Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Charlottenberg Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Charlottenbergs förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av tre avdelningar, två med barn 1-3 år och en avdelning med 4-5 åringar. På varje avdelning finns en grundbemanning på tre pedagoger. Det finns även en kock på förskolan. Profilering: Natur, matematik och idrott Nytt inriktningsmål 2013 I Danderyd ges varje barn i förskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.
Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande. Vi fotograferar, observerar barnen under planerade aktiviteter och vid barnens övriga aktiviteter. Vi sätter upp dokumentationen (bilder och teckningar) tillsammans med barnens alster så att pedagogerna, barnen och föräldrarna kan reflektera och diskutera arbetet tillsammans om vad vi gjort. Barnen har var sin portfolio, där vi sätter in bilder och alster av det barnen gör. Vi försöker låta barnen vara delaktiga i dokumentationen så mycket som möjlig. Målet är att alla barn ska vara delaktiga hela tiden i t ex valet av vilka bilder som ska finnas med i portfolion. Vi tycker oss märka att dokumentationerna på såväl väggar och i barnens portfolio leder till många samtal mellan såväl barnen och oss, som barnen emellan. Dokumentationen synliggör lärandet på ett tydligt sätt. Dokumentationen synliggör även om lärandet ligger på en utmanande nivå eller om den inte är utmanande nog. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi vill göra barnen mer delaktiga i vår dokumentation. Vi vill även bli bättre och snabbare på att synliggöra lärandet, både på väggarna och i portfolion. Vi vill bli bättre på att konkretisera våra mål för att kunna bli bättre på att se lärandet.
Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskriv kortfattat hur ni arbetar Vi har varje vecka något som vi kallar Läslandet. Vi leker här med bokstäverna, arbetar med ljud och stavelser och använder rim och ramsor. Barnen får varje vecka ta med sig något hemifrån på veckans bokstav. Här får föräldrarna en viktig roll i att hjälpa barnen hitta något hemma som de kan ha med sig till förskolan. Vi arbetar också med dold korrigering, vi upprepar det barnen säger på ett korrekt sätt. Vi har även språksamlingar där vi arbetar med rim och ramsor, prepositioner och sjunger med mera. Vi läser mycket böcker. Vi sjunger mycket. Vi samtalar mycket med barnen i de olika aktiviteterna och i de dagliga rutinerna. Vi använder även flanosagor, ibland på rim och är beskrivande. Vi ser att vi kan börja med svårare böcker (kapitelböcker) även för de som är lite yngre. Vi arbetar ofta i mindre grupper, så att vi kan stimulera barnens språkliga förmåga på ett mer tillfredsställande sätt, där alla barnen kommer till sin rätt. Vi märker att Läslandet har stor inverkan på barnen. Om ett barn har missat en bokstav, kan det tydligt märkas att detta barn inte alls har lika bra koll på den bokstaven och på bokstavsljudet. Vi ser att språksamlingarna är bra och omtyckta, då barnen gärna väljer att ha en språksamling. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi vill fortsätta dela in barngruppen i mindre grupper för att kunna anpassa innehållet till dem som ingår i den lilla gruppen. Vi vill bli bättre på att ta in litteratur från annan kultur och andra länder. Vi vill bli bättre på att ha mer språksamlingar med barnen med mer genomtänkt struktur och innehåll. Vi vill bli bättre på att tydliggöra och synliggöra för barn och föräldrar hur vi arbetar med språket och med barnens språkutveckling. Språkpåsar är något som vi kommer att använda oss av i samlingarna.
Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskriv kortfattat hur detta har gått till Vi räknar barnen och pedagogerna vi samlingen varje dag, vilka är här och vilka är lediga osv. Vi upptäcker former och mönster i vår miljö. Vi benämner lägesord och använder oss av jämförelseord. Vi arbetar mycket med matematiken i vardagen, dvs genom att synliggöra matematiken för barnen när vi är ute och går i trafiken eller när vi dukar. Vi använder oss av matematiska begrepp när vi samtalar med barnen t ex titta vilken lång pinne du har hittat, den är längre än Vi har även matematiksamlingar där vi arbetar med året och pratar om årstider, månader, veckodagar, tid och dagsschemat. Vi ser barnens lärande i leken, i samtal med varandra och med pedagogerna. De räknar och använder många matematiska begrepp i sina dialoger. Via dokumentationen ser vi att barnen lättare tar till sig av vad vi gjort. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Utveckla fler begrepp för barnen så som vikt, mängd och tid. Leta fler mönster i vår närhet. Vi vill ha fler matematiksamlingar för att strukturera upp vårt matematikarbete med barnen. Vi vill strukturera upp mer material och lekar till samlingen. Vi vill bli bättre på att dokumentera matematiken.
Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Beskriv kortfattat hur och ange konkreta exempel från verksamheten Vi använder oss av dator och pedagogiska datorspel tillsammans med barnen. Vi tycker att arbetet med modern teknik är viktig för barnen. Genom användandet av datorn märker vi att barnen utvecklar många olika färdigheter, såväl individuellt som tillsammans med andra. Datorn ger bra möjligheter till socialt samspel och uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra. Barnen tycker att det är roligt att arbeta med datorn och vi märker att de här har väldigt lätt att lära sig. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta använda dator i vårt arbete. Vi kommer att påbörja ett IT-projekt på förskolan, där vi kommer att mer konkret arbeta med tekniska medel tillsammans med barnen och där inköp/lån av olika digitala verktyg kommer att göras.
Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på förskolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Vi har planeringar, både individuellt och i arbetslaget varje vecka, där vi tydligt planerar upp våra aktiviteter och dagar med mål och syften. Vi följer upp dessa genom att diskutera, reflektera och utvärdera. Vi dokumenterar året genom olika dokument och utvärderingar. Vi har diskussionsgrupper där vi diskuterar verksamheten, Vi reviderar den gemensamma verksamhetsplanen och den pedagogiska planen kontinuerligt, Det samma gäller verksamhetsplanen på respektive avdelning. Genom detta arbetssätt blir det naturligt att reflektera, utvärdera och utveckla verksamheten. Vi märker att allt fungerar bättre om vi strukturerar upp dagen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi har gjort årshjul inom många olika områden. Dessa kommer vi att återgå till hela tiden och revidera och utveckla. Genom dessa kan vi se hur verksamheten ska anpassas för att utmana barnen och även det enskilda barnet. Vi ska bli bättre på att planera upp dagens olika moment tillsammans med barnen.
Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Utav ca 32 anställda pedagoger på S2H Förskolor har vi idag 16 förskollärare och tre under utbildning. Vi har minst en förskollärare per avdelning. Vi uppmuntrar många till att vidareutbilda sig antingen genom längre utbildningar eller genom fortbildning. Kompetensutveckling är viktigt för oss. På Charlottenberg ser vi att föräldrar gärna ställer sina barn i kön efter besök på förskolan. Vi har en kö och det är roligt. Vi har ett bra rykte både i kommunen och i kranskommunerna, då vi även har barn från de närliggande kommunerna. Många av pedagogerna som arbetar inom S2H sprider ett bra rykte om arbetsgivaren vilket gör att nya pedagoger hör av sig och vill söka arbete hos oss. Vi får mycket positiv respons från föräldrar idag på vår verksamhet. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Vi fortsätter att satsa på personalen och barnen i företaget. Det är viktigt med kompetensutveckling och att alla medarbetare får sin röst hörd.
Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga På Charlottenberg ligger procenten på 93-100% i föräldraenkäten. Vi upplever att barnen är trygga hos oss. Vi arbetar mycket med att få nya barn trygga hos oss och lägger ner mycket tid på det vid inskolningen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Det ovan är naturligtvis något som vi fortsätter att arbeta med. Vårt mål är att få 100% på alla tre avdelningarna och på hela S2H Förskolor AB. Bilaga, tema, projektarbete eller portfolio Tema Sinnen Vad var det som gjorde att ni valde just detta tema eller projekt? Vi pedagoger valde att arbeta med temat om sinnen då vi trodde att detta skulle vara något som vi kan få med alla barn på. Vi ville ha ett tema där vi kunde utnyttja naturen och utomhusvistelsen samt få in både skapande, lekar och rörelse med hela kroppen. Idèplanering För att få barnen så intresserade som möjligt planerade vi att ge dem ett äventyr som start då vi sedan hoppades att barnen skulle visa intresse för något som vi kunde bygga temat vidare på. Vi planerade även att väva in temat i så många andra aktiviteter som möjligt för att få en röd tråd genom temat som t.ex. att barnen i läslandet fick smaka, lukta, eller känna något på veckans bokstav. Hur har barnen varit involverade Vi har försökt att utvärdera alla aktiviteter och händelser genom att dokumentera barnen och samt att prata igenom allt på planeringar för barnen ska visa vägen. Vi har även försökt lyssna in barnen under exempelvis aktiviteterna, det händer att barnen visar intresse för olika saker eller inte visar intresse alls vilket vi då har försökt att tillmötesgå. Vi har även låtit barnen få tycka till genom att vi då och då har barnråd där de får vara med och bestämma olika saker på ett demokratiskt vis. Genomförande
Temat startade med ett äventyr där barnen fick smaka, känna, lukta, lyssna och använda synen. Vi arbetade därefter vidare med de olika sinnena på många olika sätt. Vi har bl.a. gjort många olika rörelselekar, vi har gjort sinnessagor, haft massage och avslappning varje måndag, vi har gjort gipshänder, varit i skogen och arbetat med sinnena, haft en sinnesupplevelse varje vecka i läslandet kopplat till veckans bokstav, vi har åkt på utflykt till Bergianska trädgården m.m. Vi anser att vårt tema om sinnena har varit väldigt lyckat, det är inte många aktiviteter som barnen inte har tyckt om utan de har varit väldigt engagerade och tyckt att det vi gjort har varit kul. Vi anser att vi skulle till nästa temaarbete skulle vilja prova på att dela in temat i mindre grupper där olika grupper göra olika saker. Vi känner också att vi skulle behöva mer digitala verktyg för att kunna involvera barnen mer i dokumentationen. Utvärdering Vi känner oss nöjda med vårt tema och det finns alltid saker vi kunde ha gjort annorlunda men det bär vi med oss till nästa temaarbete. Det viktigaste är att barnen får vara delaktiga och tycker att temat är roligt. Junibackens projekt VT-13 Vad var det som gjorde att ni valde just detta tema eller projekt Valet var ganska naturligt då vi arbetat med Tema kroppen under läsåret och att våren var i antågande. Planering Strävansmålen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Målförtydligande: Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att: våga och vilja att pröva olika material och tekniker använder olika tekniker i sitt skapande självständigt planerar sitt skapande
Delmål: 1. skapa vårblommor på olika sätt 2. använda naturföremål att skapa med 3. barnen väljer skapande Vad: Gruppen: 1-3år Upptäcka vårtecken och andra förändringar som sker i närområdet och skogen. Presentera de tre vanligaste vårblommorna: blåsippa, tussilago och vitsippa. Presentera olika tekniker: tum/finger tryck, penselmålning och använda olika föremål att göra avtryck med. Pröva flaskfärg, vattenfärg, kritor, tuschpennor, klippa, riva och limma och sockermålning. Hur: Genom att berätta och informera om olika blommor bl.a., läsa vårböcker, titta på bilder, söka på internet (IKT). Samtala med barnen om deras vårminnen. Var: På samlingen, under aktiviteten och vid de vardagliga aktiviteterna. Varför: Barnen får kunskap i olika uttrycksätt, kunskap om olika material och tekniker för att kunna självständigt besluta om sitt eget arbete/skapande. För att skapa förkunskaper för framtida möjligheter till inflytande och medbestämmande. Genom att använda motiv från naturen och material från naturen ges tillfällen att väcka nyfikenhet och intresse för miljön. Det ger barnen möjligheter att se sin närmiljö med andra ögon då de fått nya kunskaper. De upptäcker och utvecklar sin kunskap inom natur, teknik och estetiska uttrycksätt. Dokumentation: Barnens delaktighet i dokumentationen sker genom att de vid olika tillfällen fotograferar sina alster, de bestämmer vilka bilder som ska skrivas ut och vad som ska informeras om i texten till bilderna. Genom att arbeta på det här sättet får barnen tillfälle att använda visst IKTverktyg och bli på så sätt mer delaktiga. För att dokumentera och tydliggöra barnens individuella utveckling gör jag observationer. Vi samtalar med barnen för att höra deras förklaringar och beskrivningar av arbetet. Genom att dokumentera med hjälp av observationer, video, foton och reflektioner tillsammans med barnen blir deras individuella utveckling tydlig och på så sätt får vi information om vad som bör utvecklas i verksamheten för att ge dem nya utmaningar, att skapa en uppföljning. För att tydligare se varje barns individuella utveckling gör vi korta observationer och samtal i samband med de olika aktiviteterna. Ett redskap som underlättar synliggörandet av utvecklingen är ett analysschema där pedagogerna kan följa utvecklingen under aktivitetens gång tillsammans med foton och barnens alster i deras portfolio. Vi gör reflektioner med barnen för att tillsammans se barnens lärande från gång till gång och det gör vi genom dokumentationen på väggarna. Bilder, text och alster sätts upp så att det lättare att se utvecklingen av aktiviteten och det egna lärandet. Pedagogen noterar barnens ord och analyser under reflektionen för att ytterligare belysa lärandet.
Genomförandet Naturvetenskap Bild och form Presentation av material och teknik. Tema Kroppen: Vi använde tummen och pekfingret.
Våra blåsippor 12 mars 2013