Socionomen i sitt sammanhang

Socionomen i sitt sammanhang Socionomen i dess sammanhang Evidensbaserat/kunskapsbaserat arbete Vikten av att som socionom engagera sig i kunskapsutveckling En profession som bedrivs med vitt skilda förutsättningar ttningar och varierande sammanhang. Förstå och känna k igen förutsf rutsättningar, ttningar, underbyggande idéer och dess påverkan p påp yrkesutövandet. Att förstf rstå förutsättningarna, ttningarna, möjliggör r att arbeta med förändring f Fyra element som konstruerar det sociala arbetets praktik: Institutionella sammanhanget Professionens formella kunskapsbas Syfte/mål l med det praktiska arbetet Ramarna för f r praktiskt arbete Institutionella sammanhanget Offentliga policy, lagstiftning, organisationers policy och accepterad praxis. Saknas given institutionell bas, jmf sjuksköterska Professionens formella kunskapsbas Påverkad och utvecklad utifrån n flera perspektiv En rad teorier om och för f r det sociala arbetets praktik Innefattar grundläggande ggande professionella värderingar Formella kunskaper Saknar samsyn för f r kunskapsinhämtning Syfte/mål l med praktiken Centralt element Formella arbetsuppgifter Formella målet m formas av institutionella sammanhanget och kunskapsbas 1

Ramarna för f r praktiken Skapas genom de tre andra elementen Utvecklade teorier för f r professionell praktik Erfarenheter och yrkeskunnighet Diskurs structures of knowledge, claims and practices through we understand, explain and decide things they they are frameworks or grids of social organisations that make some actions possible whilst precluding others Parton (1994) Dominanta diskurser inom hälsoh lso- och välfv lfärdsorganisationer Biomedicin Ekonomi Lag Skapar de huvudsakliga institutionella sammanhangen Biomedicin Termen är r hämtad h ur medicinsk sociologi, som refererar till idéer och praktik associerad med medicin med biologisk ansats/ursprung Formar praktikens sammanhang huvudsakligen inom hälsoh lso- och sjukvård Sjukhus, Rehabilitering, Psykiatrin Ekonomisk diskurs, neo-classism Ramar för f r samhällsbeslut Offentlig sektor som inköpare snarare än leverantör Individer som rationella aktörer Valfrihet Oproduktiva individer liten rätt r att fåf stöd från n samhället Lag som diskurs Skapar roll och förutsf rutsättningar ttningar för f r arbetet formellt logiskt system av lagar Beslut grundas objektivt utifrån n lag istället för f värderingar, sociala strukturer eller socialt sammanhang Förutsätter tter att lagen är r rationell 2

Service diskurser Psykologisk diskurs Sociologisk diskurs Reframing our practice as contextual means we reframe our practice as working with environment, rather than despite enviroments. We see our self as part of a context, ourselves responsible for aspects of that context.. In this way, we see possibilites för change,, for creating different microclimates within broader contexts. Förbättringsvågor gor för f välfärdssektorn Begränsa kostnader Kvalitetsarbete Kunskapsbaserad/evidensbaserat socialt arbete Varför r evidensbaserat 1990-talet: The evidence movement En motrörelse relse till ett auktoritetsbaserat socialt arbete ( vi( gör g r som vi alltid har gjort, ingen har haft anledning att klaga, vår r personal har hög g kompetens ) Varför r evidensbaserat En motrörelse relse till ett uppgivet socialt arbete ( det sociala arbetet är r sås komplext att det aldrig kan systematiseras ) Informationssamhällets expansion har möjliggjort m för f var och en att skaffa kunskap, ifrågas gasätta, kräva mer ( jag har läst l att gamla skall göra g x? Varför r får f r inte de gamla påp mammas äldreboende göra g det? ) Varför r evidensbaserat socialt arbete? Den nordiska välfv lfärdsmodellen har blivit för f r dyr - beslutsfattare tvingas till prioriteringar och behöver bra underlag. Forskare ställs inför ökande krav att producera användbara ndbara resultat. (Konnerup( 2005) 3

Förgrening inom samhällsvetenskaplig forskning som tagit utgångspunkt att det är r ett inneboende fel med socialt arbete. Evidensbaserad praktik bryter med denna tradition, fokus påp att låta l den bästa b praktiken utgöra bas för f r metodutveckling och lärande. l Vad är r evidensbaserat Ingen entydig definition: Evidence-based practice can be defined very simple as treatment or intervention based on the best available science or research evidence (McNeece & Thyer 2004) the conscientious, explicit and judicious use of current best evidence in making decisions about the care of individual patients. The practice of EMB means integrating individual clinical expertise and patient values with the best available external clinical evidence from systematic research. Sackett 2000, används nds i SOU 2008:18 I praktiken ett förhf rhållning sätt s med sammanvägning av tre kunskapskällor I sammanhanget tar hänsyn h till: Bästa tillgängliga vetenskapliga/empiriska informationen Professionell erfarenhet Klientens värderingar v och önskemål (IMS) Vad är r evidensbaserat En förskjutning f av intresset från n vad som orsakar sociala problem till vad som kan göras g för r att lösa l dem. En förskjutning f av intresset från n att ta reda påp vad som är fel med socialt arbete till vad som är framgångsrikt och leder till önskad förändring f What matters is what works (Konnerup 2005) Förbättringstänkandet nkandet Klient/brukare föref Livssituation, Funktionsförm rmåga Livskvalitet INSATSER Har förbättring skett eller inte? Klient/brukare efter Livssituation, Funktionsförm rmåga Livskvalitet Vad är r evidensbaserat En förskjutning f från n att bedriva socialt arbete som en del av ett politiskt projekt ( feministisk( behandling, anti-psykiatri )) mot ett socialt arbete som har påvisbar p effekt Evidensbaserat socialt arbete har ännu inte funnit sin form utan är r ett utvecklingsprojekt. 4

Börjessons jämfj mförelse Målrationalitet (läkare) Att handlägga ärendet korrekt (domare) Socialt arbete i en mellan position gott resultat, korrekt enligt lagen Lagstiftning markerar nästan n alltid målrationalitet som överordnad princip s. 87-88 88 Fokus påp verksamhetens syfte/mål l och resultat + förstf rstärkning rkning av kunskapsbasen kan bidra med att flytta fokus mot värde och resultat ur brukarsynpunkt. IMS Institutet för f r utveckling av metoder i socialt arbete Stödja utvecklingen av standardiserade bedömningsmetoder. Stödja (och ibland genomföra) studier av sociala insatser och strukturerade åtgärdsprogram. Förse det sociala området med systematiska kunskapsöversikter över vilka insatser och metoder som fungerar i det sociala arbetet. Sprida information om resultaten. Campbell collaboration bedömning av evidensgrad 1. Strong evidence from at least one systematic review of multiple well-designed randomized controlled trials. RCT 2. Strong evidence from at least some properly designed RCT of appropriate size. 3. Evidence from well-designed non-experimental studies from more than one centre or research group. 4. Opinions of respected authorities, based on clinical evidence, descriptive studies or reports of expert committee. RCT-Modellen Modellen, systematiska kunskapsöversikter Ställer upp problemställning llning Letar i relevanta databaser utifrån sökkriterier. Rensar dubletter i sök s k resultat Endast RCT studier inkluderas Studiernas resultat sammanställs. Problem med systematiska kunskapsöversikter Utgår r från RCT as the golden standard Problem med RCT som metod Problem med att det finns sås få RCT Leder till att mängder m av studier med annan design och metodik exkluderas Leder till en snäv v kunskapsbas De flesta studier är r amerikanska 5

Kritik mot RCT-modellen Bristande kunskapsbas De insatser som utvärderas har ofta närhet n till universitetsstad Slutsatsen blir att man inte kan uttala sig för f r att det saknas kunskap. Omfattar inte brukarens perspektiv brukaren förvf rväntas vara passiv. För r utvärderingar av insatser som kräver aktivitet från patientens sida har processtudier visat sig vara mer lämpade. Fördelar med systematiska kunskapsöversikter Man behöver inte uppfinna hjulet varje gångg Någon annan (=den som sammanställer kunskapsöversikten) gör g r det stora jobbet med att läsa in det stora antal primärstudier rstudier som flitiga utvärderare producerar Kartmodellen- SCIE Mike Fisher En metodik som kan redovisa mångfald m av kunskap om social metoder som finns redovisat i vetenskapliga studier. Bredda kunskapsbasen Börja arbetet med att göra g en översiktlig bild över kunskapen inom området, systematisk karta. Omfattande arbete men man undviker att man hamnar i läget l att man försf rsöker besvara en fråga som man inte kan besvara, eller att underlaget är r otillförlitligt. Kräver arbetslag med bred kompetens med omfattande metodkunskap, dåd studier med olika design analyseras och sammanställs. Kartmodellen Frågest geställningar: Vad för f r slags kunskap efterfrågas, enbart insatsen eller förutsf rutsättningar ttningar för f genomförandet? Vad ska den användas ndas till vem ska använda nda den? Praktikrelevanta frågor, kan vara: Vad har insatsen för f r effekt? För r vem eller vilka kan den vara lämplig? l vilken kunskapsbas vilar den på? p Vad finns för f r empiriskt stöd d för f r metoden? Vilken kunskapsbas vilar den på? p Sökstrategi formas Data sökning genomförs och en översiktskarta som visar påp kunskap påp området, efter det är r urvalsfrågor i fokus. Uppdragsgivare garant för f r relevant kunskap och forskare att den blir tillförlitlig. Fördelar med Kartmodellen Möjlig framtida utveckling av metodiken för f r att sammanställa systematiska kunskapsöversikter och ger utrymme att lösa l en del problem som RCT-modellen för r med sig. Inkluderar studier med olika design. Frågor för f r forskning att besvara: VAR, NÄR N R och HUR insatser är r verksamma? Vilken mening de tillskrivs av brukare och socialarbetare? 6

Vad har vi att lära l från psykoterapiforskningen? Socialarbetarens relation till klienten Relationen kan vara avgörande för f r utfallet Empiriskt stöd d för f r dess betydelse Viktigt synliggöra dess värdev Stödja utvecklingen av kunskaper, förmf rmågor och erfarenheter som det baseras på p. Erfarenhetsbaserad kunskap Generella drag Utveckla mot beprövad erfarenhet genom tillförlitlig och systematisk information om resultat vid uppföljningar. Kritisk realism Kunskapsbasering av socialt arbete ett förklarande f perpektiv Är r ett metateoretiskt perspektiv. Sätter fokus påp betydelsen av innehållet i insatserna, kontextuella villkor och de mekanismer, generativa mekanismer som har betydelse för f r insatsernas resultat. Möjliggör r att kunna analysera praktik och dra koppling mellan insats och resultat. Ger i sin tur underlag att utveckla teori om hur den egna praktiken fungerar. Morén och Blom betonar vikten av att dokumentera vid kunskapsbasering av socialt arbete. Utöver dokumentation om innehåll i insatsers och de resultat som uppnås s viktigt att dokumentera kontextens roll och betydelse. Två motpoler Idealbild Rädsla för f r att socialarbetare ska bli som robotar. Vilka strikt tillämpar de arbetsmetoder som forskning visat ge bäst b resultat Alltför r stora förhoppningar om att fåf tillgång till enkelt applicerbar kunskap att tillämpa i klientarbetet. Unika möten m mellan människorm Strävan att uppnå bästa resultat för f r klient och brukare baserat påp tillförlitlig information 7

Vilja att göra g skillnad Förenar socialarbetare. Kan inte reducera socialt arbete till dess intention, att göra g skillnad = effekt Socialt arbete karaktäriseras riseras av process och samhandlande mellan socialarbetare och brukare och handlandet är r bundet av socialt och kulturellt sammanhang. Socialsekretares inställning: Från n skeptisk inställning till välkomnande v av forskningsförankring rankring av arbete. Vuxit fram en kultur där d r forskningsdiskussioner i högre h grad uppmuntras. Tendenser att det finns en vilja att ta större ansvar för f r kunskapsutveckling. Begränsade resurser, tidspress. Slutsatser Handlingsdimensionen i socialt arbete lyfts fram Evaluering av socialt arbete, socialarbetare vill göra g skillnad! Tydligare, mer strukturerat socialt arbete Ökad möjlighet m till professionalisering Vad ska vi göra? g Socialt arbete måste m bygga påp evidens, men evidensbegreppet måste m diskuteras Bryt de randomiserade kontrollerade studiernas hegemoni - öppna för f r kvalitativa studier Gemensam terminologi Släpp in klienten Bredda kunskapsbasen Börja arbetet med att göra g en översiktlig bild över kunskapen inom området Vad ska vi göra? g Socialarbetare, gräv v där d r du står - gör r beskrivningar av arbetet, gör g manualer,, problematisera Lita inte för f r mycket påp resultat från n internationella studier - olika förhf rhållanden Forskare - gräv v där d r socialarbetaren står. Gör G beskrivningar av det sociala arbetets praktik Att forskare och socialarbetare hittar samarbeten som kan skapa en grundforskning med stora möjligheter m för f tillämpning Utmaning för f r socialarbetare Att systematisera och dokumentera och visa påp allt vad vi gör, g för f r en ökad professionalisering. Det här h är r mitt bidrag och det här h r gör g r jag. Inte tyst kunskap utan oartikulerad kunskap. Uttryck, beskriv kunskapen!!! Om vi ökar professionaliseringsgraden sås har vi andra möjligheter att påverka p genom makt att bestämma normerna för f r socialt arbete. Det goda sociala arbete måste m beskrivas av socialarbetarna ingen kommer att göra g det åt t oss. 8

Intresse och engagemang för f kunskapsutvecklingen. Då kan vi påverka p sås mycket mera!!! 9