SAGA-teamen i Rotebro Rapport från läsåret 2013/2014

SAGA-teamen i Rotebro Rapport från läsåret 2013/2014 Maja Hagström, Processledare inom Förebyggande enheten, Socialkontoret Datum: 2014-10-07

Sammanfattning Under läsåret 2013/2014 har elva möten i SAGA-teamen genomförts, sex i teamet för barn i åldern 1-5 år och fem i teamet för barn i åldern 6-16 år. Sammanlagt har tio barn tagits upp till diskussion i något av teamen under läsåret. Fler barn togs upp under hösten (sju stycken) än under våren (tre stycken). Antalet deltagare på möten har varierat mellan nio och arton stycken för team 1-5 år och mellan sju och elva stycken i team 6-16 år. Sammanlagt har 21 personer deltagit vid något tillfälle i SAGA-teamet för yngre barn och sexton personer har deltagit vid något tillfälle i teamet för de äldre barnen. Samtliga skolor och förskolor i Rotebro har vid något tillfälle deltagit i möte i SAGA-teamet. Av familjedaghem har endast ett av sex deltagit under året. Följande rapport har skrivits av mig, Maja Hagström, som arbetar som processledare på Socialkontorets Förebyggande enhet och som har i uppdrag att leda och utveckla SAGAteamen. Bakgrund SAGA-team för barn i åldern 1-5 år startade i Rotebro i september 2011. SAGA-team för barn i åldern 6-16 år startade något senare. Sedan våren 2012 har teamen letts av representanter från Familj- och förskoleteamet respektive Skol- och familjeteamet. Jag tog över ledning av SAGA-teamen i början av hösten 2013. I SAGA-teamet för barn i åldern 1-5 år deltar representanter från socialkontorets Familj- och förskoleteam, elevstödenhetens specialpedagoger, barnsjuksköterska från BVC, psykolog från BUP samt från förskolor och familjedaghem i området. I SAGA-teamet för barn i grundskolan deltar representanter från socialkontorets Skol- och familjeteam, ansvarig skolpsykolog i Rotebro anställd av Elevstödsenheten, lärare och psykolog som arbetar inom skolstödsteamet anställda av Elevstödsenheten samt representanter från skolorna i området. Syfte Det övergripande syftet med SAGA-teamen är att fånga upp oro för enskilda barn och gemensamt ta ansvar för att barnet och familjen får rätt hjälp på rätt nivå så snart som möjligt. De barn som tas upp i teamet följs under minst tre månader. SAGA-teamet är också till för att utveckla samverkan och minska avstånden mellan professionella som i sina olika verksamheter möter barn och unga boende i kommunen. Genom att delta i SAGA-teamet får var och en bättre kunskap om de olika verksamheter som finns i kommunen och vem som kan hjälpa till med vad. Arbetet i SAGA-teamen ska utgå från en helhetssyn på barn och familj där olika aktörer bidrar med sin del. Utgångspunkten är att samverkan ger större verkan än lösningsförsök utifrån ett begränsat perspektiv. Deltagarna i SAGA-teamet har alla med sig olika kunskaper och erfarenheter som är värdefulla och genom att samverka och låta olika perspektiv komplettera varandra kan teamet bättre upptäcka och hjälpa de barn som behöver stöd. Barnets behov är i fokus för arbetet i SAGA-teamen och den egna organisationens kompetensområde betraktas som en byggsten som behöver sammanfogas med andra.

Arbetet i SAGA-teamen behöver utgå från en prestigelös inställning där den samlade processen för att nå framgång är viktigare än hur ansvaret fördelas i det enskilda fallet. Det bygger också på tillit och förtroende vad gäller förmågan hos andra samverkande verksamheter. Det förutsätter vilja och ansvar att medverka med det som den egna verksamheten kan erbjuda. Beslut kopplade till SAGA-teamen under perioden Sedan hösten 2013 finns en arbetsgrupp kopplad till SAGA-teamet för barn i åldern 1-5 år och sedan våren 2014 finns också en sådan kopplad till SAGA-teamet för barn i åldern 6-16 år. Arbetsgrupperna träffas tre gånger/termin och gruppernas uppgift är att diskutera arbetet i respektive team och mer specifikt: utveckling av arbetet i teamet behov av fortbildning spridning till fler kommundelar Den 11 december 2013 skrevs BUS-avtalet under vilket innebär att BUS-gruppen fungerar som ledningsgrupp för det lokala Psynk-arbetet där SAGA-teamen ingår som en del. Under läsåret har rutiner för hur man går till väga när man vill ta upp ett barn i SAGA-teamet, samtyckesblankett och enkäter för utvärdering tagits fram. Dokumenten har visats för deltagare i SAGA-teamen och BUS och sedan godkänts av BUS den 2 maj 2014. Den 9 maj 2014 beslutades vid ett utvidgat BUS-möte att ett SAGA-team för barn i åldern 1-5 år skulle starta i Edsberg/Sjöberg/Vaxmora. Genomförande SAGA-team förskola/familjedaghem Kartläggning hösten 2013 Jag påbörjade arbetet med att i mesta möjliga mån träffa/tala med deltagare/potentiella deltagare i teamet för att kartlägga hur teamet hittills har fungerat och vilka behov som finns framåt. Vidare tog jag del av en rapport från FoU om SAGA-teamet för barn i åldern 1-5 år samt träffade Martin Åberg som skrivit rapporten. Här är några av mina reflektioner efter att ha gjort detta: Det behövs tydliga ramar för arbetet i SAGA-teamen. Barn bör i möjligaste mån diskuteras med samtycke från föräldrar och föräldrar ska så långt det är möjligt involveras i de diskussioner som sker i gruppen. Deltagare i teamet är personer som verkar, och i vissa fall bor, inom ett begränsat område. De som deltar har olika typer av erfarenheter, utbildningar och vana att tala om oro för barn. Dessutom byts deltagare ut mellan träffarna. Alla dessa faktorer kan påverka känslan av trygghet i teamet vilket i sin tur påverkar i vilken utsträckning frågor kring barn tas upp i på möten. Jag behöver hitta sätt att skapa trygghet i teamet för att alla ska uppleva det som en möjlighet att ta upp aktuella frågor. Jag behöver återkommande arbeta för gott deltagande i möten i SAGA-teamet.

Formen för SAGA-teamen kan se olika ut i olika skeden av arbetet. Arbetet i teamen behöver utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att de fyller största möjliga behov hos deltagarna. Det vore bra att kombinera möten i SAGA-teamen med någon form av fortbildning. I början av oktober besökte jag samtliga förskolor i området (elva stycken) och merparten av familjedaghem (fyra av sex stycken). Följande kom fram i samtal med representanter för förskolor och familjedaghem: Samtliga förskolor uppfattar att SAGA-teamet kan vara till hjälp då de har oro för ett barn. De som deltagit i SAGA-teamet hade i större utsträckning kunskap om den hjälp som finns att få för barn i förskoleåldern. Det kan vara en svårighet att ta upp frågor i gruppen utifrån att deltagarna uttrycker sig och beskriver verkligheten på olika sätt beroende av vilket yrke de har. Det kan vara en svårighet att ta upp frågor kring barn utifrån att teamet består av många deltagare. För några förskolor kan det vara svårt att prioritera möten i SAGA-teamet på grund av brist på tid. För ett par förskolor är det svårt att delta den tid som SAGA-teamet träffas (onsdag eftermiddag). Av familjedaghemmen hade två stycken deltagit vid något eller ett par tillfällen och kan prioritera deltagande när de har en fråga att ta upp. De andra två familjedaghemmen som jag träffat uttrycker att det är svårt att komma ifrån sin verksamhet på dagtid. Fortbildning Deltagare i SAGA-teamet har bjudits in till sammanlagt tre olika föreläsningar under hösten som ordnats inom Psynkprojektet på temat psykisk hälsa i förskolan. Vid den första föreläsningen den 1 oktober När pedagogernas samlade erfarenheter och kunskaper inte räcker till vad gör vi då? bjöds förskoleteamet in och deltog tillsammans med mig. Till den andra föreläsningen den 24 oktober Pedagogisk dokumentation i förskolan bjöds hela SAGA-teamet in tillsammans med andra nyckelpersoner inom förskolan. Vid den föreläsningen deltog förutom jag, specialpedagoger från elevstödsenheten, samordnare för de kommunala förskolorna samt fyra representanter från två olika förskolor i kommunen. Till föreläsning den 26 november Psykisk hälsa i förskolan bjöds hela SAGA-teamet in tillsammans med andra nyckelpersoner i arbetet med barn i förskolan i kommunen. Ytterligare inslag av fortbildning i SAGA-teamet för förskolan har varit: Den 23 oktober anordnade SAGA-teamet en föreläsning med Bengt Grandelius för pedagoger och föräldrar i Gillboskolans matsal. Den 13 mars ordnades ett fortbildningstillfälle för SAGA-teamets deltagare på temat Kompletterande anknytningsperson i förskolan. Tillfället inkluderade filmad föresläsning, diskussion i mindre grupp och diskussion i stor grupp. Inför tillfället skickades utdrag från litteratur om anknytning ut till deltagarna. 12 personer deltog och utvärdering (tio enkäter) visar att framför allt föreläsning och också efterföljande diskussioner uppfattades som givande.

Inför tillfället den 21 maj skickades en text ur boken Barn som oroar ut till deltagarna och diskuterades under mötet. SAGA-teamet har också fungerat som ett forum för att sprida kunskap om och påminna om utbildning i Samordnad individuell plan (SIP). Inbjudna deltagare Den 2 april informerade en socialsekreterare från socialkontorets mottagningsgrupp om hur socialtjänsten arbetar. Den 21 maj informerade två vårdutvecklare från barnhälsovården i Stockholms län om de tvärtprofessionella team som finns för ofödda och nyfödda barn. De informerade också om femårslappen som BVC vill att förskolan ska fylla i. Genomförande SAGA-team grundskola Kartläggning hösten 2013 Jag påbörjade arbetet med att träffa deltagare/potentiella deltagare i teamet för att kartlägga hur teamet hittills har fungerat och vilka behov som finns framåt. Följande kom fram i samtalen: I princip samtliga deltagare påtalade att det är en brist att BUP dittills inte hade deltagit i några möten. Några uppfattade det som så pass viktigt att de tyckte att SAGA-teamet var meningslöst om inte BUP deltog. I princip samtliga deltagare i teamet framförde önskemål om att en socialsekreterare skulle delta i teamet. Flera deltagare uttryckte ett behov av att få samsyn kring var gränsen för anmälan till socialtjänsten går och hur långt skolans ansvar sträcker sig. Personliga kontakter med socialsekreterare var också något som efterfrågades då det underlättar kontakt och samverkan kring elever när det behövs. Flera deltagare i teamet uppfattade att man i de flesta frågor kring barn som man tog upp i teamet hamnade i ett läge där man behövde kompetens från BUP och socialtjänstens myndighet. Någon uttryckte att det kan vara svårighet att delta i SAGA-teamet på grund av den konkurrens som finns mellan skolor i området. Det behövs tydliga ramar för arbetet i SAGA-teamen. Barn ska i möjligaste mån diskuteras med samtycke från föräldrar och föräldrar ska så långt det är möjligt involveras i de diskussioner som sker i gruppen. Jag behöver återkommande arbeta för gott deltagande i möten i SAGA-teamet. BUP:s deltagande i SAGA-teamet för grundskolan Enligt dåvarande enhetschef på BUP Sollentuna hösten 2013 hade BUP inte möjlighet att delta i teamet. Om ett barn som behöver komma till BUP skulle upptäckas i SAGA-teamet ska föräldrarna uppmanas att kontakta BUP. Jag lyfte senare frågan med ansvarig verksamhetschef som gav samma svar. Socialsekreterares deltagande i SAGA-teamet för grundskolan Jag har tagit upp och diskuterat frågan med berörda chefer på socialkontoret under hösten 2013. Socialsekreterare kommer inte heller i fortsättningen att delta i SAGA-teamet, bland annat eftersom huvudsyftet med teamet är att upptäcka tidigt. Om en socialsekreterare deltar regelbundet finns en risk att fokus förskjuts till barn med mer allvarliga problem som redan har insatser från socialtjänsten och/eller BUP. Dessutom blir det svårt rent tidsmässigt för

socialsekreterarna att prioritera deltagande i teamen, inte minst när antalet team på sikt växer. Representation från socialkontoret finns i båda teamen genom representanter från Förskoleteamet respektive Skol- och familjeteamet. Fortbildning Deltagare i SAGA-teamet har bjudits in till sammanlagt tre olika föreläsningar under hösten som ordnats inom Psynk-projektet på temat psykisk hälsa i skolan. Vid den första föreläsningen den 10 februari 2014 Elevhälsa och Digilys bjöds SAGAteamet in. Inbjudan gick även ut i Barn- och utbildningskontorets veckobrev till skolorna. Ingen representant från SAGA-teamet deltog men däremot åtta representanter från andra skolor i kommunen. Jag skickade ut en sammanfattning av dagen till deltagare i SAGA-teamet efteråt. Till den andra föreläsningen den 2 april 2014 Skolmiljö och arbetssätt som främjar psykisk hälsa bjöds hela SAGA-teamet in. Informationen kom dock ut sent och ingen (inte heller jag) hade möjlighet att gå. SAGA-teamet har också fungerat som ett forum för att sprida kunskap om och påminna om utbildning i Samordnad individuell plan (SIP). Inbjudna deltagare Den 16 maj 2014 deltog en socialsekreterare från socialkontorets mottagningsgrupp och informerade om hur socialtjänsten arbetar. Utvärdering Vilka barn har tagits upp i SAGA-teamen? Sedan den 15 november används enkäter för att utvärdera vilka barn som tas upp i SAGAteamen och om de får rätt hjälp. En enkät fylls i då barnet först tas upp till diskussion och nästa enkät fylls i efter tre månader. Enkäter har fyllts i rörande sex barn räknat i båda SAGA-teamen. Sammanlagt har elva enkäter fyllts i sedan den 15 november. Alla barn som har tagits upp i teamen har diskuterats utan samtycke från vårdnadshavare. Mer om sekretess och samtycke från vårdnadshavare längre fram i rapporten. Vad kännetecknar barnen som tagits upp i teamen? I både den första enkäten och den uppföljande enkäten har den som tagit upp en fråga kring ett barn fått skatta grad av oro på en skala från 0 till 10 där 0 betyder att man inte alls är orolig och 10 betyder att man är så orolig att du tänker att det omedelbart måste ske en förändring i barnets liv. Det går att se att oron har minskat mellan den första och den andra enkäten i alla fall utom ett där oron ökat något. I snitt har oron vid det första tillfället legat på 7,3 och vid det uppföljande tillfället på 5,5. Viktigt att poängtera är dock att underlaget är litet. Av de sex barn som diskuterats i teamen sedan den 15 november finns skattning före och efter i fyra av fallen.

Oron har i förekommande fall funnits i mellan fyra månader och 3,5 år. Snittet för hur länge man varit orolig ligger på cirka 1,5 år och anledningarna till oro varierar. Anledningar till oro som återkommit är barn som ljuger, barn som har koncentrationssvårigheter och svårigheter med språket. I merparten av fall som tagits upp har svårigheterna varit mångfacetterade och berört flera områden i barnets liv. I samtliga fall har insatser gjorts för barnet tidigare. I minst två av fallen finns en tidigare eller pågående kontakt med socialtjänsten. Förhoppningarna kring att ta upp frågor i teamet har i de flesta fall handlat om att få de andra deltagarnas perspektiv på situationen; om man har gjort tillräckligt och vilket nästa steg är som behöver tas. Det har också i ett par fall funnits behov av att lätta sitt hjärta, ventilera frustration. I något fall har det funnits en specifik och avgränsad fråga: Hur mycket speciallärarinsats ska man göra för eleven? Det framgår av enkäterna att det redan görs olika insatser för att hjälpa de här barnen. Att ta upp en fråga i SAGA-teamet har varit ett komplement till det som redan görs. I några fall framgår det tydligt av enkäten att diskussionen i SAGA-teamet har lett till att man gjort nya insatser för barnet efteråt: Jag följde rådet att låta en modersmålslärare testa elevens språkliga förmåga och i ett annat fall tog kontakt med föräldern för att språkscreena barnet. I andra fall tycks diskussionen i SAGA-teamet inte ha lett till någon konkret förändring i hur man arbetar med barnet utan har mer fungerat som en bekräftelse på att man är på rätt väg: fortsatte enligt den plan vi hade och i ett annat fall fortsatte arbeta kring barnet med hjälp av anställda på skolan, skol- och familjeteamet och skolpsykolog. I den uppföljande enkäten finns också en fråga kring vilken effekten för barnet blev av att ta upp frågan i teamet. Svaren tenderar att handla mer om vilken effekten blivit för den som tagit upp frågan, t ex: tack vare tipset vi fick där kunde alla kring barnet få en bättre förståelse och slappna av i att ge barnet mera tid att stärka sitt svenska språk och därmed också sitt beteende. I ett annat fall tycks det ha skett en tydlig positiv utveckling för barnet men det är svårt att säga exakt vad detta beror på: Med eller utan min hjälp har problemet minskat just nu. Reflektioner ur ett mer allmänt perspektiv gör mig mer medveten om situationen skulle uppstå igen. Samtycke och sekretess Hittills har alla barn diskuterats utan samtycke från vårdnadshavare. Jag har konsulterat jurister i frågan. De har påtalat riskerna med att diskutera enskilda barn anonymt över verksamhetsgränser eftersom det är omöjligt att veta när ett barn blir identifierbart för någon annan och då deltagarna lyder under flera olika lagstiftningar. Frågan om sekretess och samtycke har diskuterats vid mer än ett tillfälle i båda teamen. I teamet för barn i åldern 6-16 år framkom följande synpunkter vid mötet den 21 mars: Flera personer för fram att de barn man har behov av att ta upp frågor kring ofta är barn där samarbetet med föräldrarna inte riktigt fungerar. Vi behöver fokusera på barnets bästa och samtidigt hantera sekretessen vad är det vi berättar i SAGA-teamet och varför? Man ska inte berätta fler detaljer än nödvändigt för att kunna komma fram till vad som är nästa steg. Ofta när man tar upp en fråga i SAGA-teamet är det steget innan man pratar med föräldrarna, för att få hjälp med hur man ska prata med dem t ex. I dessa fall blir det konstigt att be dem om samtycke att ta upp frågan. I de fall man ber föräldrar om samtycke behöver man fundera kring i vilken form. Ett muntligt samtycke kan orsaka problem om föräldrar ångrar sig. Skriftligt samtycke är säkrast.

I teamet för förskolan kom följande förslag och idéer vid möte den 2 april: Bra om man kan berätta kort om en fråga som man har kring ett barn i storgrupp, sedan diskutera frågan vidare i en mindre grupp, och därefter återge till storgruppen vad man kommit fram till. Sekretess är inget bekymmer. Man vet var gränsen går för vad man kan säga och inte. Det har stor betydelse hur man talar med föräldrar, och hur man ser på föräldrar, redan från början när deras barn skolas in på förskolan. Om man kan förmedla till föräldrarna att man vill jobba tillsammans med dem för deras barns bästa brukar de ge samtycke till att ta de olika kontakter som behövs utanför förskolan. Jag har under våren utformat en blankett som kan användas då man ber vårdnadshavare om medgivande att ta upp deras barn i SAGA-teamet. Alla deltagare i SAGA-teamen har skrivit under en tystnadsplikt. Denna är inte juridiskt bindande utan fungerar mer som en påminnelse och ett sätt att skapa trygghet i teamen. Utvärdering av läsåret i teamen Vid sista tillfället våren 2014 fick samtliga deltagare möjlighet att fylla i en utvärdering. De som inte var närvarande vid detta möte fick enkäten via e-post. Sammanlagt har 20 stycken enkäter fyllts i. Svaren har sedan diskuterats i arbetsgrupperna. Utvärdering av teamet för förskola/familjedaghem Elva personer har fyllt i enkäter och samtliga enkäter är ifyllda av personer som deltagit vid fyra eller fler möten under läsåret. När deltagarna har svarat på vad som varit bra med möten i SAGA-teamet är det framför allt tre olika aspekter som återkommer: att möten i teamet bidrar till kompetenshöjning genom möjligheten att ta upp frågor och få dessa belysta från olika håll. att lära känna olika yrkesgrupper vilket gör det lättare att söka information mellan möten i SAGA-teamet och bidrar till en gemensam syn. att det finns en struktur och ett tema på varje möte. Svaren på frågan om vad som är viktigast för att det ska kännas meningsfullt att delta i möten i SAGA-teamet påminner svaren ovan: att man får ny information och kunskap att många olika människor med olika yrkeserfarenheter deltar och finns att samtala med att det finns en öppenhet och trygghet i gruppen Det finns i enkäterna några idéer kring vilka förändringar man vill se under kommande år: kanske dela gruppen i mindre grupper konkreta frågor, inte för allmänt om värdegrund och bemötande fortbildning är alltid roligt ett möte/månad förutom december och ev. en senare tid, förslag kl. 14.30 16.00 gärna alltid i BUP:s lokaler

Andra skriver fortsätt på samma sätt och jag är nöjd med det senaste årets möten. Samtliga som fyllt i enkäter är intresserade av att delta i fortbildning kopplat till arbetet i SAGA-teamet. Av de förslag som angetts i enkäten finns störst intresse för följande teman: Hur kan man arbeta med reflektion kring egna styrkor och svårigheter när det gäller att hantera (bemöta) olika typer av barn och föräldrar och upptäcka barn som mår dåligt? Samtal med föräldrar om oro kring deras barn, hur kan man påverka att samtalet blir så bra som möjligt och informationen når fram? Risk-/friskfaktorer i barns och ungas utveckling, vad säger forskningen? Utvärdering av teamet för grundskolan Nio personer har fyllt i enkäter. Av dessa har sex personer deltagit fyra eller fler gånger. När deltagarna har svarat på vad som varit bra är det framför allt två teman, liknande de för teamet för förskolan, som återkommer: att träffa andra med olika yrken och samverka chans att ställa frågor, diskutera olika lösningsmodeller och höra andras reflektioner Viktiga aspekter för att det ska kännas meningsfullt att delta i möten enligt flera deltagare är att mötet har ett tydligt mål och syfte, att det finns frågor att diskutera och att diskussionerna fördjupas. Någon har också svarat att det är viktigt med nya kunskaper att få metoder som berikar mitt arbete. Ett par personer lyfter också upp vikten av att SAGA-teamet bidrar till ökad samverkan mellan skolor, socialtjänst och elevstödsenheten samt att teamet bör vara ett forum där alla professioner deltar, också BUP. De förändringar som deltagarna vill se under kommande år är: Case antingen egna eller generella Gärna fler inbjudna för att berika gruppen Om inte BUP deltar är det tveksamt om forumet kan bli det som de borde vara Jag önskar såväl samarbete med BUP som en gemensam implementering av SIP i kommunen Teman vore bra, t ex hemmasittare, orosanmälningar som inte leder någon vart Av de nio som fyllt i enkäter är det fem som är intresserade av att delta i fortbildning med koppling till arbetet i SAGA-teamet, en är intresserad i mån av tid. Av de förslag som angetts i enkäten finns störst intresse för följande teman: Förebyggande arbete, och arbete i ett tidigt skede, med skolfrånvaro. Tidig upptäckt av barn och unga som behöver hjälp och stöd En övrig synpunkt från en deltagare är följande: Det måste ställas mycket tydligare krav uppifrån rent generellt sett när det gäller samarbete skola soc BUP andra intressenter. SIP har varit lagstadgat sedan 2010 och ändå är det mycket samarbete som inte fungerar som det ska. I nuläget är det beroende på vilken person som blir inkopplad på ett ärende från övriga parter som avgör utfallet. Så borde det inte vara. Det borde vara funktionen (inte personen) som är den viktiga faktorn. I dagsläget är det svårt att få till ett bra samarbete (t ex skol- och familjeteamet är ett lysande undantag där samarbetet är väl fungerande) då sekretessen ofta är något som används som en ursäkt för att inte samarbeta. Om föräldrarna ger samtycke och vi ändå inte lyckas få till ett samarbete är det sorgligt för barnet som inte får den hjälp som det behöver.

Vilken effekt har SAGA-teamen? Det är svårt utifrån de utvärderingar som har gjorts att säga vilken effekt SAGA-teamen har för samverkan kring enskilda barn och barnens utveckling. I SAGA-teamet för barn i åldern 1-5 år har deltagare uttryckt att SAGA-teamet gör att det blir lättare att ta kontakt med de som är med i teamet mellan möten när man behöver det och att SAGA-teamet har gjort att man vet vilka olika instanser som finns för barn i förskolan. Flera deltagare har uttryckt att även om man inte själv har tagit upp en fråga kring ett enskilt barn så leder deltagande i teamet till att fler barn har fått rätt hjälp. I teamet för barn i åldern 6-16 år har deltagarna istället upplevt frånvaron av framför allt BUP som en betydande brist. Flera deltagare har ifrågasatt vitsen med dessa möten då de i stort sett bara består av personer som arbetar inom skolan. Skol- och familjeteamet upplevs redan som en nära och god samverkanspartner. Samtidigt är det fler frågor kring enskilda barn som tagits upp i teamet för de äldre barnen. De enkäter som fyllts i antyder dock att SAGA-teamet då fungerar som ett komplement till befintliga forum. När det gäller de yngre barnen tycks SAGA-teamet fylla en mer tydlig funktion. Detta kan troligtvis kopplas till avsaknaden av elevhälsa för dessa barn i kombination med att fler samverkansparter deltar i teamen (BUP och BVC). Ytterligare utvärdering Det finns behov av ytterligare utvärdering av vilken effekt SAGA-teamen har. Inom Psynkprojektet testas ett enkätverktyg, The System Quality and Performance Measure (SQPM) som syftar till att mäta olika aspekter av samverkan. Sollentuna kommun har under hösten planer på att, i samverkan med Sundbybergs stad och Östersunds kommun, att testa enkäten ytterligare inom utvalda verksamheter (förskolan och socialkontoret). Min förhoppning är att detta verktyg ska bli möjligt att använda framöver för utvärdering av hur samverkan utvecklas. Andra mätbara indikatorer av SAGA-teamens effekt Arbetet i SAGA-teamen borde rimligtvis leda till att exempelvis Familj- och förskoleteamet och specialpedagogerna inom Stöd och utveckling får fler, och kanske mer adekvata, uppdragsförfrågningar. Reflektioner I den här rapporten är det tydligt att de barn som har tagits upp till diskussion i SAGA-teamet i stor utsträckning är barn som man har varit orolig för under en längre tid, där oron rör flera områden i barnets liv och som skolan och andra redan gör insatser för att hjälpa. I minst två fall finns en tidigare eller pågående kontakt med socialtjänsten. Uppföljningen har i första hand skett genom en enkät som skickats via e-post. Vid några tillfällen har frågor som tagits upp också följts upp vid möte i SAGA-teamet. Uppföljningen vid själva mötet skulle behöva ske varje gång en fråga tagits upp och komma alla deltagare bättre till del. Då skulle uppföljningen kunna bidra till att det blir en tydligare process och ytterligare lärande i teamen. En svårighet har varit att deltagare byts ut från gång till gång.

Några kommer helt på frivillig basis medan har en mer obligatorisk närvaro. Det har hittills inte hänt att exakt samma deltagare varit med vid två på varandra följande möten. I teamet för grundskolan har det funnits en diskussion om att samverkan kring en elev i praktiken ofta brister. Samma tankar återkommer delvis i enkäterna. Flera deltagare beskriver problem med elever som inte får den hjälp de behöver trots att de får hjälpinsatser under lång tid från olika verksamheter. Många av deltagarna uppfattar också att de behöver lägga mycket tid på akututryckningar och sociala problem på bekostnad av den pedagogiska verksamheten. För att SAGA-teamen ska kunna fylla funktionen av att vara ett forum där man upptäcker och planerar insatser på ett tidigt stadium i problemutvecklingen och i barnens liv behöver det finnas sätt att hantera mer komplexa situationer och svårigheter i samverkan. För vissa barn och unga kan det vara en hjälp att kalla till ett SIP-möte om detta ännu inte är prövat. I andra fall behöver det finnas möjligheter att direkt lyfta ärenden till nästa nivå till lokala BUS. För att SAGA-teamen ska vara ett välfungerande forum som fyller sin funktion behöver det finnas en koppling och kommunikation mellan teamen och lokala BUS och en möjlighet att slussa vidare frågor av svårare karaktär. Frånvaron av BUP i SAGA-teamet för barn i grundskolan har varit en återkommande fråga för diskussion. Min uppfattning är att teamet kan fylla en funktion även utan medverkan från BUP men att det utan tvekan skulle gynna såväl BUP som dess samarbetsparter om de deltog i teamet. Genom att BUP deltar i SAGA-teamet underlättas samverkan och man kan gemensamt se till att rätt barn kommer till BUP. Om SAGA-teamet för grundskolan ska fortsätta utan medverkan från BUP är det viktigt att berörda chefer i BUS tar ställning till vilken funktion, jämfört med andra forum som finns, som teamet ska fylla. Bör någon ytterligare samarbetspart bjudas in att delta i teamet? Är det något särskilt tema som teamet bör fokusera på? (t ex frånvaro) Vilka är de främsta målgrupperna för teamets arbete? Kan SAGA-teamet t ex användas som forum för att följa upp de barn som ingått i projekt Skolstöd i Modellområde Rotebro? I båda arbetsgrupperna har tankar om att träffas tillsammans i SAGA-teamen för förskola/familjedaghem respektive skola väckts. Det tycks finnas ett behov av att se över rutiner för överföringar mellan förskola/familjedaghem och skola men också att få en ökad samsyn i arbetet med barn som har särskilda behov. Antalet barn som tagits upp till diskussion i teamen har minskat något under våren och en förklaring till det är troligtvis det behov av att kunna diskutera anonymt som finns kontra oklarheter kring hur sekretessen ska hanteras. Slutsatsen är att man alltid ska överväga om det går att be föräldrar om medgivande inför att man tar upp en fråga i SAGA-teamet. Det är inte bara mer korrekt rent juridiskt utan kan också medföra andra positiva effekter för barnet. Det måste också finnas möjlighet att ta upp frågor utan samtycke utifrån barnets bästa. Det finns annars risk att missa de barn som allra mest riskerar att fara illa. Oavsett om man har samtycke att ta upp en fråga eller inte ska namn/kön på barnet inte nämnas i SAGA-teamet och man ska inte berätta mer än vad som krävs för att kunna komma vidare. Sollentuna oktober 2014, Maja Hagström