Fortsatt stark tillväxt på restaurangmarknaden - men en inbromsning att vänta Rapport över första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se
Innehåll Sammanfattning... 3 Hög omsättningstillväxt under första tertialet... 4 Fortsatt högre tillväxt i restaurangbranschen än i tjänstesektorn... 5 Mer normal prisutvecklingstakt... 6 Fortsatt stark sysselsättningstillväxt... 8 Stor skillnad i utveckling mellan restaurangkategorier... 9 Avmattning på restaurangmarknaden?... 10 Reviderad prognos för den svenska restaurangmarknaden 2015... 12 Bilaga 1: Kategoriindelning... 13 Sid 2 av 13
Sammanfattning Omsättningstillväxten i volym i restaurangbranschen var mycket stark under första tertialet 2015, hela 3,9 procent. Tillväxten var starkare de första två månaderna av tertialet än de två sista. Restaurangbranschen fortsätter därmed att växa snabbare än den privata tjänstesektorn totalt för fjärde året i följd. Dessförinnan rådde motsatt förhållande. Prisökningstakten på restaurangtjänster är nu mer normal, efter att ha varit i ett historiskt perspektiv mycket låg, sedan 2012. Det förklaras bland annat av ökade importpriser på livsmedel och en ökad löneökningstakt för de restauranganställda. Höjd arbetsgivaravgift för unga ökar restaurangföretagens kostnader och kommer att ytterligare driva upp restaurangpriserna. Den sänkta momsen på mat serverad på restaurang är den huvudsakliga förklaringen till den svaga prisutvecklingen på restaurangtjänster perioden 2012-2014. Den starka omsättningstillväxten i restaurangbranschen fortsätter under 2015 att generera många nya jobb. Första kvartalet 2015 var antalet helårsanställda drygt 3 000 fler jämfört med motsvarande kvartal 2014. Trots den starka starten på 2015 skriver Visita ned prognosen för omsättningstillväxten i volym under 2015 med en procentenhet, från tre procent till två procent. Skälen till detta är flera. För det första har tillväxttakten i omsättningen gått ned under de två senaste månaderna. För det andra har restaurangföretagens förväntningar på efterfrågan på restaurangtjänster, trendmässigt dämpats sedan slutet av 2014. Det historiska sambandet med den faktiska omsättningsutvecklingen indikerar en relativt kraftig uppbromsning i omsättningstillväxten under resten av året. För det tredje kommer den högre prisökningstakten, jämfört med vad Visita förväntade sig i januari, att påverka efterfrågan på restaurangtjänster negativt. Detta då restaurangefterfrågan är relativt priskänslig. Sid 3 av 13
%-utveckling Hög omsättningstillväxt under första tertialet Omsättningstillväxten i restaurangbranschen är fortsatt hög. Under första tertialet ökade omsättningen i volym med 3,9 procent jämfört med motsvarande period 2014, se diagram 1. Ökningstakten i omsättningen var dock högre i januari och februari än i mars och april. Tillväxten under första tertialet är en av de högsta under hela 2000-talet. Det är exceptionellt med tanke på att tillväxten har varit så stark under många år. Tidigare har så höga tillväxttal hängt ihop med återhämtningsperioder efter lågkonjunktur. Omsättningsnivån på restaurangmarknaden varierar relativt mycket beroende på tid på året. Perioden januari till och med april är en period på året då omsättningsnivån ligger en bra bit under den genomsnittliga nivån. 2014 låg den genomsnittliga omsättningen per månad, under den här perioden, 12 procent under den genomsnittliga nivån per månad för hela året. Det är framförallt en låg nivå under januari och februari som drar ned. Diagram 1 5,0 4,0 3,0 2,8 Omsättningsutveckling (volym) i restaurangbranschen %-utveckling jämfört med motsvarande period föregående år 4,3 2,7 3,2 4,5 2,7 4,2 3,9 2,0 1,0 0,0 0,4-1,0-2,0-3,0-2,6 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015* *jan-april Källa: Restaurangindex (SCB) Sid 4 av 13
%-utveckling Fortsatt högre tillväxt i restaurangbranschen än i tjänstesektorn Sedan 2012 har omsättningstillväxten i volym på den svenska restaurangmarknaden varit högre än i den privata tjänstesektorn 1 totalt, se diagram 2. Det motsatta förhållandet gällde 10- årsperioden innan. Den sänkta momsen på mat serverad på restaurang som infördes den första januari 2012, är en viktig förklaring till att omsättningstillväxten varit högre i restaurangbranschen. Från att mycket väl följt den allmänna konjunkturen under lång tid har restaurangmarknaden sedan 2012 gått emot konjunkturen. Omsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn tog fart under 2014, men tillväxten ligger fortsatt en bra bit under den i restaurangbranschen. Sett över den senaste 10-årsperioden har tillväxten varit något snabbare i restaurangbranschen jämfört med hela den privata tjänstesektorn. Diagram 2 Omsättningsutveckling (volym) i restaurangbranschen och privat tjänstesektor %-utveckling jämfört med motsvarande period föregående år 8,0 6,0 4,0 2,8 5,9 4,3 4,9 2,7 4,3 3,2 5,3 4,5 2,7 4,2 3,4 3,9 3,0 2,0 1,9 1,4 0,0 0,4-0,1-2,0-4,0-6,0-2,6-4,3 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015* Restaurangomsättning Tjänstesektorn (exkl bank och försäkring) Källa: Restaurangindex (SCB) & Tjänsteproduktionsindex (SCB) *jan-april 1 Avser den privata tjänstesektorn exklusive bank och försäkring Sid 5 av 13
%-utveckling Mer normal prisutvecklingstakt Efter en historiskt låg prisutveckling i restaurangbranschen sedan 2012, har nu priserna börjat öka mer normalt, se diagram 3. Den sänkta momsen på restaurangmat är en viktig förklaring till den låga prisökningstakten perioden 2012-2014. Enligt Visitas bedömning ligger den genomsnittliga prisnivån på restaurangtjänster idag ca 6 procent lägre än om momsen inte hade sänkts. Det ger en jämförelse med den historiska prisökningstakten på restaurang vid handen. Den slutsatsen stärks dessutom när vi jämför med prisutvecklingen på restaurang i våra nordiska grannländer. Perioden 2002-2011 var prisökningstakten på restaurang i Sverige i det närmaste identisk år för år, med genomsnittet för prisökningstakten på restauranger i våra nordiska grannländer. Perioden 2012-2014 var däremot ökningstakten mycket lägre i Sverige än i våra nordiska grannländer. En bidragande orsak till att prisökningstakten på restauranger nu börjat öka är den relativt snabba prisökningen på importerade livsmedel till följd av att den svenska kronan tappat i värde. En annan bidragande orsak är att löneökningstakten bland restauranganställda börjat stiga något. Höjd arbetsgivaravgift för unga från och med augusti i år ökar restaurangföretagens kostnader och kommer att ytterligare driva upp restaurangpriserna. Diagram 3 6,0 Prisutveckling på restaurang Procentuell utveckling jämfört med motsvarande period föregående år 5,5 5,0 4,0 3,0 2,6 3,0 3,2 3,1 2,9 2,5 2,0 1,7 1,0 1,2 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015* Källa: Konsumentprisindex (SCB) Prisökningstakten i restaurangbranschen ligger normalt högre än i den privata tjänstesektorn totalt. Det framgår tydligt i diagram 4, där prisökningstakten i restaurangbranschen respektive i den privata tjänstesektorn, visas den senaste 10-årsperioden. Endast två år under perioden, 2012 och 2014, var prisökningstakten lägre i restaurangbranschen än i den privata tjänstesektorn. 2012 var det år momsen på restaurangmat sänktes. 0,3 *jan-april Sid 6 av 13
%-utveckling Diagram 4 6,0 Prisutveckling på restaurang respektive i privat tjänstesektor Procentuell utveckling jämfört med motsvarande period föregående år 5,5 5,0 4,0 3,0 2,6 3,0 3,4 3,2 3,1 2,9 2,5 2,0 2,0 1,6 1,7 1,7 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 1,0 0,8 0,3 0,6 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015* Restaurangpriser Tjänstepriser Källa: Konsumentprisindex (SCB) & Tjänsteproduktionsindex (SCB) Sid 7 av 13
Fortsatt stark sysselsättningstillväxt Den kraftiga omsättningstillväxten i restaurangbranschen fortsätter att skapa nya jobb. I diagram 5 redovisas antalet helårsanställda (säsongsrensat) i restaurangbranschen under första kvartalet, perioden 2009-2015 2. Första kvartalet 2015 var det drygt 3 000 fler helårsanställda i restaurangbranschen jämfört med första kvartalet 2014. Även om vi jämför med fjärde kvartalet 2014 så har antalet helårsanställda (säsongsrensat) ökat med 1 700. Sedan 2009 har det skapats över 25 000 helårsanställningar i restaurangbranschen, vilket motsvarar en ökning på 43 procent. Antalet helårsanställda i restaurangbranschen uppgick första kvartalet 2015 till drygt 85 000. Eftersom relativt många av de anställda i restaurangbranschen jobbar deltid är antalet personer som är anställda i branschen betydligt fler. Till följd av den kraftiga tillväxten av antalet anställda i branschen under många år, har det börjat uppstå problem med brist på arbetskraft i vissa av branschens yrkeskategorier. Kock är enligt Arbetsförmedlingens bristindex ett av de största bristyrkena på svensk arbetsmarknad. Även erfaren serveringspersonal börjar bli svår att rekrytera. För en bransch i så kraftig tillväxt som restaurangbranschen, är problem att rekrytera personal ett stort bekymmer. En arbetskraftsintensiv servicebransch som restaurangbranschen får svårt att expandera om det inte går att rekrytera personal. Diagram 5 90 000 80 000 70 000 60 000 59 473 Utveckling av antal helårsverken (säsongsrensat) i restaurangbranschen Genomsnittligt antal 1:a kvartalet varje år 61 694 66 702 73 035 77 944 82 085 85 266 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: LAPS (SCB) & Visitas lönestatistik 2 Orsaken att vi inte väljer samma period som för omsättning och priser beror på att lönesummor med utgångspunkt från samma definition på restaurangbranschen endast finns tillgängliga fr.o.m. 2009 och framåt. Sid 8 av 13
Stor skillnad i utveckling mellan restaurangkategorier 3 Omsättningstillväxten på den svenska restaurangmarknaden i sin helhet har alltså varit fortsatt stark under första tertialet 2015. Det är dock stora skillnader i utveckling mellan olika restaurangkategorier. I diagram 6 visas omsättningsutvecklingen (löpande priser 4 ) för olika restaurangkategorier under första tertialet 2015. Starkast utveckling har kategorin hotellrestauranger haft med en omsättningstillväxt på 10 procent. Utvecklingen är inte förvånande när vi tittar på hur utvecklingen på den svenska hotellmarknaden sett ut under årets första tertial. Antalet gästnätter på de svenska hotellen ökade perioden januari t.o.m. april med 8 procent. Omsättningstillväxten har också varit mycket stark i både snabbmatskategorin och cafékategorin. Tillväxten i snabbmatskategorin drivs till stor del av att antalet restauranger ökat snabbt. Cafékategorin är inne i en stark expansionsfas. Det är den kategorin som växt snabbast på restaurangmarknaden de sista fem åren. En restaurangkategori har haft minskad omsättning under årets första fyra månader. Det är restauranger i anslutning till flygplatser, järnvägar, båttrafik och landsvägar med mera. Där har omsättningen minskat med tre procent i förhållande till samma period föregående år. Det är svårt att hitta någon riktigt bra förklaring till denna utveckling. Dock var utvecklingen under motsvarande period 2014 mycket stark med en tillväxt jämfört med motsvarande period 2013 på 8 procent. Diagram 6 Omsättningsutveckling (löpande priser) för olika restaurangkategorier 1:a tertialet 2015 Procentuell utveckling jämfört med motsvarande period föregående år Hotellens restaurangförsäljning 9,9 Fastfood/Snabbmat 8,4 Cafe/Konditorier 8,4 Lunch- och kvällsrestauranger 7,4 Total restaurangförsäljning 6,5 Personalrestauranger 4,2 Nöjesrestauranger, pubar, barer 3,9 Trafiknärarestauranger, catering, mässor - 3,0 Källa: Restaurangindex (SCB) - 4,0-2,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 %-utveckling 3 För att se definitionerna för de olika restaurangkategorierna se Bilaga 1. 4 Orsaken till att vi här redovisar omsättningen i löpande priser (värde) och inte i volym är att det saknas prisindex för de olika kategorierna vilket gör att utvecklingen inte går att räkna ut i volym. Sid 9 av 13
Avmattning på restaurangmarknaden Trots den starka utvecklingen i restaurangbranschen under början på året finns det tecken på att omsättningstillväxten kan komma att mattas av under året. I diagram 7 visas utvecklingen av restaurangföretagens förväntningar på efterfrågan på kort sikt. Detta kombineras i diagrammet med den faktiska utvecklingen av omsättning i volym under samma tidsperioder. Graferna är 12 månaders glidande medelvärden för att ge jämnare utveckling och en tydligare trend. Som diagrammet visar finns det en tydlig koppling mellan restaurangföretagens förväntningar och vad det faktiska omsättningsutfallet blir. Sedan början på året har företagens förväntningar på efterfrågan börjat dämpas jämfört med samma period föregående år. Den historiska kopplingen med den faktiska omsättningsutvecklingen indikerar därmed att omsättningstillväxten kommer att dämpas under året. Intressant att notera är att trots att nettotalen, som 12 månaders rullande medelvärde, inte varit negativa någon gång under perioden 2005-2014, det vill säga det är hela tiden fler företag som är positiva avseende utvecklingen av efterfrågan på företagets tjänster på kort sikt, jämfört med de som är negativa. Trots det finns det under perioden tillfällen då omsättningsvolymen sjunkit. Om omsättningstillväxten följer restaurangernas förväntningar enligt historiskt mönster så indikerar det att omsättningstillväxten i volym för helåret 2015 landar på mellan en och två procents tillväxt. Det skulle i så fall innebära att omsättningen, med tanke på utvecklingen hittills i år, kommer att bromsa upp kraftigt framöver. Dock så har det blivit en något sämre följsamhet i sambandet under de senaste två åren, vilken skulle kunna betyda att nedgången i tillväxttakten kan bli mindre. Sid 10 av 13
Nettotal %-utveckling Diagram 7 50 45 40 35 30 Restaurangernas förväntningar på efterfrågan respektive faktiskt utfall av restaurangomsättningen (volym) Nettotal 5 respektive % -utveckling jämfört med motsvarande period föregående år, 12-månaders rullande medelvärde 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 25 20 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förväntan efterfrågan (v.s) Restaurangomsättning volym (h.s) Källa: Konjunkturinstitutet & Restaurangindex (SCB) 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0 5 Nettotal är skillnaden i andel mellan de företag som har svarat positivt respektive negativt. Nettotalet kan variera mellan -100 (samtliga företag svarar negativt) och +100 (samtliga företag svarar positivt). Ett värde över 0 visar att det är en större andel som har positiva förväntningar än andelen som har negativa. Sid 11 av 13
Reviderad prognos för den svenska restaurangmarknaden 2015 Trots den mycket positiva utvecklingen av omsättningen i volym det första tertialet i år reviderar Visita ned prognosen över omsättningstillväxten 2015, som vi lämnade i januari. Skälen till detta är flera. För det första har vi redan sett en avmattning i omsättningstillväxten de senaste månaderna. Omsättningstillväxten i volym (kalenderkorrigerat 6 ) för april var bara 2,1 procent. För det andra har restaurangföretagens förväntningar trendmässigt blivit mindre optimistiska under året. Historiska samband mellan förväntningar och omsättning pekar på en omsättningstillväxt på mellan en och två procent. För det tredje är prisökningstakten högre än vad vi förväntade oss i prognosen i januari. Detta kommer att påverka efterfrågan på restaurangtjänster negativt i förhållande till vår tidigare prognos då restaurangtjänster är relativt priskänsliga. Sammantaget gör detta att vi skriver ned prognosen för restaurangbranschens omsättningstillväxt i volym för 2015 från 3 procent till 2 procent. Vi skriver dessutom upp prisökningstakten för restaurangtjänster på helåret från 1,5 procent till 2,5 procent. Höjda arbetsgivaravgifter för unga från och med augusti bidrar till detta. Nedskrivningen av omsättningstillväxten i volym från tre procent till två procent kombinerat med en uppskrivning av prisökningstakten från 1,5 procent till 2,5 procent, gör att prognosen för omsättningstillväxten i kronor ligger fast på 4,5 procent. Tabell 1 Prognos för den svenska restaurangmarknaden 2015 Prognos 2015 (jan) Prognos 2015 (juni) differens Omsättning (volym), %-utv. 3,0 2,0 +-0,0 Prisutveckling, %-utv. 1,5 2,5 +1,0 Omsättning (värde), %-utv. 4,5 4,5 +-0,0 6 Kan hänföras till hur dagarna i månaden ligger jämfört med föregående år Sid 12 av 13
Bilaga 1: Kategoriindelning Hotellrestauranger - Restaurangverksamhet som bedrivs på hotell eller konferensanläggning eller i samband med annat boende. Kaféer/konditorier - Kaféverksamhet i alla former med begränsad matservering. Specialister på kaffe. Har oftast inget serveringstillstånd för alkohol. Snabbmat - Kännetecknas av snabb service och tillgänglighet. Take away är vanligt förekommande. Har oftast inget serveringstillstånd för alkohol. Exempel på företag är hamburgerkedjor, gatukök och salladsbarer. Lunch- och kvällsrestauranger - Traditionella restauranger med bordsservering, gourmetkrogar, kvarterskrogar, etniska restauranger, pizzerior etc. Trafiknära restauranger - Alla typer av restauranger i anslutning till flygplatser, järnvägar, båttrafik och landsvägar där stora flöden av restaurangbesökare förekommer. I den här gruppen finns även restauranger i anslutning till mässor, djurparker och idrottsanläggningar. Även restauranger för separata evenemang och cateringverksamhet ingår. Nöjesrestauranger, pubar och barer - Verksamhetens fokus är på drycker men mat serveras också. En mötesplats där man stannar sent. Exempel på verksamhet är pubar, barer, sportbarer, nöjeskrogar, och nattklubbar. Personalrestauranger - Personal- eller företagsrestauranger som bedriver restaurangverksamhet ofta på uppdrag, och inte sällan med begränsat öppethållande. Här finns särskild branschkod för drift av personalmatsalar. Exempel på företag är personalrestaurangföretagens verksamhet som bedrivs på arbetsplatser med undantag av den offentliga sektorn. Sid 13 av 13