(hopar) G+ kocker aeroba: Stafylokocker. Gramfärgning: Grampositiva

Relevanta dokument
Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Vad innehåller en bakterie?

*Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Rådgivningssjuksköterskor

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Vad kan finnas under ytan?

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Gramfärgning Mikroskopi Odling och mikroskopi Biokemiska test

Multiresistenta bakterier

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: ) Totalpoäng: 63,5

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Ackrediteringens omfattning. Antibiotikakoncentrationer. Bakteriologisk odling. Bilaga 2C /139

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

TENTAMEN Mikrobiologi

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Multiple choice frågor

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Utredning av utlandsresenär

/786. Förordning om smittsamma sjukdomar /786. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014

Lunginflammation och vaccinering

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm

Om infektioner och smitta i förskolan

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

Infektionssjukdomar. Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014

Strama för sjuksköterskor

Basala hygienrutiner

Allmänt om bakterier

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Mekanismer för antibiotikaresistens

Infektioner hos barn i förskolan

Multiresistenta bakterier

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Lunginflammation och vaccinering

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Bakterier och jästsvamp Blod, blodpåsar 0173 Allmän odling Växt/Ingen växt

AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Nekrotiserande fasciit

Systematik Nomenklatur

AMPLIRUN DNA/RNA AMPLIFICATION CONTROLS

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering.

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Hur ser sjukdomarna ut?

Tarminfektioner, inledning

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd Signar Mäkitalo

Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

VRI Vårdrelaterade infektioner

Hygienombudsutbildning

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Säkra steg för en säker mathantering

Statsrådets förordning

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Multiresistenta bakterier

Migranter Sjukdomar. Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Hygienläkare. regiongavleborg.se

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

1.) beskriva uppbyggnad och utseende hos medicinskt viktiga bakterier, virus, svampar och parasiter

Transkript:

G+ kocker aeroba: Stafylokocker Kock Gramfärgning: Grampositiva Syrebehov: Aeroba - Staphylococcus aureus Virulensfaktorer: Tjock peptidoglukan (tålig), Se tab i kursbok protein A kapsel Massa olika toxiner; vävnadsnekrotiserands alfatoxin (ASO), cytotoxiner Serinproteas bryter uppkopplingar mellan celler i huden TSSToxin superantigen funktion förstör även endotelceller Enterotoxin superantigen funktion påv mastceller, påv tarmperistaltik Massa olika Enzymer; Koagulas som konverterar fibrinogen till fibrin inkapsling Hyaluronidas som hydrolyserar (bryter ner) hyalyronsyra i bindväv - spridning Fibrinolysin som löser upp fibrinklottar(koagel) - försämrad läkning Penicillinas hydrolyserar (bryter ner) penicillin Resistens (MRSA) rädsla för Nosokomial smitta (dvs smitta på sjukhus), isolering finns i normalfloran på huden och slemhinna. Låga krav på fukt och näring. Kan växa till vid hög temperatur och hög salthalt. Intern smitta/endogen smitta (smittar sig själv tex från hud till djupa sår) kontakt person-person smitta. Massa olika sympom; Se box I kursbok Böld tampongsjukan Enterit Pneumoni Sepsis (hopar)

G+ kocker aeroba: Stafylokocker *Staphylococcus epidermidis (KNS) Virulensfaktorer: slem opportunist finns i normalfloran på huden och slemhinna Intern smitta/endogen smitta (smittar sig själv tex från hud till djupa sår) Endokardit, sepsis *Staphylococcus saprofyticus (KNS) Virulensfaktorer: slem opportunist finns i normalfloran i tarmen Intern smitta/endogen smitta (smittar sig själv tex från tarm till urinrör) UVI

G+ kocker aeroba: Streptokocker Gramfärgning: Syrebehov: Kock Grampositiva Aeroba (kedjor) -Streptococcus pyogenes, grupp A, GAS Virulensfaktorer: Se tab kapsel Lipoteikonsyra (binder epitelceller) Massa toxiner; erytrogent exotoxin M protein Massa enzymer; hemolysin,streptolysin (lyserar celler), streptokinas (lyserar blodkoagel) peptidas hyaluronidas finns lite över allt, person till person smitta (dropp, hud) även från föremål- person asymptomatisk kolonisering av övreluftvägar (och hud) kan förekomma (diplokock) Se box Halsfluss,Faryngit (ont I svalg/halsen, huvudet, feber, illamående) Scharlakansfeber*, vävnadsnekrotiserande, ilskna sår med varbildning (pyogen) Impetigo svinkoppor förr barnsängsfeber sepsis osv

G+ kocker aeroba: Streptokocker - Streptococcus agalactiae, grupp B, GBS Virulensfaktorer: Kapsel vid ph 7.4 (ej kapsel vid surt ph t). Hydrolytiska enzymer förekomer i underlivet hos kvinnor. Smitta från moder till barn vid födsel (barnet sväljer fostervatten) Neonatal (nyfödd) sepsis och meningit. Övrigt immunnedsatta (ex. Pneumoni etc) - Streptococcus pneumoniae, pneumokock Virulensfaktorer: kapsel Se tab teikonsyra IgA proteas adhesionsproteiner vävnadsförstörande enzym Recistens nyfödda, barn, äldre. Kroniska bärare i svalg kontaktsmitta person-person droppsmitta pneumoni etc. öroninflammation, invasiv-sepsis-meningit * Grupp C och G streptokocker som grupp A fast mildare

G+ kocker aeroba: Enterokocker * Enterokocker Gramfärgning: Syrebehov: Kock Grampositiva Aeroba (par och kortare kedjor) Virulensfaktorer: relativt avirulent, antibiotika resistens vancomycin äldre sjuka UVI och sår under midjan peritonit- inflammation i hinnan runt buk endocardit - inflammation i hjärtat (innerhinna) etc Liten översättning: Peri- runt om Endo- inuti Epi- på

G+ stavar aeroba: Bacillus (B) Gramfärgning: Syrebehov: Stav Grampositiva, Aeroba (fakultativ anaerob) - B.Anthracis Virulensfaktorer: Sporbildning, kapsel, toxiner sporer finns I djur och jord Djurarbetare, kontamination av mat, bioterrorism sporer kommer in i kroppen via yttre miljön omgivningssmitta 1. sporer in i sår i huden 2. sporer in i lungor via inhalation (obs! får ull) 3. sporer in i mag-tarm kanal via mat/vatten. - B.Cereus Virulensfaktorer: Antrax mjälten påverkas(kutanös-, inhalation-, gastrointestinal-antrax) Sporbildning, toxiner, värmestabilt toxin Finns i jord, torra livsmedel, spridning via mat, ögon infektion vid skada+jord. sporer kommer in i kroppen tex. Ögonen via yttre miljön omgivningssmitta Alt. Man får i sig endotoxin via mat (ex.ris). drogmissbrukare infektion via nål->bacteriemi (förekomst av bakt. i blod) Gastroenterit (diarré och magkramper), ögon infektion kateter relaterad sepsis.opportunistiska infektioner

G+ stavar aeroba: Listeria - Listeria monocytogenes Gramfärgning: Syrebehov: Virulensfaktorer: Stav Gram positiv, speciell cellvägg Aerob Fakultativt intracellulär Adherensfaktorer Hemolysin Kan växa till höga koncentrationer i mat Immunnedsatta personer, äldre, nyfödda gravida varnas för ex opastöriserad ost Kan finnas i låg nivå gastrointestinalt. Finns i naturen i jord och vatten smitta indirekt smitta via mat/vatten Sepsis och meningit influensa symptom hos vuxna

G+ stavar aeroba: Corynebacterium * Corynebacterium diphteriae Stav Gramfärgning: Gram positiv, speciell cellvägg Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Difteritoxin se patogenes kap - ger cellnekros och påverkar perifera nerver, njurar, lever etc. Vaccin. DTP-vaccinet ->fullgott skydd smitta via person-person droppsmitta en del C.diphteriae är en toxinbildare, en del människor är friska smittbärare Difteri, difteri exotoxinet ger Halsflussymptom, andningssvårigheter, krupp. (Beläggning på tungan)

G+ stavar aeroba: Mycobacterium - Mycobacterium tuberculosis Gramfärgning: Syrebehov: Virulensfaktorer: stav mycket speciell cellvägg med Mykolinsyra, svagt Grampositiv Aerob Intracellulär Okänslig för intorkning och desinfektion pga den vaxlika cellväggen Kräver ofta flera antibiotika under lång tid Förekommer i naturen. Dropsmitta direkt kontakt eller inhalation. Kan dröja läng innan symptomen uppträder. Lungtuberkulos, andra organ drabbas också, läs mera själva

G+ stavar aneroba: Clostridium Clostridium Stav Gramfärgning: Grampositiv Syrebehov: Anaerob Virulensfaktorer: Spor, toxiner för specifika virulensfaktorer se kapitel 40 - Clostridium botulinium (b) - Clostridium tetani (t) - Clostridum perfringens (p) - Clostridium difficile (d) Förekommer i Jord, vatten, kloakvatten. Normalflora i tarm hos djur (p) och (d) kan finnas i friska individers tarm. sporer kommer in i kroppen via yttre miljön omgivningssmitta (b) toxin/sporer in i mag-tarm kanal via mat/vatten ( små barn inte äta tex honung ). (t) sporer in i sår i huden, bett från djur (p) opportunist! sporer in i sår i huden under speciella omständigheter ex. dålig cirkulation i vävnaden (stora djupa skott och granat splitter skada).ibland vid tarm kirurgiska ingrepp. Döende patienter tarm->blod. (d) opportunist! finns på plats/ in i mag-tarm kanal via mat/vatten- får fäste efter antibiotikabehandling

Clostridium Clostridium botulinium Clostridium tetani Clostridum perfringens Clostridium difficile (b) botulism matförgiftning (framförallt grönsaker, fisk konserver- syrefritt!!!!), nervimpuls ner!->sväljsvårigheter-> andningsstop. (t) stelkramp, nervsignal upp!-> kramp. (p) gasbrand sår (djupa sår, vanlig på slagfältet i krig). Vävnadsnedbrytande enzym under gasutveckling. Även matförgiftning (liknande den vid B.cereus) (d) diarré pseudomembranöskolit efter att normalfloran i tarmen slagits ut av antibiotika behandling

G- kock-kockobacill aeroba: NEISSERIA kock-kockobacill Gramfärgning: Gramnegativ Syrebehov: Aerob - Neisseria meningitidis meningokock Virulensfaktorer: pili kapsel endotoxin Fig 30-1 kaffebönsliknande Bärare finns. kontakt person-person-droppsmitta. Vanligast hos barn och yngre vuxna meningit (hjärnhinneinflammation).. - Neisseria gonorrhoeae gonokock Virulensfaktorer: pili intracellulär överlevnad i neutrofiler Proteas β-laktamas ->recistens Antigenvariation Asymptomatiska bärare finns kontakt person-person-sexuellsmitta gonorré (urogenital även svalg och ögon)

Enterobacteriaceae Stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov:Aerob G- stavar aeroba: Enterobacteriaseae Virulensfaktorer: se **** för alla. För specifika virulensfaktorer för enskillda bakterier se Enterobacteriaceae kap Förekommer i tarm, oftast i normalfloran. Dessa är då alltså opportunister. De arter i denna familj som alltid gör oss sjuka då de finns i tarmen tex EHEC, Salmonella, Yersinia etc Smitta intern från tarm till urinrör vid syptom UVI Smitta via mat och vatten vid symptom mag-tarm infektioner För specifika epidemiologi för bakterie se Enterobacteriaceae kap

Vanliga virulensfaktorer **** associerade med enterobacteriase; Endotoxin (LPS) Kapsel Enterobacteriaseae Antigen variation (K och H) -> undviker det specifika immunförsvaret Möjlighet till upptag av tillväxtfaktorer, Fe2+..se bok Resistent mot avdödning i serum genom att förhindra att komplement binder ->undviker det ospecifika immunförsvaret Antibiotika resistens (vanl. plasmidburen)

- Escherichia coli se tab vanligast UVI, sepsis EPEC-Entero Patogen E.Coli->Spädbarns diarré ETEC-Entero Toxisk E.Coli->turist diarré EHEC-Entero Hemorragisk E.Coli->blödning och skador på inre organ * Klebsiella pneumonie vanligast UVI, pneumoni (lunginflammation) och sepsis hos immunnedsatta * Proteus UVI, liggsår * Enterobacter UVI

Salmonella artrik >2500 O-serotyper, S.smittställe - S. typhi (enterica) - S.paratyphi Vanliga Salmonellor ger diarré, feber S.Typhi och S.paratyphi ger mycket allvarligare symptom, hög feber och allmän påverkan, sepsis - Yersinia enterokolitika diarré, kraftiga smärtor I magen som påminner om blindtarmsinflammation - Shigella dysenteriae Feber, diarréer ibland slemmiga och blodiga sk rödsot

G- böjd stav vibrio aerob - Vibrio kolera Vibrio, böjd stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Exotoxin se fig och tab i kursbok vanligen smitta via förorenat vatten både barn och vuxna Kraftig diarré se toxin i patogeneskapitel

G- böjd stav vibrio aerob campylobacter och helicobacter - Campylobacter jejunii Böjd stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: faktorer som reglerar adhesion, rörlighet (flageller) och invasion. Campylo =kurva förekommer i naturen,djur smitta via mat/vatten främst kykling feber, ledvärk, diarré och magsmärtor (det finns en autoimmunsjukdom som går på nervvävnad som man tror inducerats pga Campylobacter infektion) - Helicobacter pylori Böjd stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: faktorer som regierar adhesion, rörlighet (flageller) och invasion. För mer info om H.pylori se tab I bok förekommer i naturen smitta via mat/vatten magsår...

G- stav aerob *Pseudomonas aeruginosa Gramfärgning: Syrebehov: Virulensfaktorer: Stav Gramnegativ Aerob Opportunist! (Vidhäftning, Kapsel Endotoxin, exotoxin) Antibiotika resistens Växer bra i olika temp Smitta från överallt, intern. För mer info se kap i bok UVI Infektiion i liggsår och brännskador

Haemophilus Gramfärgning: Syrebehov: -H.influenzae G- stav aerob Stav Gramnegativ Aerob (H.parainfluenzae) H.influenzae Subgrupper a-f (b farligaste ingår i vaccin) Virulensfaktorer: Vidhäftning kapsel pili Aerosolsmitta Sinuit (bihåle infl) Otit (öron infl) Pneumoni (lung infl) Meningit (hjärnhinne infl)

G- stav aerob Bordetella Gramfärgning: Syrebehov: Stav (kockoid stav) Gramnegativ Aerob - B.pertussis (*B.parapertussis- lite mildare variant) Virulensfaktorer: Vidhäftning Toxin (lik koleratoxin fast i lungor) Aerolsol smitta (luftburen) allvarliga infektioner hos nyfödda kikhosta Vaccin

G- stav aerob se kap Francicella och Brucella liten kockobacill Gramfärgning: Gramnegativ Syrebehov: Aerob - Francisella tularense Virulensfaktorer: Kapsel Intracellulär Vektorburen kan överföras via myggor eller andra stickande insekter. Sjukdom förekommer främst hos gnagare, kontakt med sjuka och döda djur (vanl. öga). Harpest insektsbett->sår->lymfan. Öga->Bindhinnekatarr. (Vanligare norra sverige)

G- stav aerob Legionella - Legionella pneumophilia stav Gramfärgning: Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Intracellulär i makrofager, invaderar epitel Förekommer överallt I vatten. Omgivningssmitta. Aerosol. legionellos legionärssjukan pneumoni, hög feber huvudvärk, muskelvärk torrhosta 5-30% avlider pontiac feber lnfluensalik symptom

G- spiroket mikroaerofila Se kap Treponema, borrelia och leptosira Gramfärgning: Syrebehov: Spiroket Gramnegativ, annorlunda i cellvägg Mikroaerofil Svårodlade! - Treponema palladium virulensfaktorer: symptom: smittväg: sexuell adherens, hyaluronidas, vävnads förstörelse som ett resultat av värdens immunsvar, klär in sig i fibronektin som skydd mot immunförsvaret syfilis primär (sår) sekundär (blod) tertiär (neurologiska symptom) - Borrelia virulensfaktorer: symptom: smittväg vektorburen (fästing) förändrar sina antigen, påverkar immunförsvaret Borrelia 3dagar-4veckor hudrodnad i ring 3månader-år neurologiska symptom

Annorlunda cellvägg G- små kocker Se kap Mycoplasma och ureaplasma Gramfärgning: Syrebehov: minsta bakterien, kock Gramnegativ, ingen cellvägg Mycoplasma har membran med steroler aerob - Mycoplasma pneumoniae droppsmitta virulensfaktorer: intracellulär, adherens, superantigen symptom: Övre-nedre luftvägsinfektioner, bronchopneumoni Det finns också en Mycoplasma variant som infekterar genitalt, uretrit * Mycoplasma genitalium

Annorlunda cellvägg G- små kocker Clamydia Chlamydia kock Gramfärgning: Gramnegativ annorlunda cellvägg Syrebehov: aerob - Chlamydia trachomatis Virulensfaktorer: intracellulära smittväg direktkontakt sexuelldirektkontakt för urogenitalainfektioner Urogenitala infektioner Chlamydia klåda, flytningar, sveda kan orsaka sterilitet Ögoninfektioner Det finns också en Clamydia variant som infekterar i respiratoriska delar *Clamydia pneumonie twar