Den traumatiska kärlskadan laga eller ligera? Per Örtenwall SU/Sahlgrenska

Relevanta dokument
Ortopedi vid multitrauma T11. Albert Christersson

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg

ULTRALJUD ANGIOGRAFITEKNIK INDIKATIONER ANGIOGRAFITEKNIK. CT-angiografi. CT-angiografi. Angiografi och perifer kärlintervention. Fördelar.

Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:.

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Traumatologi Pelle Gustafson Trauma / Tumörsektionen Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Del 6_7 sidor_19 poäng

Del 6_10 sidor_17 poäng

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

Thoraxtrauma. Ilja Laesser. Specialistläkare Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

Del 5 kirurgi. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 10p

Thoraxtrauma. Ilja Laesser. Specialistläkare Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Röntgen vid trauma Gäller för: Region Kronoberg

Del sidor. 16,5 poäng

Säker traumavård självvärderingsformulär

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL

Traumatologi. - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson. Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Tryck-Volym Kurva. Disposition. Skalltrauma. Per Enblad. Uppsala. Traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p

Guide för akuta radiologiska undersökningar - tillgänglighet och indikatorer

Månadens fall April 2015

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL. Situation / Skademekanism: Bakgrund: Aktuellt: Rekommendation / larmnivå

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö

Enhetligt triagesystem vid Allvarlig händelse

TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping

Del sidor 33 poäng

Del 1. Totalt 19p. Vad är blir din första åtgärd? (2 p) Sidan 1 av 8

Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset

Del sidor. 17 poäng

Damage Control Kirurgi- -har något ändrats?

Tertiary Trauma Survey (TTS)

[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33

TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE. Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fredrik Huss Brännskadecentrum Plastikkir klin Akademiska sjukhuset. Brännskador

AKUT HANDKIRURGI. Max Bergkvist Hand och plastikkirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Abdominal Aorta Aneurysm (AAA)

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7

Fråga 1. Vilken undersökningsmetod använder man när man screenar för AAA? (1p)

Giltig t.om Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov Kursansvarig: Per Odencrants

Komplikationer vid PCI. Dr. Berglind Libungan

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Underbensfraktur. Innehållsförtäckning

Traumaomhändertagande

Vaskulära interventioner

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Damage Control Orthopaedics (DCO)

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

Aortadissektion - patofysiologi

Karotisstenoser 30/1-13

Enligt sjukhusets standardprocedur genomförs trauma-ct. Du frågar med tanke på patientens bröstsmärtor särskilt efter traumatisk aortadissektion.

UL-protokoll för STOP Leg Clots

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Thoraxundersökningar i intensivvård

Studentinstruktion Kirurgistation nr 1 (11 min)

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - smärta

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

Akut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ

Kärlkirurgisk utredning och behandling

Faktaägare: Robert Szepesvari, Överläkare kirurgkliniken Växjö Anders Lindgaard Andersen, Överläkare anestesikliniken Växjö

Ileus Lars Börjesson

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE PYROGEN Ångsteriliserad Får ej användas om förpackningen har öppnats eller

Publicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 1

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR Smärta

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)

Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Thoraxtrauma. Rickard Lindblom ST-läkare thoraxkirurgi Thoraxkliniken Akademiska sjukhuset

För att få respektive betyg krävs: Godkänd 23 Poäng, Väl Godkänd 28 Poäng.

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR

Transkript:

Den traumatiska kärlskadan laga eller ligera? Per Örtenwall SU/Sahlgrenska

Disposition Allmänt om kärlskador Allmänt om kärlkirurgiska principer Specifika skador i olika kärlområden

Kärlskador Kan uppstå av antingen stumt eller penetrerande våld Typerna av kärlskada varierar beroende på skademekanismen Konsekvenserna beror på lokalisationen

Vissa kräver behandling, andra inte Olika typer av kärlskador; Kontusion Punktion Laceration Avslitning Intimaruptur A-V fistlar (Spasm)

Kärlskadans patofysiologi

Följder av kärlskada Blodförlust Död Invaliditet Ischemi Compartment syndrom Vävnadsnekros Amputation

Sanning # 1 Det är alltid bättre med en levande invalid, än ett lik med alla extremiteter i behåll! Sensmoral: Stoppa blödning går alltid före att rekonstruera blodflöde

Beslutsfattande

När saker tjorvar till sig

Uppdelning på anatomisk nivå Extremiteter Bukkärl (ej organ) Thoracala kärl Supraaortala kärl Halskärl

Kärlskador på extremiteterna

Risk: missad eller fördröjd behandling av ischemi

Kliniska fynd Beroende på lokalisation, skadetyp och omfattning Brukar klassiskt delas in i 'hårda' och mjuka' symtom

Åtgärder på akutrummet Kontrollera/komprimera yttre blödning Ge volym Täck sår Reponera och immobilisera frakturer Omvärdera

Yttre blödningskontroll

Bedömning Hard signs Bortfall/försvagning av pulsar Kliniska tecken på ischemi Pulserande eller expanderande hematom/blödning Blåsljud Soft signs Sår i närheten av större kärl Hematom Nervskada Prehospital blödning

Beslut Hard signs till op utan att passera gå (=angio) Soft signs tid att utreda

Trubbigt våld och perifer kärlskada Ofta förenat med frakturer och mjukdelsskador Diagnosen fördröjs ofta

Resultat Nivå och typ av kärlskada Kollateralcirkulation Shock/hypotension Associerade mjukdels- och skelettskador (crush injury) Ischemi-tid Andra samtidiga sjukdomar

Handläggning Patienter som uppvisar något av fynden rubricerade som hårda tecken kräver omedelbar intervention* utan ytterligare undersökningar Diagnostisk angiografi kan vara aktuell för att verifiera och kartlägga kärlskada i de fall man är osäker. (Obs värdet av CT-angio) Värdet av Ultraljudsundersökning vid misstänkt kärlskada är omtvistat * kirurgisk eller interventionell radiologi

När amputera? Andra högre prioriterade skador? Nervfunktion? Skelett och mjukdelsskador? Ålder/rehabpotential?

Bilddiagnostik Slätröntgen Kartlägger frakturer i anslutning till kärlskadan. Kärldoppler Mätning av ABI skärper (vid tevksamhet) diagnostiken avseende distal ischemi.

Doppler

Angiografi Lokalisation Typ av skada Kartlägger proximal och distal kärlbädd Ökande terapeutiska möjligheter Kräver interventionell radiolog i jourlinje

Angio (Pre- eller) perop

Kärlrekonstruktion Friläggning och kontroll av kärlen proximalt och distalt om skadan. Debridering av sårhåla och fixation av skelett. Möjligheter : Enkel sutur Ven patch Resektion med end-to-end anastomos By-pass med end-to-side anastomos

Graft Kontralaterala v. saphena magna är det ideala graftet (op-sköt!) Syntet-graft andrahandsval om venen dålig eller bilaterala skador

Kärlkirurgiska principer Proximal kontroll Distal kontroll Exploration av skadan Shunt? Peroperativ angiografi Antikoagulation

Ischemi och stora mjukdelsskador Kräver multidisciplinärt omhändertagande ihop med ortopeder och plastikkirurger Om ischemin tillåts fortgå mer än 6 timmar brukar resultatet inte bli bra Temporära shuntar kan användas för att korta ischemitiden i avsikt att göra temporär fixation av frakturerna

Shunt

Shuntar

Pålningsskador

Spasm = Clot Vascular trauma

Komplikationer Compartmentsyndrom Rhabdomyolysis Trombos Blödning Infektion

AV-fistel Vanligen flera veckor efter skadan Svullen extremitet med stasade ytliga vener Blåsljud Diagnos kan säkerställas med angiografi AV-fistel kan delas och skadorna på artär och ven rekonstrueras Interponat av mjukdelar mellan kärlen

Kärlskador i buken Vanligt vid multitrauma Trubbigt eller penetrerande Chock laparotomi!!! Kan vara tekniskt krävande Kombinerad abdominellt/thoracalt angrepp Retroperitoneal skada

Panik på op

Alla kärl går att ligera, utom V porta A mesenterica sup

Stora bukkärl

Suprarenala aortakärl

Stora bukkärl

Infrarenala aortakärl

Cavaskador: Cattel-Brasch

Kärlskador i thorax Multitrauma Frakurer på I III revbenet Supra-aortala kärl Vener Descenderande aorta

Klassiska Thoracala aortarupturen Stentgraft! Lågtryck i väntan på åtgärd!!!

HARPUNSKADA 040410 kl 04:45 23-årig man införs till sjukhuset 35 min efter att ha skjutits med harpun i övre delen av thorax framsida. Ångestfylld, klagar över svår smärta från skadeområdet.

På akutrummet 04:45 BT 95/70 mm Hg Puls 110 Svårt att höra hjärtljuden AF 20 Nedsatt andningsljud vä sida. GCS 13/RLS 2. Pulsoximetri 80%

Åtgärder O2 Nål + 2 liter vätska (BT 110/80 mm Hg) Thoraxdrän vä 04 :48 Lungfrontal 04:52

Thoraxdrän 400 ml blod POX 80% Fortfarande ångestfylld and diaphoretic. Ytterligare ett thoraxdrän 05:03 POX 80% Ny lungfrontal 05:05

Utspända halsvener Dåliga hjärtljud

Beslut om op med ACB Går till thoraxop 05:15

Sternotomi 07:13!! Kanylering av aorta ascendens och hö förmak, ECC utan aortaavstängning, temperatur 20 C Sutur av aorta ascendens ECC tid 87 min heparin 350 IE/kg. Till thorax-iva 09:40 Trauma-CT 10:47

postop CT thorax 6 dagar

Reop: Sternotomi 040417 Op pseudoaneurysm arcus aorta ECC tid 25 min heparin 350IE/kg.

Utskrivs 040422

Halskärl

Penetrerande halsskador Halsen - tätt mellan vitala strukturer Före WWII konservativ terapi - 15% mortalitet. Efter WWII obligatorisk exploration - 50% negativa operationer. SELEKTION??

Penetrerande halsskador Snabb kontroll av luftvägen dvs Tidig intubation (Airway control= Patient control)! Beredskap åstadkomma kirurgisk luftväg! Ingen V-sond innan intubation! Inga försök till sondering eller exploration i lokal-anestesi!

Zon-indelning; Penetrerande skador Zon I från claviklarna till cricoidea-brosket Zon II mellan cricoidea och angulus mandibulae Zon III från angulus till skallbasen Truncus, subclavia, carotis Carotis, vertebralis, jugularis Distala delar av carotis interna och vertebralis, jugularis

Terapi; Penetrerande skador Exploration - instabil patient eller hard signs Zon II Selektiv - förutsätter stabil patient angiografi (Zon I/III) esophagoscopi + kontraströntgen laryngoscopi + bronkoscopi

Kirurgisk exploration; snittföring Zon II utefter sternocleidomastoideus framkant Zon I ur-akut - sternotomi med supraclavikulär förlängning halv-akut - beroende på skadelokalisation Zon III som Zon II + ev dislokation av mandibeln

Penetrerande skador; Sammanfattning Initiala åtgärden är att skaffa kontroll över luftvägen. Patientens cirkulationsstatus och vilken zon skadan sitter i avgör taktiken Vid skador i thoracic inlet (Zon I) kan det vara svårt att få adekvat tillgång - (Sternotomi med supraclaviculär förlängning och resektion av mellersta/mediala delen av clavikeln)

Kärlskador; Trubbigt våld Ovanligt De flesta patienter med skador på carotis har initialt inga neurologiska symptom eller yttre tecken på kärlskador (intima-skada). Trafikolyckor (bältesskada) Misstänksamhet!!

Kirurgisk taktik - öppna kärlskador Digital kompression (luftemboli-risk) Proximal och distal kontroll Heparin om ej andra skador kontraindicerar Sällan behov av shunt (spec ej vid proximala skador) Carotis: Inget/måttliga neurologiska bortfall - rekonstruktion Carotis: Svårt neurologiskt bortfall (=coma) - ligatur V. Jugularis - går att ligera om ej enkelt att rekonstruera Zon III - packa/ballongkateter om svårt få distal kontroll

Frontalkollision mamman

Dotter Baksäte hö Bältad Div skador, men har vä-sidig svaghet trots normal skalldator

Kärlskador; Trubbigt våld CAROTIS Kontroversiellt Rekonstruera alla skador om ej patienten har grava neurologiska bortfall (coma) VERTEBRALIS ligatur, embolisering, rekonstruktion svår komma åt

Trubbigt våld; Sammanfattning Hemipares i kombination med normal skall-dator är carotisskada tills motsatsen är bevisad. Hälften av carotisskadorna har inga yttre tecken till halsskada. De flesta får symptom efter ett fritt intervall.