Regionförstoring för tillväxt och jobb Professor Åke E Andersson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Augusti 2008
2 Handelskammarens rapport nr 3.2008
3 Förord Ju större regioner, desto bättre förutsättningar för tillväxt. I denna rapport förklarar professor Åke E Andersson varför storleken på regionen har betydelse. Analysen visar hur avgörande goda kommunikationer är för att företagen skall få tillgänglighet till dels kunder, dels kunskap i form av personal och forskningsresurser. På motsvarande vis ger en väl fungerande infrastruktur invånarna en bättre arbetsmarknad och större valmöjligheter för konsumtion av varor och tjänster. Sammantaget leder regionförstoring till ökad tillväxt och därmed ökad välfärd. Åke E Andersson argumenterar också för att ett decentraliserat beslutsfattande inom bland annat transport- och högskolesektorn borgar för en mer effektiv politik. Professor Åke E Andersson är verksam vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och har en lång vetenskaplig karriär, bland annat som rådgivare till FN och OECD och som chef för Institutet för Framtidsstudier i Stockholm. Malmö augusti 2008 Henrik Andersson Chef Information & Analys
4 Handelskammarens rapport nr 3.2008 Innehållsförteckning Funktionella regioner............................... 5 Tillgänglighet och integration av större regioner.................. 6 Tjänster, mångfald och tillgänglighet........................ 9 Den högre utbildningen............................. 11 Regionförstoringens effekter en illustration från Mälardalen.......... 12 Slutsatser.................................... 16 Sydsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie............ 19
5 Funktionella regioner En funktionell region kan definieras som ett ekonomiskt integrerat geografiskt område präglat av frekventa inomregionala närkontakter. En regional ekonomi kan uppfattas som integrerad när många av kommunerna har en gemensam arbets-, service- och bostadsmarknad. Företagen i regionen kan på likartat sätt dela på ett utbud av arbetskraft och företagstjänster. En funktionell region formar en lokal arbetsmarknad, en lokal servicemarknad för hushåll, en lokal servicemarknad för näringslivet och en lokal hemmamarknad för näringslivets produkter. Förutsättningen för att stora delar av företagen och hushållen i en region skall kunna dela en gemensam ekonomisk miljö är att villkoren för persontransporter är gynnsamma och innebär låga resekostnader och små uppoffringar av tid. Följande exempel illustrerar några av de viktiga egenskaper som förbättras när möjligheterna till interaktion ökar och när regioners ekonomier integreras: Större, mångsidigare och mera åtkomlig arbetsmarknad för hushållen i varje del av regionen. Bredare sammansättning av det arbetsutbud som är tillgängligt för företagen. Bredare utbud av varor, tjänster och bättre möjligheter till fritidsaktiviteter. Bredare och mera åtkomligt utbud av insatsvaror och företagstjänster. Större och bredare marknad för försäljning av distanskänsliga varor och tjänster. För hushållen är det alltså arbetsmarknaden och konsumtionsmiljön som förbättras vid utökad transportkapacitet. För företagen är det på motsvarande sätt utbudet av arbetskraft som förbättras samtidigt som produktionsmiljön och närmarknaden utökas. Både hushåll och företag drar således nytta av att olika delar av en region kopplas samman och bildar en större enhet. Effektiva transportsystem som minskar tidsavstånden och kostnaden för transporter är nödvändiga för en bättre integration eller förstoring av funktionella regioner. Genom dess inverkan på i stort sett samtliga betydelsefulla aktörer i samhället företag, hushåll och offentliga institutioner kan en liten förändring av transportnätet i vissa kritiska skeden utlösa stora och ibland plötsliga förändringar av lokaliseringsmönster, transport-, kommunikations- och handelsflöden. Betydande exempel på kritiskt utbyggd infrastruktur är Mälarbanan, Svealandsbanan, E4 mellan Stockholm och Jönköping, E6, Öresundsbron och lokala vägprojekt som Essingeleden.
6 Handelskammarens rapport nr 3.2008 Tillgänglighet och integration av större regioner Fysisk tillgänglighet byggs upp av den materiella infrastruktur som sammankopplar olika lokaliseringar samt storleken (eller attraktionskraften) på de resurser som finns i de olika lokaliseringarna. Detta återspeglas av följande figur: Inom- och mellanregionala transportsystem Lokaliseringar av resurs God tillgänglighet till resurs leder till låg kostnad (stor potential) för utnyttjande av resurs Figur. Samband mellan transportsystem, lokaliseringsmönster och tillgänglighet. Värderingen av tillgänglighet återspeglas av sambandet mellan priser och geografiska transaktionskostnader. I jämvikt skall alltid prisskillnaden mellan två lokaliseringar motsvara transaktions- och transportkostnaden för att överföra varan eller den rörliga produktionsfaktorn mellan dem. En reduktion av dessa kostnader leder till utjämning av löner och priser vid en högre produktivitetsnivå för ekonomin som helhet. Löner och markkostnader är därför högre i regioner och dess olika delar, varifrån man lätt når andra, och allra högst i lägen inom en region som har särskilt god tillgänglighet till andra ekonomiskt betydelsefulla orter i regionen. Exempel på sådana gynnsamma lägen är Bromma/Solna med dess goda tillgänglighet med bil- och flygtransporter, Stockholms City med dess överlägsna tillgänglighet med kollektiva transportmedel, Kungsbacka med dess läge vid E6, nära Göteborg eller Malmö med dess nya regionala tillgänglighet till den sydsvenska och själländska närmarknaden och dess globala tillgänglighet med flyg. Empiriska undersökningar av sambandet mellan pendlingsavstånd och regionstorlek har visat att det finns en kritisk gräns vid ett avstånd i en riktning på 45 60 minuter. Pendlingsfrekvensen mellan bostäder och arbetsplatser faller långsamt i intervallet 0 till 50 minuter, för att därefter avta kraftigt. Detta illustreras i följande figur: Pendlingsvilja Pendlingsvilja hethet att pendla % 20 40 60 Tid i minuter Inom regionen Figur. Sambandet mellan pendlingsbenägenhet och tidsavstånd.
7 Avståndet mellan regioners centra och periferier mätt i kilometer kan variera stort, men tidsavståndet är ungefär 45 60 minuter även i andra delar av världen. Funktionella regioner med goda väg- eller pendeltågsförbindelser och relativt lite trängsel tenderar att också vara geografiskt stora. Allt eftersom infrastrukturen byggs ut, tidsavstånden minskar och tillgängligheten förbättras ökar därför en regions rumsliga utsträckning. Fenomenet brukar kallas för regionförstoring. På längre sikt kommer med stor sannolikhet Själland och större delen av Skåne att bilda en gemensam pendlingsregion. Gemensamt för expansiva postindustriella regioner med befolkningstillväxt, höga och långsiktigt växande inkomster och markvärden samt kunskaps- och kontaktintensiv tjänsteproduktion, är att de har god inom- och interregional tillgänglighet på kapacitetsstarka transportnät. En liten ort i en funktionell region kan varken lokalt erbjuda ett stort antal arbetstillfällen och/eller ett diversifierat utbud av konsumenttjänster på grund av den begränsade lokal a marknaden. Varför är ändå sådana små orter attraktiva för boende? Attraktiviteten bestäms av att god lokal tillgång på bostadsmark, vatten och andra fritidsytor kombineras med bra transportmöjligheter till större regioncentra med deras breda utbud av konsumenttjänster och arbetstillfällen. På vilket sätt drar regioncentrat nytta av ett antal omgivande förortskommuner? Det totala arbetskraftsutbudet och marknadsunderlaget som kommunen kan erbjuda är större än den interna arbetskraften och det interna marknadsunderlaget. Detta medför att antalet arbetsplatser och tjänstebranscher kan växa, varvid de omkringliggande kommunerna blir mer attraktiva som bostadsorter. Sett ur detta perspektiv är det avsaknaden av eller den dåliga tillgängligheten till ett stort regioncentrum som är problemet för kommunerna i Sveriges många små funktionella regioner. Det är samtidigt denna kategori av kommuner och funktionella regioner som har haft och troligen kommer att ha en negativ befolkningsutveckling. Nästa figur visar befolkningstrenden över en längre tidsperiod. Figuren redovisar Sharpekvoter 1 för befolkningstillväxten 1970 2005 i Sveriges samtliga kommuner. Som framgår av figuren är det stora K-regioner och kommuner inom pendlingsavstånd till sådana stora regioner som har de högsta tillväxttalen. 1 Sharpekvoten definieras som genomsnittlig årlig tillväxttakt dividerad med tillväxttaktens risk eller volatilitet (standardavvikelse).
8 Handelskammarens rapport nr 3.2008 Kvot 2,29 0,45 0,45 0,10 0,10 0,74 0,74 2,72 Figur. Sharpekvoter för befolkningen i Sveriges kommuner 1970 2005 Samtliga av kartans gul- och rödfärgade kommuner kan förväntas ha långsiktig framtida avfolkning med ständigt växande andel äldre med växande vårdbehov och en ökande relativ andel av lågutbildad arbetskraft. Kommuner med trolig långsiktig tillväxt har antingen egen omfattande kunskapsproduktion i högskolor och näringsliv eller god tillgänglighet med snabba persontransporter till sådana miljöer. En nyligen publicerad vetenskaplig analys visar att det finns ett starkt samband mellan produktivitetstillväxten i det privata näringslivet i svenska kommuner och tillgängligheten till olika former av kunskap. Andersson & Karlsson (2007) visar att den inomkommunala och inomregionala tillgängligheten till kunskap mätt i form av arbetskraftens utbildning, patent, FoU-investeringar i företag och universitet, har en signifikant effekt på näringslivets produktivitetstillväxt. Regionförstoring genom effektivisering av kollektiva och privata transportsystem har därför stor betydelse för tillväxt av produktion och sysselsättning i Sverige!
9 Tjänster, mångfald och tillgänglighet Utbudet av hushållstjänster har ett starkt samband med en regions befolkningsstorlek. Det kan också visas att befolkningens tillväxt är positivt beroende av detta utbud. Utbudet av företagstjänster uppvisar ett starkt samband med antalet företag och där med med befolkningens storlek i en region. Det kan också visas att tillväxten av anta let arbetstillfällen är positivt beroende av utbudet av företagstjänster. Dessa två samband kan kopplas samman med utvecklingen av antalet hushåll och företag i en region. 1000 Hushållstjänster Antal näringar 100 10 1000 10000 100000 Befolkning i funktionella regioner 1000000 10000000 Figur. Antalet tjänstenäringar som en funktion av regioners storlek (eller inomregionala tillgänglighet) 1000 Företagstjänster Antal näringar 100 10 1000 10000 100000 Befolkning i funktionella regioner 1000000 10000000 Figur. Antalet tjänstenäringar som en funktion av regioners storlek (eller inomregionala tillgänglighet)
10 Handelskammarens rapport nr 3.2008 Ovanstående två figurer visar att antalet tjänstebranscher växer med funktionella regioners förstoring. Eftersom huvuddelen av det svenska nyföretagandet sker i tjänstebranscherna blir regionförstoring ett centralt villkor för tillväxt av nyföretagandet. En sådan mera allmän regionförstoring kräver betydande förbättringar av de regionala nätverken för arbet s- och servicependling. Det innebär inte bara krav på investeringar i regionala spåroch vägnät utan också och framför allt större snabbhet, turtäthet, regelbundenhet och lägre transportpriser. Alla dessa förändringar klaras enklast och effektivast genom regionalt beslutsfattande.
11 Den högre utbildningen Den allmänna inriktningen av tillväxten i Sverige mot kunskapsberoende produktion och ett exportberoende som överstiger 50 procent av BNP kräver ett stort och mångsidigt system för högre utbildning, forskning och produktutveckling. Sverige har under de senaste decennierna byggt upp ett stort och regionalt diversifierat högskolesystem. Universiteten i Luleå, Umeå och Växjö liksom de mera specialiserade högskolorna i Jönköping eller Kalmar har betytt mycket för näringslivets tillväxt i dessa regioner. Tyvärr har en del av fördelarna inte givit optimal effekt för omgivande regioner på grund av dålig integration av kunskaps- och transportstrategierna i dessa regioner. Ekonometrisk analys visar att det inte finns några väsentliga effektivitetsvinster av en ökad koncentration av den högre utbildningen och forskningen i Sverige. De stordriftsfördelar som kan uppmätas är koncentrerade till de högskolor som har liten relativ andel av resurserna, allokerade till forskarutbildning eller liten allmän storlek. Däremot finns det inga påtagliga fördelar av omallokering av resurser från mindre högskolor till de största universiteten 2. En större utredning inom Världsbanken visar vidare att de mest globalt framgångsrika högskolorna präglas av: En genomsnittlig storlek om cirka 17 000 studerande Profilerad ämnesstruktur Decentraliserat, icke-statligt beslutsfattande om högskolans utveckling och administration. Framförallt tycks det finnas ett starkt samband mellan effektivitet och privat finansieringsandel. 2 Följande ekvation visar sambandet mellan svenska högskolors kostnader och omfattningen av grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning år 2005. Log total kostnad = 6,25 + 0,15 log Doktorander (heltid) + 0,77 log (Helårstuderande) (t = 4,3) (t = 8,8) R-kvadrat = 0,95
12 Handelskammarens rapport nr 3.2008 Regionförstoringens effekter en illustration från Mälardalen Erfarenheterna från Mälardalen illustrerar den stora ekonomiska betydelsen av regionförstoringen. Utbyggnaden av transportsystemet har gjort det fördelaktigt att gå från arbetslöshet på hemorten till pendling till Stockholmsregionens växande arbetsmarknad. Utvecklingen under perioden 1985 till 2005 har inneburit att Stockholmsregionens arbetsmarknad vuxit med cirka 200 000 sysselsatta. Lokala arbetsmarknader 1985 1:2 500 000 Dagbefolkning 125 000 75 000 25 000 5 000 Figur. Antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Stockholmsregionen 1985 Mellan 1985 och 2005 har Stockholmsregionens arbetsmarknad väsentligt förstorats, vilket illustreras av en jämförelse mellan de två kartorna.
13 Lokala arbetsmarknader 2005 1:2 500 000 Dagbefolkning 125 000 75 000 25 000 5 000 Figur. Antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Stockholmsregionen 2005 Under de kommande decennierna bör man räkna med en fortsatt regional integration av arbetsmarknaderna så att de lokala arbetsmarknaderna Eskilstuna, Västerås och möjligen också Gävle blir delar av en gemensam arbets- och bostadsmarknad med Stockholm som kraftcentrum.
14 Handelskammarens rapport nr 3.2008 Arbetslösheten i Mälarregionen följer avståndet till Stockholm, vilket kan illustreras med följande två kartor. Arbetslösheten är särskilt stor bland ungdomar i Mälarregionens östra delar. Det är också uppenbart att arbetslösheten är särskilt låg i de delar av regionen som är mycket tillgängliga med bil eller kollektivtrafik. Öppet arbetslösa och i konjunkturberoende program, 2006 Andel, % 16 64 år 15,0 12,0 9,0 7,0 5,0 3,0 1,0 Riksgenomsnitt: 16 64 år, 6,0 % 18 24 år, 8,2 % 18 24 år Figur. Öppet arbetslösa och i konjunkturberoende program 2006
15 Sambandet mellan regionförstoring och ekonomiska förhållanden kan illustreras med en karta där restider och lägesvärden kopplats samman. Eftersom lägesvärden blir särskilt tydliga för småhus anges dessa med olikfärgade cirklar på kartan. Priset per kvadrat meter är cirka tio gånger så höga i Mälarregionens centrala delar jämfört med de sämsta lägen a i regionens östra delar. Småhuspriser, restid och skattesatser 1:2 000 000 Medelpris för småhus 2006, SEK >2 500000 2000001 2500000 1500001 2000000 1000001 1500000 500001 1000000 250001 500000 Restid till Stockholm med regionaltåg 60 minuter 120 minuter Kommunal- och landstingsskatt, SEK 33 32 31 30 Figur. Småhuspriser, restid och skattesatser Kartbilden illustrerar sambandet mellan restid och värdet på bostäder. Nu når man inom en timme alla de platser som finns inom den ljusa isokronen (markeras i kartan ovan med heldragen vit linje), det vill säga Uppsala, Västerås och Eskilstuna. Det är mycket troligt att alla de orter som finns inom den streckade isokronen hamnar inom en timmes restid när Mälardalen fått pendlarservice med X2000 eller motsvarande expresståg.
16 Handelskammarens rapport nr 3.2008 Slutsatser Regionförstoring är nödvändig för en positiv utveckling av produktiviteten, sysselsättningen och nyföretagandet i Sverige. Regionförstoring uppnås med viss automatik genom att restiderna till regionernas centrala arbetsmarknader minskar till mindre än 1 timme per pendlingsresa. Av ofrånkomlig betydelse för Sveriges fortsatta tillväxt av produktiv sysselsättning är tillgängligheten till högre utbildning. Det nuvarande högskolesystemet har rimlig grad av regionalisering, men dess fortsatta effektiva utveckling kräver ett mera decentraliserat beslutsfattande och med större inslag av privat finansiering. En rimlig hantering av beslut inom transport- och högskolesektorerna förutsätter att expe rimente n med stora regioner utvidgas till ett system av högst tio regioner med ansvar för högre utbildning, vetenskaplig forskning, högskolebaserad sjukvård och regionala transportssystem.
17 Sydsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapporterna finns att hämta i PDF-format på www.handelskammaren.com under Press/Publikationer Att ladda ned. De kan också beställas på tel 040-690 24 00. Nr 1 2008 Vem bestämmer över skolan? En studie om roller, ansvar och makt Nr 2 2008 Näringslivets Öresundsindex 2008 Nr 1 2007 Historien om Lisa Nr 2 2007 Näringslivets Öresundsfakta 2007 Nr 3 2007 Den nya regionalekonomiska teorin och K-samhällets framväxt Nr 4 2007 Kronoberg världen tur och retur Nr 5 2007 Högskolerankingen 2007 Nr 6 2007 Företag som heter Öresund Nr 1 2006 Nr 2 2006 Nr 3 2006 Nr 4 2006 Nr 5 2006 Nr 6 2006 Plats för produktion Emmaboda flygplats realism eller luftslott? En översiktlig studie Effektiva svenska regioner Att vilja men hindras invånarnas inställning till Öresundsregionen European Spallation Source (ESS) En möjlighet för Sverige! Den svenska skolan enligt internationella studier Nr 1 2005 Företagens förtroende för politiken kring E22 Nr 2 2005 Diversity Management Affärsnytta med mångfald Nr 3 2005 Prisvärt konkurrensmedel eller byråkratiskt pappersarbete? Företagens erfarenheter av miljöledningssystem och miljöcertifiering Nr 4 2005 Folkets röst om E22. Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län Nr 5 2005 Låg, lägre, lägst om nivån på väginvesteringar i Sverige och Sydsverige sedan 1990 Nr 6 2005 Börsbolag i Sydsverige 1985 2005 Nr 1 2004 Här har du ditt Sydsverige så utvecklas södra Sverige Nr 2 2004 Vad innebär EU:s utvidgning för Sydsvenska företag? Nr 3 2004 Börsbolag i Sydsverige 1985 2003 Nr 4 2004 Nyföretagandet i Sydsverige trender 1998 2002 Nr 5 2004 Kvinnor i karriären Nr 6 2004 Kvinnors företagande och entreprenörskap
Regionförstoring för tillväxt och jobb Ju större regioner, desto bättre förutsättningar för tillväxt. I denna rapport förklarar professor Åke E Andersson varför storleken på regionen har betydelse. Goda kommunikationer ger företagen tillgänglighet till kunder och kunskap. Invånarna får en bättre arbetsmarknad och större valmöjligheter för konsumtion av varor och tjänster. Sammantaget leder regionförstoring till ökad tillväxt och därmed ökad välfärd. Åke E Andersson argumenterar också för att ett decentraliserat beslutsfattande inom bland annat transport- och högskolesektorn borgar för en mer effektiv politik. Sydsvenska Industri- och Handelskammaren företräder som enda regionala näringslivsorganisation företagen i södra Sverige. Uppgiften är att göra Sydsverige till en bättre plats för företagen. Detta sker genom långsiktigt arbete för bättre affärsklimat samt genom affärsstöd och nätverksbyggande för fler och bättre affärer. Handelskammaren är en medlemsorganisation som är öppen för alla företag med verksamhet i Sydsverige. Det är medlemsföretagen som är Handelskammarens uppdragsgivare och som sätter agendan för verksamheten. De många medlemsföretagen, små som stora och från alla branscher, sysselsätter fler än 150.000 medarbetare i regionen. Detta gör Sydsvenska Industri- och Handelskammaren till landets största Handelskammare och en stark röst för södra Sverige. Handelskammarens avdelning Information och Analys arbetar uteslutande med frågor som rör Sydsveriges affärsklimat och långsiktiga utveckling. En del av det material som produceras på avdelningen publiceras i Handelskammarens rapportserie. Syftet är att göra analyser och fakta tillgängliga för en bredare publik. Fler rapporter finns på www.handelskammaren.com under Press/Publikationer Att ladda ned. MALMÖ HALMSTAD HELSINGBORG KALMAR KARLSKRONA KRISTIANSTAD VÄXJÖ Skeppsbron 2 Trade Center Kullagatan 8 Gröndalsv. 19b Ö Vittusgatan 36 Tyggårdsg. 1 Videum Science Park Tel 040-690 24 00 035-15 90 30 042-37 07 60 0480-44 41 60 0455-820 05 044-10 39 20 0470-79 48 80