmo. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar diskuteras fortsättningsvis på statligt håll gällande finansieringen av den fria bildningen. För tillfället erhålls statsandel på basen av antalet genomförda lektioner. Kopplingen till befolkningstätheten (vilket i hög grad gynnat Jakobstad) har slopats, men ännu en tid framöver får de institut som låg i gruppen med högst enhetspris (bl.a. Jakobstad) en kompensation. När denna småningom faller bort, minskar statsandelen avsevärt. Ett alternativ som diskuterats är att den fria bildningens finansiering skulle ingå i en stor kommunal pott utan statlig styrning. Fältets egen åsikt är att den nuvarande modellen med koppling till lektionsantal bör bibehållas. Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Både textillärar- och språklärartjänsterna hålls tills vidare obesatta. Undervisningen i både textilämnen och språk sköts med timlärare som inte har något helhetsansvar för ämnet. Arbetsbördan på kansliet är många gånger också övermäktig för endast två personer (rektor, kanslist) utan heltidslärares arbetsinsats. 46

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Att kunna betjäna 4.500 4.000-4.500-5.000 kursdeltagare Sätt att förverkliga Ansvarig statistik rektor, kurssekreterare Nöjda kursdeltagare ganska bra - mycket bra - utmärkt kursutvärdering rektor Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Synlighet i media 4-6 - 8 ggr Sätt att förverkliga Ansvarig statistik rektor Publika evenemang 4-6 - 8 ggr statistik rektor RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Att inom ramen för budgeten kunna genomföra 8.500 lektioner 8.000-8.500-9.000 statistik rektor Sätt att förverkliga Ansvarig 47

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP-17 EP - 18-12 -13-14 -15-16 Lektionsantal 8.238 9.049 9.600 8.500 8.500 8500 8.500 Deltagarantal, 5.656 6.191 6.016 4.500 4.500 4500 4.500 brutto Deltagarantal, 3.195 3.464 4.870 3.000 3.000 3000 3.000 netto Deltagare/invånare 35,4 38,5 37,4 30 30 30 30 i % (inkl. Larsmo) Deltagare/invånare 51,37 56,2 54,9 45 45 45 45 i % (endast svenskspråkiga i Jakobstad) Totala utgifter, -644.250-643.641-712.317,50-742.005-744.972,99-750.000-770.0000 Totala inkomster, 144.096 149.164 138.281,41 138.000 143.802 130.000 130.000 Netto -500.154-534.680-585.612,09-604.005-601.170,99-620.000-640.000 Statsandel 351.610 350.855 361.675 343.072 300.000 300.000 300.000 Årsverken 10,62 11,42 12,31 11 11 11 11 Rektor Päivi Rosnell VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning. Institutets uppgift är att stärka samhällshelheten, ett aktivt medborgarskap och förutsättningarna för livslångt lärande. För att förverkliga det här strävar institutet till att tillgodose utbildningsbehoven genom att ordna kursverksamhet, bl.a. inom följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, musik, dans och motion. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Läsåret 2015 2016 fungerar en person som kvällsövervakare på institutet, istället för tidigare två anställda, och sköter om kvällsövervakningen och uppsnyggningen både i institutshuset och i Etelänummi skola. 48

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgänglig kursverksamhet. Att kunna betjäna ca 35 % av den finskspråkiga befolkningen. Sätt att förverkliga Ansvarig 30 %/33 %/37 % statistik rektor, kanslist Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Kursutbudet motsvarar lektioner kundernas behov. 4700-5050 - 6000 Sätt att förverkliga Ansvarig utvärdering och statistik/rektor PERSONALEN Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Personalens kunnande utmärkt/gott/tillfredsställande motsvarar syftet med verksamheten. Sätt att förverkliga Ansvarig utvärdering av resultaten och kundenkät/rektor 49

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Utveckling av verksamheten förverkligas minimalt/ utvecklingen påbörjas/ utvecklingen genomförd Sätt att förverkliga Ansvarig finansiering från UBS/rektor RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Prognostisering av struktur- och prognostiseringen finansieringsreformen inom det börjar/prognostiseringen fria bildningsarbetet beaktas/har genomförts Sätt att förverkliga Ansvarig kartläggning och utvärdering av situationen/ finansiering från UBS rektor 50

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Lektioner 4708 5088 5938 5050 5050 6000 6000 Bruttostuderande 2745 2745 3134 3000 3000 3100 3100 Nettostuderande 1399 1528 1567 1500 1500 1550 1550 Verksamhetsutgifter 438989 535807 605694 519902 521982 521982 521982 Inkomster 69913 88383 108921 92970 97042 97042 97042 Statsandel 201591 210554 229454 217674 216197 216197 216197 Årsverken 10 10,43 11,24 8,63 8,63 8,63 8,63 Motiveringar Det ökade antalet lektioner är i linje med det ökade antalet studerande. Statsandel utbetalas utgående från antalet lektioner som hållits. Språkkurserna för invandrare (två kurser) har ordnats som utbildning dagtid. I ekonomiplaneringen kan man beakta att antalet invandrarsökande växer för varje år. 51

Ungdomssekreterare : Tiina Höylä-Männistö VERKSAMHETSOMRÅDE: Ungdomsarbete VERKSAMHETSIDÉ Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, trygghet, uppfostran, internationalism och drogfrihet. Syftet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna utveckla sina sociala färdigheter och växa upp till självständiga individer. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ungdomsväsendet är underställt bildningsväsendet och samarbetar med andra enheter inom bildningsväsendet. Ungdomsväsendet har verksamhet på ungdomsgården Tobaksmagasinet och dessutom på högstadierna Etelänummi och Oxhamns skola samt Resursskolan. På högstadierna organiserar ungdomsledarna rastverksamhet och deltar vid behov i skolans egen verksamhet. I Fix-klassen på Oxhamns skola arbetar en specialungdomsledare. Den andra specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Resursskolan. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, inleder sin sjätte period år 2016. "ABC möter ungdomar"-samarbetet fortsätter under år 2016. Ungdomsväsendet i Jakobstad är också aktivt när det gäller IT-tjänster för unga. Medlemskapet i ungdomsportalen Decibel.fi ger ungdomarna i Jakobstad möjlighet att använda sig av de tjänster som ungdomsinfopunkten erbjuder, så som ungdomslagen förutsätter. Internationalismen beaktas på så sätt att man erbjuder unga möjlighet att delta i ungdomsutbyte runtom i Europa. Sommaren 2016 ordnar Jakobstad ett vänortsmöte, som också ungdomar från vänorterna deltar i. Hösten 2016 söker man en ny EVS-praktikant till ungdomsbyrån. Födelsedagskalaspaketen är ett alternativ för lågstadieskolornas elever också under år 2016. Stadens ungdomsfullmäktige fyller en viktig funktion som språkrör för de unga i Jakobstad. Vi vill arbeta för att medlemmarna i ungdomsfullmäktige liksom tidigare har möjlighet att delta i nämndernas möten, samt att ungdomsfullmäktiges roll ytterligare stärks genom att ärenden från såväl nämnder som stadsstyrelsen vid behov kan sändas till ungdomsfullmäktige för utlåtande. Målet är att stärka ungdomarnas inflytande i samband med beredningen av ärenden. 52

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Genom att öka ungdomarnas Under året ges ungdomarna delaktighet förbättras ungdomarnas 1/2/4 olika tillfällen att delta möjligheter att påverka i beredningen av beslut som rör unga Sätt att förverkliga Ansvarig Diskussionstillfälle Projekt för ungdomarnas delaktighet Ungdomsfullmäktige Ungdomssekreteraren RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Ungdomsväsendets ekonomi Målsättning: att söka balanseras genom anskaffning finansiering för 2/3/4 av tilläggsresurser via olika projekt under året projekt/projektfinansieringar. Sätt att förverkliga Ansvarig Ungdomssekreteraren och ungdomsledarna 53

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Gruppstorlek/ledd 8 10 11 9 9 9 9 klubb/tobaksmagasin Besökarantal/mätningsvecka/Tobaksm. 1119 941 872 900 900 900 900 Årsverken 9 8,9 9 9,5 9,5 9 9 Biblioteksdirektör Leif Storbjörk VERKSAMHETSOMRÅDE: Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och informationstjänster) VERKSAMHETSIDÉ Stadsbiblioteket skall som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och -förordning. Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek skall av de allmänna biblioteken i Finland vara bland de bättre och, vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Våra närmaste samarbetspartner utanför staden är de närmaste grannkommunernas bibliotek som alla hör till Fredrikanätverket (www.fredrikabiblioteken.fi). I Fredrikabibliotekens förnyade gemensamma webbportal stiger e-materialets andel av innehållet stadigt. Ett nyligen påbörjat samarbetsprojekt mellan Fredrikabiblioteken och Vasa stadsbibliotek/landskapsbibliotek strävar till att öppna upp de fysiska samlingarna för en totalekonomiskt fördelaktig gemensam användning i hela Österbotten. Enkla beställarfunktioner och en fungerande logistik för transporter ska byggas upp. För samarbetet skola och bibliotek söks nya former. En av stadsbiblioteket initierad behövlig resursförstärkning i form av en pedagogisk informatiker, eller motsvarande, efterlyses fortfarande. Läsvanorna hos barn och unga förändras. Stadsbiblioteket möter upp med innovativa läsfrämjande projekt. Stadsbibliotekets service utnyttjas direkt och indirekt av många av stadens olika enheter. En stor utmaning de närmaste åren för Stadsbiblioteket i Jakobstad, och för de allmänna kommunala biblioteken i Finland överlag, är att kunna ge sina användare tillgång till innehåll som publiceras som e-material. 54

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillgänglighet till bibliotekets Många biblioteksbesök, såväl Kundvänliga, regelbundna utrymmen och tillgång till fysiska som över nätet. och fasta öppettider. bibliotekets samlingar såväl det Bra utlåning. Fortlöpande anskaffning. fysiska materialet som e- Tillräcklig anskaffning. Tillräckligt med personal material. Tillgång till sökverktyg min: enligt som ger fullgod service. och databaser. Kvalitetsrekommendation real: klara jämförelse Landskapet Österbotten max: bland landets bästa. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Ett fungerande bibliotekshus, Att i samråd med en samlingsplats för alla fastighetsansvariga hålla grupper i samhället. bibliotekshuset i prima skick. Samhällsinformation och demokrati. Delaktighet i samhället. Redan etablerade verksamhetsformer vidareutvecklas och nya satsningar görs på utåtriktad verksamhet. Författarbesök,temadagar, evenemang, utställningar. Att informera om aktuella samhällsfrågor. Biblioteket får positiv respons i nyhetsförmedlingen, även landsomfattande 55

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Inom begreppet biblioteks- och Stabila volymsiffror informationstjänster produceras volymtjänster som utlåning i Biblioteksservice på svenska storleksordningen 350000 och på finska förverkligas lån/år och biblioteksbesök enligt enahanda grunder (fysiska + webben) i storleksordningen 350000 Flerspråkig och besök/år. mångkulturell Tillkommer informationsarbete, biblioteksmiljö Ansvariga: rådgivning och vägledning i Kultursektionen informationssökningsprocesser Biblioteksdirektören tillika med läsfrämjande verksamhet. Om det görs en ny kundenkät kring servicen, liknande den som gjordes 2014 bland invånarna i Jakobstad: Biblioteket får max. poäng Biblioteket ges resurser och personalen ges de verktyg som behövs för att förverkliga målsättningarna. Viss grad av självbetjäning 56

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Utlåning 335407 311318 316690 350000 350000 3500 00 3500 00 Låntagare under året 8161 7990 7965 9000 8500 8500 8500 (aktiva lånekort) Fysiska besök 176184 157812 177998 220000 210000 2100 00 2100 00 Besök över nätet 106679 109564 109352 170000 180000 1800 00 1800 00 Antal deltagare vid 3226 3806 3500 3600 3700 3800 ordnade evenemang och användarutbildningar Årsverken 18,2 17,4 17 17 17 17 17 Motiveringar Biblioteksverksamheten är kommunal basservice och erhåller statsbidrag. Statsandelsfinansiering för biblioteken är en del av statsandelen för kommunal basservice som utöver bibliotek omfattar social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning per invånare. Grunden för definiering av den allmänna nivån på serviceproduktionen kommer från: Kvalitetsrekommendation för de allmänna biblioteken. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2011:7 ISBN 978-952-263-001-8. De allmänna bibliotekens strategi, godkänd av Rådet för de allmänna biblioteken, har även beaktats. (http://www.biblioteken.fi/sites/default/files/content/radetsstrategi.pdf). I övrigt har statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen använts (http://tilastot.kirjastot.fi). Biblioteket av idag verkar i en globaliserad, hyperindividuell värld med många parallella mediekanaler. Bibliotekslagstiftningen kommer enligt nuvarande planer att förnyas inom de närmaste åren. En arbetsgrupp har tillsatts för att bereda en revidering av bibliotekslagen. Meningen är att den nya bibliotekslagen träder i kraft den 1 januari 2017. 57

Museichef: Guy Björklund VERKSAMHETSOMRÅDE: Museiverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads museum ska på ett mångsidigt sätt berätta om vad som skett i staden och nejden av stort och smått för stadens invånare och gäster genom utställningar, föredrag och publikationer. Museets främsta uppgift är att samla, bevara, forska och informera om stadens andliga och materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de befintliga samlingarna av föremål, arkivalier och konst. Museet ska vara sakkunnig i antikvariska frågor inom museets verksamhetsområde och bistå kommunala och statliga myndigheter med information och utlåtanden. Museiverksamheten ska utgöra en levande länk mellan regionens historia, nutid och framtid. Alla stadens invånare ska uppleva Jakobstads museum som sitt museum oberoende av språklig tillhörighet, politisk eller kulturell bakgrund. Museets strävan är att bli regionens bästa kulturhistoriska museum och ett av de främsta då det gäller skeppsbygge och sjöfart i Österbotten. Tobaksmuseet skall utvecklas till ett specialmuseum för hela landet inom sitt område och bli ett av de främsta i Europa. Jakobstads museum ska vara en självklar aktör inom stadens kultur, stadsbyggande, undervisning och historisk forskning. Samarbetet inom ramen för statsandelar för museiverksamhet fortsätter liksom tidigare med Nykarleby museiverksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inga större förändringar är planerade, men i.o.m. att en del av personalen under de kommande åren uppnår pensionsålder, kommer personalförändringar att bli aktuella. 58

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgänglighet till museets Besökarantal: samlingar av föremål, konst, Min 10 000 fotografier, boksamlingar och arkiv Real 12 000 i funktionella och för ändamålet Max 15 000 anpassade utrymmen. Sätt att förverkliga Ansvarig Regelbundna och fasta öppethållningstider. God information genom massmedia, hemsida och andra webbtjänster Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Verksamhet utanför museet; Min 25 föreläsningar och utställningar i Real 30 skolor och institutioner. max 35 Sätt att förverkliga Ansvarig personalen 59

Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Medverka i och bidra till olika Min 2 evenemang som vänder sig till Real 4 stadens och regionens invånare Max 6 evenemang och i samarbete med andra kulturproducenter Sätt att förverkliga Ansvarig Personalen; medarrangörer och delansvariga Pedagogisk verksamhet för barn och vuxna; Föreläsningar i samband med utställningar och evenemang, s.s. Jakobs dagar, Spotlight och Jul på Södermalm. Årliga barnevenemang för daghem och skolor. Real sammanlagt 3000 deltagare Min 1000 Real 1500 Max 2000 deltagare I samarbete med andra organisationer och egen personal Utställning med workshop, tidsresor. Personalen 60

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Genom personliga kontakter med stadens och regionens invånare; genom informativa, kvalitativa, pedagogiska och engagerade utställningar, specialguidningar, föreläsningar, evenemang och publikationer. Stå till tjänst med information till privatpersoner, massmedia, kommunala och statliga organ Effektiv och ändamålsenlig organisation Utställningar i samproduktion: real 12 st Egna producerade utställningar: max 4 Sätt att förverkliga Ansvarig Genom kunnig och engagerad personal Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Fortsatt koncentration och utveckling av museiområdet vid Storgatan 2 och 4 Renovering av de inre utrymmena av Nygårds verkstad Överföra den tillfälliga utställningsverksamheten till Nygårds verkstad 61

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Bibehålla museets status som ett Real 10 statsunderstött museum genom att bibehålla antalet årsverk. Sätt att förverkliga Ansvarig Bibehålla antalet anställda 62

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP -17 EP-18-12 -13-14 -15-16 Besökare, enskilda + 11065 11261 11551 10727 12000 12000 12000 evenemangsbesökare Besökarantal, grupper 358 198 274 218 250 250 250 Antal utställningar, 22 22 23 15 20 20 20 medarrangör Utställningar, egna 5 4 7 4 4 4 4 Statsandelar i 238754 231821 211215 231821 220000 220000 220000 Årsverken 8,8 9,6 10,5 10,15 10,15 10,15 10,15 Motiveringar En koncentration av museets verksamhet till museiområdet vid Malmska gården och Storgatan 4 är fortsättningsvis aktuell. En renovering av Nygårds verkstad borde genomföras för den tillfälliga utställningsverksamheten. Renoveringen skulle också höja områdets attraktionsvärde och stöda de verksamheter som finns här och göra stadsdelen Södermalm till ett verkligt kulturcentrum. Kultursekreterare Marja-Leena Pitkäaho VERKSAMHETSOMRÅDE: Allmän kulturverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten ger invånarna möjlighet till en mångsidig kulturservice och stöder lokala projekt som berör invånarna. Alla har samma rätt att skapa konst och delta i kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad främjar, stöder och organiserar kulturverksamhet enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet. Kulturverksamheten ordnar möjligheter för invånarna att få grundundervisning i konst, samt sådan undervisning inom olika konstområden som stöder amatörer. Kulturbyrån ger service och information till invånarna i kulturfrågor samt finns till för och främjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad vill vara en mångsidig och utåtriktad verksamhets- och serviceform. Ett rikt och mångsidigt kulturutbud bidrar till kommuninvånarnas välmående samt gör staden attraktiv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kulturbyrån satsar fortsättningsvis målmedvetet på program riktat till barn och unga samt åldringar. Runebergsveckan, stadens kulturvecka, samarbetar fortsättningsvis aktivt med stadens övriga kulturarrangörer och ett målmedvetet arbete görs för att hålla kulturveckans nivå hög. Runebergsveckan 2015, Staden är ännu ung, slog alla tiders publikrekord med ca 5 700 besökare. Finland firar 100 år av självständighet 2017. Kulturbyrån har inlett informationsverksamheten om det kommande jubileet, samt börjat planera inför kulturbyråns egen verksamhet under feståret. Kulturbyråns planering inför ett nytt Leader-projekt, Kulturell mångfald i Jakobstad, fortsätter enligt tidtabellen. 63

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tvåspråkig, mångsidig och min: 6 500 besökare/år utåtriktad verksamhet. real: 8 000 besökare/år Mångkulturell verksamhet. max: 10 000 besökare/år Sätt att förverkliga Ansvarig Målmedveten planering av verksamheten samt effektiv information. Kultursekreteraren SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Nätverksbyggande och Att behålla det nuvarande Regelbundna möten och samarbete. Regionalt samarbetet. evenemangssamarbete. samarbete. Kultursekreteraren RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Balanserad ekonomi genom Att kunna starta ett nytt Extern finansiering. samarbete och externa Leader-finansierat Kultursekreteraren finansieringar. kulturprojekt. 64

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Besökarantal, hela 104000 10100 7000 8000 8000 8000 verksamhetsåret Runebergsveckan, 1300 2638 4020 3000 3000 3000 3000 besökarantal Konstverksamhet, 15 6 7 4 4 4 4 antal kurser Uthyrning av 41 48 43 50 50 50 50 Skolparkens utescen, FBK-området, Viktor Sunds stuga, antal gånger Evenemangskalender, 192 145 278 150 150 150 150 användarantal/evenemang Årsverken 2,5 2,16 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Motiveringar Kommunerna beviljas statsandel för allmän kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamhetens statsandelsfinansiering är en del av statsandelen för kommunal basservice. Statsandelen för kommunal basservice omfattar social- och hälsovård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, bibliotek, allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning. 65

Idrottsdirektör Tove Jansson VERKSAMHETSOMRÅDE: Motions- och idrottsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning på nära avstånd. 1. MOTIONSIDROTT Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområdena på en sådan nivå att de på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästs uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 2. HÄLSOFRÄMJANDE MOTION Utvecklande av samarbete med andra motionsarrangörer, för att nå ett mångsidigt utbud av hälsomotion och ge information om hälsofrämjande idrott. 3. MOTION FÖR SPECIALGRUPPER För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre och personer med nedsatt syn, hörsel och begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lättrafikleder och byggnader där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 4. SKOLIDROTT Skolidrottens behov bör beaktas så att eleverna har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och idka friluftsliv. 5. TÄVLINGS- OCH ELITIDROTT Idrottsanläggningarna underhålls så att tävlings- och elitidrott möjliggörs. Särskild uppmärksamhet fästs vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presterar toppresultat på nationell och internationell nivå. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar i enlighet med stadens strategi. 66

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Stadens nuvarande Tillräckligt med servicepersonal Centralen för tekniska idrottsanläggningar hålls i skick i Idrottsgården och tjänster genom fortsatt underhåll och på uteanläggningarna. tillräcklig mängd servicepersonal. SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Staden svarar för utövarnas Real: nuvarande Upprätthållande av behov och ser till att det finns anläggningar underhålls. nuvarande servicenivå. tillräckligt med idrottsanläggningar Max: byggande av nya Centralen för tekniska till invånarnas anläggningar för idrott. tjänster förfogande Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Yrkeskunnig personal Vid val av ordinarie och Idrottsdirektören och tillfällig personal prioriteras idrottssektionen yrkeskunskap. 67

Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Bra idrottsservice Utvecklande av samarbete Idrottssektionen och med närkommunerna. bildningsnämnden Idrottssektionen och närliggande kommuner. 68

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budg et -16 Simhallen, kunder 106256 110385 108139 120000 120000 12000 0 1200 00 Innebandysalen, kunder 29441 25489 28428 30000 30000 30000 3000 0 Dans- och övre salen, kunder 23910 24919 30734 30000 31000 31000 3100 0 Tellus, kunder 106185 113589 116168 100000 100000 10000 1000 0 00 60539 2790 4079 4001 4000 4000 4000 4000 Aktiva idrottare Fotbollstimmar på plan Friidrottstimmar 181 535 751 1000 1000 1000 1000 Årsverken 11,29 10,74 10,55 10,55 10,55 10,55 10,55 EP -17 EP - 18 Motiveringar Servicenivån enligt verksamhetsidén. Statsbidrag för idrottsverksamhet utbetalas åt staden Jakobstad på följande grunder. Invånarantalet x 12 euro och därav 30 % enligt 21 och 33 34 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). 69

TEKNISKA TJÄNSTER o Miljövård o Byggnadstillsyn o Centralen för tekniska tjänster o Centralen för interna stödtjänster 70

MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN o o Miljövård Byggnadstillsyn Miljövårdschef : Elinor Slotte VERKSAMHETSOMRÅDE: Miljövård VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att verkställa de uppgifter, som ålagts den kommunala miljövårdsmyndigheten i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning och andra lagar samt därigenom bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt hållbar livsmiljö för stadens invånare. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Miljölagstiftningen utvecklas fortfarande i snabb takt. År 2014 trädde en ny miljöskyddslag (527/2014) och miljöskyddsförordning (713/2014) i kraft. Revideringsfas 2 av miljöskyddslagen behandlades av riksdagen under år 2015. Målet var att bedöma behovet att ändra miljöskyddslagen och annan miljölagstiftning som tillämpas på de verksamheter som avses i miljöskyddslagen. Revideringsfas 3 är ännu under arbete. Lagändringarna innebär bl.a. att större tyngd skall läggas på tillsynen av miljötillståndspliktig verksamhet, men de ger också möjlighet att uppbära avgifter för tillsynen. Förändringarna i regelverken och nya tillämpningar kräver en betydande arbetsinsats enbart för att bibehålla nödvändig kunskapsnivå och beredskap att handlägga ärenden och ta nödvändiga initiativ. Arbetsvolymen kommer också i viss mån att öka, men åtminstone i detta skede verkar det mest realistiskt att utgå från att uppgifter genom omprioriteringar kan handhas inom den nuvarande personalresursen. Statens klimat- och energipolitik och målsättningar för hållbar utveckling och bevarande av naturens mångfald har även återverkningar inom kommunernas miljövårdsförvaltning. 71

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Smidig och korrekt Åsikt att handläggningen Upprätthållande av handläggning av tillstånds- och varit korrekt: 100 % gedigen sakkunskap och andra beslutsärenden / förmåga att ge relevant Förfrågan till sökande och information och betjäning parter Ansvarig: miljövårdschefen Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Relevant information om Miljövårdsbyråns hemsidor Miljödata insamlas och stadens miljö finns lätt utvecklas och infotillfällen lagras organiserat. tillgänglig och information ordnas vid behov. sprids aktivt. Ansvarig: miljövårdschefen, miljöinspektören och miljöplanerare 72

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Genomsnittlig behandlingstid 3 månader Miljövårdschefen för tillståndsärenden / Tid från inlämnad ansökan tills beslutet ges RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Verksamheten finansieras i 25 %. Efter färdigställande av Strikt budgetdisciplin och högre grad av intäkter / tillsynsplan kan aktivt sökande av Intäkternas andel av ambitionsnivån höjas. projektfinansiering och kostnaderna samarbete Miljövårdschefen 73

NYCKELTAL Prestationer Antal behandlade tillståndsansökningar och anmälningar Tillsyns- och övervakningsärenden Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 18 17 22 12 12 12 12 8 12 17 10 12 15 15 Utlåtanden 8 9 12 12 12 12 12 Behandlingstid för 3 5,6 5,5 4 4 4 4 miljötillstånd, mån. Årsverken 3 2,3 2 3 2,5 2,5 2,5 Motiveringar Merparten av miljövårdsbyråns arbetsinsats består under 2016 fortsättningsvis av handläggning av lagstadgade tillståndsärenden, tillsynsuppgifter och övervakning av miljöns tillstånd. I enlighet med miljöskyddslagen (527/2014) ska den kommunala miljövårdsmyndigheten för den regelbundna tillsynen göra upp en tillsynsplan för sitt område samt utarbeta ett tillsynsprogram. Tillsynsplanen och tillsynsprogrammet ska utarbetas inom tre år från ikraftträdandet av lagen. Fokus läggs på uppgörandet av en tillsynsplan och ett tillsynsprogram i enlighet med den nya miljöskyddslagen. Uppgörandet av tillsynsplanen och tillsynsprogrammet möjliggör att man för granskningar och inspektioner som utförs i enlighet med dem kan uppbära en avgift. Tyngd sätts på samarbete med den övriga stadsförvaltningen, grannkommunerna och andra aktörer. Till följd av kraven på inbesparingar kan inga nya betydande utvecklingsprojekt startas men mätning av luftens kvalitet fortsätter i samarbete med industrin och grannkommunerna. 74

Ledande byggnadsinspektör VERKSAMHETSOMRÅDE: Rolf Nilsson Byggnadstillsynsbyrån VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam miljö för boende och arbetande i staden. Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på sociala grunder, godkänna räntestöd för byggande och grundförbättring av bostäder, bevilja reparations- och energiunderstöd, bevilja lättnader i betalningen av statliga lån, övervaka användningen av statliga lån och understöd. Allmän rådgivning i bostadsfrågor. Följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under det gångna året har två inspektörer gått i pension. För att ersätta bortfallet kommer nya personer att behöva anställas på avdelningen. Utbyggnaden av torget och centrum fortskrider. Nya bestämmelser för planerares och ansvariga arbetsledares kompetenser har trätt i kraft under det gångna året. Ett nytt bostadsområde för småhus har tagits i bruk i Vestersundsby. 75

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Andel nöjda kunder / 100 % Bra kundbetjäning Kundenkät till vart tionde Ledande ibruktagna och färdigställda byggnadsinspektören projekt. SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Behandlingstider av tillstånd i 3 mån / 2 mån / 1,5 mån Snabb behandling medeltal Ledande byggnadsinspektören RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Kundernas andel i kostnaderna 45 % Revidering av avgifter under en period av 5 år Ledande byggnadsinspektören 76

NYCKELTAL Prestationer BEVILJADE bygglov (nämnd + byggn.inspektör) byggn.insp.tillst. + Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 187 188 132 220 220 220 220 567 352 335 420 420 420 420 övriga beslut. anmälningsärenden 8 6 11 5 5 5 5 färdigställda bostäder 39 101 71 65 65 65 65 syneförrättningar 926 825 1041 700 700 700 700 Årsverken 7 6,68 6 6 4,5 4,5 4,5 77

TEKNISKA NÄMNDEN Centralen för tekniska tjänster Centralen för interna stödtjänster Tf. teknisk direktör Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Centralen för tekniska tjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för tekniska tjänster bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom så som gator, leder för lätt trafik, parker, båthamnar och idrottsplatser, samt sköter om stadens skogsbestånd sköter lyhört stadsmiljön så att den utvecklas till en harmonisk helhet utvecklar de offentliga uterummen och samhällstekniken i staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv Detta görs i samarbete med alla dem som verkar inom stadsförvaltningen, med stadens invånare samt med olika sociala, kulturella och ekonomiska sammanslutningar. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2016 är fokus fortfarande på effektivering av produktivitet och fortlöpande förbättring av verksamhet inom Centralen för tekniska tjänsters serviceområden planläggning, mätningsverksamhet och kommunalteknik. Målsättningarna och mätarna som gäller Centralen för tekniska tjänster är lika med målsättningarna och mätarna för de tre serviceområdena. Centralen för tekniska tjänster tar aktiv del i det strategiarbete som pågår inom stadens organistaion. Tekniska direktörstjänsten sköts av vikarie tills rekrytering av ny teknisk direktör verkställs. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 99,13 94,85 88,75 97,5 90 90 90 78

Stadsplanearkitekt : Pekka Elomaa VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadsplanering VERKSAMHETSIDÉ Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner, så att stadsstrukturen hålls kompakt, sköter genom planering, rådgivning och skolning, kontroll och myndighetsutlåtande om kvaliteten på stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den enskilda individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetiskt högklassigt samhälle. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringen i befolkningens åldersstruktur förutsätter att planeringen i högre grad beaktar kvaliteten på miljön ur "seniorperspektiv", t.ex. vid planeringen av stadens centrala delar. På samma gång bör planläggningen bereda plats för potentiella inflyttare, som kommer att ersätta de stora åldersklasserna i arbetslivet. I och med att den tunga industrin flyttar från stadens centrala områden uppstår en möjlighet till en ny och livskraftig stadsdel på området vid Sikören tack vare den lyckade allmänna arkitekttävlingen. I stadens nordvästra delar startas ett arbete med en delgeneralplan, då det på området under en längre tid uppstått ett behov av bostadsetableringar, och tätortsutvecklingen i nuvarande situation är i strid med gällande generalplan. I stadsregionen ökar behovet av koordinerad, regional markanvändningspolitik, vilket ställer mera krav på planeringssamarbete över kommungränserna speciellt tillsammans med Larsmo och Pedersöre. 79

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Den planmässiga beredskapen Planläggningsverksamheten Stadsplanearkitekten motsvarar samhällets omfattar även planer för en byggnadsbehov, med väsentlig, kvalitativ tillräckliga reserver för förbättring av stadsmiljön. bostadsbyggandets och näringslivets tomtbehov. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Invånarnas medvetande om Informationsaktiviteter Stadsplanearkitekten planläggningens roll i utvecklas. samhällsutvecklandet och den enskilda kommuninvånarens roll och rättigheter i processerna utvecklas. Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig En gemensam syn på Arbetet genomförs i markanvändningsgruppen Stadsplanearkitekten målsättningarna för (en markanvändningen i regionen. fortsättning på MAL-arbetet och JASU) 80

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 3,89 4,1 4 4 3,5 3,5 3,5 Tf. Stadsgeodet Christer Tonberg VERKSAMHETSOMRÅDE: Mätning och markanvändning VERKSAMHETSIDÉ - bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - utvecklar och underhåller stadens lägesdatasystem - för stadens fastighetsregister - sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden - ansvarar för fastigheternas adressystem - förvaltar stadens markegendom, sköter markanskaffningar och marköverlåtelser samt stadens ekonomiskogsområden enligt en skogsbruksplan - ansvarar för stadens kartprodukter och mätningsverksamhet FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Utvecklingen och upprätthållandet av lägesdatasystemet fortsätter. Stadsgeodeten är tjänstledig fram till 31.8.2016. Avdelningens funktioner sköts genom omfördelning av arbetsuppgifter, omplacering och omskolning av personalen. Omorganisationen gällande skötsel av stadens skogsområden verkställdes under år 2015. Uppdateringen av mångbruksplanen och omfördelning skogsområdenas skötselansvar slutförs under år 2016. 81

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Aktiv näringspolitik Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgång till behövligt antal Råmark köpes 10 30 ha tomter för boende och under fem år, företagsverksamhet. min 2 ha/år real 5 ha/år max 15 ha/år Sätt att förverkliga Ansvarig Förhandlingar med markägare inom aktuella områden. Stadsstyrelsen fäster uppmärksamhet vid en fortsatt aktiv tomtpolitik för bostadsbyggande och näringsverksamhet samt att man säkrar möjligheterna för att även etablerade företag kan utvecklas. Nya småhustomter erbjuds: min 25 st. real 40 st. max 60 st. Prioritering av rätta gatubyggnadsprojekt. Kommunaltekniska avtal med privata tomtägare. 82

RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Markpolitikens balans positiv Inkomsterna från markpå lång sikt. försäljning och kapitaliserade (5 %) arrendeinkomster för granskningsårets nya kontrakt överskrider sammanlagt markköpsutgifterna och övriga investeringar gällande markområden. min: under en justeringsperiod om 5 10 år real: under en justeringsperiod om 2 3 år. max: årligen Sätt att förverkliga Ansvarig Bevarande av en stabil markprisnivå. Fösäljning av värdefulla objekt genom anbud. 83

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Såld mark 1000 euro 1135 173 739 320 320 320 320 Köpt mark 1000 euro 543 93 653 270 240 240 240 Virkesink. 1000 euro 102 130 132 120 130 110 110 Registr. tomter st. 73 38 29 60 60 60 60 Regist. allm. omr. st. 13 26 47 20 20 20 20 Årsverken 17,67 16,37 14,4 14 13.5 14 14 Motiveringar Avsikten är att öka utbudet på tomter, vilket kräver en stor insats inom markhandel och fastighetsbildning. Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma på årsnivå. En stor del av stadens skogsinnehav har nu uppnått ett tillväxtskede där beståndsvårdande gallringar behövs, vilket ökar det ekonomiska utfallet inom de kommande åren. Arbetsuppgifternas mängd och art innebär att personalstyrkan under den närmaste framtiden bör hållas intakt. Intäkternas andel (arrenden inte medräknade) av kostnaderna har varit ca 25 %. 84

Stadsingenjör Harri Kotimäki VERKSAMHETSOMRÅDE: Kommunalteknik VERKSAMHETSIDÉ Kommunaltekniska avdelningen förvaltar, låter bygga, planerar, bygger och underhåller stadens gator, leder för lätt trafik, torg och övriga allmänna områden, parker och grönområden, båthamnar samt idrotts- och rekreationsanläggningar producerar och utvecklar också stödtjänster för verkets övriga serviceproduktion, såsom material-, verkstads-, maskin- och transporttjänster. producerar som beställningsarbete åt staden planering och byggande av kommunalteknik administrerar parkeringsövervakningen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Överföringen av lagerfunktionerna till Jakobstads Vatten görs vid årsskiftet. Övrig justering av organisationen i anslutning till strategiarbetet beror på resultatet av pågående utredningar. Till exempel sammanslagningen av depå-, byggande- och underhållsfunktionerna, som var planerad redan till föregående år, blev uppskjuten p.g.a. bolagiseringsplanerna. Vi kommer att återuppta den här frågan om användning av personalresurser. Det går inte längre att skjuta upp byggstarten vid gamla avstjälpningsplatsen. För åren 2017 2018 ska totalt ca en miljon euro till reserveras för driftskostnader. Avgiftsbelagd parkering kommer att tas ibruk så, att de inkomster som inflyter täcker arrendekostnaderna för parkeringsområdena och övervakningskostnaderna (Maria Malms tomthyra och biljettautomat). 85

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Ärendebehandlingen effektiveras ytterligare Antalet ärenden som väntar på behandling minskar. Alla ärenden tas till behandling i ankomstordning. Behandlingstiden förkortas enligt Lean-principen. Alla kommunoffice-användare på avdelningen deltar. RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Teknisk uppföljning av fordon 1, 2 eller 3 av följande och arbetsmaskiner utnyttjas verkställs: först under ett års tid, varefter - Dokumentering av körtider fattas beslut om en permanent (användningssätt för och bred ibruktagning av maskiner under arbetsskift) systemet. Antagandet är att - Uppföljning och styrning av kostnadsinbesparingar kan arbetsprestation (på grund uppnås och att produktiviteten av läge i realtid) ökar. - Uppsamling av data för fakturering och bokföring (elektroniskt) Sätt att förverkliga Ansvarig Depåchefen och vägmästaren utreder vilka möjligheter en GPSuppföljning kan ge och tillämpar dessa i den praktiska arbetsledningen 86

NYCKELTAL Prestationer Parkeringsövervakning: - betalningsuppmaningar - protester skriftl, muntl. - inkomna betalningar Bokslut -12 3919 122 88434 Bokslut -13 1962 72 65352 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 1635 58 49080 65000 65000 65000 65000 Underhåll av gator: Underhåll av trafikområden /invånare (19 627 inv.) - sommarunderhåll av gator (241 km) - vinterunderhåll av gator (252 km) - antal plogningar 198 327575 1,36 /m 670415 2,66 /m 17 101 * 373862 1,55 /m 548779 2,18 /m 10 194 372909 1,55 /m 370008 1,47 /m 10 190 195 195 195 Båtplatser - driftsutgifter - driftsutgifter/plats - totalkostnad/plats 353 79899 55,23 201 399 18427 46,18 191 363 13134 36,18 137 363 363 363 363 Underhåll av idrottsoch rekreationsområden: - underhåll /invånare (19 627 inv.) - Centralidrottsplan /plan 8250m² - Västerplan /hela området 18000 m² /plan 6732 m² - matchgräsplaner (3) /hela området 31500 m² /plan 19056 m² - träningsgräsplaner (2) /områden 14000m²(skolel.) - grusplaner (2) (+ isplan) /områden 22000 m² - Tellus /plan 6320 m² - elljusspår /13 km - vandringsleder /25 km - ishockeyrinkar (3) /rink - simstränder (5) /strand 35,0 202093 24 /m² 26540 1,47 /m² 3,94 /m² 27870 0,88 /m² 1,46 /m² 447 0,03 /m² 5741 0,26 /m² 58987 9,33 /m² 49507 3,81 /m 37962 1,52 /m 32085 10694 20300 4060 33,0 144155 17,5 /m² 22384 1,24 /m² 3,33 /m² 19780 0,63 /m² 1,04 /m² 620 0,04 /m² 4391 0,20 /m² 84555 13,38 /m² 33722 2,59 /m 59014 2,36 /m 40111 13370 17129 3426 30,3 174949 21,21 /m² 10543 0,59 /m² 1,57 /m² 11683 0,37 /m² 0,61 /m² 876 0,06 /m² 2226 0,10 /m² 65470 10,36 /m² 33261 2,56 /m 41140 1,65 /m 21565 7188 16518 3304 36 36 36 36 87

Underhåll av parker och grönområden: - underhåll /invånare (19 627 inv.) Anlagda parker och grönområden ha - m²/invånare - underhåll /m² - underhåll /invånare Lekparker - invånare/park - underhåll /lekpark - underhåll /invånare 46,6 38 19 0,69 13,4 44 446 2100 4,71 48,5 38 19 2,57 7,20 35 561 3227 5,75 48,5 38 19 2,21 6,63 34 577 2582 4,47 46 46 46 46 Prestationer Maskinpark: Medelålder år Arbetstimmar i medeltal - lastbilar (3) /1650 h - väghyvlar (2) /1650 h - traktorer (5) /1650 h - frontlastare (2) /1650 h Bokslut -12 6,83 1374 h 83 % 1053 h 64 % 955 h 58 % 1303 h 79 % Bokslut -13 6,67 1358 h 82 % 844 h 51 % 996 h 60 % 1455 h 88 % Bokslut -14 7,67 1432 h 87 % 757 h 35 % 775 h 47 % 1210 h 73 % Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 8,67 10,29 8,50 8,57 Verkstad: Fakturering /anställd 56560 55282 56049 56513 56513 56513 56513 Lagret: Fakturering /anställd 38511 37708 33716 37055 0 0 0 Byggande och byggherreverksamhet: Sanerade gator - byggda i egen regi - byggda av entreprenörer 960 m 960 m 0 910 m 910 m 0 1270 m 780 m 490 m 724 m 434 m 290 m 800 m 800 m 800 m Nya gator - byggda i egen regi - byggda av entreprenörer 1726 m 1212 m 550 m 1125 m 305 m 820 m 500 m 120 m 380 m 554 m 490 m 64 m 500 m 500 m 500 m Planering: Gatuplaner -rättelseyrkanden Grävningstillstånd 11 1 200 7 2 181 10 0 180 8 0 180 8 0 180 8 0 180 8 0 180 Årsverken 74,57 74,54 67,36 65,36 65,36 65,36 65,36 Motiveringar Lagret överförs till Jakobstads Vatten med två anställda. 88

Tf. teknisk direktör : Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Centralen för interna stödtjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för interna stödtjänster - fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen - låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnader - städar stadens verksamhetsutrymmen och byggnader - tillreder och serverar smakliga och näringsriktiga måltider åt daghemsbarn, skolelever, åldringar, hälsovårdens klienter och dess personal. - producerar ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens eget behov. Det här görs till ett kostnadseffektivt pris så att vi strävar till kundvänlighet, kunnande och en god totalekonomi. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN För alla tre serviceområden utrymmesförvaltning, kosthåll och städtjänster fortsätter utvecklingen av intern fakturering, produktivitet och effektivitet. Eventuella förändringar på grund av strategiarbetet planeras och verkställs. IT-tjänsterna har via en förändring i förvaltningsstadgan flyttats till centralförvaltningen och verkställs budgettekniskt från 1.1.2016. Målsättningar och mätare som gäller centralen för interna stödtjänster är lika med målsättningar och mätare för de tre serviceområdena. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 222,19 259,36 244,06 244 230 230 229 89

Husbyggnadschef Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Utrymmesförvaltning VERKSAMHETSIDÉ Utrymmesförvaltningen fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen. låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnader. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Följande förändringar sker i utrymmesförvaltningen: Planering och förverkligande av eventuella förändringar på grund av strategiarbetet. Ett processtyrningsprogram tas i bruk inom fastighetsskötselverksamheten. 90

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Tidtabellsuppföljning: 90 % av innehållet uppnått Avstämning av godkänd Godkänd/Förverkligad tidtabell mot förverkligad. Uh-investeringar: Projektingenjören, större investeringar: Byggherreingenjören SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Förutseende, långsiktigt Dimensioneringen verkställs Vägledning av personalen. program för fastighetsskötsel 100 % Disponenten Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Uppföljning av 90 % uthyrt Jämförelse av statistik över fastighetsanvändningsgraden användningsgraden. Disponenten 91

RESURSER OCH EKONOMI Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Godkända målprisberäkningar överskrids inte Målprisberäkningarna håller till 100 % Ansvarig Kontinuerlig kostnadsuppföljning. Husbyggnadschefen 92

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budg et -16 Bostadsbyggnader 1254 1254 1254 1254 0 0 0 Vårdbyggnader 11544 11517 11517 11517 11517 11517 11517 Kontorsbyggnader 12065 12065 12065 12065 14677 14677 14677 Musei- och allm. 21872 21872 21872 21872 21872 21872 21872 byggnader Undervisningsbyggnader 48522 48522 48522 48522 48522 48522 48522 Jordbruksbyggnader 390 390 390 390 390 390 390 Övriga byggnader 18898 18898 19700 19700 19700 19700 19700 Totalt 114545 114518 115320 115320 116678 116678 116678 Årsverken 59,73 59,28 59 59 59 59 59 EP -17 EP - 18 Kosthållschef Lisa Kentala VERKSAMHETSOMRÅDE: Kosthåll VERKSAMHETSIDÉ Kosthållet erbjuder sina kunder smakliga måltider som har tillräckligt bra kvalitet och näringsinnehåll och som samtidigt uppnår en optimal kostnadseffektivitet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kosthållet undersöker olika alternativa verksamhetsmetoder för att effektivera produktionsprocesserna och minska totalkostnaderna. Kosthållet övergår till kg-beställning, vilket betyder minskning av svinn. Användningen av Aivo-beställningsprogrammet garanterar en noggrannare uppföljning mellan beställare och producent. Samtliga kök använder Aivoprogrammets receptik och det garanterar en jämnare kvalitet på maten. 93

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig I fyra tillredningskök är Minimi är 250 prestationer Kosthållsarbetsledare och prestationerna (portioner) ca /dag/arbetstagare och kosthållschefen 250 260/arbetstagare maximi är 300. RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Aivo- beställningsprogrammet i 100 % i samtliga kök Kosthållschefen i samråd användning i samtliga kök. med IT-avdelningen Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Bioavfall vägs och Kontinuerlig uppföljning och Kosthållsarbetsledare och dokumenteras månatligen. minimering av svinn Kosthållschefen Minskning från 100 kg/dag till 20 kg/dag (inom hela kosthållet sammanlagt) 94

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget -12-13 -14-15 -16 547 593 666 622 657 Antal luncher i daghem/dag Antal luncher i 120340 130460 144640 136840 144540 daghem/år (220 dgr) Antal luncher i skolor 2759 2684 2455 2795 2657 /dag Antal luncher i skolor 524219 509960 466450 531050 504830 /år (190) Antal luncher på 275 265 340 345 350 Malmska per dag Lunchpriset i skolor 2,40 2,40 2,45 Dagspriset i daghem 4,20 4,20 4,25 Lunchpriset Malmska 9,75 8,62 8,08 9,01 8,00 Årsverken 67,56 63,55 59,23 57,00 52,50 52,5 52,5 EP -17 EP - 18 Motiveringar Personalminskningen via naturlig avgång är ca 3 4 årsverken/år. Även om ny personal har anställts, sker dock en minskning av årsverken. Under 2015 avgick fyra personer med pension och endast 2,5 personer anställdes, således en inbesparing på 1,5 årsverken. En föryngring av personalen sker. Malmska köket är överdimensionerat och där kan man ännu minska personalen när arbetstagare går i pension. Köket ska saneras och förnyas med modernare maskiner med start år 2016. Städchef Annika Stenvik VERKSAMHETSOMRÅDE: Städtjänster VERKSAMHETSIDÉ Vi betjänar Staden Jakobstads arbetstagare och invånare helhetsmässigt. Vi ser till att våra kunder har rena och trivsamma utrymmen att vistas i, att de får mat samt en ren säng att vila i. Allt detta gör vi kostnadseffektivt och omsorgsfullt. Våra medarbetare inom städtjänsterna är yrkeskunniga och erfarna inom städbranschen. 95

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Upprätthålla uppnådd 180-207 - 220 Personalomfördelning arbetseffektivitet (m 2 /h) Förmännen 96

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 m 2 /h staden 199 197 203 195 200 200 200 m 2 /h soc- och 64 125 110 108 120 120 120 hälsovård m 2 totalt 72517 93784 94656 94590 94974,7 8868 7 8868 7 /m 2 /mån staden 2,39 2,57 2,41 2,54 2,46 /m 2 /mån sjukhuset 5,55 9,67 9,28 9,94 9,12 Årsverken 88,95 129,26 123,09 125 120 120 120 Motiveringar Eventuella skolstängningar påverkar behovet av personal inom stadens städtjänster. 97

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas Förvaltning Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Socialomsorg Miljöhälsovård 98

Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas VERKSAMHETSPLAN 2016 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKET VERKSAMHETSIDÉ Social- och hälsovårdsverket producerar service inom primärhälsovård, grundläggande specialiserad sjukvård, socialomsorg, äldreomsorg och miljöhälsovård i syfte att främja befolkningens välbefinnande och hälsa i samarbetskommunerna samt att förebygga social otrygghet och negativa verkningar orsakade av sjukdomar och en ohälsosam miljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN ÅREN 2016 2018 Arbetet med den nationella social- och hälsovårdsreformen pågår fortfarande, när det här skrivs, så något beslut om antalet sote-områden finns inte. Utmaningen för planperioden är att finslipa den nuvarande organisationsstrukturen så, att den blir allt mer klientorienterad och kostnadseffektiv. Till de framtida utmaningarna hör också en integrerad och rehabiliteringsfrämjande verksamhet samt klienternas/patienternas delaktighet. De utvecklingsområden som berör ledarskap gäller en förstärkning av närledarskap liksom också klargörande av ledningssystem och ansvarsområden. Inom ledningen betonas metoder som främjar mångprofessionellt kunnande, förändringsledning och informationsledning. Benchmarking, att lära sig av god praxis och en kritisk utvärdering av den egna verksamheten är redskap för att förbättra kostnadseffektiviteten. Social- och hälsovårdsverkets strukturella och innehållsmässiga huvudmål för år 2016 Verksamheten inom primärhälsovården, socialomsorgen och äldreomsorgen samt den grundläggande specialiserade sjukvården är integrerad och baserar sig på en mångprofessionell servicehandledning och på förebyggande verksamhet. I Jakobstad finns samarbetsområdets hälsovårdscentral/sjukhus, i Nykarleby hälsovårdscentral med avdelning. I de övriga samarbetskommunerna finns ett tillräckligt antal mottagningar, där mångprofessionellt kunnande är samlat. För området har skapats ett kompetenscentrum, där det specialkunnande som finns inom nuvarande social- och hälsovårdsverk (t.ex. smärtbehandling, krävande rehabilitering, ätstörningsvård, geriatrisk och gerontologisk rehabilitering) är samlat. Centret producerar tjänster också utanför samarbetsområdet. Social- och hälsovårdsverkets samtliga tjänster produktifieras och kvaliteten auditeras externt (SHQS) våren 2016. Lean-metoden utnyttjas i arbetet med att utveckla verksamhetsprocesserna. 99

Social- och hälsovårdsverkets mål för år 2016 som är bindande mot fullmäktige: 1. Bestämmelserna om vårdgaranti inom hälso- och sjukvården samt fataljetiderna för verksamheten inom socialomsorgen uppfylls till 100 %. o Nyckeltal: uppföljning av tillgången på service 2. Minst 80 % av patienterna/klienterna upplever att de har varit delaktiga i planeringen av sin vård/service, att de har blivit hörda och vänligt bemötta. o Nyckeltal: patient-/klientenkäter och uttryck för missnöje 3. En modell för sektoröverskridande servicehandledning utvecklas för att kunna svara på klienternas/patienternas servicebehov på ett ändamålsenligt sätt och för att verksamheten ska vara förebyggande o Nyckeltal: modellen i bruk hösten 2016 4. När organisationsstrukturen förnyas, effektiveras också ledningssystemet så att det blir klientinriktat och rehabiliteringsfrämjande. o Nyckeltal: en klientinriktad organisationsmodell i bruk i slutet av år 2016 o Utvecklingssamtal: hålls, målsättning 80 % 5. Personalens sjukfrånvaro minskar jämfört med år 2015 o Nyckeltal: frånvaro Huvudmålet för hälso- och sjukvården är att genomföra en behärskad strukturomvandling, som berör följande delområden: - ibruktagande av en hemvårdsinriktad verksamhetsmodell effektivare analys av patienters servicebehov vid utskrivning från sjukhusets avdelningar och i samband med patienters jour- och öppenvårdsbesök, speciell målgrupp är storanvändare av service - planering och ibruktagande av en mångprofessionell verksamhetsmodell för barn och unga - planering av välfärdscentermodell för primärhälsovården - ibruktagande av verksamhetsmodell för mentalvårdsservicen Huvudmålet för äldreomsorgen är att övergå från en institutionsdominerad vård till en verksamhet som främjar rehabilitering och hemmaboende - ibruktagande av modeller för hemrehabilitering Socialomsorgen har som målsättning att satsa på ett mångprofessionellt samarbete inom service för barn och unga samt att minska på omhändertaganden och institutionsvård. Miljöhälsovårdens huvudsakliga målsättning är att förverkliga den planerade (förebyggande) tillsynen enligt de årliga riskbaserade tillsynsplanerna. Mobila lösningar piloteras och dessutom satsas på optimal användning av verksamhetsutrymmen inom social- och hälsovårdsverket. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget EP -16 EP -17 EP -18-12 -13-14 -15 Milj. 128,3 134,8 134,6 135,5 135,7 135,6 136,0 Årsverken 1365,72 1318,1 1309 Budgeterade tjänster och befattningar 1170,62 1145,45 1162,32 1155,33 1140,71 100

Resultatområdeschef: Peter Granholm RESULTATOMRÅDE: Förvaltning FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Social- och hälsovårdsnämnden bär det politiska ansvaret för social- och hälsovården inom samarbetsområdet. Förvaltningen samordnar och stöder verksamheten så, att behövlig socialoch hälsovård kan upprätthållas och utvecklas. Hälsovårdslagen trädde i kraft 1.5.2011. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, dvs. den så kallade äldreomsorgslagen, trädde i kraft 1.7.2013. En ny socialvårdslag trädde i kraft år 2015. Planeringen av förnyandet av de nationella och regionala strukturerna för social- och hälsovården fortsätter. En genomgripande förnyelse av verksamhetsgrunderna är alltså aktuell. Åtstramningen av kommunalekonomin kräver åtgärder. Ledningen och förvaltningen ska inom ramen för en hållbar ekonomi anpassa verksamheten till en åldrande befolknings ökande behov av service och omsorg. Verksamhetens rutiner för social- och hälsovården säkras genom kvalitetsutvärdering och kvalitetserkännande enligt SHQS år 2016, efter att självbedömningar och intern auditering har förverkligats på samtliga enheter 2015 och den externa auditeringen 2016. Kvalitetsprogrammet gör att förvaltningen kan följa strategin med målsättningen att ge god vård. 101

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Korrekt och snabb behandling av ärenden Högre kvalitet i vården Kvalitetsutvärdering med SHQS Inga påpekanden eller anmärkningar om dröjsmål i förvaltningsärenden Färre rättelseyrkanden, besvär, patientskadeanmälningar i hela socialoch hälsovårdsverket. Behov av mindre kontakter till socialombudsmannen. SHQS används på samtliga verksamhetsenheter God yrkeskunskap och handlingsberedskap hos alla berörda God yrkeskunskap och handlingsberedskap hos alla berörda Extern auditering 2016 SHQS kvalitetserkännande Ökat klientdeltagande i vården med hjälp av projekt och förbättrade rutiner Erfarenhetskunniga utbildas och deras resurser används i vården inom budgetramen Klienterna kan påverka vården Erfarenhetskunniga används som stöd för verksamheten Klienternas åsikter beaktas i vårdplanering, vårdutförande och eftervård Erfarenhetskunniga används i verksamheten som stöd i vården, utbildning och för information 102

Resultatområdeschef: Päivi Stenman RESULTATOMRÅDE: Personalförvaltning FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Personalförvaltningen kommer att uppdatera personalstrategin och samtidigt också ställa upp nya mål för de kommande åren. Staden Jakobstad har som målsättning att vara en modern, attraktiv arbetsgivare med en motiverad, kunnig och välmående personal. Socialoch hälsovårdsverket kommer att fästa mer uppmärksamhet än tidigare vid rekryteringen av arbetstagare. Social- och hälsovården är utsatt för ständiga förändringar, så därför bör speciellt förändringsledarskap och personalens delaktighet utvecklas. Social- och hälsovårdsverket måste förnyas som organisation så att det är mer berett på de utmaningar som social- och hälsovårdsreformen (SOTE) för med sig. En utmaning är att utveckla det översektoriella ledarskapet. En annan stor utmaning är omplaceringen av personal i samband med de kommande strukturella förändringarna. Den interna förmansskolningen, som syftar till att stärka i synnerhet närförmännens ledarskap, fortsätter under de kommande åren. Målsättningen med utbildningen för övrig personal är att utveckla kunnandet inom det egna området och att arbetstagarna ska utvecklas i sin arbetskarriär. På grund av de ständiga förändringarna inom social- och hälsovården är det på sin plats att utvärdera och vidareutveckla ledarskapet, personalens påverkningsmöjligheter och arbetsgemenskapen med speciell tyngdpunkt på personalens positiva inställning till utveckling och innovation. Ur arbetsgivarens synvinkel är det viktigt att samarbetet på arbetsplatserna fungerar väl och att personalen är motiverad, behärskar sitt arbete och utvecklar nya, innovativa arbetssätt över sektorgränserna. Allt mer uppmärksamhet fästs vid att utveckla personalens arbetstider. Nya verksamhetsmodeller som har positiv inverkan både på klienterna och på de anställdas välbefinnande utvecklas via olika nationella projekt. Hela personalen bör också ha möjlighet att delta i utvecklingssamtal. Att sjukfrånvaron hålls under kontroll och uppföljs i samarbete med företagshälsovården är en viktig del av personalledningen. En utmaning för personalförvaltningen under det kommande året är också att verksamheten utvecklas så att den uppfyller de utvärderingskriterier som uppställts inom social- och hälsovårdsverkets kvalitetsledning. 103

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig 1. Balans i personalresurseringen och personalkostnaderna i budgeten. 2. Sjukfrånvaron minskar 1 2 dagar per anställd Budgetuppföljning Personalkostnaderna ska hållas inom budgeten 100 % Sjukfrånvaro i hela organisationen i genomsnitt 14,5 15,0 dgr/anställd Budgeten uppföljs via ledningsrapportering. Omplacering, arbetsrotation, karriärutveckling Personalresursering/uppföljs Speciell uppmärksamhet fästs vid välmående i arbetet, förmansarbetet, tidigt stöd och hur personalen orkar, Tyhy-verksamhet, arbetsrotation, omplacering. Utvärdering av nuvarande arbetsuppgifter (trepartssamtal). Innovativa arbetsmetoder utvecklas bl.a. kinestetik, Lean. Långtidssjukledigheterna utreds och åtgärdas. Välmåendeundersökning Personalen delaktig 75-80 % av personalen anser sig ha goda möjligheter att påverka Välmåendeundersökning Sjukdagar Organisationsmodellen förnyas (sektoröverskridande organisationsmodell) Närledarskapet förstärks Smidigt beslutfattande/ledarskap Fortbildning i förändringsledarskap ordnas. Regelbundna möten så att personalen känner sig delaktig. 104

3. En framgångsrik förändringsledning Organisationen utvecklas 4. Arbetstiderna motsvarar verksamheten Arbetstiderna ökar välmåendet i arbetet. 5. En innovativ och fungerande arbetsgemenskap 6. Attraktiv och modern arbetsgivare Titania-projektet Välmåendeundersökning Innovativitet 3,3 3,5 Utveckling av arbetsgemenskapen 3,0 3,8 Antal sökande Antal inhoppare minskar från 2015 Fortbildningsdagar per anställd på samma nivå som år 2015 Titania-projekt/arbetstidsutveckling Arbetstidsuppföljning elektroniskt Nya rehabiliterande arbetsmetoder tas i bruk (kinestetik), smidigare arbetsprocesser (Lean, kvalitetsutveckling) Mångprofessionellt teamarbete Närmaste förman stöder en positiv utveckling Utarbeta belöningssystem Rekryteringen effektiveras och blir mera synlig Möjlighet till arbetsrotation och karriärutveckling Till korta vikariat planeras andra lösningar via pool -arrangemang (obs. svårt att hitta inhoppare via vikariebanken) Utvecklande av resursbanken Kompetensnivån motsvarar framtida kompetensbehov 7. Kompetensutveckling Planenlig utbildning 105

Resultatområdeschef: Pia-Maria Sjöström Lis-Marie Vikman RESULTATOMRÅDE: Hälso- och sjukvården FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Den planerade klientfokuserade organisationsmodellen genomförs år 2016. Fokus ligger under året på de aktörer som arbetar med barn, unga och familjer samt på mental- och missbrukarvården inom socialoch hälsovårdsverket. Det psykiska illamåendet i samhället och de ökade problemen med drogmissbruk ställer allt större krav på intensivt samarbete mellan enheterna inom verket, men också med externa aktörer såsom bildningssektorn, polisen och frivilligorganisationer. Servicehandledningen i samarbete med övriga sektorer integreras och möjligheter till elektronisk kommunikation och kundservice utökas. Mottagning fram till kl.18 vissa dagar i veckan prövas och utvärderas. Hälsofrämjande, förebyggande arbete och funktionsupprätthållande arbetssätt har en framträdande roll inom all verksamhet. Patienternas valfrihet och delaktighet betonas. EU-projektet TBRS (tidig bedömning och rehabilitering i samråd) för patienter med smärtproblematik och KASTE-projektet Parempi Arki för servicehandledning för långtidsarbetslösa med många kontakter till social- och hälsovården utvecklar det multiprofessionella sektoröverskridande samarbetet. Koordinering av socialoch hälsovårdstjänsterna för invandrare utvecklas via ett mindre projekt. Inriktningen mot öppna och halvöppna vårdformer fortsätter. Hemsjukhuset bildar tillsammans med åtgärden en kompletterande och flexibel verksamhetsform som stöder hemmaboende, minskar behovet av vårdplatser och dubbel användning av befintliga platser. Hemsjukhusverksamheten omfattar även barn och unga, men sköts till den delen av pediatriken. Då A9 i Nykarleby är renoverad minskar platserna på avdelning 6 till 30 platser med oförändrad grundbemanning. Patientomsättningen har ökat och den palliativa patientgruppen med anhöriga behöver prioriteras. Vårdavdelningsplatserna (6) för akut neurologi avslutas 1.4.2016 och ersätts av platser för akut geriatrisk rehabilitering. Den neurologiska poliklinikverksamheten fortsätter. Rådgivningsverksamheten får ökat stöd av familjeterapeut och familjebarnmorska för arbetet bland familjer med särskilda behov. Samarbetet med familjearbetet inom socialomsorgen förstärks. En ny faderskapslag träder i kraft år 2016 och erkännande av faderskap överflyttas från socialomsorgen till mödrarådgivningen. Fredrikaklinikens dagavdelning tar i bruk en ny vårdmodell för att effektivera sin verksamhet och förkorta vårdperioderna. Projektet för att hitta modeller för ett mångprofessionellt stöd för välmående bland barn, unga och familjer fortsätter. Social- och hälsovårdsverkets mentalvård (vuxenpsykiatri, MVC dagavdelning, handikappomsorgens psykiatriska verksamhet i öppenvård och på boenden, samt beroendevården) bildar en gemensam administrativ enhet för ett funktionellt, klientfokuserat samarbete. Primärvårdens astmavård och specialsjukvårdens lungpoliklinikverksamhet ökar sitt samarbete med målsättningen att bilda en gemensam enhet, primärhälsovård och specialsjukvård, med modell från diabetes- och reumavården. Arbetsfördelningen mellan läkare/tandläkare och vårdpersonal vidareutvecklas och sköterske- och terapeutmottagningarna utvidgas där det är ändamålsenligt. 106

Läkarna på jouren är från 1.1.2016 anställda av social- och hälsovårdsverket och köptjänsten av läkare minskar därmed. Jouren i Nykarleby avslutas 1.1.2016, förutom måndagar. Akuta mottagningstider finns fortsättningsvis tjänstetid. MRI-verksamheten påbörjas hösten 2016. Malmska fastigheter iordningställer utrymmen och personalen planerar och fortbildar sig för den nya verksamheten. Under en övergångsperiod behövs ökade utbildningsanslag och extra personalresurs (0,5 röntgenskötare), men på sikt finansieras verksamheten genom att nuvarande kostnader för köp av röntgentjänster minskar. Röntgenverksamheten i Nykarleby avslutas. Undersökningarna kan utföras vid Malmskas röntgenavdelning, men påverkar servicenivån i Nykarleby. EKG-programvaran med tillhörande apparatur förnyas under året och i samband med det överförs Malmska hvc-mottagnings EKG-verksamhet till laboratoriet. Anvisningarna inför laboratorieprov förenklas, provtagningen i hemmen vidareutvecklas i samarbete med hemvården. Med sjukhuskemisten blir det aktuellt med ett generationsskifte 2016. Fastigheterna skapar förutsättningar för ökad inriktning på öppenvård och integrering av verksamheterna. Larsmo mottagning beräknas bli inflyttningsklar i slutet av 2016. Mottagningen blir gemensam för hälso- och sjukvården inklusive munhälsovården, hemvården och familjearbetet. De utrymmen som renoveras för Esse mottagning och hemvård beräknas bli inflyttningsklara i december 2016. Samtidigt stängs Kållby mottagning och klienterna styrs till Bennäs och Esse mottagningar. Utrymmena för Bennäs mottagning planeras för framtida behov för hemvård och hälso- och sjukvård. På Malmska hvc-mottagning råder brist på mottagningsutrymmen. Nykarleby hvc-mottagning är i stort behov av renovering. Specialistpoliklinikernas mottagningsutrymmen renoveras på sjukhusets första våning och blir klara att tas i bruk i slutet av året. De renoverade utrymmena för dialys, endoskopi och EKG tas i bruk i januari år 2016. Under år 2016 planeras även för flytt av avdelning 1, som är i stort behov av renovering. Barnrehabiliteringen behöver få utrymmen intill varandra för ett fungerande samarbete. Planering påbörjas för att få gemensamma utrymmen för merparten av dem som arbetar med barn, unga och familjer inom social- och hälsovården. Delar av rådgivningsverksamheten vid Centrummottagningen i Jakobstad flyttar till Malmska området redan i slutet av år 2016. Enheterna förbereder sig för extern auditering våren 2016. Målsättning är att få kvalitetserkännande enligt SHQS (Sosiaali- ja terveyspalveluiden laatuohjelma, Social and Health Quality Service). Inför auditering görs självbedömning av varje enhet. Ny struktur och praktisk modell för elektroniska kvalitetshandböcker skapas 2016. Metoder från Lean tillämpas inom de flesta enheter för att analysera och förbättra arbetsprocesserna. För smidigare personalplanering slås en del kostnadsställen ihop: Avdelning 1 (inremedicin och lungmedicin) blir ett kostnadsställe med 22 patientplatser Avdelning 2 (krävande rehabilitering och akut geriatrisk rehabilitering) blir ett kostnadsställe med 17 patientplatser Hemsjukhuset och åtgärden (som hittills registrerats på de olika specialistpoliklinikerna) blir ett kostnadsställe med gemensam personal Skol- och studerandehälsovården i Jakobstad, Larsmo och Pedersöre bildar ett kostnadsställe Mottagningarna Bennäs-Purmo samt Esse-Kållby bildar två kostnadsställen med gemensam personal. NYCKELTAL Prestationer BOKSLUT BOKSLUT BOKSLUT BUDGET EP -16 EP -17 EP -18-12 -13-14 -15 Årsverken 671,4 638 613 Budgeterade tjänster och befattningar 595,17 568,05 578,56 559,67 559,18 107

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Fungerande servicehandledning utifrån klientens vårdbehov. Vård på rätt nivå och i rätt tid. 2016 är målsättningen att nyckelklienter med många besök har en vårdplan, kontaktperson, minskat behov av vårdkontakter. Jämlik, behovsprövad tillgång till vård Patienten delaktig i vårdplaneringen Nya kundvänliga redskap tas i bruk ss. elektronisk tidsbeställning och avbokning av tider, påminnelse per SMS, elektronisk anmälan, kundvänliga internet-sidor, servicesedlar Patientvården är trygg och säker Uppföljning av kösituationen, nåbarhet, antal oplanerade besök Antal vårdplaner Patientrespons Antal och användning Icke-annullerade tider Patientsakkunniga ger feedback på sochvhemsidor Antal använda servicesedlar Antal checklistor i bruk Infektionsstatistik Haipro-statistik Apparaturregister, antal registrerad apparatur Noggrant triage på hvc och jour Utveckla teamarbete, arbetsfördelning Projekt: TBRS/VAKY, Parempi Arki, invandrarprojekt Gruppverksamhet där ändamålsenligt Koordinerande sjukskötare på hvc för nyckelpatienter Planering av övergången till en översektoriell servicehandledning Hvc-psykologer och mentalvårdens vuxenmottagning har gemensam vårdplanering och kö Programanskaffning och pilotering (munhälsovården). Självanmälan piloteras inom munhälsovården med fortsättning på mottagningar och polikliniker SMS-påminnelse till mentalvårdsbyrån och psykologenheten Servicesedlar piloteras inom munhälsovården Elektronisk remisshantering på specialistpoliklinikerna Ett heltäckande register av social- och hälsovårdsverkets apparatur 108

PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Alla förmän har resurser och färdigheter att genomföra förändringar och att leda sin personal genom förändringsprocessen. Antalet personalansvariga förmän minskar, större/flera enheter per förman. Tillräcklig tillgång på behörig personal till alla verksamhetsenheter Säkra tillgången på vikarier till vårdavdelningarna Arbetstrivsel och fungerande samarbete Välmåendeundersökning Sjukfrånvarostatistik Följsamhet av verksamhetsplanen Antal utvecklingssamtal Respons från nyanställda och studerande Antal förmän med personalansvar Rafaela vårdtyngdsmätare Personalomsättning Antal sökande till befattningar och vikariat Obemannade arbetsskiften Välmående- och responsresultat, se ovan Analys av undersökningar och statistik Mångsidig fortbildning Ledningens stöd, mentorskap, coaching, handledning Introduktion av nya förmän Vidareutveckla utvecklingssamtalen Handledning och stöd av cheferna. Inledningsvis gemensam förman för vårdpersonalen vid: Nykarleby-Pedersöre hälsostationer, Jakobstads centrum-, Larsmo mottagningar, skol- och stud.hälsovård barnenheten, Fredrikakliniken och barn- och ungdomsmottagningen A3 och operativa poliklinikerna för mentalvårdens enheter för vuxna för operationsavdelningen, smärtpolikliniken, endoskopi och dialys Särskild satsning på rekrytering av sjukskötare, psykiatriska sjukskötare, tandläkare, munhygienister, psykiater. Längre anställningsförhållanden åt visstidsanställda. Tillräcklig vikariebudget, samanvändning av vikarier Utveckla avdelningsläkarnas arbetsrutiner som en del av teamarbetet Luciakaffe och sommarfest 109

PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Ökad inriktning på hemvård och öppenvård med målsättning att så många som möjligt kan vara hemma trots sjukdom Rehabiliterande arbetssätt Stärka den hälsofrämjande verksamheten så den svarar mot nya behov. Prioritera klientgrupper som har behov av ökat stöd Antal besök och vårddagar Återinläggningar Antal patienter via hemsjukhuset Antal hemskrivna via jourens observationsplatser Antal vårdplaner Uppföljning av klinikklara Klockmodellen; uppföljning av dagliga aktivitetstimmar Vårdperiodernas längd Antal patienter som utskrivs via annan avdelning än där vården inleddes Uppföljning av resultaten från screening vid omfattande hälsogranskningar Hälsa i skolan-undersökning Respons från gruppmottagningar Sotkanet, Tea-viisari, palveluvaaka m.fl. Stegvis styrning av vårdar- och terapeutresurser till öppenvårdens behov Hemsjukhusverksamheten för barn och vuxna vidareutvecklas Observationsplatser på jouren för att undvika onödig intagning till avdelning. Planering av utskrivning och vård påbörjas när vården inleds. Ny verksamhetsmodell tas i bruk vid Fredrika dagavdelning för kortare vårdperioder. Ny verksamhetsmodell för psykiatriska dagavdelningen och övernattningsmodulen Palliativa vården på avdelning och i öppenvård vidareutvecklas. Utrymmen som möjliggör aktiviteter. Kinestetikutbildning för sjukhusavdelningarnas personal Klockmodellen implementeras och sprids Drogförebyggande upplysning och samarbete med andra sektorer Familjebarnmorska för familjer med särskilt behov av stöd Effektiverad antirökningsupplysning och effektivt avvänjningsstöd Implementera modellen Föräldraskapet främst för familjer som får sitt första barn Stöda familjers och individers eget ansvarstagande för munhälsan 110

RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Arbetsmängd och resurser i balans, förbättringar i den fysiska arbetsmiljön Där Rafaela mätare: optimal vårdtyngd minst 70 % av dagarna. Ingen ökning av sjukfrånvarodagarna. Rafaela vårdtyngdsmätare Välmåendeundersökningar Sjukfrånvaro Budget- och bokföringsrapporter Analys av undersökningar och statistik Samarbete med fastighetsägarna Utvecklingssamtal Personalbudgeteringen i balans med behoven och verksamhetens krav Förbättringsarbete; kontinuerlig utveckling av arbetsmetoderna Färre kostnadsställen underlättar budgetuppföljningen. Ändamålsenlig användning av personalens tid Antal kostnadsställen per förman och chef Arbetstidsuppföljning Antal elektroniska möten Gemensamt kostnadsställe för vårdplatserna på A1, A2, för skol- och studerandehälsovården och för Pedersöre mottagningar (Esse+Kållby, Bennäs+Purmo). Åtgärden-hemsjukhuset som gemensamt kostnadsställe. 2016 tas arbetstidsuppföljning i bruk vid Malmska områdets enheter Effektiva och väl förberedda möten Öka andelen elektroniska möten ss. Skype för att minska resetiden Fortgående förbättringsarbete med hjälp av Lean 111

Resultatområdeschef: RESULTATOMRÅDE: Chefen för äldreomsorgen Pirjo Knif Äldreomsorg FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Planen för de äldres välbefinnande 2014 2017 godkändes i social- och hälsovårdsnämnden i början av året ( 16/27.1.2015). I planen har riktlinjerna för utvecklingen av äldreomsorgen dragits upp, både vad gäller strukturer och innehåll. Planen är baserad på äldreomsorgslagen (980/2012) och på kvalitetsrekommendationen om tjänster för äldre (SHM 2013:11). Förverkligandet av planen utvärderas årligen. Det viktigaste i utvärderingen är att det produceras tillräckliga och högklassiga tjänster samt att det anvisas tillräckliga resurser för att ordna tjänsterna. Väntetiderna till olika tjänster uppföljs och de meddelas offentligt. Som hjälp vid utvärderingen av tjänsterna används nyckeltal inom äldreservice, vilket möjliggör en nationell jämförelse. Tyngdpunkten i verksamheten inom äldreomsorgen har förskjutits till hemvården. Inom hemvården grundar sig utvecklingen av tjänsterna på den vård- och serviceplan som uppgörs för alla klienter. Vid utvecklandet av hemvårdstjänster koncentrerar man sig på att utveckla innehållet speciellt i den rehabiliterande och mångprofessionella verksamheten. Det gerontologiska socialarbetets andel ska förstärkas under år 2016. Inom hemvården betonas det rehabiliterande vårdarbetets andel: en kunnig personal kan stöda de äldres funktionsförmåga och rehabilitering hemma. Hemvårdens tjänster riktas så att resurserna används så effektivt som möjligt och med maximal effekt. Ett mobilt system samt optimering ska tas i bruk hösten 2016, och då har Effica-systemet utvidgats till att omfatta hemvården i alla samarbetsområdets kommuner. Hemvårdens samarbete med hälso- och sjukvården, hemsjukhuset och handikappomsorgen ska intensifieras. Samarbetet med privata aktörer ökar likaså när deras verksamhet blir lättare och vårdansvaret för klienterna överförs på hemvården. Dagcenterverksamheten ska konkurrensutsättas under år 2016 när avtalet går ut. Möjligheten att flytta minnesrådgivningen till sjukhuset/primärhälsovården ska utredas. Samarbetet med tredje sektorn förverkligas via ett projekt med frivilligt arbete. Inom boendeservice utvecklas innehållet i servicen så att det motsvarar de äldres behov. Behovet av effektiverat serviceboende utvärderas hela tiden, för det är många faktorer som inverkar på det. En minskning av antalet dygnet runt-vårdplatser planeras i enlighet med planen för de äldres välbefinnande. Också andra variabler måste tas i beaktande, såsom utbudet på privat serviceboende och seniorboende. Konkurrensutsättningen av serviceboende, där effektiverat serviceboende för minnessjuka konkurrensutsätts, blir klar i slutet av år 2016. De sociala utrymmena på Björkbacka renoveras. Under renoveringen används utrymmen på avd. 4 tillfälligt som socialutrymmen. Under den här tiden kan de fem platserna på avdelningen inte användas. Purmohemmets verksamhet som åldringshem ändras till effektiverat serviceboende. När det gäller den kommunala boendeservicen bedöms speciellt behovet hos äldre personer med minnessjukdom och psykogeriatriskt vårdbehov samt behovet av intervallvård. Det är ändamålsenligt att ordna vården av de här klientgrupperna i egna, separata enheter och för att hitta lösningar fortsätter profileringen av verksamheten i de olika enheterna. Geriatrisk avdelning 8 fungerar som rehabiliteringsavdelning. Det är nödvändigt att platserna på avdelningen kan användas för det ändamål som de planerats för, dvs. intervallvård och rehabilitering. Avdelning 9 flyttar i september 2016 in i nya utrymmen och då upphör 112

arrangemangen för den tillfälliga verksamheten (avd. 9:s verksamhet på första våningen i Hagalund och Nykarlebys köptjänster av Folkhälsan). Avdelning 7 stängs. Andra placeringsalternativ för långvårdspatienterna på avdelningen utreds, inom effektiverat serviceboende (privat eller egna enheter) eller inom långvård som köptjänst. Nedläggningen av avdelning 7 inverkar också på användningen av platserna inom effektiverat serviceboende, fler sådana platser behövs i motsvarande grad. Alla enheter inom äldreomsorgen har nu Effica-systemet, vilket är en betydande förbättring, som ger tillgång till elektroniska patientuppgifter på alla enheter inom äldreomsorgen. Det här ökar patientsäkerheten och gör det möjligt att få tillgång till uppdaterade statistikuppgifter. Dessutom underlättas faktureringen av klienter. Med hjälp av Rai-data uppföljs förverkligandet av vårdens kvalitet. Möjligheten att smidigare få tillgång till mer heltäckande statistik i anslutning till verksamheten är till hjälp för ledningen och vid planeringen av verksamheten. En motiverad och välmående personal samt inspirerande och kunniga förmän möjliggör äldreservice av hög kvalitet. Fler arbetssätt som möjliggör klienternas delaktighet ska utvecklas inom verksamheten. Utgående från resultaten av kvalitetsenkäter riktade till klienter, anhöriga och personal utvecklas verksamheten inom boendeservice, hemvård och på de geriatriska avdelningarna. 113

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvariga Högklassiga tjänster för äldre Äldre klienter delaktiga i tjänster som gäller dem Rai-kvalitetsindikatorer för boendeservice; målnivå = nationell nivå 1. förändringar i adlfunktionerna 2. i sängen 22 h/dygn 3. begränsad rörlighet 4. användning av mediciner 5. användning av sömnmedicin 6. social isolering Rai-kvalitetsindikatorer för hemvård; absoluta: 1. viktminskning 2. medicineringen har inte granskats av läkare 3. nödvändiga hjälpmedel saknas 4. ingen rehabilitering även om det finns förutsättningar för rehabilitering 5. faller 6. social isolering 7 otillräcklig smärtlindring 8. sjukhusvård Kvalitetsenkäter riktade till klienter och anhöriga Rai-bedömning görs minst 2 ggr/år Resultaten uppföljs och jämförs med den nationella nivån och med andra kommuner Utgående från resultaten övervägs åtgärder för individer och enheter Anställda och enheter ska få feedback på de mätningar och bedömningar som gjorts. Förbättringsåtgärder planeras på enheterna tillsammans med de anställda; förmannen spelar en viktig roll. Klientens vård- och serviceplan grundar sig på Rai-mätningar och på en helhetsbedömning. Vården planeras, genomförs och uppföljs utgående från dem. Kvalitetsenkät inom hemvården våren 2016 Regelbundet samarbete med äldreråden. 114

PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvariga Välmående och motiverad personal Sjukfrånvaron/ antalet sjukfrånvarodagar minskar med i medeltal 2 dgr/ anställd Fortbildning: minst 3 fortbildningsdgr/anställd Kvalitetsenkäter/riktade till personalen Enkät om personalens välmående Enkät riktad till vikarierna I utvecklingssamtalen tar man upp välbefinnande i arbetet och motivationsfaktorer Orsakerna till sjukfrånvaro utreds och förbättringar av arbetsförhållandena genomförs efter behov, t.ex. rättvisa, de anställdas möjligheter att påverka olika frågor i arbetsgemenskapen Med hjälp av förmannens arbete uppmuntras anställda att utvecklas i sitt yrke, bl.a. genom fortbildning. Fortbildningen registreras systematiskt. Utgående från en analys av enkäterna vidtas åtgärder för att öka personalens välbefinnande och motivation samt för att göra arbetsplatserna inom äldreomsorgen mer intressanta. 115

PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvariga Välfungerande servicekedja för äldre Tillräcklig service för äldre Nationella nyckeltal, gäller 75 år fyllda: 1. regelbunden hemvård 13 14 % 2. effektiverat serviceboende 6 7 % 3. långvård 2 3 % 4. närståendevård 6 7 % 5. hemmaboende 91 92 % Vårddygn på sjukhusets avdelningar i väntan på utskrivning Haipro visar de kritiska punkterna i serviceprocessen - Tillgången på service - Väntetiderna överskrider inte rekommendationer och lagstadgade gränser Plan för de äldres välbefinnande 2014 2017; förverkligandet av planen uppföljs och utvärderas. I planen har angetts enligt vilken tidtabell de nationella nyckeltalen/kvalitetsrekommendationerna ska uppnås. Om det finns orsak till det, införs nödvändiga ändringar i förverkligandet av planen för de äldres välbefinnande. En effektiv och kompetent klienthandledning och rådgivning ordnas och genomförandet uppföljs. Nödvändiga åtgärder för att förbättra serviceprocessen vidtas och den rehabiliterande hemvården utvidgas. Servicesedlar som hjälp vid utskrivning Gränserna mellan sektorerna luckras upp och samarbetet intensifieras. Planeringen och genomförandet av verksamheten utgår från klienternas behov. Väntetiderna uppföljs regelbundet minst 2 ggr/år. Kriterierna för tjänsterna utvärderas. Uppföljning av annan respons 116

RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvarig Resurser och serviceproduktion i balans Uppföljning av budgetutfallet Uppföljning av fastigheternas skick Serviceproduktionen grundar sig på den äldre befolkningens antal; nationella nyckeltal styr serviceproduktionen. De utgår från 1. att man tar den äldre befolkningens behov i beaktande 2. att man beaktar de totalekonomiska villkoren ur kommunens synvinkel. Effektiv användning av personalresurserna vid förändringar En realistisk budget och kontinuerlig uppföljning av budgetutfallet i enheterna Samarbetet med anhöriga och frivilliga samt föreningar ökas och stöds på olika sätt Arbetsfördelningen mellan egen verksamhet och köptjänster utvärderas utgående från effektivitet, produktionskostnader samt kvalitetsfaktorerna för vård och omsorg. Vid behov görs ändringar i arbetsfördelningen. Förutsättningarna för att de fastigheter som används för verksamheten är i gott skick uppfylls, t.ex. ändamålsenliga bredbandsförbindelser och larmsystem har ordnats. Personaldimensioneringen är baserad på hur krävande vården är. Nödvändiga ändringar av personalresurserna genomförs, t.ex. när platssituationen ändrar. Kontinuerlig utvärdering. Vikariearrangemangen utvecklas så att man kan minska resurserna som används för anskaffning av vikarier. 117

NYCKELTAL Prestationer Hemmaboende personer över 75 år % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Stöd för närståendevård över 75 år, % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Regelbunden hemvård över 75 år, % av befolkningen 31.11. Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Serviceboende, heldygnsomsorg över 75 år, % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Långvård för över 75 år fyllda (ålderdomshem eller hvc), % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Bokslut -12 89,6 86,5 85,6 86,1 86,1 90,0 2,9 2,9 2,4 2,9 2,8 4,5 8,8 10,6 10,5 7,7 9,4 11,9 7,7 7,7 4,9 8,8 7,3 6,1 1,4 5,1 9,5 3,6 4,9 3,8 Bokslut 88,0 87,4 84,8 87,4 86,9 90,3 3,8 3,7 2,9 3,7 3,5 4,6 8,8 9,9 10,6 7,2 9,1 11,9 8,5 7,2 5,2 11,4 8,0 6,5 2,2 4,9 10,0 0,0 4,3 3,1-13 Bokslut -14 statistik 88,0 87,4 84,8 86,9 86,8 Budget -15 Budget -16 EP -17 87,0 88,5 90,0 91,0 92,0 Sotkanet 2014 3,6 3,1 3,3 3,1 3,3 4,5 Sotkanet 2014 9,7 10,2 11,4 8,5 10,0 11,8 statistik 8,5 7,2 5,2 11,4 8,0 EP. 5,0 7,0 7,0 7,0 12,0 13,0 14,0 14,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 statistik 2,2 5,0 10,0 3,6 5,2 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Årsverken 566,5 550,36 561,6 561,6 559,5 Budgeterade tjänster och befattningar 463,05 460,71 457,33 466,66 459,6-18 118

Chef för socialomsorgen: Carola Lindén VERKSAMHETSOMRÅDE: Socialomsorg FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Nya socialvårdslagen trädde i kraft 1.4.2015. Målet med socialvårdslagen är att stärka basservicen, minska behovet av korrigerande åtgärder och i stället främja tidigt stöd samt stärka ett klientorienterat och övergripande synsätt för att bemöta klientens behov. Fokus inom servicen fästs vid att ge tydlig information till kommuninvånarna om var man kan söka service och hjälp och att förbättra likabehandlingen av klienterna. Klienterna har rätt till tjänster som tryggar den nödvändiga omsorgen och utkomsten samt barnets hälsa och utveckling. Socialvården ska i synnerhet hjälpa personer som behöver särskilt stöd. Alla klienter har rätt att vid behov få en bedömning av servicebehovet samt en egen kontaktperson. Andra myndighetspersoner är skyldiga att hänvisa personer som behöver socialvård till rätt myndighet. Lagen främjar samarbetet mellan socialvården och olika aktörer för att upprätthålla klienternas välmående. Målet är att tjänsterna ordnas enligt livscykelmodell i anknytning till den övriga basservicen. Förebyggande tjänster till familjer, t.ex. hemservice eller stödfamilj, ska minska behovet av tunga korrigerande barnskyddsåtgärder. Ett barn blir klient inom barnskyddet först om det konstateras finnas behov av barnskydd eller om familjen får stödåtgärder inom ramen för barnskyddet, såsom t.ex. effektiverat familjearbete, familjerehabilitering eller placering av barn utanför hemmet. Hälso- och sjukvårdstjänster som är nödvändiga för barnets hälsa måste ordnas utan dröjsmål. Ett barn kan placeras brådskande endast om förutsättningarna för omhändertagande uppfylls och barnet är i omedelbar fara. Missbrukarvård A-klinikens namnbyte till Beroendevårdskliniken beskriver bättre den verksamhet som bedrivs. Missbrukarvården fokuserar inte enbart på drogproblem, utan servicen omfattar också andra typer av beroendeproblematik. Beroendevården koncentreras på öppna vården och specialisering av olika typer av beroende. Köptjänster i form av anstaltsrehabilitering begränsas till kortvariga vårdperioder. Beroendevårdskliniken som för två år sedan tvingades flytta till Storgatan 10 p.g.a. mögelproblem, har nu nya problem med inomhusluften. Dagcentret i Skata utgör lågtröskelservice med läkare, sjukskötare och gruppverksamhet. Föreningsbaserade dagcentren Hyddan i Nykarleby och Pingstkyrkan i Jakobstad är lågtröskelservice som kompletterar den kommunala servicen. Den nybyggda missbrukarenheten vid Permovägen 32 med 17 serviceboendeplatser och 7 stödbostäder uppfyller de nationella kraven på standard och svarar på behovet av bostäder för personer med långvarig missbrukarproblematik. Enheten tas i bruk i september 2015. Bedrivandet av verksamheten upphandlas. Frälsningsarmén fortsätter att bedriva verksamheten till och med 31.8.2016. Stor ökning av hyreskostnader medför kostnadsökning av budgeten 2016. 119

Handikappomsorg Den psykiatriska öppenvården som hittills varit en del av handikappomsorgens service, omorganiseras och blir en egen enhet tillsammans med hälsovårdens psykiatriska dagavdelning och modul. Stödboendena Maya och Harmony i Jakobstad, Ankaret i Larsmo samt dagcenterverksamheterna i kommunerna (Sympati, Träffen, Lillhaga) samt arbetsverksamhet och köptjänster för serviceboende överförs till den nya enheten. Psykiatriska öppenvården bildar en helhet som bättre samverkar kring behoven. Boende med personal nattetid finns endast som köptjänst, vilket ökar köptjänstbehovet för personer som är i behov av dygnet runt-trygghet. Psykiatriska anstalter skär ner på platser och detta ökar trycket på boendeservice. Neuropsykiatriska boendeenheten vid Radiovägen 15 fortsätter att utvecklas, men saknar närledare. Tillfälliga lösningar för ledarskapet måste ersättas med t.ex. teamledare. Boendeenheten har nu fyra klientlägenheter samt en personalbostad. I september 2015 upphör bemanning nattetid, vilket frigör resurser till effektiverad handledning även utanför boendeenheten. Ett självständigt boende med handledning av personal i egen regi är en förmånligare lösning än köptjänster. Kevakoti verkar fortsättningsvis i tillfälliga utrymmen vid Folkhälsan Östanlid. Inget beslut om vad staden tänker med fastigheten vid Radiovägen har fattats. Servicehandledning och tvärsektoriellt samarbete utvecklas i samarbete med äldreomsorgen. Såväl handikappomsorg, äldreomsorg som psykiatri har många gemensamma kontaktytor som kan effektiveras. Den nya boendeenheten och arbetscentralen för finskspråkiga utvecklingsstörda och handikappade i Kivilös har tagits i bruk i september 2015. Verksamhet och personal vid Toimintakeskus har överförts till Eskoo. Verksamheten blir köptjänst. Eskoos boendeenhet för personer med autismspektra har flyttat till den nya boendeenheten, som totalt har 14 platser samt en intervallplats. Ett tillskott om nio nya boendeplatser märks som kostnadsökning i budgeten för år 2016. Köptjänster för intervallvård från Karleby har avslutats. Inom färdtjänsten tas ett system med GPS-koordinater i bruk, vilket möjliggör granskning av destination för enskilda färdtjänstresor. Handikappservicens utveckling och fördelning av arbetsuppgifter kräver att socialarbetare och socialhandledare administrativt finns på ett ställe, vilket förstärker stödet till personalen. Det praktiska fältarbetet sker i respektive kommun. Familjeservicecentral Utvecklingen av barnskyddet fortsätter. För att göra arbetet mera hanterbart indelas barnskyddet i 1) utredningsteam 2) öppen vård 3) placering/eftervård. Verkställandet av indelningen kräver att barnskyddspersonalen (enhetschef, socialarbetare, socialhandledare, familjehandledare och ledande familjehandledare) för samarbetsområdet fysiskt har gemensamma arbetsutrymmen. Det här möjliggör att personalen dels kan specialisera sig och öka kunnandet inom ett smalare område samt dels upprätthålla kontakt sinsemellan. Klientarbetet görs på fältet i klienternas hem eller som möten i respektive kommun. Förebyggande barnskyddsarbete utvecklas med bedömning av servicebehov samt team för familjearbete och förebyggande stödfamiljsverksamhet i samverkan med övrig personal i kommunerna, dvs. hälsovårdare, skolkuratorer, dagvårdspersonal, ungdomsarbetare m.fl. Barnatillsyningen står inför förändringar fr.o.m. 1.1.2016 då klara faderskapsärenden börjar skötas direkt av hälsovårdarna vid rådgivningarna. Detta förutsätter nya rutiner och mera samarbete med hälsovårdarna. 120

Vuxensocialarbete Det grundläggande utkomststödet överförs fr.o.m. 1.1.2017 till Folkpensionsanstalten. Det kompletterande och förebyggande utkomststödet blir kvar inom vuxensocialarbetet, men kommer att utgöra endast en bråkdel av nuvarande arbete. Förändringen kommer att medföra utrymme för utveckling av socialt arbete och nya arbetssätt. En ny arbetsmodell utarbetas både vad gäller personalresurser och arbetsuppgifter. Ännu under år 2016 kommer resurserna inom vuxensocialarbetet att finnas huvudsakligen på utkomststödet. Samarbete med arbets- och näringsbyrån, Intro, rehabiliterande arbetsverksamhet, hälsooch sjukvård, missbrukarvård. Samarbetsmodell med Folkpensionsanstalten utarbetas på nationell nivå. Integrationsenheten Från 1.1.2016 verkställs planerna på att integrationsenheten (Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo, Kronoby) överförs som en enhet underlydande stadsstyrelsen och centralförvaltningen i Jakobstad. Kommunerna fattar under hösten 2015 beslut om godkännande av överföring. Den fysiska placeringen flyttas från stadshuset till mer ändamålsenliga utrymmen för att bättre synliggöra verksamheten. Personalresurserna överförs enligt överenskommelse. Integrationsservicen förbättras och omfattar alla invandrare. Integrationsarbetets målsättning är att utveckla servicen i initialskedet, ge lättillgänglig information, göra upp planer för integrering, identifiera behov, erbjuda personlig handledning, följa upp integrationsprocessen. Under verksamhetsåret fortsätter utvecklandet av sektoröverskridande samarbete med andra myndigheter, föreningar och församlingar. NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 Årsverken 101,2 102,2 110 Budgeterade 90 93,56 102,13 105,3 97,28 tjänster och befattningar EP -17 EP -18 121

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet Ansvariga Kvalitetserkännande för SHQS kvalitetssystem Extern auditering 2016 Åtgärda utvecklingsbehoven som framkommer i de interna auditeringarna hösten 2015. Utveckla klientresponsen Uppnå lagstadgade behandlingstider inom barnskydd, utkomststöd och handikappservice Enkäter Statistik över behandlingstider. Antal klienter/socialarbetare. Utarbeta och genomföra enkäter under år 2016. Hanterbar arbetsmängd. Förändring av arbetssätt. Rätt registrering av klientärenden. PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Välmående personal som trivs i arbetet, har kunnande och hanterbar arbetsmängd. Antal sjukdagar. Välmåendeundersökning. Låg personalomsättning. Rekrytering av behörig personal. Antal klienter/socialarbetare. Tydliga arbetsuppgifter och arbetsprocesser. Dialog, stöd förman personal och resultatområdeschef enhetsansvarig. Utvecklingssamtal 122

PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Ändamålsenlig och tydlig dokumentation Uppgjorda, uppdaterade klientplaner Fungerande processer inom socialomsorgen Fungerande bedömning av klienternas servicebehov i enlighet med socialvårdsl Arbetsmodell för vuxensocialarbete samt kompletterande och förebyggande utkomststöd fr.o.m. 1.1.2017 Val av serviceproducent till missbrukarboendet Ta i bruk personlig budgetering inom handikappservicen Stickprov av dokumentation och klientplaner Uppgjorda processbeskrivningar för olika delområden Klienterna får servicebehovet bedömt Arbetsmetoder/samarbete Behandling av kompletterande och förebyggande utkomststöd Offerter Genomförda personliga budgeteringar Utbildning i dokumentering Direktiv för dokumentering Hanterbar arbetssituation som möjliggör dokumentering Arbetet med processbeskrivningar fortsätter i respektive enhet Utarbeta modell för bedömning av servicebehovet/sektoröverskridande samarbete. Resurser? Utarbeta modell för fördelning av arbetsuppgifter socialarbetare/ socialhandledare/förmånshandläggare Upphandlingen färdigställs hösten 2015 Anslag för köp av serviceproduktion Projektsamarbete med Eskoo Personalutbildning inom ramen för projektet 123

RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Omstrukturering och effektivering av resurser inom barnskyddet Ny enhet för psykiatriska öppenvården Förbättrad servicehelhet för psyk.klienter Möjliggöra personalens arbetsbörda vid psykiatriska stödboendet Maya p.g.a. utökat platsantal (8 ->15) samt förbättra klienternas matvanor. Handikappservicens socialarbetare, socialhandledare och kanslister finns administrativt på samma ställe Utvecklande och ledande av verksamheten vid stödboendet Radiovägen 15 Fakturering, uppföljning av serviceavgifter och hyror vid missbrukarboendet Permov. 32 Nöjdare kunder och personal Effektiverad användning och uppföljning av psyk.raimätare inom hela öppenvården Personalen hinner bättre med klienterna. Klienternas matvanor förbättras. Omfördelning av arbetsuppgifter på ett ändamålsenligt sätt Förstärkt personalstöd Effektiverad fältverksamhet; förutom service till stödboendet utöka fältservice till klienter i eget hem. Fakturerade avgifter Uppföljning av intäkter Stöd från beslutsfattare Gemensam budget Personalen jobbar över kommungränserna Utökat sektoröverskridande samarbete Behov av 1 socialhandledartjänst Upphandling av köptjänster inom barnskyddet Psykiatriska öppenvården inom handikappomsorgen (koordinering, dagcenter, stödboenden, arbetsverksamhet, köptjänster) överförs till ny enhet senast 1.3.2016. Beslut för verkställighet En tilläggspersonal 60 % arbetstid Egen lunchtillredning, köptjänst avslutas Socialarbetaren i Pedersöre samt socialarbetaren och kanslisten i Nykarleby har sin fysiska arbetspunkt på samma ställe som de övriga. Fältarbetet sker i kommunerna Egen teamledare: Ombilda ledig närvårdarbefattning 75 % till socialhandledare. Nattövervakning upphör okt. 2015 Utöka arbetstid för närvårdare vid Beroendevårdskliniken 70 % -> 100 % 124

PRESTATIONER / NYCKELTAL Förverkligad Förverkligad Bokslut Budget Plan HANDIKAPPOMSORG 31.7.2014 31.7.2015 2014 2015 2016 Psyk.dagcenter besök 4 200 4 588 5 661 5700 hembesök 314 312 395 400 konsultativa telefonsamtal 576 524 1 014 1000 Handikappade som beviljats assistans antal personer 64 73 69 61 78 antal timmar 24 079 28 167 42 759 40 700 47 000 Stöd för närståendevård, antal 0 64 år 97 95 98 112 98 Egna serviceboenden, vårddagar 7 420 8 295 13 094 14200 Serviceboenden köptjänster, platser/vårddygn 120 124 124 122 125/45625 Anstaltsvård köptjänster, platser/vårddygn 9 5 7 7 5/1825 Arbetsverksamhet köptjänster, dagar Kårkulla (+Eskoo) 13 434 27 090 30000 Toimintakeskus, egen verks., dagar 1 700 1 576 3 519 0 Färdtjänsttagare enligt HandikappserviceL 860 870 Färdtjänsttagare enligt SocialvårdsL 75 FAMILJESERVICECENTRAL Antal barnskyddsanmälningar 427 423 759 635 750 Barn i anstaltsvård/yrkesmässigt familjehem 22 34 24 18 25 Barn i familjevård (fosterhem) 32 24 30 33 30 Barnskydd inom öppna vården 416 414 435 460 400 Antal barn med förebyggande stödfamiljsverksamhet, inte barnskydd Familjer som fått familjearbete Antal fastställda vårdnadsavtal 126 140 176 173 178 Antal utlåtanden till domstol i vårdnadstvister VUXENSOCIALARBETE Hushåll som lyft grundläggande utkomststöd 808 855 959 910 950 Hushåll som lyft kompletterande utkomststöd 259 280 Hushåll som lyft förebyggande utkomststöd 43 50 MISSBRUKARVÅRD Beroendevårdskliniken antal klienter 203 282 306 2 079 305 antal besök 2 606 3 975 5 844 5 300 5800 Rehabiliteringsvård köptjänst, vårddygn 246 440 564 720 500 125

Chef för miljöhälsovården: RESULTATOMRÅDE: Marit Björkstrand Miljöhälsovården FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Miljöhälsovården består av resultatenheterna hälsoinspektion och veterinärvård. Arbetsuppgifterna är till stor del myndighetsövervakning och styrs av centralmyndigheter som Evira, Valvira, Tukes och Regionförvaltningsverket. Hälsoinspektionen: Inom hälsoinspektionen är nationellt flera stora förändringar på gång. För att göra tillsynen av livsmedelslokaler i landet mer enhetlig har OIVA-systemet införts gradvis med början år 2013. Från 2016 kommer alla livsmedelslokaler att höra till OIVA. I det riksomfattande tillsynsprogrammet för miljöhälsovården för åren 2015 2019 finns följande förändringsområden: All tillsyn ska vara riskbaserad, effektivt fokuserad och tillsynen ska göras mer synlig. Kostnaderna för tillsynen ska tas ut i form av årsavgifter. För livsmedelstillsynen är det tänkt att detta ska påbörjas år 2016. Vissa objekt ska övervakas endast när verksamheten inleds och vid klagomål. Byråkratin ska minskas genom att en del godkännandeförfaranden ändras till enbart anmälningsförfaranden. För registrering och uppföljning av verksamheten ska de centrala datasystemen (KUTI, YHTI och VYHA) användas. Dessa fungerar inte ännu optimalt och kommer även år 2016 att kräva betydande arbetsinsatser. Kvalitetsarbetet fortsätter och med hjälp av Lean-principer försöker hälsoinspektionen höja förverkligandegraden av den planerade tillsynen. Veterinärvården: Från år 2016 är veterinärvården ett enda kostnadsställe och utgifterna mellan kommunerna fördelas enligt 50 % på basen av antalet kommuninvånare och 50 % på basen av hur kommuninvånarna använt våra veterinärtjänster. De praktiserande veterinärerna finns i Jakobstad, Bennäs och Nykarleby. Vården av smådjur styrs rätt långt till mottagningen i Jakobstad och veterinärerna i Bennäs och Nykarleby sköter främst nyttodjuren i området. 126

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Hälsoinspektion och veterinärvård: En trygg och hälsosam livsmiljö för samarbetsområdets alla invånare och djur Kvalitetserkännande enligt SHQS Tillsynsplanerna förverkligas till 70 % De föreslagna åtgärderna vid den interna auditeringen och självbedömningen utförs. Tillsynsplanerna är riskbaserade enligt centralmyndigheternas rekommendationer/chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer, veterinärer. Utvecklingsförslagen följs systematiskt upp via egna kvalitetsmöten/chefen för miljöhälsovård. Beslut och handläggningar som gäller våra kunder sker inom rimlig tid. Beslut bör göras inom 60 dagar. Handläggningar bör göras inom 14 dagar. Behandlingen av beslut och handläggningar prioriteras/ hälsoinspektörer, veterinärer. PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Se personalförvaltning 127

PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Hälsoinspektionen: Arbetet utförs enligt den årliga tillsynsplanen (planerad verksamhet) samt resurser avsätts även för oplanerad verksamhet. De tillgängliga resurserna beaktas i arbetsplanerna. Veterinärvård: Jour dygnet runt samt icke-akuta fall inom en vecka Det totala antalet prestationer och använda dagsverken på samma nivå som tidigare 60 70% av befintliga dagsverken är bokförda i dataprogrammet. Möjlighet till telefonkontakt vid akuta fall dygnet runt Tidsbeställningen följs med Personliga tillsynsplaner uppgörs realistiskt och uppföljning sker var tredje månad samt i samband med delårsrapporter/chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer. Jourlistor uppgörs i god tid för att säkerställa att jouren fungerar/chefen för miljöhälsovård, kanslist, veterinärer. Arbetet planeras så att någon av områdets tre veterinärer kan ta emot patienterna inom utsatt tid/veterinärer. 128

RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Hälsoinspektionen: Specialiseringen av arbetsuppgifterna blir dokumenterad. Kundavgifter som motsvarar arbetsprestationerna Hälsoinspektion och veterinärvård: Inga budgetöverskridningar Skriftliga beskrivningar av arbetsuppgifterna för varje hälsoinspektör finns tillgängliga. Inkomsterna från prestationer täcker minst 12 % av utgifterna. Använda budgetmedel hålls inom godkänd budget Via utvecklingssamtal och palavrar diskuteras en ändamålsenlig fördelning av arbetsuppgifterna/chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer Uppföljning av inkomster från utförda prestationer samt en årlig justering av taxan/chefen för miljöhälsovård Månatlig uppföljning av budgetutfallet/ chefen för miljöhälsovård 129

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 Plan -17 Plan -18 Hälsoinspektionen: Inspektioner 986 894 766 900 900 900 900 Provtagningar 465 427 361 470 430 430 430 Utlåtanden 157 197 167 150 160 160 160 Beslut/handläggning 137 112 92 110 110 110 110 Övrigt 496 457 484 500 550 550 550 Prestationer totalt 2241 2087 1870 2130 2150 2150 2150 Tillsynsplanens 47 % 48 % 48 % 60 % 70 % 70 % 70 % förverkligandegrad Årsverken 7,3 6,8 6,9 7,7 8,2 8,2 8,2 Budgeterade tjänster och befattningar 7,7 7,7 7,7 7,7 8,2 Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 Plan -17 Plan -18 Veterinärvård: Sjukbesök, tjänstetid 1305 1648 1643 1800 1600 1600 1600 Smådjursbesök, tjänstetid 835 1529 1807 1500 1800 1800 1800 Hälsovårdsbesök 257 294 299 300 300 300 300 Sjukbesök, jourtid 612 442 393 400 400 400 400 Smådjursbesök, jourtid 274 215 209 200 200 200 200 Djurskyddsbesök 52 80 107 100 100 100 100 Prestationer totalt 3335 4208 4458 4300 4400 4400 4400 Årsverken 2,6 4,2 4,5 5,0 5,3 5,3 5,3 Budgeterade tjänster och befattningar 4 3,825 5 5 5,3 130

AVFALLSNÄMNDEN Avfallshanteringschef: Johan Hassel VERKSAMHETSOMRÅDE: Österbottens avfallsnämnd VERKSAMHETSIDÉ Österbottens avfallsnämnd verkar som gemensam avfallshanteringsmyndighet för avtalskommunerna enligt vad som bestäms i avfallslagens 23. Följande kommuner är medlemskommuner i Österbottens avfallsnämnd: Städerna Karleby, Kauhava, Jakobstad och Nykarleby samt kommunerna Evijärvi, Kaustby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Vetil och Vörå (Oravais). Staden Jakobstad är värdkommun för den interkommunala avfallshanteringsmyndigheten. Österbottens avfallsnämnd sköter om avtalskommunernas till avfallshanteringen hörande myndighetsuppgifter enligt avfallslagen (646/2011) 23. Dessa uppgifter är bl.a: 1. godkännande av allmänna avfallshanteringsbestämmelser och beslutande av kommunens insamlings- och behandlingsplatser i detta sammanhang (91, 35.3 ) 2. enskilda avvikelser från avfallshanteringsbestämmelserna (91.3 ) 3. beslutande om ärenden som berör avfallstransporter (35 38 ) 4. förande av ett register över avfallstransporter (143 ) 5. beslut om enskilda undantag från skyldigheten att överlämna avfall från offentligrättsliga samfunds förvaltning eller serviceverksamhet till kommunalt ordnad avfallshantering (42 ) 6. godkännande av avfallstaxan (79.3 ) 7. påförande av avfallsavgifter, beslut om nedsättning och behandling av anmärkningar (81 ) 8. lämnande av avfallsavgifter för utsökning (145 ) 9. övriga kommunala myndighetsuppgifter som hör till avfallshanteringen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2016 förväntas inga större förändringar i verksamhetsmiljön. Lagändringar som träder i kraft 2016 saknar inverkan på avfallsnämndens verksamhet. 131

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Avfallsnämnden strävar till att Miniminivån är att uppfylla kommuninvånarna ska ha de lagstadgade kraven. tillgång till kvalitativ kommunal Realistisk nivå är en avfallsservice med rimliga konstant utveckling av den kostnader. befintliga avfallsservicen för Mäts enligt servicegraden i kommuninvånarna. förhållande till de kommunala Maximinivån för tillgång och avfallsavgifterna. kvalitet kan inte uppnås utan ansenligt höga höjningar av kommunala avfallsavgifter. PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Personalen sköter åligganden Miniminivån är att bibehålla som är stadgade i nämndens nuvarande nivå. Realistisk instruktion för personalen utan nivå är en förbättring av de att motivationen och trivseln nuvarande arbetsrutinerna äventyras. Personalen ska och den fysiska uppfatta arbetsuppgifterna som arbetsomgivningen. meningsfulla och viktiga samt Maximinivån för målinriktat uppmuntras till att utveckla sig och bra ledarskap kan inte själva inom ramen för tilldelade fastställas, eftersom den arbetsuppgifter. alltid bör vara optimal. Mätare: Den allmänna arbetstrivseln återspeglas i sjukfrånvaron. Sätt att förverkliga Ansvarig Utöva verksamheten enligt lagstiftarens och de lokala avfallspolitiska linjedragningarna. Ansvarig: Österbottens avfallsnämnd. Sätt att förverkliga Ansvarig Ansvarig: avfallshanteringschefen 132

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Utveckla förutsättningarna för Miniminivån är att uppfylla förbättrade de lagstadgade kraven på avfallshanteringstjänter på kommunal avfallsservice. verksamhetsområdet. Mätare: Realistisk nivå är att utveckla Nöjda kommuninvånare och servicen tillsammans med övriga målgrupper samarbetspartnerna. Maximinivån är att fastslå en egen servicestrategi med hög ambitionsnivå. Sätt att förverkliga Ansvarig Beslutsfattande som är enhetligt med de strategiska målsättningarna. Ansvarig: Medlemskommunerna 133

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP - -12-13 -14-15 -16-17 18 Årsverken 3 3 3 3 3 3 3 134

AFFÄRSVERK Jakobstads Vatten 135

DIREKTION FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN Verkställande direktör Markku Kaksonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Vattentjänster VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. Inom eget verksamhetsområde strävar verket att sköta vattentjänsterna under alla förhållanden. I mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför eget verksamhetsområde samt övriga vattentjänstverk. Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN De ekonomiska utsikterna är fortsättningsvis rätt osäkra. Efterfrågan på nya tomter har minskat. Behovet att bygga ut ledningsnäten är mindre än tidigare år. Behovet att sanera ledningsnäten har inte minskat. Det finns även behov av att sanera och förnya verkets övriga anläggningar och anordningar. Det interkommunala förbindelse- och överföringsledningssystemet förutsätter också satsningar. För denna del är vi redan två år försenade från den tidtabell som Åminne vattenverks miljötillstånd har angett oss, t.o.m. dess förlängning. Miljötillståndet för Åminne vattenverk förutsatte åtgärder beträffande hantering av spolvatten från verkets flotationsenheter redan före utgången av 2012. Vi fick 3 års tilläggstid för åtgärden eller till utgången av 2015. Avsikten var att leda spolvattnet till Alheda reningsverk för behandling i det interkommunala överföringsavloppet. Projektet har försenats i väntan på statsfinansiering. Nu är det ändå i gång och skall slutföras under år 2016 för överföringsavloppets del. I slutet av år 2013 fick vi regionförvaltningsverkets beslut angående miljötillstånd för Alheda reningsverk. Med anledning av besväret vann beslutet laga kraft först i juli månad 2015 efter att ha gått via både Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsstolen. Ingendera instansen medförde ändring till det ursprungliga utslaget av regionförvaltningsverket. Med stöd av EU- och statsfinansiering har en plan utarbetats för ibruktagande av de outnyttjade grundvattenresurserna i Jakobstad och Pedersöre. Tillståndsansökan är ännu under arbete. Projektet är viktigt för säkerställande av stadens vattenförsörjning. Efter en lång väntan trädde revideringen av vattentjänstlagen och markanvändnings- och bygglagen i kraft fr.o.m. 1.9.2014. Ändringen av vattentjänstlagen innehåller en hel del preciseringar, skärpningar och även vissa lättnader gällande vattentjänstverksamheten. Den kanske mest märkbara revideringen är den, att avledande av dagvatten inte längre hör till vattentjänster och således inte heller nödvändigtvis till vattentjänstverkets verksamhet. Vattentjänstlagen gäller nog avledande av dagvatten till de delar som vattentjänstverket ombesörjer densamma. Vattentjänster och avledande av dagvattnet har definierats skilt i vattentjänstlagen och, eftersom vattentjänstverken i alla samhällen inte ombesörjer avledande av dagvatten, har man intagit i markanvändnings- och bygglagen nödvändiga stadganden gällande dagvattenhantering. En ökning av fakturerbara vatten- och avloppsmängder är inte att vänta under planperioden. Inkomsterna måste hur som helst säkerställas genom att granska avgifterna enligt behov. 136

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Vattnets kvalitet Kvalitetskrav och rekommendationer (SHM 461/2000 och 442/2014) Sätt att förverkliga Ansvarig Myndighets- och egen kontroll, driftsingenjör Avbrott i vattenleveranser Störningar i avloppets funktion Positiv utveckling Positiv utveckling Registrering av kundrespons, planeringsenheten PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig min - real max Arbetsplatsmöten 8 gånger/år vd, förman Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real max Mängd och inriktning av Yrkesinriktad 1 2 dagar/år personalskolning Sätt att förverkliga Ansvarig vd, förmannen 137

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real max Sätt att förverkliga Ansvarig Kundavgifter Landets medelnivå +/- 15 % Vattentjänstverkens avgifter, vvf:s rapporter, vd RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real max Investeringars inkomstfinansiering Större än 100 % under en 10 års period Sätt att förverkliga Ansvarig Bokslut, vd 138

NYCKELTAL Prestationer / Nyckeltal BS -13 BS -14 BU -15 BU -16 EP -17 EP -18 Inpumpat vatten, 1 000 m 3 Fakturerat vatten, 1.000 m 3 - eget område - andra verk 1 989 1 648 1 534 113 2 098 1 661 1 551 110 2 200 1 680 1 540 140 2 200 1 620 1 500 120 2 200 1 620 1 500 120 2 200 1 620 1 500 120 Renat avl.vatten, 1 000 m 3 Fakturerat avl.vatten, 1.000 m 3 - eget område - andra verk 3 249 1 445 860 1 462 800 1 450 800 1 410 800 1 410 800 1 410 800 Längden på vattenledn.nätet, m 202 159 202 500 203 000 203 300 203 600 204 000 Längden på avl.ledn.nätet, m 210 038 210 403 212 000 221 800 222 000 222 500 Vattenavgift, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enl. vaf:s enkät Avl.vattenavgift, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enligt vaf:s enkät Vatten- och avloppsavgift sammanlagt, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enligt vaf:s enkät 1,85/2,38 1,46/2,04 2,01/2,66 2,35/2,96 3,86/5,04 3,81/5,00 3 461 1,92/2,45 1,51/2,13 2,10/2,75 2,51/3,21 4,02/5,20 4,03/5,38 3 100 1,92/2,45 1,58/1,76 2,10/2,75 2,59/3,36 4,02/5,20 4,18/4,56 Årsverken, st. 27,8 28,7 30 31 31 31 Mervärdesskatt ingår i avgifterna, avgiftsjämförelsen från vattenverksföreningens enkäter 1.2.2013 2015 3 100 3 100 3 100 DRIFTSEKONOMI (1 000 euro) BS -13 BS -14 BU -15 BU -16 EP -17 EP -18 omsättning 6 433 6 484 6 848 6 950 7 008 7060 intäkter sammanlagt 6 484 6 506 6 895 6 981 7 049 7 101 material o tjänster - 2 073-2 111-2 264-2 009-2 109-2 208 personalkostnader - 1 532-1 544-1 679-1 314-1 354-1 382 avskrivningar o värdeminskn - 1 091-1 118-1 140-1 180-1 230-1 250 rörelsens övriga kostnader - 95-352 -261-176 - 189-196 överföringsposter - 48-48 -48-48 -48-48 admin. utg. -637-644 - 658 rörelseöverskott/-underskott 1 645 1 334 1 552 1 617 1 474 1 358 finansiella intäkter/kostnader - 670-669 - 684-673 -672-671 över-/underskott 975 665 868 944 802 687 För driftsekonomins del är förslaget till budget och ekonomiplan så måttligt som är möjligt. Personalkostnaderna ökar dock med tre personer, när lagerförvaltare och lagerarbetare övergår till våra arbetstagare i samband med överföring av rörlagret, och en serviceman anställs till Åminne vattenverk. Antalet arbetstagare är då 31, varav två arbetar på deltid. Även hyror för verksamhetsutrymmen ökar när alla till vårt förfogande avsedda utrymmen blir klara. Driftskostnaderna för Åminne vattenverk ökar under planperioden när överföringsavloppet med pumpstationerna från vattenverket till reningsverket blir färdig och spolvatten från flotationsenheterna, som idag leds till ån, kan ledas till reningsverket. För övriga delar uppskattas ökningen av verksamhetskostnaderna åtminstone i början vara låg. För år 2015 föreslogs inga höjningar av avgifterna. För år 2016 ska det bli höjningar åtminstone av grund- och bruksavgifter, sannolikt även av övriga avgifter senast för ekonomiplaneåren 2017 och 2018. 139

Avkastningskravet är detsamma som tidigare år, 5 % av grundkapitalet, dvs. 671 790 euro. INVESTERINGAR (1 000 euro) BS -13 BS -14 *BU -15 BU -16 EP -17 EP -18 löpande 1 505 851 952 611 1 330 1 290 sanering 989 368 473 441 840 700 nybyggnad 248 79 283 30 240 260 övriga löpande 269 404 196 140 250 330 särskilda 37 1 026 1 048 1 659 670 vattenanskaffning 200 300 sanering av vattentornet 906 120 ny lågvattenreservoar flotationsslamsbehandling 100 matarledn. Åminne Peders 19 270 472 130 samprojekt/eget projekt avlopp Åminne Alheda 101 336 1087 40 samprojekt/eget projekt avloppsvattenrening 440 500 500 500 inv. sammanlagt 1 556 1 879 2 208 2 659 2 000 finansieringsandelar -13-208 -664 netto 1 543 1 879 2 000 2 106 2 000 2 090 * BU -15 enligt dispositionsplanen DJV 8.10.2015 Förklaringar: löpande investeringar Sanering = säkerställande av ledningsnätens funktion framöver; de mest akuta objekten är Östermalm, London, Norrmalm, Skutnäs, Västanpå, Kyrkostrand, Kivilös. Nybyggnad = nya tomter för boende och verksamheter; under planperioden följande områden: Lappfjärden, Norråkern, Björnviken, Fårholmen osv. Övriga löpande investeringar = bl.a. underhållande investeringar vid reningsverk, pumpstationer samt fordon och maskiner. särskilda investeringar Vattenanskaffning = driftsäkerhet = ibruktagning av egna grundvattenresurser, tillståndsprocessen för området sätts igång 2015. Byggande av en ny lågvattenreservoar är nödvändigt för att säkerställa stadens vattenförsörjning vid allvarliga störningar. Den nuvarande reservoarens kapacitet räcker för stadens behov under 2 3 timmar. Åminne Peders matarledning och Åminne Alheda avlopp är en del av det regionala samprojektet som man har sökt och erhållit statsfinansiering för. För vår del påskyndas projektet av bestämmelserna i Åminne vattenverks miljötillstånd, gällande hantering av spolvatten, samt utvecklande av Granholmens och Pirilö industriområden. Avloppsreningsverket = bestämmelserna i miljötillståndet för Alheda reningsverk förutsätter renovering av verket samt effektivering av behandlingen, fastän det egentliga kvävereduceringskravet för verket inte kom. 140

KONCERNBOLAG Bolag: Jakobstads Hamn Ab Verksamhetsidé: Att tillsammans med hamnens övriga serviceproducenter producera, utveckla och sälja hamntjänster till näringslivet både på regional och nationell nivå. Konkurrensförmåga skapas genom att satsa i en infrastruktur och service som motsvarar näringslivets behov. Strategiska målsättningar: Verksamheten ska basera sig på kundernas transportbehov. Hamnen har en viktig näringspolitisk roll med tanke på företagsetableringar som har behov av hamnen och dess infrastruktur. Verksamheten baserar sig på lönsamhetskriterier. Verksamheten ska utvecklas via samverkan mellan hamnen, kunder och hamnens serviceproducenter. Verksamheten sker inom ramen för en hållbar utveckling. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: En svag period inom den världsomspännande ekonomin med flera år av en negativ trend beträffande ekonomins tillväxt har naturligtvis återspeglat sig i de varumängder som hanteras i hamnarna. Hamnarna kan dock inte betraktas som en enhetlig grupp. Hur stort bortfall de olika hamnarna har haft beror på vilka varuslag som respektive hamn har som sin specialitet. För Jakobstads del är det importen av råvirke och biobränsle för energiproduktionen som har minskat. Jakobstads hamn har via sina investeringar i djupkajen, utökade lagerfält och farleden in till Jakobstad, som nu har ett seglingsdjup på 11 meter, skaffat sig konkurrenskraft som aldrig förr. För Jakobstads Hamn Ab är marknadsföringen av vår nya produkt prioritet nummer ett. Målsättningar 2016 2018: Att få hamnens nuvarande kunder att använda Jakobstads Hamn i större utsträckning än hittills Att vinna nya kunder som kan dra nytta av vår nya farled inom ramen också för nya varusegment Att saluföra Jakobstads hamn som en logistisk knutpunkt med ypperliga förbindelser både till lands (nya hamnvägen 2016) per järnväg(elektrifiering av järnvägen ner till hamnen2016) och per flyg. Att öka omsättningen med 15 % jämfört med 2015 Väsentliga investeringar och deras finansiering 2016 2018: till hamnen (1000 ) Sanering av cementkajen 540 Underhållsinvesteringar 2016 100 Elektrifiering av järnvägen 2016 2017 200 141

Bolag: Jakobstads Företagsfastigheter Ab Verksamhetsidé: Bolagets verksamhetsområde är att köpa, sälja, äga och förvalta fastigheter som består av affärs-, kontors- och industriutrymmen samt aktier i fastighetsbolag som berättigar till innehav av dylika utrymmen samt att hyra ut, bygga, låta bygga och utveckla ovannämnda fastigheter. Bolaget äger alla aktier i Fastighets Ab Strengberg, Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11 och Fastighets Ab Karvikshallen. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Största delen av utrymmena i Strengbergsfastigheten är uthyrda. Maria Malmtomten, som ägs av Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11, är utarrenderad till staden för att användas som parkeringsplats. På sikt avses att tomten ska säljas och bebyggas. Målsättningar 2016 2018: Parkeringen på tomten beräknas fortsätta år 2016. Efter detta torde tomten kunna säljas. Väsentliga investeringar och deras finansiering 2016 2018: Inga väsentliga investeringar. 142

Bolag: Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy Verksamhetsidé: Att äga och besitta fastigheter, bostäder, byggnader och aktier. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Under 2015 har bl.a. missbrukarboendet på Permovägen 32 och Keva-Paja färdigställts. Dessutom har fastighetsservicen för samtliga objekt konkurrensutsatts. Målsättningar 2016 2018: Att utveckla fastigheterna och vartefter minska renoveringsunderskottet. Att utveckla och optimera organisationen, bl.a. genom långsiktiga samarbetspartner och leverantörer. Väsentliga investeringar och deras finansiering 2016 2018: Samtliga investeringar förverkligas med egna medel. Rivning av Jakolosas C-hus, fasadrenovering av Jakobs källa, samt eventuell utveckling av Andante. 143

Bolag: Fastighets Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy Verksamhetsidé: Att äga och besitta studiebostäder, Sockenvägen 3 5. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Under 2015 har företagssaneringen avslutats. Målsättningar 2016 2018: Snarast bör beslut tas om bolagets fortsatta verksamhetsförutsättningar. Detta görs i samråd med Statens Bostadsfond (ARA) och statskontoret. Väsentliga investeringar och deras finansiering 2016 2018: Inga investeringar har planerats för perioden. 144

Bolag: Jakobstads Energi Ab Verksamhetsidé: Bolagets verksamhetsområde är att anskaffa, producera och sälja energi. Bolaget kan äga, inneha och sälja aktier för sin verksamhet. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Verksamhetsförutsättningarna förväntas inte ändra nämnvärt. Utvecklingen av energipriset är mycket avgörande för bolagets ekonomi. Målsättningar 2016-2018: I enlighet med verksamhetsidén. Väsentliga investeringar och deras finansiering 2016-2018: Investeringar i Perhonjoki och Katternö Kraft : 2016 413.300 euro 2017 184.900 euro 2018 210.600 euro Finansiering med dividend- och andra intäkter och vid behov beviljad checkkredit i bank. 145

INVESTERINGAR 146

147

148

149