Ledningar Bredband: Hudiksvalls kommun har en markförlagd optokabel som går parallellt med väg 708 mellan Delsbo och Oppsjö.

Ledningar Bredband: Hudiksvalls kommun har en markförlagd optokabel som går parallellt med väg 708 mellan Delsbo och Oppsjö. Vägbelysning: En vägbelysning finns på en sträcka av ca 3 km mellan Västanäng och Oppsjö (karta A, bilaga 1). Ägare är Svedja Västanängs belysningsförening. Markförlagda kablar. Teleledningar: Finns i vägens närhet på den största delen av vägsträckan mellan Delsbo och fram till Loppet. Mycket av de befintliga ledningarna är luftledningar på trästolpar. El-ledningar: De flesta av de befintliga ledningarna är luftledningar på trästolpar. Ägare är Fortum. Bild 2.5-1. El- och telestolpar längs väg 708 står på vissa platser nära vägen och kan utgöra en fara för trafikanter. Foto: Henry Johansson, Ramböll Sverige AB 15

3. Funktionsanalys av vägtransportsystemet 3.1 Tillgänglighet Tillgänglighet är ett mått på hur effektivt individer och företag kan få tillgång till utbud och service i samhället. Vägens bärighet uppvisar idag brister, speciellt under tjällossningen, vilket leder till skador i form av spårighet, gropar och ytuppmjukning. Detta leder till att tillgängligheten till arbetsplatser och samhällsservice blir nedsatt under delar av året. 3.2 Transportkvalitet Transportkvalitet åsyftar på de kvalitetsaspekter som är kopplade till infrastrukturen och som framförallt är av betydelse för näringslivets transporter. Väg 708 uppvisar idag tendenser till bärighetsproblem, vilket medför svårigheter framförallt för den tunga trafiken, att på ett säkert och kostnadseffektivtsätt färdas på vägen. Vissa partier är också mycket smala och tvära kurvor förekommer på vissa vägavsnitt. Hastigheten måste på dessa ställen hållas nere ordentligt. 3.1 Regional utveckling En fungerande infrastruktur har stor betydelse för att generera positiva regionala effekter. Det handlar främst om att skapa en långsiktig hållbar utveckling, som syftar till att jämna ut ekonomiska skillnader mellan regionerna. Skogen är en av de viktigaste resurserna i denna del av Sverige och väg 708, tillsammans med väg 84, utgör en viktig länk för timmertransporterna att på ett effektivt sätt ta sig ut till viktiga målpunkter längs Norrlands- och Svealandskusten. Skogsnäringen ger ekonomisk stabilitet i regionen och verkar för fler arbetstillfällen. Den bristande kvalitet väg 708 uppvisar medför problem för näringsidkarna och befolkningen längs vägen. 3.4 Trafiksäkerhet Med säker trafik avses de krav som utgår från Nollvisionen, vilket innebär att vägtransportsystemet ska utformas så att på sikt ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Vägen har mycket låg plan- och profilstandard, med dåliga siktförhållanden och en del trånga passager. På vissa delar finn även oeftergivliga el- och belysningsstolpar i vägen närhet. Den är inte heller att betrakta som speciellt olycksdrabbad. Under perioden 2004 2009 är fem polisrapporterade olyckor med personskador inrapporterade, varav en allvarlig. Varför de flesta olyckor inträffat ganska centrerat på väg 708:s västra sida (figur B, bilaga 1), har förmodligen att göra med att vägen är ganska krokig här och på vissa platser omgiven av tät skog. Att inte fler olyckor inträffat kan bero på att det till stor del är lokalbefolkningen som trafikerar vägen och känner till de ställen som uppvisar dålig sikt och trånga passager och anpassar sig därefter, främst med hjälp av låga hastigheter. 16

Bild 3.4-1. Smal passage vid Loppet. Väg 708 går här rakt igenom gården. Ingen Gårdsplaneskylt finns uppsatt. Foto: Oskar Jansson, Ramböll Sverige AB Bild 3.4-2. Tvär kurva, där spegel finns uppsatt. Foto: Oskar Jansson, Ramböll Sverige AB Bild 3.4-3. Tvär kurva, där en mindre enskild väg ansluter till väg 708 precis i kurvan. Dålig sikt. Foto: Oskar Jansson, Ramböll Sverige AB Bild 3.4-4. Krön där anslutande väg skyms av skog. Farlig utfart. Foto: Oskar Jansson, Ramböll Sverige AB 3.5 Miljö Med god miljö avses att vägtransportsystemet ska anpassas till krav på en god livsmiljö för alla. Detta innebär att natur och miljö skyddas för skador och att god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Dagens trafikmängder på väg 708 är av så liten kvantitet att det endast marginellt bidrar till trafikrelaterade miljöproblem, såsom buller och försämrad luft- och vattenkvalitet. Inom området med kulturlandskap med bevarandevärde, klass 1, ska dikning föreslås som i möjligaste mån minimerar ingreppen i kulturlandskapet 17

4. Mål Projektmålen är direkt kopplade till de tranportpolitiska målen och beskriver de viktigaste kvalitéer som projektet ska uppnå. Målen inkluderar både kvalitéer och värden som finns i området idag och som bör bevaras, och de nya kvalitéer/funktioner som ska uppnås med projektet. Målen är utgångspunkten för val av åtgärder i den fortsatta planeringen och projekteringen. 4.1 Övergripande mål En funktionell BK 1-väg, med enhetlig vägbredd och minska ojämna tjäluppfrysningar, som klarar av tung trafik året runt och som upplevs som trygg ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. 4.2 Projektmål Tillgänglighet och transportkvalitet - Goda framkomligheten under hela året för både lätt och tung trafik. Regional utveckling - Goda möjligheter till uttag av skogsråvara ska finnas året runt. - Goda möjlighet till arbetspendling till den omkringliggande arbetsmarknaden, Delsbo, Hudiksvall, Ljusdal. Trafiksäkerhet - God trafiksäkerhet, inga döda eller svårt skadade Miljö - God anpassning av vägförbättringsåtgärder vid naturliga vattendrag. - Vägen ska gestaltas på ett sådant sätt att negativa åtgärder, så långt det är möjligt, minimeras inom det områden som av Länsstyrelsen klassats som kulturlandskap med bevarandevärde (klass 1). 18

5. Tänkbara åtgärder Kapitlet Tänkbara åtgärder genomförs som en åtgärdsanalys med hjälp av fyrstegsprincipen, där åtgärderna analyseras förutsättningslöst och stegvis i fyra steg. Trafikverket strävar i enlighet med regeringens direktiv i första hand efter att förbättra befintliga vägar. När detta inte bedöms som tillräckligt anläggs vägar i ny sträckning. Syftet är att hushålla med resurser och minska negativa effekter av transportsystemet. Fyrstegsprincipen ska tillämpas vid all vägplanering, åtgärderna analyseras i fyra steg och i följande ordning. Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 5.1 Åtgärdsalternativ enligt Fyrstegsprincipen Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Åtgärder som påverkar resmängden kan vara att etablera service där människor bor, så att de inte behöver resa så mycket. Förbättrade möjligheter till elektronisk kommunikation kan också skapa möjligheter att arbeta hemifrån och därigenom minska arbetsresorna. En omlokalisering av arbetsplatser, bostäder och vårdinrättningar m.m. skulle kunna vara en åtgärd i enlighet med steg 1. Den samhällsservicen som finns idag för området är till stora delar lokaliserade till Delsbo och Hudiksvall. Några flyttningar eller mer omfattande nyetableringar av service inom området bedöms inte som aktuellt. Åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken, underlätta samåkning och öka cykelanvändandet kan ge en viss minskning av biltrafiken, men sådana åtgärder påverkar dock ej behovet av åtgärder för att förbättra framkomligheten för lätt och tung trafik hela året. Några åtgärder enligt steg 1 som bedöms leda till att projektmålen uppfylls har därför inte kunnat identifieras. 19

Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av vägnätet kan vara reducerad hastighet, förbättrad förarutbildning, satsning på väginformatik, etc. Vägen är lågtrafikerad med låg tillåten hastighet och dess karaktär som smal och kurvig väg håller ner bilarnas hastigheter. Eventuella åtgärder likt de som nämns ovan i inledningen ger inte något effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Några åtgärder enligt steg 2 som bedöms leda till att projektmålen uppfylls har därför inte kunnat identifieras. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder Åtgärder i befintlig sträckning bedöms lösa de flesta av de problem som identifierats på sträckan. För att uppnå förbättringar av framkomligheten för alla trafikanter krävs fysiska åtgärder. Det handlar framför allt om åtgärder för att stärka bärigheten som påbyggnad/utbyte av överbyggnad, dräneringsåtgärder med främst fördjupade diken och nytt slitlager av asfalt längs hela sträckan. Även smärre planjusteringar och täckdikningar kan behövas för att undvika svårschaktade slänter och känsliga områden. Dikena behöver åtgärdas på större delen av sträckan. För att uppnå förbättringar av trafiksäkerheten kan en del siktförbättrande åtgärder och mindre breddningar av vägen på vissa sträckor bli aktuella. Utfarter/korsningar från enskilda fastigheter och samfällda vägar ses över och åtgärdas. Åtgärder som kan bli aktuella är: siktförbättringar, flyttning och/eller sammanslagning av flera utfarter. Förbättringsförslaget i steg 3 innehåller en kombination av ett flertal av åtgärder. En kombinationen av dessa krävs för att uppnå ett bra resultat. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder En mer omfattande vägbyggnadsåtgärd är en omfattande ombyggnad av vägen där den geometriska standarden förbättras avsevärt så att framkomligheten kan ökas. En sådan ombyggnad skulle ge omfattande ingrepp på tomtmark och på den kulturhistoriska miljön i området. Åtgärder enligt steg 4 för väg 708 bedöms inte motiverad mot bakgrund av den låga trafikmängden 20

6. Effekter och konsekvenser 6.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs för att öka framkomligheten och trafiksäkerheten längs väg 708. Effekterna nedan jämförs med detta nollalternativ. 6.2 Steg 3. Vägförbättringsåtgärder Förbättringsåtgärder Positiva effekter - Förbättrad framkomlighet för fordonstrafiken längs väg 708, och minskade fordonskostnader. - Säkrare körning vid in- och utfarter. - Ökad tillgänglighet för boende längs vägen - Något minskad bullerstörning med jämnare väg Negativa effekter - Risk för något högre hastigheter när vägen får bättre standard. - Intrång på tomter och påverkan på kulturlandskapet vid dikesfördjupningar och trumbyten, där intrången bedöms bli små. - Känslan av gammal väg med god landskapsanpassning kommer att försvagas åtminstone under en övergångsperiod. 6.3 Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Större ombyggnad Positiva effekter - Ökad framkomlighet för fordonen längs nya väg 708 Negativa effekter - Betydande intrång på åker- och tomtmark - Bullerstörning ökar längs en ny väg 708. - Ökade hastigheter på fordonen. - Ett mycket dyrt alternativ. 6.4 Kostnader Kostnadsuppskattningar Åtgärder enligt steg 3 (vägförbättringar) Kostnaden för förbättringsalternativet har bedömts uppgå till 38 milj. kr 21

7. Riskhantering Följande skyddsobjekt (natur- eller kulturmiljö) i närheten av föreslagna ombyggnader har identifierats. Bevarandevärt område för kulturmiljö Bobygden Svedje Befintliga konstruktioner som broar, trummor, samt media- och va-ledningar ska skyddas vid anläggningsarbeten. Detaljerade riskanalyser både för byggandet och för arbetsmiljön kommer att utföras i senare projekteringsskeden 8. Samråd Underlagsmaterial har erhållits från Hudiksvalls kommun och hämtats från Länsstyrelsens, kommunens och Länstrafikens hemsidor. Förstudien annonseras i lokala dagstidningar och remissas till berörda myndigheter och intressenter. Efter remisstiden sammanfattas inkomna yttranden med Trafikverkets kommentarer i en samrådsredogörelse. I den fortsatta processen ges ytterligare tillfällen till samråd och att lämna synpunkter. Kompletterande text efter genomfört formellt samråd. 9. Väghållningsmyndighetens ställningstagande Skrivs i förstudiens slutskede. 10. Fortsatt arbete Kompletteras efter samråd. 22

11. Referenser Olycksdatabaserna OLY och STRADA Länsstyrelsen Gävleborg (2007). Plan för restaurering av sjöar & vattendrag i Gävleborgs län 2006-2010. Vägverket (2002). Handbok Förstudie. Publikation 2002:46 Vägverket (2007). Grafisk manual. Publikation 2007:6 Vägverkets vägdatabas, NVDB Elektroniska källor Bobygdens hemsida: http://www.bobygda.se Hudikvalls kommuns hemsida: http://www.hudiksvall.se Länsstyrelsernas karttjänst: http://www.lst.se/lst/gis_kartor/ Skogsstyrelsens GIS-portal (Skogens Pärlor): http://www.svo.se Sveriges Länssyrelser och vattenmyndigheter: http://www.vattenkartan.se/ Trafikverkets hemsida: https://batman.vv.se/batman X-trafiks hemsida: http://www.x-trafik.se VISS - VattenInformationsSystem Sveriges hemsida: http://www.viss.lst.se/ 23

Bilaga 1 742 706 570(08) / 6,1% Dåliga siktförhållanden 660(08)+/-14% Bro över Storån 84 Tvär S-kurva vid korsning 708 270(08) / 7,4% Tvär kurva, spegel uppsatt 708 Stolpar nära vägen 370(08) / 5,4% Max 70 km/h Max 50 km/h Max 30 km/h Mätpunkt ÅDT (Årsmedel - dygnstrafik) Vägreservat väg 84 (Förbifart Delsbo) Konfliktpunkter Vägräcken saknas Bro över Svedjaån Dålig sikt, krön, smal passage Belysning slutar Belysning börjar 0 0,5 1 1,5 2 2,5 Km Många direktutfarter Karta A. Illustrerar aktuella hastigheter, mätpunkter för ÅDT och konfliktpunkter längs väg 708, samt det vägreservat (Förbifart Delsbo), som finns planerat i Hudiksvall kommuns områdesbestämmelse. 24

Bilaga 1 Karta B. Illusterar var och vilken typ av personskada som skett vid olyckor på väg 708 resp. väg 84. Fotnot: Olycksdata (2004-2009) väg 84 är ett urval av flera olyckor, där val är kopplat till relevansen för aktuell förstudie. 25

Bilaga 1 84 708 84 708 Skoterled Skjutbana Badplats 0 0,5 1 1,5 2 2,5 Km Karta C. Illustrerar ett urval av de rekreationsintressen som finns i förstudieområdet. 26

Bilaga 1 Symbolförklaring!( Vattenkemi vattendrag!( Målobjekt vattendrag Markavvattning Markavvattning vattendrag Sumpskog Våtmarksinventering kulturlandskap med bevarandevärde Naturvårdsprogram!(!(!( 0 0,5 1 1,5 2 2,5 Km Karta D. Illusterar de natur- och kulturvärden som finns inom förstudieområdet. Fotnot: Aktuella kulturminnen/kulturlämningar har efter okulär bedömning på karta (Fornsök), bedömts ligga så långt från studerat objekt (väg 708) att de inte anses orsaka tillståndsprövningar enligt kulturminneslagen (KML). 27

Trafikverket, 871 24 Härnösand. Besöksadress: Nattviksgatan 8 Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se 28