TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

Transkript

1 TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö -

2 INLEDNING Denna rapport syftar till att analysera de dynamiska sambanden mellan Uppsalaregionen och delar av en omgivande Mälardalsregion. Huvudfrågan är hur tillväxt och dynamik i större centra påverkar tillväxt och utveckling i ett omland. Om den större kommunen växer, växer eller krymper näraliggande kommuner i ett omland? För att möjliggöra analysen har vi förenklat så att det är sambanden mellan hela kommuner som analyseras. Analysen bygger på en Partial Least Squaremodell. Till grund för analysen ligger genomgående data över utvecklingen mellan 1993 och Som definition på tillväxt i de rosafärgade kommunerna i figuren nedan har dagbefolkningens utveckling använts. Vi har även prövat att använda nattbefolkningen men skillnaderna i resultat är marginella och att använda dagbefolkningen som tillväxtproxy hjälper oss undvika problem med multikollinearitet. När det gäller det dubbla sambandet mellan Uppsala och Stockholm har vi dock genomfört analysen för både dag- och nattbefolkning. göra en analys av en del av sambanden för Knivsta kommun. På grund av kommundelningen med Uppsala erhålls inte tillräcklig mängd data för att möjliggöra en sådan analys. Denna rapport är en uppföljning av en tidigare studie genomförd för Regionförbundet Uppsala län, som fokuserade samband och relationer för Tierp och Älvkarleby kommuner. De huvudsakliga resultaten från den studien återges också kortfattat i denna rapport. Den studien hade dock ett delvis annat metodologiskt upplägg och resultaten är därför inte jämförbara rakt av. Vi väljer därför att här endast återge sambandens riktning när det gäller relationerna i den studien. Rapporten är strukturerad utifrån de påverkade blåa kommunerna var för sig, Därefter görs en samlad analys av dessa kommuners påverkan. Slutligen analyseras dynamiken mellan Uppsala och Stockholm. För varje kommun redovisas resultaten, några summariska tolkningar och några kommentarer kring eventuella strategiska överväganden med anledning av resultaten. De konkreta samband vi har haft i uppdrag att studera återges i figuren nedan. Frågan för detta uppdrag är hur utvecklingen i de rosa kommunerna påverkar utvecklingen i de blåa, i enlighet med pilarna? Vi har även gjort en särskild analys av sambanden mellan Stockholm och Uppsala, i en dubbelriktad analys. I uppdraget ingick även att 2

3 Analyserade samband i studien. dagbefolkningen, påverkar utvecklingen av befolkningen negativt men sysselsättningen positivt. Stockholms tillväxt har inneburit att Östhammar förlorat 686 invånare jämfört med om Stockholm inte hade ökat sin tillväxt alls. Uppsalas tillväxt har å sin sida inneburit att befolkningen i Östhammar är 568 personer lägre än den skulle ha varit om Uppsala inte hade vuxit över huvud taget. Omräknat i procent betyder detta att Uppsalas utveckling under perioden har lett till att Östhammars befolkning minskat med 3,2 procent jämfört med hur utvecklingen skulle ha varit i ett läge med nolltillväxt i Uppsala. Utvecklingen i Stockholm har inneburit att Östhammars befolkning minskat med 2,7 procent jämfört med om Stockholm inte hade vuxit. Rapporten innehåller också en sammanfattning av analysen i ovanstående samband. Utöver detta har också data från en tidigare studie redovisats i den avslutande delen. Omvärldens påverkan på befolkningsutveckling i Östhammar ÖSTHAMMAR Först analyserar vi hur tillväxten i Uppsala och Stockholm påverkar utvecklingen i Östhammars kommun. Då ser vi att tillväxten i både Uppsala och Stockholms kommun, mätt som utvecklingen av 3

4 Ser vi däremot till tillväxtens påverkan på sysselsättningen i Östhammar så har denna varit positiv. Det betyder att tillväxten i Stockholm har inneburit att det skapats 592 fler arbetstillfällen i Östhammars kommun än det skulle ha gjorts om inte Stockholm hade vuxit. Tillväxten i Uppsala har betytt att det skapats 491 fler arbetstillfällen än det skulle ha gjorts om inte Uppsala hade vuxit. Ser vi till den relativa tillväxten har sysselsättningen i Östhammars kommun vuxit med 4,9 procent som ett resultat av Uppsalas tillväxt och med 6,0 procent som ett resultat av Stockholms tillväxt. Omvärldens påverkan på sysselsättning i Östhammar TOLKNING ÖSTHAMMAR Östhammars kommun har påverkats av närheten till två starka arbetsmarknader, i form av Uppsala och Stockholm. Detta har inneburit att befolkningsutvecklingen i Östhammar under den aktuella perioden har varit mindre gynnsam än den skulle ha varit om inte dessa arbetsmarknader vuxit som de gjort. Detta har bidragit till en långsammare befolkningsutveckling i Östhammar än vad annars skulle ha varit fallet. Näringslivet och arbetsmarknaden i Östhammar har dock gynnats av närheten till Uppsala och Stockholm. Detta har inneburit att sysselsättningen i kommunen vuxit mera än den skulle ha gjort om inte dessa närbelägna centra hade vuxit. Ett sätt att beskriva denna utveckling är att Östhammars kommun genom sin närhet till två dynamiska centra dels förlorar i befolkning dels klarar att attrahera arbetskraft genom inpendling för att försörja ett växande lokalt näringsliv. Man kan således hävda att Östhammar hittills inte i tillräcklig utsträckning utgjort ett attraktivt boendealternativ för att kunna dra nytta av tillväxten i Uppsala- och Stockholmsregionerna och för att kunna motverka den attraktion dessa utövar på Östhammar ur ett boendeperspektiv. 4

5 Med förbättrade kommunikationer, utbyggnaden av nya bostäder i synnerhet i de västra delarna av kommunen och satsningar på attraktivare tätorter kan dessa förhållanden vara på väg att förändras. Detta torde vara en klok strategi för framtidens Östhammar, inte minst i kombination med att försöka hålla uppe de gynnsamma effekterna på sysselsättningen. Omvärldens påverkan på befolkningsutveckling i Håbo HÅBO Låt oss nu se hur tillväxten i Uppsala och Stockholm påverkar utvecklingen i Håbo kommun. Då ser vi att tillväxten i både Uppsala och Stockholms kommun, mätt som utvecklingen av dagbefolkningen, påverkar utvecklingen av både befolkningen och sysselsättningen positivt. Stockholms tillväxt har inneburit att Håbo ökat sin befolkning med 1974 invånare jämfört med om Stockholm inte hade ökat sin tillväxt alls. Uppsalas tillväxt har å sin sida inneburit att befolkningen i Håbo är 1694 personer större än den skulle ha varit om Uppsala inte hade vuxit över huvud taget. Omräknat i procent betyder detta att Uppsalas utveckling under perioden lett till att Håbo ökat med 9,9 procent jämfört med hur utvecklingen skulle ha varit i ett läge med nolltillväxt i Uppsala. Utvecklingen i Stockholm har inneburit att Håbo ökat med 8,5 procent jämfört med om Stockholm inte hade vuxit. Ser vi till tillväxtens påverkan på sysselsättningen i Håbo så har även denna varit positiv. Det betyder att tillväxten i Stockholm har betytt att det skapats 685 fler arbetstillfällen i Håbo kommun än det skulle ha gjorts om inte Stockholm hade vuxit. Tillväxten i Uppsala har betytt att det skapats 588 fler arbetstillfällen än det skulle ha gjorts om inte Uppsala hade vuxit under perioden. Ser vi till den relativa tillväxten har sysselsättningen i Håbo kommun vuxit med 12,2 procent som ett resultat av Uppsalas tillväxt och med 14,2 procent som ett resultat av Stockholms tillväxt. 5

6 Omvärldens påverkan på sysselsättning i Håbo Även näringslivet och arbetsmarknaden i Håbo har gynnats påtagligt av närheten till Uppsala och Stockholm. Detta har inneburit att sysselsättningen i kommunen vuxit mera än den skulle ha gjort om inte dessa närbelägna centra hade vuxit. Ett sätt att beskriva denna utveckling är att Håbo kommun genom sin närhet till två dynamiska centra dels vinner i befolkning dels klarar att attrahera arbetskraft genom inpendling för att försörja ett växande lokalt näringsliv. TOLKNING HÅBO Håbo kommun har påverkats påtagligt av närheten till två starka arbetsmarknader, i form av Uppsala och Stockholm. Här kan det vara viktigt att notera att det är närheten till Stockholms kommun vi analyserat och det finns förstås fler kommuner i Stockholmsregionen som påverkar utvecklingen i Håbo positivt. Detta har inneburit att befolkningsutvecklingen i Håbo under den aktuella perioden har varit betydligt mer gynnsam än den skulle ha varit om inte dessa arbetsmarknader vuxit såsom de gjort. Det finns och bör sannolikt även fortsatt finnas tre fokusområden för Håbos strategiska utveckling, fortsatt utveckling av goda boendemöjligheter, fortsatt strategisk satsning på småskaligt näringsliv och en prioritering av kommunikationerna. En lärdom från denna studie är möjligen den relativt stora roll Uppsalas utveckling ändå spelar för Håbo, vilket kan tala för att prioritera kommunikationerna med Uppsala än högre i framtiden. ENKÖPING Låt oss därefter förflytta oss till Enköpings kommun. Här analyserar vi i enlighet med uppdraget effekterna av tillväxten inte bara i Uppsala och Stockholm utan även hur tillväxten i Västerås påverkar utvecklingen i kommunen. 6

7 Då ser vi att tillväxten i alla omvärldens delar, mätt som utvecklingen av dagbefolkningen, påverkar utvecklingen av befolkningen och sysselsättningen positivt. Omvärldens påverkan på befolkningsutveckling i Enköping Västerås tillväxt har inneburit att Enköping ökat sin befolkning med 1603 invånare jämfört med om Västerås inte hade vuxit. Stockholms tillväxt har inneburit att Enköping ökat sin befolkning med 1629 invånare jämfört med om Stockholm inte hade ökat sin tillväxt alls. Uppsalas tillväxt har å sin sida inneburit att befolkningen i Enköping är 1495 personer större än den skulle ha varit om Uppsala inte hade vuxit över huvud taget. Omräknat i procent betyder detta att Västerås snabba utveckling under perioden lett till att Enköping ökat sin befolkning med 3,9 procent jämfört med hur utvecklingen skulle ha varit i ett läge med nolltillväxt i Västerås. Utvecklingen i Uppsala har på motsvarande sätt ökat befolkningen i Enköping med 3,7 procent och utvecklingen i Stockholm har inneburit ens ökning med 4 procent jämfört med om Stockholm inte hade vuxit. Ser vi till tillväxtens påverkan på sysselsättningen i Västerås så har även denna varit positiv. Det betyder att tillväxten i Västerås har betytt att det skapats 320 fler arbetstillfällen i Enköpings kommun än de skulle gjort om inte Västerås hade vuxit. Tillväxten i Uppsala har betytt att det skapats 309 fler arbetstillfällen än det skulle ha gjorts om inte Uppsala hade vuxit under perioden. Och tillväxten i Stockholm har skapat 318 fler arbetstillfällen. Ser vi till den relativa tillväxten har sysselsättningen i Enköpings kommun vuxit med 2,1 procent som en följd av tillväxten i Västerås 7

8 och ungefär lika mycket som ett resultat av tillväxten i Uppsala respektive Stockholm. Omvärldens påverkan på sysselsättning i Enköping Även näringslivet och arbetsmarknaden i Enköping har gynnats av närheten till dessa tre tillväxtcentra. Detta har inneburit att sysselsättningen i kommunen vuxit mera än den skulle ha gjort om inte dessa centra hade vuxit. Ett sätt att beskriva denna utveckling är att Enköpings kommun genom sin närhet till dynamiska centra dels vinner i befolkning, dels klarar att attrahera arbetskraft genom inpendling för att försörja ett växande lokalt näringsliv. Enköping är i kraft av sitt läge och sin relativa storlek väl positionerat att dra nytta av omvärldens gynnsamma utveckling. Enköping bör fortsätta att prioritera en balanserad utveckling av goda boendemiljöer, ett starkt lokalt näringsliv och goda kommunikationer både mot Stockholm/Västerås och mot Uppsala. HEBY TOLKNING ENKÖPING Enköpings kommun har påverkats positivt av närheten till starka arbetsmarknader, som Västerås, Uppsala och Stockholm. Detta innebär att befolkningsutvecklingen i Enköping under den aktuella perioden har varit mer gynnsam än den skulle ha varit om inte dessa arbetsmarknader vuxit såsom de gjort. Låt oss till sist i denna del av analysen se till utvecklingen i Heby kommun. Här analyserar vi i enlighet med uppdraget effekterna av tillväxten inte bara i Uppsala och Stockholm utan även hur utvecklingen i Sala kommun påverkar utvecklingen i kommunen. Då ser vi att tillväxten i omvärldens delar, mätt som utvecklingen av dagbefolkningen, påverkar utvecklingen av befolkningen och 8

9 sysselsättningen i Heby olika beroende på vilken kommuns effekter vi studerar. Omvärldens påverkan på befolkningsutveckling i Heby Salas utveckling har inneburit att Heby ökat sin befolkning med 52 invånare jämfört med om Sala inte hade vuxit. Stockholms och Uppsalas tillväxt har å andra sidan påverkat Heby kommun negativt. Stockholms utveckling har inneburit att Heby minskat sin befolkning med 293 invånare jämfört med om Stockholm inte hade ökat sin tillväxt. Uppsalas tillväxt har å sin sida inneburit att befolkningen i Heby är 260 personer mindre än den skulle ha varit om Uppsala inte hade vuxit. Omräknat i procent betyder detta att Salas utveckling under perioden lett till att Heby ökat sin befolkning med 0,4 procent jämfört med hur utvecklingen skulle ha varit i ett läge med nolltillväxt i Sala. Utvecklingen i Uppsala har lett till att befolkningen i Heby minskat med 2,2 procent och utvecklingen i Stockholm har inneburit en minskning med 1,9 procent jämfört med om Stockholm inte hade vuxit. Ser vi till tillväxtens påverkan på sysselsättningen i Heby så har även denna varit olika för de olika centra och i princip den omvända mot den för befolkningen. Det betyder att tillväxten i Sala har haft en negativ inverkan på antalet arbetstillfällen i Heby. Heby har idag 42 färre arbetsplatser jämfört med vad man skulle ha haft om inte sysselsättningen i Sala ökat under perioden. Däremot har de växande arbetsmarknaderna i Uppsala och Stockholm påverkat sysselsättningen i Heby positivt. Som en följd av tillväxten i Stockholm har Heby 239 fler arbetstillfällen och som en följd av utvecklingen i Uppsala har man 212 fler arbetstillfällen än vad man skulle ha haft om dessa arbetsmarknader inte hade vuxit. 9

10 I relativa tal innebär detta att utvecklingen i Sala minskat arbetsmarknaden i Heby med motsvarande 1 procent av sysselsättningen. Utvecklingen i Uppsala däremot har ökat sysselsättningen i Heby med 5,5 procent och i Stockholm med 4,8 procent. Allt sett i relation till hur det skulle ha sett ut om utvecklingen på dessa arbetsmarknader varit oförändrad under perioden. Omvärldens påverkan på sysselsättning i Heby TOLKNING HEBY Utvecklingen i Heby uppvisar olika tendenser. Närheten mellan Sala och Heby har stor betydelse. Det förefaller således som att Heby har dragit nytta av utvecklingen i Sala genom att boende i Heby kan arbeta i Sala. Däremot har Heby precis som Östhammar tappat i befolkning på grund av den snabba utvecklingen i Uppsala och Stockholm. När det gäller utvecklingen på arbetsmarknaden är dock bilden den omvända. Här betyder närheten till Sala att Heby tappar arbetstillfällen som en följd av att sysselsättningen i Sala växer. Det kan t.ex. handla om arbetstillfällen inom handel. Samtidigt innebär Uppsalas och Stockholms tillväxt att näringslivet i Heby kunnat utvecklas snabbare än det annars skulle ha gjort. Det är möjligt att vi i dessa resultat ännu inte ser effekterna av den ändrade länstillhörigheten fullt ut, dvs. att Heby kommer att kunna dra större befolkningsmässig nytta av Uppsalas tillväxt som en kommun i länet än vad som illustreras av dessa siffror. Strategiskt är kommunikationerna mellan framför allt Uppsala och Heby av avgörande betydelse. SAMLAD UTVECKLING En samlad analys visar att de dynamiska effekterna i regionen är tämligen stora. Arbetsmarknadernas utveckling i de analyserade tillväxtcentra påverkar befolkningsutvecklingen i de analyserade 10

11 kommunerna med som mest upp till 10 procents positiv utveckling över perioden. Det vill säga tillväxten i de analyserade kommunernas befolkning har ökat med upp till 10 procent mer än den skulle ha ökat utan tillväxten i närbelägna tillväxtcentra. Men utvecklingen är inte entydigt positiv. För de mindre kommunerna Östhammar och Heby, med något sämre kommunikationer in mot de regionala centra, förefaller påverkan från regionala tillväxtcentra vara negativ när det gäller befolkningens utveckling. Som mest har tillväxten i de regionala centra inneburit att tillväxten i de analyserade kommunernas befolkning varit 3 procent lägre än den annars skulle ha varit. Effekter på befolkningsutvecklingen i samtliga analyserade kommuner När det gäller påverkan på kommunernas sysselsättning är bilden delvis annorlunda. Här är påverkan positiv utom i fallet med Salas påverkan på Heby. Den övergripande tolkningen handlar om att de närliggande centra utövar en attraktion på kommunerna som både innebär en utflyttning och en utpendling. Denna utveckling skall ersättas och kan bara delvis ersättas genom inflyttning, vilket innebär en ökande inpendling till de flesta av kommunerna sett över tid. När det gäller Heby slår dock effekten av Salas utveckling negativt, vilket vi ovan tolkat som att det korta avståndet inneburit att olika typer av service (t.ex. inom detalj- och sällanköpshandel) flyttat från Heby. Effekter på sysselsättning i samtliga analyserade kommuner 11

12 DYNAMIKEN UPPSALA STOCKHOLM Vi har i detta uppdrag genomfört en separat analys av dynamiken mellan Uppsala och Stockholm. Här kan vi skilja på effekterna av utvecklingen i befolkning och dagbefolkning, då vi bara har en påverkande kommun i taget att analysera. I denna del har vi använt en metod som kallas Vektor Autoregression. Modellens resultat presenteras i impuls-respons termer. Modellen talar om vad en standardavvikelses chock i en oberoende variabel vid en viss tidpunkt innebär för en beroende variabels utveckling framåt i tiden. befolkning blir ändå negativ, med en minskning om 536 personer sett över perioden Ser vi istället till det omvända förhållandet så bidrar tillväxten i Uppsala till en nettoökning av Stockholms befolkning med personer. Huvuddelen av effekten kommer från den växande befolkningen i Uppsala, medan en mindre del av effekten härrör från Uppsalas växande arbetsmarknad vilket möjliggör en ökad befolkning också i Stockholm. Befolkningsdynamiken Stockholm - Uppsala Analysen visar att befolkningens utveckling i Stockholm och Uppsala beror av varandra. Det finns två komponenter som påverkar utvecklingen, det är dels utvecklingen av befolkningen (natt) i sig i den andra kommunen, dels utvecklingen av sysselsättningen (dagbefolkningen) i den andra kommunen. Befolkningens utveckling i Uppsala påverkas negativt av befolkningsutvecklingen i Stockholm. Detta förklaras av att Stockholms tillväxt i befolkning kommer av att personer i Uppsala flyttar till Stockholm. Denna komponent minskar Uppsalas befolkning med personer mer än vad som skulle varit fallet om Stockholms befolkning inte vuxit. Detta kompenseras av en växande sysselsättning i Stockholm som möjliggör en befolkningsökning i Uppsala om invånare fler än vad som skulle varit fallet om inte Stockholms sysselsättning vuxit. Nettoeffekten av Stockholms tillväxt på Uppsalas Ser vi till utvecklingen av sysselsättningen i sig så är denna genomgående positiv. Uppsalas sysselsättning gynnas i stort sett lika mycket av den positiva befolkningsutvecklingen i Stockholm som av den växande arbetsmarknaden där. Den totala effekten av Stockholms tillväxt blir nya arbetstillfällen jämfört med om Stockholm inte hade vuxit under perioden. 12

13 Ser vi till den omvända situationen så har Stockholms sysselsättning vuxit med totalt nya arbetstillfällen som en följd av den positiva utvecklingen i Uppsala. Den största delen består av en gynnsam befolkningsutveckling i Uppsala vilket skapat arbetstillfällen fler i Stockholm än vad som hade varit fallet om inte Uppsalas befolkning hade vuxit. En mindre del av tillväxten kommer av den växande arbetsmarknaden i Uppsala, vilket skapat nya arbetstillfällen i Stockholm. Sysselsättningsdynamiken Stockholm - Uppsala RESULTATEN FRÅN TIERP OCH ÄLVKARLEBY I ett tidigare uppdrag har de regionala sambanden för Tierps och Älvkarleby kommuner analyserats. Såväl frågeställningen som metoderna för dessa tidigare uppdrag har skiljt sig från detta, varför det inte är möjligt att redovisa resultaten på samma sätt för de bägge studierna. Det finns också inbördes skillnader i analysmetoderna mellan Tierps och Älvkarleby kommuner. Sammantaget har det ändå ett värde för den samlade analysen att återge de tidigare studiernas resultat här. TIERPS KOMMUN För Tierps kommun har analysen omfattat effekterna av utvecklingen i Gävle och Älvkarleby kommuner. Slutsatsen blir att det är ett förhållandevis starkt beroende mellan de två kommunerna. Uppsalas befolkning påverkas negativt av utvecklingen i Stockholm, medan sysselsättningen gynnas i både Uppsala och Stockholm. Vi ser då att det finns ett positivt samband mellan en tillväxt i Gävle, både när det gäller befolkning och sysselsättning, och utvecklingen i Tierps kommun. Det vill säga om befolkningen i Gävle växer så växer befolkningen också i Tierp. Och om sysselsättningen i Gävle växer så växer också sysselsättningen i Tierp. Vi ser också att det finns ett positivt samband mellan sysselsättningen i Älvkarleby kommun och befolkningsutvecklingen i Tierp. Det innebär 13

14 att en ökad sysselsättning i Älvkarleby påverkar befolkningsutvecklingen positivt i Tierp. ÄLVKARLEBY KOMMUN För Älvkarleby kommun har effekterna av utvecklingen i Gävle och Uppsala kommuner studerats. Vi ser då att det finns ett positivt samband mellan en befolkningsökning i Gävle och en befolkningsökning i Älvkarleby. Vi ser dock ingen signifikant påverkan på befolkningsutvecklingen i Älvkarleby kommun när det gäller en befolkningsökning i Uppsala kommun. Vi ser också en signifikant negativ effekt på sysselsättningen i Älvkarleby när det gäller sysselsättningsutvecklingen både i Gävle och i Uppsala. Det vill säga, när sysselsättningen i Gävle eller Uppsala växer så minskar sysselsättningen i Älvkarleby kommun. TOLKNING FÖR TIERP OCH ÄLVKARLEBY Närheten till Gävle har stor betydelse för kommunerna i norra delen av länet. I synnerhet gäller det för Älvkarleby kommun. Älvkarlebys utveckling präglas i växande utsträckning av att utgöra ett boendealternativ, med pendlingsmöjlighet till Gävle. Den relativa närheten till Gävle bidrar också till att det relativa avståndet till Uppsala blir stort, och vi ser ingen tydlig påverkan härifrån. Sysselsättningen i kommunen påverkas dock negativt av en växande sysselsättning i omvärlden, främst i Gävle men också i Uppsala. Tierp är större än Älvkarleby och ligger längre från Gävle. Detta gör att effekterna är mindre tydliga och mer entydigt positiva för Tierp. KORT OM METODERNA Rapporten består metodologiskt av tre delar där tre olika metoder har använts. Förklaringen till det är dels att undersökningarna är gjorda vid olika tillfällen med delvis olika syften, dels att frågan om dynamiken mellan Stockholm och Uppsala kräver andra analysverktyg än relationerna i övrigt. I den inledande analysen som berör kommunerna Uppsala, Håbo, Enköping, Heby och Östhammar har en sk. Partial Least Squaremodell använts för att analysera sambanden. Figuren nedan visar på två olika effektkedjor som har analyserats (i fallet Enköping). Den första effektkedjan visar hur sysselsättningstillväxten i omvärlden påverkar befolkningsutvecklingen i Enköping som i sin tur påverkar utpendlingen från Enköping. Den andra effektkedjan i fallet Enköping är från en ökad befolkningsutveckling till en ökad utpendling, vilket i sin tur skapar en ökad inpendling. Genom att multiplicera påverkan i de olika kedjorna med varandra får vi den samlade påverkan som omvärldens utveckling har haft på 14

15 befolkningsutvecklingen och sysselsättningen i Enköping under perioden. I det tredje fallet, som rör dynamiken mellan Stockholm och Uppsala, har en s.k. Vektor Autoregression använts. Den modellen är en ekonometrisk modell som används för att identifiera samband mellan olika tidsserier där flera olika variabler i varje enskild tidsserie kan tillåtas variera över tid. Modellen är lämplig där man kan anta att det finns starka inbördes beroenden mellan de olika variablerna (och därmed mellan de olika studerade tidsserierna) men där man har liten eller ingen teoretisk förkunskap om vad som är orsak och verkan. Modellens resultat presenteras i impuls-respons termer. Modellen visar vad en standardavvikelses förändring i en oberoende variabel vid en viss tidpunkt innebär för en beroende variabels utveckling framåt i tiden. I fallet med Älvkarleby och Tierp har en variant av denna metod använts kallad Structural Equation Modeling. Denna modell finns med komplett beskrivning i en tidigare rapport. 15