Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare än enspråkighet Utvärderingsstandard för uppväxt av barn baseras på enspråkiga Oklart hur tvåspråkighet påverkar icke-språkiga aspekter av utvecklingen Många inblandade: barnet själv, föräldrar, psykologer, lärare, politiska beslutsfattare, forskare, etc. Marie-France.Larsson@miun.se 1
Vad är tvåspråkighet? Balanserad / Obalanserad Flytande / Icke-flytande Tidig / Sen Parallellt / Sekventiellt Passiv tvåspråkighet Andra första språk Flerspråkighet Debatten kring Bilingual Advantage Tidig 1900-talet: tvåspråkighet är farlig! Saer (1923): IQ test av en- och tvåspråkiga barn mellan 7 och 11 år Marie-France.Larsson@miun.se 2
Debatten kring Bilingual Advantage Mitten på 1900-talet: tvåspråkighet är gynnsam! Peal & Lambert (1962): IQ test av en- och tvåspråkiga 10-åriga barn Debatten kring Bilingual Advantage Idag: ingen vet Vilka tvåspråkiga, för vad, när, var, hur mycket, varför, hur? Marie-France.Larsson@miun.se 3
Vad (vi tror att) vi vet om tvåspråkigas kognitiva utveckling 1. Exekutiva Funktioner (EF) 2. Metalingvistik 3. Hjärnans utveckling 4. Theory of Mind (ToM) 5. Minne 6. Neuropsykologiska test 7. Intelligens och studieresultat 1. Exekutiva Funktioner (EF) Oklart, blandade resultat 3 huvudkategorier (enligt Miyake et al.): Inhibitorisk kontroll: att kunna hålla tillbaka en habituerad respons, eller ignorera irrelevant stimuli Arbetsminne och uppdatering: att kunna hålla i och hantera information i minnet Kognitiv flexibilitet: att kunna anpassa sig till ändrade krav, mål eller prioriteringar Marie-France.Larsson@miun.se 4
Flankertest Metalingvistisk medvetenhet (MM) MM: att kunna identifiera och extrahera underliggande strukturer i ett språk och tydligt kunna uttrycka dem i form av grammatiska regler Syntax: att kunna identifiera när en grammatisk regel används rätt eller inte Morfologi: att kunna känna igen olika former av ett ord (plural, tempus, etc.) Fonologi: att kunna identifiera och manipulera lingvistiska ljud oberoende av betydelsen (t.ex. rimord) Marie-France.Larsson@miun.se 5
Theory of Mind (ToM) ToM: förmågan att kunna föreställa sig det mentala tillståndet hos en annan människa Varför? - inhibering? - sociolingvistiska regler? - uppmärksamhet? Minne Positivt samband mellan exponering till L2 och minne Fördröjning av uppkomsten av Alzheimers med ungefär 4 år Marie-France.Larsson@miun.se 6
Neuropsykologiska bedömningar Verbal respons Belastning på EF Intelligens och skolresultat Mäts ofta som bakgrundsvariabel, är sälla en variabel som forskas i sig Intelligens: inga skillnader Skolresultat: blandade resultat Marie-France.Larsson@miun.se 7
Varför vet vi så lite? Definition av tvåspråkighet Olika typer av tvåspråkighet Oklart vad olika uppgifter egentligen mäter Vad (vi tror att) vi vet om tvåspråkigas emotionella utveckling Koppling mellan språk och känslor Emotioner i sitt L1 vs. L2 Empati Marie-France.Larsson@miun.se 8
Varför vet vi ännu mindre? Studier om utveckling hos tvåspråkiga fokuserar oftast om kognition eller språk Kognition och emotion brukar behandlas som två separata område Emotionell utveckling hos tvåspråkiga är helt enkelt mycket outforskad Min avhandling Den känslomässiga utvecklingen hos tvåspråkiga genom hela livsloppet Mittuniversitetet Marie-France.Larsson@miun.se 9
Rykande färsk forskning: vår senaste studie! OBS! FORTFARANDE PRELIMINÄRA RESULTAT! Igenkänning av emotioner i ansiktsuttryck 4 årsålder: glädje, ilska, sorg, rädsla Olika typer av tvåspråkiga: balanserad & obalanserad Våra frågor Finns det en skillnad mellan en- och tvåspråkiga? Finns det en skillnad mellan balanserade och obalanserade tvåspråkiga? Uppstår skillnader baserat på hur svår uppgiften är? Marie-France.Larsson@miun.se 10
Deltagare 67 barn (4 år): - 31 enspråkiga (95/5) - 20 obalanserade tvåspråkiga (61-94/6-39) - 16 balanserade tvåspråkiga (60/40) Inga skillnader mellan grupperna - könsfördelning - ålder - föräldrarnas utbildning (SES indikator) Uppgiften Identifiera emotionen i ansiktsuttryck 4 män + 4 kvinnor 4 emotioner: glädje, ilska, sorg, rädsla Marie-France.Larsson@miun.se 11
Uppgiften Svarsalternativen Presenterades slumpmässigt PRELIMINÄRA resultat: enspråkiga bättre på glädje än på alla andra känslor bättre på ilska än på sorg och rädsla samma på sorg och rädsla Marie-France.Larsson@miun.se 12
PRELIMINÄRA resultat: obalanserade tvåspråkiga bättre på glädje än på sorg och rädsla samma på glädje och ilska bättre på ilska än på sorg och rädsla samma på sorg och rädsla PRELIMINÄRA resultat: balanserade tvåspråkiga bättre på glädje än på alla andra känslor bättre på ilska än på rädsla samma på ilska och sorg samma på sorg och rädsla Marie-France.Larsson@miun.se 13
PRELIMINÄRA resultat PRELIMINÄRA slutsatser Finns det en skillnad mellan en- och tvåspråkiga? Finns det en skillnad mellan balanserade och obalanserade tvåspråkiga? Uppstår skillnader baserat på hur svår uppgiften är? Marie-France.Larsson@miun.se 14
Tankar och framtida analyser Enspråkiga och obalanserade tvåspråkiga har svarsmönster som liknar mer varandra, balanserade tvåspråkiga har ett svarsmönster som är mer annorlunda än de två andra grupperna Kulturell bakgrund? Vad andra språket är? Framtid forskning Äldre barn (6-8 år) Tonåringar (15-18 år) Vuxna (20-50 år) Äldre (70+) Marie-France.Larsson@miun.se 15