Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver

Transkript

1 Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver 1 Bakgrund Sollentuna kommun deltog tillsammans med Stockholms läns landsting i Modellområdesprojektet mellan år Modellområdesprojektet drevs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och syftade till att synkronisera samhällets insatser för barn och unga vid psykisk ohälsa. Under projektet gjordes en kartläggning av de verksamheter som finns i kommunen som har i uppdrag att på olika sätt hjälpa och stötta barn och unga med olika typer och grad av psykisk ohälsa. Ett antal förbättringsområden identifierades som viktiga att arbeta vidare med i syfte att kunna erbjuda barn, unga och deras familjer ett så bra stöd som möjligt, oavsett vilken typ av problem de har. Sollentuna ansökte och antogs sedan till Psynkprojektet som är en fortsättning på Modellområdesprojektet och som pågår år Under 2013 anställdes i Sollentuna temaledare och processledare med koppling till projektet. En viktig del av arbetet inom Psynkprojektet handlar om att utvärdera det förbättringsarbete som sker lokalt i Sollentuna. För att veta mer om vilket förbättringsarbete som måste ske behövs dock mer kunskap om huruvida det finns barn och unga i kommunen som inte får den hjälp de behöver. Det är sedan tidigare känt att ingen verksamhet i Sollentuna har i uppdrag att arbeta med första linjens barn och ungdomspsykiatri men det är oklart hur det påverkar möjligheten att få hjälp. Innebär avsaknaden av en första linjens barn- och ungdomspsykiatri att vissa barn och unga inte får den hjälp de behöver eller finns det andra verksamheter som täcker upp för bristen? Vid möte med socialkontorets avdelningschef barn och unga, projektansvarig och forskningsledare inom Psynkprojektet i september 2013 föreslogs att temaledare och processledare skulle göra en mindre omfattande kartläggning av barn 0-18 år som inte får hjälp/rätt hjälp för att få en första uppfattning om detta är ett problem och i vilken omfattning i så fall. Om mindre kartläggning, enligt ovan, tyder på att detta är ett problem, var förslaget att en mer omfattande kartläggning skulle göras. Förslag om kartläggning förankrades sedan genom möten med några deltagare i BUS. En del av resultaten i denna rapport presenterades sedan på möte i BUS den 5 december Då togs också beslut om att ge FoU i uppdrag att göra en fördjupad kartläggning. 2 Genomförande Processledare och temaledare har under perioden 24 september 2013 till den 23 januari 2014 träffat personer, mestadels enhetschefer, från sjutton verksamheter som möter barn och unga; Skol- och familjeteamet Kommunal skolhälsovård Ungdomsmottagningen Elevhälsan Rudbecks gymnasium Barn- och ungdomsenheten BUP Sollentuna Enhetschef Enheten för ensamkommande barn och unga

2 Sollentuna BVC Förskoleteamet Elevstödsenheten Enheten för föräldrastöd, Familjecentralen LSS Rotebro Vårdcentral Familjerätten Habiliteringscenter Sollentuna Stödcentrum Socialjouren/Barnahus Frågorna som ställts är: Träffar du barn som inte får den hjälp de behöver på grund av att hjälpen saknas i kommunen eller är otillgänglig? Träffar du barn som skickas fram och tillbaka mellan verksamheter? Uppskatta hur många. Beskriv ett typfall. Enheten för ekonomiskt bistånd har också deltagit i kartläggningen utifrån frågor som tillkommit under kartläggningens gång. 3 Resultat 3.1 Hjälp som saknas Familjebehandling (första linjen) i familjer med barn som gått ut grundskolan Hjälp i form av familjebehandling saknas inom första linjen i familjer med barn som gått ut grundskolan där problemen inte är så allvarliga att socialtjänsten eller BUP ska kopplas in. Skolkuratorer och ungdomsmottagningen arbetar inte med hela familjer Individuella insatser för barn och unga med autismdiagnos, utan utvecklingsstörning För barn och unga mellan 7-15 år med autismdiagnos, utan utvecklingsstörning (IQ>70) finns inga individuella insatser. Det är ingen som har det uppdraget. Habiliteringen kan erbjuda föräldrastöd och Autismcenter har gruppverksamhet. Det finns ett stort behov av individuella insatser för den här gruppen i form av stödsamtal och hjälp att förstå sin funktionsnedsättning. Denna brist är synliggjord och påtalad och en förändring är att vänta Första linjens barn- och ungdomspsykiatri inom landstinget Enligt tidigare enhetschef på BUP Sollentuna är det cirka 275 barn och unga i Sollentuna som tillhör denna grupp. Ca 200 av dessa barn och unga får idag insatser från BUP i Sollentuna trots att de egentligen inte har i uppdrag att arbeta med dem. Övriga barn och unga är de som avvisas redan vid rådgivning/remiss där bedömningen är att de inte omfattas av det specialistuppdrag som BUP har. Efter att kartläggningen påbörjats blev det känt att vårdcentraler och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) får möjlighet att ansöka om ett tilläggsuppdrag

3 för att kunna bedriva denna verksamhet och den 4 december blev det känt att Sollentuna BUMM ansökt om uppdraget. Första linjen mottagningen startade under våren 2014 med psykolog på plats en dag/vecka. Fr o m juni är mottagningen bemannad med en psykolog på heltid Hjälp till hemlösa barnfamiljer som är EU-medborgare På socialjouren ser de att gruppen barn till hemlösa föräldrar från EU-länder har ökat. Under förra året träffade de hemlösa barn från EU-länder. Familjerna har uppehållsrätt förutsatt att de kan försörja sig. Det är inte ovanligt att de hyr en lägenhet i andra hand, tar hit familjen och sedan blir vräkta/förlorar bostaden på grund av oseriösa hyresvärdar Krisstöd till unga personer som blivit utsatta för våld i nära relation Varje år kommer Stödcentrum i kontakt med unga personer som varit utsatta för våld i nära relation. Stödcentrum har inte i uppdrag att ge stöd till de som varit utsatta för våld i nära relation och det finns inte heller någon annan verksamhet som har i uppdrag att ge krisstöd till de unga personer som är utsatta för den typen av brott. Särskilt svårt att få krisstöd är det för personer som blivit utsatta av en jämnårig som de har en relation med. I vissa fall kan kvinnojouren erbjuda stöd i dessa situationer. Det har också hänt att Stödcentrum har gjort undantag och tagit emot tjejer som varit utsatta av sina pojkvänner när de inte har kunnat få stöd från någon annan verksamhet. För unga personer som blivit utsatta för våld i nära relation av exempelvis en äldre släkting händer det att socialtjänsten kan erbjuda familjebehandling eller någon form av eget stöd. För tjejer som varit utsatta för våldtäkt kan AVK (Akutavdelning för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset) erbjuda stöd i direkt samband till brottet och senast inom en månad. Tanken var att Barnahus skulle kunna ge krisstöd till unga som varit utsatta för våld i nära relation men så har det i praktiken inte blivit. Det har nyligen blivit klart att Traumaenheten (tidigare BUP Grinden) kommer att bemanna Barnahus i Sollentuna framöver vilket antagligen kommer att innebära att det blir en bättre bemanning från BUP på Barnahus. 3.2 Barn som riskerar att inte få den hjälp de behöver Barn som bollas mellan verksamheter Barn som inte tydligt tillhör varken första linjen eller specialistnivå Socialtjänstens första linje (ungdomsmottagningen, skol- och familjeteamet och förskoleteamet) respektive skolans elevhälsa beskriver felhänvisningar och återskickade remisser. Kan detta helt förklaras av avsaknaden en första linjes barn- och ungdomspsykiatri? Vilka andra förklaringar finns? Hypoteser utifrån kartläggningen: Olika bedömningar inom olika verksamheter Olika definitioner av vad som är första linjen respektive specialistnivå Föräldrar ger olika information till olika verksamheter Oklara uppdrag Glapp mellan olika verksamheters uppdrag Barn i behov av sammansatt stöd Hjälp till barn som är i behov av sammansatt stöd på specialistnivå från två eller fler verksamheter behöver samordnas i betydligt högre utsträckning än vad som sker idag. De här barnen är de som är i allra störst behov av samhällets insatser, som ställer stora krav på samverkan och samtidigt en grupp som av olika skäl riskerar att inte få den hjälp de behöver.

4 Exempel på barn inom den här gruppen: Barn som både har en jobbig hemsituation och psykiatriska problem där BUP inte kan ta emot med hänvisning till att det måste vara lugnt hemma först (ca 5-10 barn/unga per år) Flickor som har kontakt med socialtjänsten och som självskadar (ca 5-10 unga/år) Ungdomar som har insats i form av ungdomskonsulent (varierande problem i form av missbruk, omfattande skolfrånvaro, viss kriminalitet, inåtvända) och som skulle behöva utredas och/eller få psykiatrisk behandling men som är svårmotiverade (ca 5 unga/år) Barn med svår sammansatt problematik med omfattande behov av stöd och behandling (ca 2 unga/år) Barn i svåra vårdnadskonflikter (ca 3-4 barn/år) Barn som tidigt börjar missbruka droger och som återkommer gång på gång med allt större problem under tonårstiden till Minimaria Barn och unga som blivit utsatta för brott och som har psykiatriska problem och/eller funktionshinder Barn i förskoleålder som riskerar att inte få rätt hjälp i rätt tid Det finns indikationer på att förskolan inte alltid anmäler oro trots inrådan från förskoleteamet och att det kan bero på att förskolan inte upplever att en anmälan leder till att det blir någon förbättring för barnet. Det har också kommit fram i kartläggningen att en gjord orosanmälan inte leder till någon förändring för barnet. Det finns indikationer på att det finns ett bristande samarbete mellan BVC och förskolan som kan få konsekvenser i form av att barn i behov av stöd inte upptäcks i rätt tid Barn (ibland ofödda barn) som riskerar hemlöshet Familjecentralen träffar ca 5 till 10 familjer/år som riskerar bostadslöshet. Det finns ingen planering i förväg vilket ofta gör att det blir akut och ofta sämre för familjen och barnen. Enheten för ekonomiskt bistånd och flyktingintroduktion har rutiner för att förebygga vräkning. Om det är en barnfamilj som riskerar vräkning görs anmälan till barn- och ungdomsenheten då upprepade kontaktförsök misslyckas och hyresskulden inte regleras. Det finns ingen statistik över hur många barnfamiljer som får hyresskulder. För de barnfamiljer som riskerar att bli bostadslösa av andra skäl, till exempel på grund av att en andrahandskontrakt löper ut, kan enheten inte göra något. De som är aktuella hos enheten och vill ha hjälp med boende, t ex på grund av att ett andrahandskontrakt löper ut, kan få en sammanställd lista med hyresvärdar som de kan ta kontakt med. De som är aktuella på enheten kan få viss hjälp från socialsekreterare t ex med att utforma brev till hyresvärdar. Om någon behöver mer hjälp, då man bedömer att en person inte klarar sig själv, försöker man länka in till socialpsykiatrin för mer stöd. Barnfamiljer behöver aldrig sova ute men ansvaret för att lösa boendesituationen själv är långtgående. Endast om försöken att ordna bostad misslyckas och då en familj akut riskerar att bli utan tak över huvudet kan de beviljas bistånd till boende på vandrarhem. Enheten brukar vanligtvis inte kalla till nätverksmöten då en person/familj riskerar hemlöshet. Barn- och ungdomsenheten kan inleda utredning på ofödda barn och även bevilja insatser. Att sakna boende är dock inte ett tillräckligt skäl för att inleda utredning på ett ofött barn.

5 Barnenheten kan inte erbjuda boende om det inte finns ett vårdbehov. Däremot kan man tänka att det ofta finns brister i föräldraförmåga om hela basen i BBiC-triangeln brister Barnfamiljer som är i behov av praktisk hjälp Många av de familjer som behöver mer än vad Familjecentralen kan erbjuda skulle behöva mer praktisk hjälp i hemmet för att skapa en fungerande vardag för sina barn. Barnenheten kan köpa in hemtjänst till barnfamiljer i vissa fall som en tillfällig lösning då det finns många små barn i en familj och då någon av föräldrarna är handikappad eller mår psykiskt dåligt. I kvinnofridsärenden t ex kan barnenheten också bevilja familjebehandling med inslag av praktisk hjälp. Även kyrkan kan erbjuda familjer en del praktisk hjälp. 4 Slutsatser 4.1 Hjälp som saknas i kommunen Familjebehandling (första linjen) i familjer med barn som gått ut grundskolan Vi föreslår att frågan lyfts i lokala BUS Individuella insatser för barn och unga med autismdiagnos, utan utvecklingsstörning Vi föreslår att frågan följs upp i lokala BUS Första linjens barn och ungdomspsykiatri inom landstinget Den här gruppen behöver undersökas närmare för att få en bild av vilka barn och unga som omfattas av första linjen. För att kunna synkronisera insatserna för barn och unga i kommunen är det viktigt att få reda på vilka problem som kan omhändertas inom första linjens barn- och ungdomspsykiatri. Förslag: FoU Nordväst får i uppdrag att undersöka närmare vilka problem de barn har som av BUP definieras tillhöra första linjens barn- och ungdomspsykiatri. Kommer den här gruppen barn och unga att kunna få stöd av Sollentuna BUMM när de får uppdraget första linjens psykiatri för barn och unga? Hjälp till hemlösa barnfamiljer som är EU-medborgare Den här frågan går inte att lösa lokalt i Sollentuna. Den behöver lösas på nationell nivå Krisstöd till unga personer som blivit utsatta för våld i nära relation Vi föreslår att frågan följs upp i lokala BUS. 4.2 Barn som riskerar att inte få den hjälp de behöver Barn som bollas mellan verksamheter Barn som inte tydligt tillhör varken första linjen eller specialistnivå Det finns brister i överföringar och återkoppling inom och mellan olika huvudmän som delvis kan förklara det faktum att barn och unga bollas mellan verksamheter.

6 Barn i behov av sammansatt stöd Dessa barn är de som är allra mest utsatta och som ställer allra störst krav på fungerande samverkan. Samtidigt är det just dessa barn som av olika skäl riskerar att inte få rätt slags hjälp och som riskerar svårast konsekvenser av utebliven hjälp. Förslag FoU Nordväst får i uppdrag att studera ett antal specifika fall närmare för att ta reda på vilka skälen är till att barn bollas mellan verksamheter. Vår bedömning är att för barn som inte tydligt tillhör varken första linjen eller specialistnivån skulle en del svårigheter i samverkan avhjälpas och synliggöras genom att skapa och implementera ett verksamhetsgemensamt system för hänvisning/återkoppling och tillhörande system för avvikelsehantering. Vidare bedömer vi att en del av de svårigheter som finns med att hjälpa barn i behov av sammansatt stöd på specialistnivå kommer att avhjälpas med ökad tillämpning av arbete med samordnad individuell plan (SIP). Det finns dock skäl att tro att svårigheterna med att hjälpa de här barnen inte bara kan förklaras med brist på samverkan mellan verksamheter. För att dessa barn ska få sina behov tillgodosedda är vår bedömning att socialtjänsten, BUP, LSS och skola behöver arbeta tätare ihop på ett integrerat sätt Barn i förskoleålder som riskerar att inte få rätt hjälp i rätt tid SAGA-teamen arbetar vidare med att klargöra när det är läge att anmäla oro för ett barn till socialtjänsten. SAGA-teamen arbetar också för att öka benägenheten hos förskolorna att anmäla oro för ett barn när det finns skäl för det. Det finns mycket som tyder på att SAGAteamet för förskolebarn i Rotebro har bidragit till bättre samverkan mellan förskolan och BVC. I och med att SAGA-teamen sprids till fler kommundelar är tanken att det kommer att förbättra samarbetet mellan BVC och förskolan i hela kommunen på sikt. Det behövs mer kunskap om vad som händer med de barn som av t ex förskolan bedöms vara i behov av utredning/insatser från socialtjänsten men som inte får det. Förslag FoU Nordväst får i uppdrag att undersöka om de här barnen får den hjälp de behöver, t.ex. genom att studera förhandsbedömningar hos socialtjänsten som inte leder till utredning Barn (ibland ofödda) som riskerar hemlöshet Barn i familjer som riskerar hemlöshet befinner sig i en utsatt situation. Bostadsbristen i Stockholm är ett strukturellt problem. Samtidigt kan det anses vara ett tecken på omsorgsbrist hos föräldrarna att inte förmå ordna ett stabilt boende. Förslag Socialkontoret behöver diskutera om det går att utöka samverkan kring dessa barn. Bör det finnas särskilda riktlinjer för hur enheten för ekonomiskt bistånd handlägger ärenden där familjer riskerar att bli hemlösa? Går det att i högre utsträckning kalla till nätverksmöten i dessa ärenden för att undersöka vilken hjälp nätverket kan erbjuda?

7 4.2.4 Barnfamiljer som behöver praktisk hjälp Det finns viss praktisk hjälp att få för familjer som är aktuella för utredning/insatser hos socialkontoret efter behovsbedömning. Det finns ingen sådan hjälp att få inom socialkontorets första linje. Däremot kan kyrkan erbjuda viss praktisk hjälp. Frågan om kommunen bör erbjuda praktisk hjälp i större utsträckning än idag behöver diskuteras av politiker och socialkontorets ledning. 4.3 Sammanfattning av uppdrag till FoU Nordväst 1. Första linjens barn- och ungdomspsykiatri Vilka symtom eller problem har de barn och unga som bedöms vara i behov av psykiatriska insatser på första linjen? 2. Barn som bollas mellan verksamheter Vad är skälen till att barn bollas mellan verksamheter? 3. Barn i förskoleålder som bedöms vara i behov av utredning/insatser från socialtjänsten Vad är skälen till då socialtjänsten bedömer att utredning inte ska inledas? Får de här barnen den hjälp de behöver?