VERKSAMHETSPORTFOLIO Måluppfyllelse

Relevanta dokument
Elevens utvecklingsmål

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för Pedagogisk omsorg område öst Läsår 18/19

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Mjölnargränds förskola

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

VäneRyr förskola, F-klass, skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Normer & värden.

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Blåsippan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Skogshyddan, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Innehå llsfö rteckning

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Vitsippan Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Regnbågen Röd. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Montessorifriskolans fritidshem

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Hagges skola och fritidshems årliga plan för. och förebyggande arbete mot kränkningar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2019/2020

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2016/2017

1. Inledning Förutsättningar... 3

Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Björkdungen, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

GENEVAD Normer och värden. Målbeskrivning

Senast ändrat

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Kvalitetsredovisning

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering & kränkande behandling Violens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

1. Inledning Förutsättningar... 3

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Likabehandlingsplan för Furuhällsfamiljedaghem

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 Solrosens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN

Barnkullen

Utsiktens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript:

VERKSAMHETSPORTFOLIO Måluppfyllelse ÅTTAGÅRDS FRITIDSHEM 2012/2013 Åttagårdskolan fritidshem Personal: Hjelmarörsgatan 6 Yvonne Sjölin 521 45 Falköping Hanne-Lise Nielsen telefon nr. 0515-88 61 31 Gunnel Johansson Lisa Palm

Analys av måluppfyllelsen normer och värden Fritidshemmets mål är att varje barn kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, detta mål fördjupar vi oss i med hjälp av den demokratiska anda som vi arbetar med vid de dagliga samlingarna. Det gör vi genom att -barnen får tränas i att prata inför grupp -barnen är med och samtalar och beslutar om vad man ska leka eller göra tillsammans i gymnastiksalen eller inför planerandet av barnens fester som sker en gång på Castor respektive Pollux per år, planering inför drop-in och andra gemensamma aktiviteter. -under vårterminen arbeta med var barnen kommer ifrån och även lära oss några enkla fraser från de olika nationaliteterna. -arbeta med barnkonventionen i barngrupperna. Vid Castors mellanmålssituation tränas barnen i att prata inför övriga barn i gruppen när de presenterar mellanmålet. Det är ett bra övningstillfälle då man ska komma ihåg och memorera det man ska presentera. Barnen hjälper ofta varandra att minnas. På grund av att barnen är delaktiga i diskussion om verksamhet i gymnastiksalen (gäller båda grupperna) så känner de sig delaktiga och konflikter förekommer mer sällan. Temaveckan hade vi kunnat utveckla mycket mer, allting tog mycket längre tid än vi planerade för. Barnen hade också kunnat vara mer delaktiga i det praktiska arbetet. Men vi upplevde att barnen var nyfikna och ville veta mer. Det var mycket prat barnen emellan om olika länder och barnen visade en stolthet i att t ex visa upp vilken flagga de hade en särskild relation till. Barnkonventionen valde vi bort då vi kände att tiden inte räckte till. respektera andra människors egenvärde detta mål fördjupar vi oss igenom att ständigt arbeta med konflikthantering direkt förknippat med händelser som sker under fritidsverksamheten. Det gör vi genom att.. -prata med och lära barnen ett vårdat språk, att kränkande ord, blickar och handling inte tillåts till eller om något annat barn eller medmänniska. -arbeta med gruppdynamiken i grupperna för att få ett positivt klimat. -arbeta fram en konflikthanteringsmall som vi lär barnen. Vi har påbörjat arbetet med en konflikthanteringsmall, t ex genom att ta kontakt med förskolorna om hur deras arbete ser ut. I övrigt har vi inte arbetat så mycket förebyggande då vi upplevde att barngruppernas lek fungerade bra. Samtidigt har vi haft barnens lek under observation och gripit in och hjälpt barnen hantera de konflikter som uppstått under lekens gång. Vad gäller ett vårdat språk så reagerar alla vuxna direkt och markerar att det inte är ok

med fula ord och svordomar etc. tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverka till att hjälpa andra människor detta mål fördjupar vi oss igenom att stärka barnens självbild. Det gör vi genom att.. -bekräfta barnen på ett positivt sätt. -träna barnen att bekräfta varandra positivt. -lära barnen uttrycka en egen åsikt och lära sig ta ansvar. -arbeta med dilemmakort, värderingsövningar och kamratövningar. I den dagliga verksamheten försöker vi pedagoger alltid lyfta fram när barnen har ett positivt bemötande mot varandra. Vi har inte arbetat med dilemmakort, värderingskort eller kamratövningar i den utsträckning som vi planerat. I jämförelse med förra årets barngrupp så upplevde vi pedagoger att vi störde leken mer om vi styrde upp den, än om barnen fick leka det de själva önskade. Lekklimatet i gruppen var så bra att det räckte med att gå in och stötta vissa barn i leken. Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen detta mål fördjupar vi oss i genom att lära barnen Empati. Det gör vi genom att... -ha temavecka med empati där vi t.ex har hemlig kompis där man uppmuntras att göra bra handlingar, saker eller säga fina ord för att uppmuntra och glädja varandra. -göra eleverna delaktiga vid kalasen genom att barnen vid Castors kalas får nämna ca 5 saker födelsedagsbarnet är bra på. Genom Castors födelsedagskalas och fester så tränar vi barnen på att bekräfta varandra positivt, genom att t ex födelsedagsbarnet får höra av sina kamrater vad de är bra på eller vad de andra tycker om, hos barnet. Detta skapar så gott i klimat i barngruppen att även Pollux planerar att införa detta i sin barngrupp. Under vår Eq-vecka fick barnen hemliga kompisar, masserade varandra, hade forumteater och gjorde många lekar tillsammans. Denna vecka upplevdes mycket positivt av både barn och pedagoger. Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön i ett vidare perspektiv detta mål fördjupar vi oss i genom att lära barnen ta ansvar. Det gör vi genom att -lära barnen vara aktsamma om fritidshemmets leksaker och annat material. -barnen städar efter avslutad lek men har även inplanerade städdagar där vi ser över samtliga rum och torkar och plockar i ordning.

-bygga upp en sopsortering där barnen är med och tömmer och lär ut om återvinning. -lära barnen visa aktsamhet om vår skolgårds buskar och träd genom att tydliggöra allemansrätten. -arbeta för att få barnen delaktiga i utvecklandet av vår skolgård. När det gäller städning finns sedan länge väl inarbetade rutiner. Vad gäller sopsortering så har vi pedagoger utvecklat vår sortering, men vi har inte lyckats med att få barnen delaktiga i det hela. Pollux hade planerat att gå igenom allemansrätten, men tiden räckte inte till. Sen försvann även en stor del av planeringstiden till annat arbete. Utvecklandet av skolgården har inte heller genomförts på grund av planeringsbrist och tidsbrist. De här punkterna är något vi måste jobba mer med. Fritis målsättning Vår målsättning under läsåret 12/13 är att jobba med normer och värden för att få trygga, harmoniska barn som tycker det är roligt att vara på fritidshemmet. Det är en grundläggande faktor för att få en bra lärandesituation i verksamheten. Under läsåret försöker vi att få barngruppen att fungera bra tillsammans genom ex samlingar,empati/samarbetsövningar, lekkompisar/leklotteri, fester och födelsedagskalas etc. Vad är det vi ser/helhetsbild? Hösten 2012 Castorgruppen var 33 st och polluxgruppen var 35 vid början av terminen. Hösten började med en lyckad inskolning av de nya barnen. Barnen i grupperna leker bra tillsammans. Tydligare direktiv från ledningen. Omorganisation och tjänstledighet i personalgruppen. Vårterminen 2013 I Polluxgruppen var det flera barn som slutade. På grund av det kunde vi ha grupperna tillsammans mycket mer. Barngrupperna kändes harmoniska och lekte bra. De aktiviteter vi genomförde blev väldigt lyckade. Var kan vi hitta orsakerna till det vi ser? Hösten 2012 Tidigt märkte man att båda grupperna fungerade bra. Barnen hade en bra lekförmåga. Under hösterterminen har det inte varit så många barn som kommit och gått i barngrupperna, t.ex slutat när föräldern blivit arbetslös, kommit tillbaka senare när föräldern börjat kurs eller liknande, barn som flyttar hit eller flyttar härifrån. Något vi

såg påverkade gruppen negativt föregående läsår. Ett tydligare direktiv från ledningen där man inte har accepterat att ej inskrivna barn har vistats på fritidshemmet enstaka dagar har varit positivt för barngruppen. Med tanke på vår analys föregående läsår gjorde pedagogerna en grovplanering tidigt på terminen där vi prioriterade färre aktiviteter men med bättre framförhållning och genomförande. Det har resulterat i en bättre arbetssituation för oss pedagoger. Förra läsårets höga belastning på personalen samt privata angelägenheter gjorde att flera av personalen mådde dåligt. Vårterminen 2013 Polluxgruppen minskade mer än vanligt, men vi ser endast naturliga orsaker till detta. Några flyttade, andra slutade på grund av att de kände sig mogna att gå hem efter skolan. Vi känner att vi lade antalet aktiviteter på en bra nivå, vi hann med det vi hade tänkt. Vad gjorde vi åt det? I mitten av höstterminen valde vi göra en omorganisation mellan pedagogerna i Castor och Pollux. V 40 genomförde vi förändringen. Det var inte bra att göra en förändring under terminens gång. Bättre är att planera för förändringen under våren och förändringen bör ske efter sommarsemestern. En av peronalen har varit tjänstledig på tisdagar från oktober till december. Vi har haft vikarie som tyvärr till stor del har varit olika från vecka till vecka. Något som har underlättat det hela är att man har samkört grupperna fram till kl 14.00. Idag planerar vi in utvärderingar och analyser från början. Vi lägger också in all planering/genomförande/utvärdering/analys på datorn direkt. Det har gett oss mer effektiv tid till dokumentering.