Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 313 Norra Åsgård

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 313 Norra Åsgård

Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 4 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 5 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 6 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 8 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 9 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik... 10 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 11 9 Nyckeltal... 12 Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(12)

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Enligt Skolverkets rekommendationer bedriver vi systematiskt kvalitetsarbete genom att planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Detta gör vi på följande sätt. Vi har haft tre planeringsdagar, en vid terminsstarten i höstas och två på vårterminen. Vi har personalmöte en gång i månaden. Under läsårets gång har vi haft handledning en timme varannan vecka. Alla avdelningar och tvärgrupper har skrivit utvärderingar över sin verksamhet vid terminernas slut. Dessa, tillsammans med kundenkäten, självvärderingen och samlad information på Schoolsoft har legat till grund för detta kvalitetsdokument. Förskolans likabehandlingsplan upprättas årligen och blir därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har husmöte en gång i veckan för att skaffa oss en gemensam bild över hur läget på förskolan ser ut inför den kommande veckan. Större gemensamma aktiviteter planeras också vid dessa tillfällen. Under höstterminen och första halvan av vårterminen har avdelningarna haft varsin reflektionstimme per vecka. Andra halvan av vårterminen har äldrebarnsavdelningarna haft 90 minuters reflektionstid varannan vecka per avdelning och yngrebarnsavdelningen har haft en timmes reflektionstid varje vecka. Vi erbjuder alla föräldrar utvecklingssamtal för sitt barn vid ett tillfälle per termin. Vid behov eller efterfrågan kan fler samtal erbjudas. Kompetensutveckling är viktig för att göra all personal medveten om att man ständigt kan vidareutvecklas och bli bättre inom sin yrkesroll. Vi har deltagit på flera olika föreläsningar under året, bl a "Utmaningar i förskolan", Första hjälpen, teckenstöd, giftfri förskola och utbildning vid autismcenter och i IKT och pedagogisk dokumentation. Med hjälp av Lotusdiagrammet har det blivit lättare för pedagoger att synliggöra för barn och föräldrar att aktiviteter kan involvera fler pedagogiska områden än bara ett som är det huvudsakliga temat. Dessa Lotusdiagram används också vid utvärderingar. Analys Som det ser ut idag arbetar några pedagoger deltid och det är svårt att avsätta tillräcklig tid för reflektion och planering. För att kunna fördjupa sig och utvecklas ännu mer i sin yrkesroll, skulle det behövas mer tid för reflektion, alltså uppföljning, utvärdering och analys av vårt utförda arbete. Det är mycket som ska utvärderas och vi måste bli bättre på att utvärdera kontinuerligt och inte, som i dagsläget när det främst sker i samband med terminsutvärderingarna. Vi utvärderar och gör pedagogiska dokumentationer tillsammans med barnen för att öka deras inflytande över sitt eget lärande samt synliggöra sin metakognition. Att vi har fått möjlighet att ha handledningstillfällen regelbundet under året har varit en stor förmån. Det har varit bra att vi kontinuerligt har haft handledningstillfällen där det har funnits möjlighet att samtala och handleda varandra. Vi hade ett mål om att vi skulle bli bättre på att reflektera över verksamheten kontinuerligt tillsammans med barnen. Detta har inte fungerat så bra som vi ville då det har varit svårt att ta sig tid till att gå undan med några barn och reflektera. Eftersom vi Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(12)

har många barn i behov av särskilt stöd kan det vara svårt att gå iväg med några få barn. De pedagoger som är kvar räcker då inte alltid till för de barn som är kvar i barngruppen. Vi behöver bli bättre på att ta oss tid till att utvärdera och reflektera våra arbetstillfällen så snart vi kan efter att de har ägt rum och att göra detta tillsammans med barnen. Pedagogerna efterfrågar mer planerings- och reflektionstid. Försöket med 1,5 timmes planeringstid varannan vecka per avdelning har inte fallit så väl ut som vi hoppades. Vi behöver gemensam tid varje vecka för planering och reflektion. Vi ska bli bättre på att ha regelbundna pedagogmöten med pedagoger från alla avdelningar och med förskolechefen. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi ser vår förskola som en öppen förskola som anpassar verksamheten för alla barn oavsett hur de individuella förutsättningarna och behoven ser ut. För de yngsta barnen och barn med annat förstaspråk använder vi ett tydligare kroppsspråk, teckenstöd samt fler bilder som kommunikationshjälpmedel. Vi har ett nära samarbete med föräldrar och tillsammans utarbetar vi en plan för just deras barn. Vi har möjlighet att söka tilläggsbelopp från kommunen för de barn som behöver särskilt stöd. Vi har tillgång till resursstöd och handledning från kommunens skoldatatek, habiliteringens och autismcenters olika specialister samt logopeder från talkliniken. Vi deltar i utbildningar, föreläsningar och nätverksträffar och vi delger varandra våra nya kunskaper. Alla barn är olika, och är ändå lika mycket värda. Detta uppmärksammar vi barnen på genom att ha ett demokratiskt arbetssätt där vi exempelvis övar på turtagning och låter barnen vara med och bestämma aktiviteter m m. Vi arbetar mycket med gemenskapen i gruppen och att alla ska känna tillhörighet. Vi har upprättat en likabehandlingsplan som ständigt ska finnas med och vara levande i verksamheten. Det finns en rullstolsanpassad toalett på förskolan, och vi kan se att den kan komma att behövas på sikt. Vi har inga trappor inne i huset, vilket gör att det går att köra rullstol, rullator och andra gånghjälpmedel utan problem. Däremot är det trappsteg in till avdelningsentréerna. Huvudentrén har inget trappsteg. Analys av era insatser under året Genom att utarbeta och upprätta likabehandlingsplanen har vi möjlighet att diskutera hur vi motverkar kränkande behandling bland barn och personal. Pedagogerna har blivit mer medvetna om barnens språksvårigheter och har blivit bättre på att anpassa samlingar och andra aktiviteter efter barnens behov. Dock har vi inte riktigt lyckats ta oss tid till detta arbete så mycket som vi skulle vilja. Vi har under året använt oss av olika resurspersoner och vi är mycket nöjda med det samarbetet. Det ger oss bekräftelse i vårt arbete och verktyg att arbeta vidare med. Kommunikation med föräldrar som inte pratar svenska eller engelska har förbättrats Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(12)

under året då vi har fått tillgång till tolk, vilket har underlättat kommunikationen mellan förskola och hem. Eftersom vi har många barn i behov av särskilt stöd blir det stressigt när handlingsplaner och utvärderingar ska skrivas. Vi behöver se över våra rutiner kring detta. Språkgrupperna ska bli mer kontinuerliga och inte bara ske ibland. Vi bör utnyttja de resurser vi har och ha gemensamma språkövningar. Pedagogerna behöver också stöd för och verktyg för barn som inte pratar svenska, utarbeta egna dokument utifrån kommunens riktlinjer om mottagande av flyktingbarn. Vi har flera barn om har behov av särskilt utformad miljö på grund av sina olika hjälpmedel vilket ställer högre krav på miljön och pedagogerna. Vi behöver ramper till entréerna för att utöka dessa barns självständighet. Vi ska föra in dokumentation kring handlingsplanerna för barn i behov av särskilt stöd i vårt årshjul. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Alla barn har en egen pärm där deras intressen och arbeten dokumenteras. Det kan vara barnens tankar och idéer, bilder när det håller på med en process samt resultatet av den. Vi har individuellt anpassade intervjuer/samtal med barnen för att få veta hur barnen tänker. Ibland är det bestämda frågor, som hur de trivs på förskolan, och ibland kan det vara en konversation. Vi dokumenterar vår verksamhet på Schoolsoft på ett tillgängligt sätt, bland annat med bilder. Vi har också ett Instagramkonto där vi visar vår verksamhet. Vi deltog i utställningen på Djursholms bibliotek i samband med Barnens vecka. Varje termin erbjuds föräldrarna ett utvecklingssamtal kring sitt barn. De får berätta om sitt barns styrkor och utvecklingsbehov. Tillsammans skriver vi en utvecklingsplan för barnet. Vid behov erbjuder vi föräldrar ytterligare samtal. Genom observationer kan vi få syn på barnens behov och intressen. Detta görs antingen genom anteckningar eller genom filminspelning. Nackdelen med anteckningar är att det enda som finns att ta del av efteråt är det som observatören la märke till vid situationen. När vi filmar får vi med hela situationen, även pedagogernas agerande, för att sedan kunna reflektera om vad och varför det blev som det blev. Vi är noga med att fråga barnen om vi får filma dem och vi gör dem medvetna om när de blir filmade och självklart visar vi barnen vad som filmats för att respektera deras integritet och identitet. Föräldrarna upplever att vi till 93 % dokumenterar sitt barns utveckling och lärande, föregående år var siffran 88 %. Pedagoger upplever att de till 100 % dokumenterar barnens utveckling och lärande. Föregående år var siffran 92 %. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(12)

Analys Barnen tittar ofta i sina pärmar. I dagens läge är de delvis delaktiga i valet av verk till sina pärmar. När pedagogerna samtalar med barnen visar det sig att barnen är medvetna om sitt lärande och kan sätta ord på vad de gör. Vissa barn kan formulera vad de vill lära sig och hur de ska göra detta. Vi har lärt oss att barnens delaktighet i processen höjer barnens motivation till att delta. De föräldrar som går in på Schoolsoft och Instagram är nöjda över informationen som vi delger där. Dock är det många föräldrar som bara läser på Schoolsoft och Instagram vid enstaka tillfällen. Föräldrar är nöjda med utvecklingssamtalen och tycker att de får en tydlig information om sitt barns utveckling. Vi känner att vi inte har tagit oss tid att ta del av aktuell forskning inom området pedagogisk dokumentation. Intresset finns och vi har inte prioriterat tid till det. Enkäten signalerar att vi är på rätt väg när det gäller pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande. Pedagogerna behöver diskutera och bestämma tillsammans vad som ska dokumenteras, varför och hur. Alla pedagoger på förskolan behöver lära sig nya, enkla sätt att dokumentera barns utveckling och lärande, t ex med hjälp av enkla verktyg som Förskoleappen eller liknande verktyg. Vi behöver ta oss tid för gemensamma diskussioner, utvärdering och analys av goda idéer för att kunna utveckla och förbättra oss. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Pedagogerna är förebilder för barnen, detta gäller språket i allra högsta grad. Vi talar tydligt och artikulerat och använder språket på ett korrekt sätt. I samtal ges barnen tid att uttrycka sig, samtidigt som pedagogerna lyssnar och bekräftar barnen, sätter ord på barnens känslor. Pedagogerna hjälper barnen att benämna olika saker som vi möter i vår vardag. Vi pratar om berättelser och händelser ur barnens och pedagogernas vardag. Vi leker språklekar- och samarbetsutvecklande lekar, använder tecken som stöd, TAKK, och även kroppsspråk på annat sätt, som STOPP-handen. Högläsning sker aktivt på alla avdelningar. Vi stärker vikten av barns delaktighet bland annat genom att de får välja vilka sagor de vill höra och i mån av tid, diskuteras sagorna där pedagogerna ställer kunskapsutvecklande frågor rörande innehållet i boken. Bokdiskussioner sker i samspel med de andra barnen och pedagogerna. Pedagogerna ser att barnen ofta sätter sig själva med en bok att bläddra i. Vid utvecklingssamtalen uppmuntrar vi även föräldrarna att läsa för sina barn och också att samtala med dem. Alla avdelningar sjunger mycket sånger och en gång i veckan har vi en stor gemensam sångsamling. Under dessa samlingar turas avdelningarna om att vara ansvariga och barnen får vara delaktiga genom att välja sånger. Vi sjunger födelsedagssången, Imse, vimse spindel, Broder Jakob och andra sånger på olika språk, exempelvis finska, franska och norska. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(12)

Vi har också använt lärplattan och använt appar som är kopplade till språket på olika sätt. Barnen har fått lyssna på ljudsagor och ljudböcker med hjälp av appen Boksnoken. I appen Book Creator har barnen fått möjlighet att skapa digitala böcker där de fått träna på att berätta och skriva. De har ritat bilder till sina böcker och sedan berättat sin saga för de andra barnen. Vi har analyserat bilder och texter från böcker och filmer med hjälp av appen Läsfixarna. Pedagogerna analyserar texten tillsammans med barnen och tränar på läsförståelse. Vi ljudar och leker med bokstäver, ramsar och tramsar, berättar och återberättar. Barnens namn finns skrivna på hyllor och lådor för att öka deras medvetenhet om bokstäver och lära sig känna sin bokstav och sitt namn. Vi upplever att barnen har ett stort intresse och nyfikenhet för läsning och skriftspråk. Föräldrar upplever att vi stimulerar och utvecklar barnens språkliga förmåga till 90 %, föregående år var siffran 93 %. Pedagogerna upplever att de stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga till 100 %, föregående år var siffran 92 %. Analys Pedagogerna på förskolan gör många övningar och aktiviteter för att stärka barnens språk och språkutveckling. Vi har uppmärksammat vissa barns dalande språkkurva. Vi försöker motverka detta genom att ha språkliga aktiviteter med barnen på många olika sätt. Vid de pedagogiska måltiderna får barnen många möjligheter till samtal. Det är en bra stund för barn i behov av särskilt stöd som behöver extra träning i sin språkutveckling och även för alla andra barn. Då finns det tillfällen för ordlekar, t ex Gissa djuret. Språket är en naturlig del i förskolans verksamhet som alla pedagoger arbetar med regelbundet. Det är inte alltid föräldrar förstår eller blir informerade om just det arbetet då det är många andra, nya, områden som vi informerar om. Det kan var en förklaring till glappet mellan föräldrar och pedagoger i enkäten. Vi ska benämna mer material med både text och bilder, t ex lego, duplo, klossar och pennor. Vi ska ordna gemensamma språkgrupper för barn med liknande behov. Vi vill utöka användandet av Boksnoken så att vi kan använda den på alla avdelningar. Det vore bra om fler pedagoger fick kunskap i TAKK så det blir levande på hela förskolan. Vi behöver ett bättre verktyg för att informera föräldrarna om vårt arbete med språket, t ex Förskoleappen. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(12)

5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande På förskolan finns pussel, bygg- och konstruktionsmaterial, som tåg- och kulbanor, klossar och olika slags lego på alla avdelningar. Vi har också flask-bowling, våg, former och sorteringsmaterial som är roliga material som främjar det matematiska tänkandet. Detta stimulerar och utvecklar inte bara barnens matematiska tänkande, utan också många gånger deras förmåga att kunna samarbeta. Vi använder matematiska begrepp, metoder och resonemang i vardagen. Exempelvis pratar vi om hel, halv och fjärdedel när vi delar frukt och smörgåsar och i vilken ordning man klär på sig kläderna. Vi använder prepositioner som över/under, framför/bakom m m. Vi benämner antal och barnen deltar flitigt i att räkna antal, både i inne- och utemiljön. Vi utmanar barnen i olika slags aktiviteter där matematik är en del av innehållet. Exempelvis i rörelse, sång-, finger- och musiklekar. Naturvetenskapliga experiment, dramalekar och kreativt skapande är andra aktiviteter som utmanar barnens matematiska tänkande. T ex blandar vi Play-dohlera tillsammans och räknar ingredienserna. Genom att erbjuda material för att lägga pärlplattor och göra pärlhalsband utvecklar barnen sin förmåga att se, lägga och upptäcka mönster. Vi har haft matematiksamlingar under året. Barnen hjälper till att lösa matematiska problem, t ex att bygga ett torn med samma antal duploklossar som det är barn på samlingen. Barnen får också jämföra längden på sina namn och samtal kring vilka namn som innehåller vilka bokstäver, exempelvis: hur många barn har bokstaven A i sitt namn? Vi har dukvärdar som dukar bordet till lunchen. Då utmanas de att räkna hur många tallrikar, glas och bestick som behövs på borden. Som plus i kanten på detta matematiska inslag får barnen känna sig "stora" och välbehövliga, vilket det uppskattar mycket. Vi har också använt lärplattan och börjat med QR-koder och programmering. Utomhus har vi matematik framförallt vid utflykter till skogen där vi t ex arbetar med antal, storlek, parbildning, längd och tyngd. Vi jämför längden på pinnar, sorterar i storleksordning och barnen har fått olika uppdrag som att t ex hitta något hårt och något mjukt i skogen. På det här sättet har vi flyttat ut läranderummet till naturen. De äldsta barnen har besökt Naturens Hus där temat var Naturlig matematik. De fick öva på taluppfattning, kvadrater, rektanglar och multiplikation. Föräldrarna upplever att vi till 87 % stimulerar och utvecklar barnens förmåga i matematisk tänkande, föregående år var siffran 88 %. Pedagogerna upplever att de stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande till 100 %, samma siffra förra året. Analys En styrka med vår pedagogiska verksamhet är att vi genomgående använder matematiska begrepp och metoder i vardagen. Pedagogerna upplever det också som att Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(12)

de har blivit bättre på att synliggöra matematik som ämne, både för sig själva, men också för barnen och föräldrarna. Pedagogerna upplever det också som att de utmanar barnen inom det matematiska ämnesområdet genom nya idéer, uppgifter eller problemlösningar bland annat genom matematiksamlingarna och andra matematiska aktiviteter. För att behålla det matematikintresse som skapats hos barnen behöver de utmanas ytterligare, exempelvis genom introduktion av nytt material och nya tekniker. Det är också viktigt att pedagogerna fortsätter vara intresserade samt att det finns en vilja att lära sig mer och vidareutvecklas. Sett ur ett genusperspektiv upplever vi det som att alla barn får samma lärandemöjligheter oavsett kön, språkkunskaper eller social bakgrund. Föräldrarnas upplevelse hur vi stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande är lägre än pedagogernas. Återigen tror jag det handlar om möjligheten till att ge och få information. Schoolsoft, trots den nya appen med en log som kan publicera bilder, är krånglig för både pedagoger och föräldrar. Ett nytt, enklare verktyg behövs på alla plan. Vi behöver se över det matematiska material och komplettera det. Vi behöver också öka barnens delaktighet i valet av lekmaterial. Vi ska vara tydligare i fortsättningen med att benämna aktiviteter som stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande med ordet matematik, både på Schoolsoft och Instagram samt i samtal med föräldrar och i den pedagogiska dokumentationen. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har trådlös uppkoppling och färgskrivare kopplad till det. Alla avdelningar har en bärbar dator som används av pedagogerna till planering, dokumentation m m. Dessutom finns det en stationär dator i personalrummet som används av kokerskan och andra vid behov. Äldrebarnsavdelningarna har två lärplattor var och yngrebarnsavdelningen en lärplatta, samtliga har trådlös uppkoppling. Alla avdelningar har numera även smarta telefoner. Lärplattorna används som verktyg för pedagogisk dokumentation, t ex har barnen skapat egna sagor i appen Book creator. Lärplattan används för att forska om olika ämnen tillsammans med barnen och för att lyssna på ljudböcker vid vilorna på de olika avdelningarna. Vi spelar också upp sånger och "låtar" på lärplattorna, vilket är populärt bland barnen. Kunskapsutvecklande och pedagogiska spel och appar används både enskilt av barnen och i grupp. Lärplattorna används också för att snabbt kommunicera med föräldrarna via Schoolsoft och/eller mail. Vi har högtalare som kan kopplas till datorer och lärplattor. Dessa används exempelvis för att spela musik när barnen vill dansa, på sagovilan eller vid filmvisning. Vi har också en projektor som används av alla avdelningar. T ex för att titta på något lärorikt och roligt från UR och till att skapa nya miljöer. Under vårterminen har de yngre barnen fått uppleva ett akvarium tredimensionellt genom att projicera film på ett lakan som rör sig. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 9(12)

Analys Pedagogerna på förskolan har blandad kunskapsnivå om digitala lärverktyg och under året har vi inspirerat och hjälpt varandra att utvecklas vilket har gjort att alla pedagoger vågar, vill och kan använda dessa verktyg i verksamheten. Nya appar har använts och appen Boksnok har visat sig vara mycket uppskattad av barnen. Det har uppstått många interaktiva diskussioner mellan barn och pedagoger om böckerna de lyssnat på. Vi använder projektorn allt mer, exempelvis vid filmvisning, 3D-upplevelser (akvarium, köra bil, åka berg- och dalbana) och i samspel med barnen (spela spel etc). Eftersom vi använder projektorn alltmer och regelbundet ser vi ett behov av att komplettera med fasta projektorer och filmduk på alla avdelningar. I och med att hela världen blir alltmer digitaliserad är det också viktigt att barnen får ta del av, lära sig utforska och upptäcka de digitala läromedel och den moderna tekniken som förskolan har att tillgå. Det är också ett enkelt och smidigt lär- och hjälpmedel i verksamheten för pedagoger att samla in kunskap på tillsammans med barnen. Vi använder lärplattorna i pedagogiskt syfte för att stödja förskolans uppdrag. vi har börjat använda appar där barnen får programmera. Detta utvecklar deras logiska tänkande, problemlösning, samspel, matematik, naturkunskap och teknik samt språk. Pedagogerna skulle vilja utöka de digitala verktygen med ett ljusbord/overheadprojektor som man på ett roligt och kreativt sätt kan undersöka och utforska olika material från exempelvis skogsutflykten eller andra naturmaterial. Vi skulle också kunna låta barnen upptäcka nya dimensioner av andra föremål genom att projicera dem på väggen. Vi ser gärna fler utbildningstillfällen inom lärplattor och pedagogisk dokumentation, riktade till flera olika kunskapsnivåer. Med rätt utbildning kan vi lättare låta barnen se sin egen metakognition, samt lära barnen använda teknik i sin utbildning. Vi behöver också kunskap och tips på appar för att kunna lyssna på sånger och sagor på olika språk. På så sätt skulle vi bättre kunna möta mångfalden som finns i våra grupper. Vi skulle också behöva utöka antalet lärplattor så att varje pedagog har sin egen lärplatta, för att underlätta dokumentation av varje enskilt barns lärande. De bärbara datorerna är gamla och trötta, detta har blivit mer märkbart när vi använder lärplattor och smarta telefoner som är snabba. Vi behöver ett helhetstänkande med synkroniserade verktyg och gemensam support. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet På förskolan finns bygg- och konstruktionsmaterial, som tåg- och kulbanor, klossar och olika slags lego tillgängligt för barnen på alla avdelningar. Vi använder naturvetenskapliga experiment som utmanar barnens kreativa skapande, exempelvis har barnen fått uppleva kemiska processer genom att bygga vulkaner som fått vulkanutbrott. Vi har byggt en egen lavalampa och gjort isexperiment där utmaningen var att befria en Babblare från isen. Barnen har upplevt och lärt sig om biologi under våra skogsutflykter och besök i hästhagen. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 10(12)

Teknik har barnen arbetat med när de byggt olika konstruktioner med lego, vatten och sand, snö och pinnar m m. Vi har även använt oss av lärplattor där barnen lärt sig programmera i programmet Bee-bot och vi har även undersökt hur ett hologram skapas. Barnen har fått lära sig om den fysikaliska effekten av statisk elektricitet genom att gnugga en ballong mot huvudet och få pappersbitar att fastna på ballongen. De äldsta barnen har också varit på Naturen hus och lärt sig om olika stenar. Föräldrarna upplever att vi till 80 % stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik, det finns ingen siffra från föregående år. Pedagogerna upplever att de till 100 % stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Samma siffra föregående år. Analys Barnen har fått uppleva mycket naturvetenskap i sin vardag genom att de spenderar mycket tid utomhus. Fler pedagoger börjar få upp ögongen för teknikens möjligheter i den pedagogiska verksamheten men vi upplever att det fortfarande finns osäkerhet bland vissa. Det finns även osäkerhet hos några pedagoger i det naturvetenskapliga ämnet, trots detta upplever de till 100 % att stimulerar och utvecklar barnens intresse för dessa ämnen. Vi upplever att barnen är nyfikna kring det naturvetenskapliga ämnet vilket de visar genom glädjen över att få göra experiment. Barnens intresse för teknik varierar. Vi upplever att vi skulle behöva bli bättre på att följa upp aktiviteterna och tillsammans med barnen utveckla dessa vidare. Ett mål är att få alla pedagoger att känna sig trygga i arbetet med naturvetenskap och teknik. Detta kan vi uppnå genom att tillsammans ta oss tid till att reflektera kring vad naturvetenskap är samt att de pedagoger som känner att de ha kunskap om ämnet delar med sig till de andra. Vi behöver bli bättre på att introducera och motivera alla barn till att upptäcka teknik. Vi ska se över hur vi använder NTA (Natur och teknik för alla). 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Andelen förskollärare ligger på ca 50 %. I och med Pärlans förskolas nedläggning fick Norra Åsgård glädjen att ta emot både barn och pedagoger därifrån, bland annat flera förskollärare. Vi har förskollärare på alla avdelningar, till hösten har vi två förskollärare på båda äldrebarnsavdelningarna och en på yngrebarnsavdelningen. Flera av förskollärarna har dessutom specialpedagogisk kompetens vilket är mycket användbart eftersom vi har flera barn i behov av särskilt stöd. Tre förskollärare har handledarutbildning och vi har haft två lärarstudenter under året. Jag har en försteförskollärare som delar sitt uppdrag med försteförskolläraren på Baduhild med att synliggöra verksamheten. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 11(12)

Analys Förskolan har under året arbetat med att "flytta ihop". Flera pedagoger och många barn och föräldrar samt förskolechefen från Pärlans förskola flyttade in på Norra Åsgårds förskola. Vi har under året processat våra kulturer, rutiner, traditioner och förhållningssätt. Jag hoppas och tror att vi nu hittat vårt nya gemensamma Norra Åsgård som står inför utmaningen att ta emot en ny stor barn- och föräldragrupp från Grindstugans förskola. Hela Djursholms kommundel stor inför stora utmaningar att tillräckligt många barn ska välja våra förskolor så att vi får de ekonomiska resurser som krävs för en hög kvalité. I detta arbete har försteförskolläraren sitt uppdrag att synliggöra verksamheten såväl internt, dvs för barn, föräldrar och pedagoger för att utveckla verksamheten, som externt, för att visa på vår goda verksamhet. / långsiktig lösning Vi ska fortsätta att synliggöra vår verksamhet och därmed också kunna rekrytera fler barn för att kunna ha en hög kvalité. 9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 KUNDENKÄT 2016 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 100 95 97 "Det är arbetsro i barngruppen" 85 72 100 Kommentarer och analys till nyckeltal Siffrorna visar på att nästan alla föräldrar upplever att det är tryggt på förskolan och alla (som svarat) upplever att det är arbetsro i verksamheten. Pedagogerna tycker till 100 % att de bidrar till trygghet och arbetsro. Eftersom det är mitt första år på Norra Åsgårds förskola kan jag inte utläsa skillnaden i arbetsro föregående år och i år. Det är dock glädjande att föräldrarna upplever arbetsro, vi har stora utmaningar på förskolan med många barn i behov av särskilt stöd som ibland kräver mycket uppmärksamhet och stöd. Re 313 Norra Åsgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 12(12)