UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Grundskoleavdelningen Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm www.stockholm.se/grundskola Tel 08-508 33 000 E-post: registrator.utbildning@stockholm.se
PIM för skolledare, skolbesök och seminarieträffar Skolledare i grundskolan har genomgått "PIM för skolledare", en introduktionsträff med Skolverket och fyra seminarieträffar om it och ledarskap. PIM:s examinationsmiljö och webbplatsen Leda med IT är andra delar i denna utbildning. Tanken med skolledarträffarna har varit att kombinera praktiska it-kunskaper från PIM med diskussioner tillsammans med kollegor om hur it kan utveckla organisationen och ledarskapet. Skolledarna har examinerats av Medioteket. Hela konceptet, PIM för skolledare, har innehållit skolbesök med djupintervjuer och fyra seminarieträffar för skolledarna med teman som marknadsföring av skolan, källkritik och upphovsrätt samt att leda framåt med it. För att få en bra bild av projektets resultat ute på skolorna, har skolledarna besvarat en enkät ett år efter starten av PIM. Dessa enkäter har varit värdefulla för att se hur PIM har påverkat skolornas it-användning och se hur rektorerna uppfattade PIM. Enkäten tog även upp frågan om vilka nya satsningar som skolorna planerade och det gav en bra bild av att skolornas fortsatta it-satsningar inom nyteknik och fortbildning. Resultatet av enkäterna visar att skolledarna tycker att PIM är en mycket bra satsning och de ser att PIM har bidragit till ökad it användning på skolan. Flera svar betonar att arbetet med PIM har varit roligt och stimulerande. Flera skolor har även uttryckt att PIM-satsningen har legat bra i tid, då skolan samtidigt nyinvesterat i bärbara datorer, interaktiva skrivtavlor och projektorer. PIM har inneburit en injektion för många pedagoger som tidigare inte använde it. Nu har alla pedagoger en gemensam it-pedagogisk grund att stå på. De nyvunna kunskaperna har skapat en stor efterfrågan på it-verktyg för att stödja det pedagogiska arbetet. Skolornas nästa steg i it-satsningen är att föra vidare kunskaperna till eleverna och att arbeta strukturerat och pedagogiskt med it integrerat i hela skolans arbetsätt. Det finns idag en insikt att frågor om skolutveckling går han i hand med ny teknik. I projektet togs det fram en enkel mall för skolorna planering av PIM-satsningen, denna mall har lyfts fram som en framgångsfaktor av skolorna själva. Skolorna skulle i mallen ta fram en handlingsplan för PIM-arbetet på skolan. I mallen skulle skolan beskriva ansvarområden PIM-examinator och personalens förutsättning. Inte minst viktigt var att skolan skulle sätta upp slutdatum för de olika nivåerna i PIM. Se bilaga 3:1 Handlingsplan Under SETT mässan 2012 genomförde tre skolledare ett seminarium där de berättade om PIM-projekt och vilka effekter PIM gett för deras skolor. 2 av 6
Det framgår av enkäten att PIM har påverkat skolornas it-användning i positiv riktning. Många skolledare skriver även i fritextsvaren att lärarna efterfrågar it-verktyg i högre utsträckning idag. Se diagram nedan om hur skolledarna tycker att PIM har påverkat skolans it-användning. Vår analys av att det finns en nedåtgående trend är att antalet skolor som har deltagit i PIM har minskat över åren och att generellt finns det mer teknik 2012 än 2009. Tycker du att PIM har ökat er skolas it-användning? 45 40 35 30 25 20 15 2009-2010 2010-2011 2011-2012 10 5 0 1.I liten grad 2. 3. 4.I mycket hög grad 3 av 6
EXAMINATION AV SKOLLEDARE Skolledarna har genomgått PIM för skolledare och gjort tre praktiska uppgifter som examinerats av personal på Medioteket. De praktiska uppgifterna har inneburit att skolledarna har författat ett brev eller informationsblad i Word, skapat en presentation av skolan i PowerPoint och gjort en film om skolans vision. Den fjärde uppgiften har inte varit obligatorisk och handlade om att göra en planering för skolans framtida it-satsningar. Totalt har 351 skolledare registrerat sig på webbplatsen för examination av skolledare och nedan visas en tabell där skolledarnas resultat i PIM visas. Nivå 1 90 Nivå 2 77 Nivå 3 62 Nivå 4 3 Skolledarna ger fortbildningen PIM för skolledare ett gott betyg, enligt diagrammet nedan. Orsaken till den nedåtgående trenden kan vara att färre skolledare deltog i sista omgången och enkäten erhöll också färre svar i slutet av projektet. Vad är ditt helhetsintryck av PIM för skolledare? 40 35 30 25 20 15 2009-2010 2010-2011 2011-2012 10 5 0 1. Mindre bra 2. 3. 4. Mycket bra 4 av 6
SKOLBESÖK Under perioden oktober 2009 till november 2012 har projektet genomfört 91 skolbesök och intervjuat skolledning, lärare, it-pedagoger, it-tekniker med flera om skolornas användning av it i verksamheten. Alla skolor har erbjudits besök, men alla har inte haft möjlighet att ta emot. Intervjuerna har haft karaktären av ett öppet samtal om it-användningen på skolan, med stöd av ett frågeformulär som skickats ut innan mötet. Punkterna nedan har varit en bas för samtalet, se bilaga 3:2, Frågeformulär Några allmänna frågor om skolan Förutsättningar och arbetet med att införa it på skolan Hur gick man inom skolan tillväga för att besluta om att investera i it Hur fungerar it-användningen på skolan idag Hur fungerar it-satsningen i relation till skolans verksamhetsutveckling Möjligheter och svårigheter med it It-kompetens-utbildningsbehov Är skolan nöjd med sina it-satsningar Har ni några särskilda råd och tips ni vill förmedla till andra skolor Alla skolbesök har resulterat i en nulägesbeskrivning på tre till fem sidor som skolorna har fått ta del av. I processen har nulägesbeskrivningarna kvalitetssäkrats genom att skolledarna har fått läsa och korrigera eventuella sakfel i beskrivningen. Skolbesöken och nulägesbeskrivningarna beskrivs mer ingående i rapporten IT i skolan trösklar, möjligheter och pluseffekter (bilaga 4) där skolornas användning även analyseras. Här följer en sammanfattning, analys och reflektioner av skolornas it-användning som framkommit under intervjuerna ute på skolorna. Det är överlag en stor variation i hur it används i skolan och mellan skolor. Skolledningens inställning till it är en avgörande faktor för att it-användandet ska vara en verksamhetsutvecklad process. Tre kategorier av skolor har identifierats, dels innovativa skolor som driver utvecklingen framåt, dels följare skolor som följer efter när det finns tydliga indikationer på att något fungerar samt skolor som avvaktar centrala beslut. På många skolor har personalen börjat dela med sig av lektionsmaterial och planeringar i gemensamma digitala mappar. Införande av nya it-verktyg har inneburit en kulturförändring med ett mer tillåtande arbetssätt, idag är det tillåtet att göra fel och personalen lyssnar på elevernas sakkunskaper i högre utsträckning. Ny digital teknik som interaktiva skrivtavlor och surfplattor har gjort det mer attraktivt och stimulerande att arbeta med it i skolan. Skolornas ekonomi är en avgörande faktor till storleken på skolans it-investeringar. Skolor använder exempelvis investeringsfonder på olika sätt när det gäller itinvesteringar. PIM har lagt en grundläggande kompetensnivå för pedagoger och även inspirerat skolorna att fortsätta med annan kompetensutveckling inom it och lärande. På flertalet av de besökta skolorna har idag lärarna egna bärbara datorer. I kombination med ett trådlöst nät har det underlättat lärarnas arbete. 5 av 6
Skolorna saknar ofta verktyg för uppföljning av skolans it-investeringar. Bildande av en it-grupp med representanter från skolledning och pedagoger är ett viktigt steg framåt. Idag finns det ett större fokus på hur it kan användas som ett pedagogiskt verktyg. STUDIETRÄFFAR Alla skolledarna har erbjudits en seminarieserie på fyra tillfällen. Tanken har varit att kombinera praktiska it-kunskaper från PIM med kollegiala diskussioner om hur it kan utveckla organisationen och ledarskapet. Här nedan beskrivs innehållet i de olika studieträffarna. När andra it-satsningar på utbildningsförvaltningen haft en koppling till projektet har detta tagits upp på studieträffarna. Exempelvis stadens it-strategi för bättre lärande och projektet för skolornas nya webbsidor varit punkter på studieträffarna. Projektet har även genom studieträffarna varit ett stöd för Skolverket och de andra projekten på utbildningsförvaltningen. Studieträff 1: Temainriktning Leda lärande Vilka strategier har skolledare för att skapa goda möten med sin personal, på individ och gruppnivå? Innebär e-post, intranät och mobiltelefoner stöd för dessa möten eller mer stress? Vem styr egentligen it-användningen på en skola? Kan it underlätta vägen mot en mer lärande organisation? Studieträff 2: Temainriktning Veta vad som är rätt Vet vi som skolledare att all personal är kunnig och uppdaterade i offentlighetsprincipen, PUL och sekretesslagen som rör skolans verksamhet? Är ungdomars medievanor och it-användning integrerade i det dagliga värdegrundsarbetet? Finns det policy eller regler för personals användning av datorer och Internet? Hur ser ni som skolledare till att ni är uppdaterade både om möjligheterna och om avigsidorna av det som kallas ungas medievanor? Studieträff 3: Temainriktning Marknadsföra skolan Vilka mål har skolan satt upp för det här läsåret och har skolan nått dem? Vilka aktiviteter är på gång? Har det hänt något bra eller något mindre bra och hur förmedlar skolan det till omvärlden? Studieträff 4: Temainriktning Leda framåt En historisk odyssé över it-användandet i skolan och samhället i övrigt. Det ställs allt fler krav från olika håll på skolledares kunskaper om resultat på olika nivåer. Desto större kunskap rektor har om olika delar av sin verksamhet desto större säkerhet får rektor i att utöva det pedagogiska ledarskapet. Hur kan it användas i detta arbete? 6 av 6