1.) beskriva uppbyggnad och utseende hos medicinskt viktiga bakterier, virus, svampar och parasiter
|
|
- Roland Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medicinsk mikrobiologi 7,5hp på A-nivå Målet med denna kurs är att ni studenter ska ha inhämtat grundläggande kunskaper i medicinsk mikrobiologi samt hygien Vi vill att ni efter denna kurs ska kunna: 1.) beskriva uppbyggnad och utseende hos medicinskt viktiga bakterier, virus, svampar och parasiter 2.) beskriva patogenes, sjukdomssymptom och kliniska mönster för sjukdomar orsakade av medicinskt viktiga bakterier, virus, svampar och parasiter 3.) beskriva epidemiologi, förekomst och smittspridning för sjukdomar orsakade av medicinskt viktiga bakterier, virus, svampar och parasiter. 4.) ange vanligt förekommande bakterier i några typer av prov från patienter ex blodprov, svalgprov och urinprov 5.) beskriva och visa förståelse för normalflorans betydelse samt skillnaden mellan normalflora och patogenflora 6.) ange skillnaderna mellan allmänna, selektiva och diagnostiska odlingsmedier 7.) ange olika typer av behandling av sjukdomar orsakade av medicinskt viktiga bakterier, virus, svampar och parasiter 8.) beskriva verkningsmekanismerna för olika typer av mediciner för behandling av sjukdomar orsakade av medicinskt viktiga bakterier, virus, svampar och parasiter 9.) beskriva principen för bestämning av bakteriestammars känslighet för visst antibiotikum med hjälp av diskdiffusion 10.) beskriva ett antal vanliga vårdrelaterade infektioner samt ange viktiga riktlinjer för infektionskontroll
2 MÅL - examination: 1.)-3.), 5.) 7.)-8.) examineras genom en skriftlig tentamen 4.),6.), 9.) examineras genom muntliggenomgång i samband med laborationerna 10.) examineras genom muntliggenomgång i samband med seminarium Kursens innehåll samt genomgånget mål som respektive föreläsning, laboration och seminarium tar upp: Introduktion 7.) behandling Allmän bakteriologi 1.) uppbyggnad och utseende 5.) normalflora och patogenflora Speciell bakteriologi 2.) patogenes, sjukdomssymptom 3.) epidemiologi, förekomst och smittspridning Antibiotika 8.) verkningsmekanismerna för olika typer av mediciner Laborationer: odling av bakterier från omgivning och normalflora. Gramfärgning och antibiotikakänslighetstest (diskdiffusion) för mer info se laborationshandledning. 4.) prov 6.) odlingsmedier 9.) diskdiffusion Seminarium i Hygien 10.) vårdrelaterade infektioner och infektionskontroll 3.) smittspridning Allmän Virologi 1.) uppbyggnad och utseende Speciell virologi 2.) patogenes, sjukdomssymptom3.) epidemiologi, förekomst och smittspridning Allmän mykologi 1.) uppbyggnad och utseende Speciell mykologi 2.) patogenes, sjukdomssymptom3.) förekomst Allmän parasitologi 1.) uppbyggnad och utseende Speciell parasitologi 2.) patogenes, sjukdomssymptom3.) förekomst Klinisk mikrobiologi 2.) patogenes, sjukdomssymptom och kliniska mönster 3.) epidemiologi, förekomst och smittspridning 7.) behandling
3 Kursens innehåll, ansvarig föreläsare, lab eller seminariehandledare, schemalagd tid och ungefärligt antal poäng respektive % på tentan: Introduktion AEr, 1h (2p=2%) Allmän bakteriologi AEr, 6h (12p=12%) +2p (2%) Speciell bakteriologi AEr, 8h (16p=16%) Antibiotika PÅL 4h (8p= 8%) Laborationer: odling av bakterier från omgivning och normalflora. Gramfärgning och antibiotikakänslighetstest (diskdiffusion) för mer info se laborationshandledning. AEr 8h Seminarium i Hygien BSa 4h Allmän Virologi AEr 6h (12p= 12%) Speciell virologi AEr 8h (16p= 16%) +4p (4%) Allmän mykologi Speciell mykologi Allmän parasitologi Speciell parasitologi TKj 4h (10p=10%) Klinisk mikrobiologi TKj 12h (18p=18%) Ann Erlandsson (AER), Per-Åke Lundberg (PÅL),Torbjörn Kjerstadius (TKj), Birgitta Sahlström (BSa)
4 Introduktion: Vilka stora generella likheter och skillnader finns mellan prokaryota celler (dvs bakterier), encelliga eukaryota celler (ex parasiter och svampar) och virus? (kap 1,3) Kan det finnas en koppling mellan verkningsmekanismer av olika behandlingar ( skumma själva kap 20, 49, 70 och 80 för mer detaljer) mot bakterier och de skillnader vi kan se mellan prokaryota celler (dvs bakterier), eukaryota celler, virus och den mänskliga kroppen? Kan det finnas en koppling mellan biverkningar av olika behandlingar mot bakterier och de likheter vi kan se mellan prokaryota celler (dvs bakterier), eukaryota celler, virus och den mänskliga kroppen? Bakterier (bakteriologi) Allmän bakteriologi: Vad ska jag kunna? -Bakteriecellens uppbyggnad (kap2); Arvsmassa (DNA, RNA, plasmid) Cytoplasma Cellmembranet Cellväggen Kapsel/slem Flagell Pili/fimbrie -Virulensfaktorer och exempel på deras koppling till patogenes, sjukdomssymptom och immunförsvar (kap 18) - kort förklara evolutions begreppet - hur bakterier kan öka sin genetiska variation (kap 3) - Normalflora och patogenflora - Opportunistiska infektioner intern/endogen smitta - Sporulering (kap2) - Mycket kort om bakteriell tillväxt och metabolism (kap 3) - Diagnostiska metoder; Odling inkl. gramfärgning, seroligi och PCR -bakterier i lika prov (anknytning till speciell bakteriologi) -odlingsmedier (lab kompendiet) -diskdiffusion (lab kompendiet)
5 Speciell bakteriologi: Vilka bakterier ska jag kunna? G+ kocker aeroba; -Saphylococcus aureus ( Staff aureus ) * Saphylococcus epidermidis ( Staff epi, normalflora hud, opportunist, endokardit sepsis) *Saphylococcus saprofyticus (normalflora tarm, opportunist UVI) -Streptococcus pyogenes, grupp A streptokock, GAS -Streptococcus agalactiae, grupp B streptokock, GBS -Streptococcus pneumoniae pneumokock * Streptococcus. grupp C och G streptokocker (hals infektion som GAS fast mildare, opportunistisk sepsis, meningit och pneumoni) * Enterokocker (tidigare grupp D, normalflora i tarm, vancomycin res. opportunist UVI, peritonit, endokardit, sår) G+ stavar aeroba; -Bacillus anthracis -Bacillus cereus -Listeria monocytogenes * Corynebacterium diphteriae (ingår i DTP vaccinet, difteritoxin se funktion kap 18 cellnekros) -Mycobacterium tuberculosis (obs! svagt G+) G+stav anaerob; -Clostridium botulinium -Clostridium tetani -Clostridium perfringens -Clostridium difficile G- kock-kockobacill aeroba; -Neisseria meningitidis Meningokock -Neisseria gonorrhoeae Gonokock G-stav aeroba; Stor familj Enterobacteriseae ; -Escherichia coli E.coli * Klebsiella pneumonie (opportunist UVI, pneumoni) * Proteus (opportunist UVI) * Enterobacter (opportunist UVI) -Salmonella typhi -Salmonella parathypi -Yersinia enterocoitica -Shigella dysenteriae G- böjd stav vibrio aeroba; -Vibrio kolera -Camphylobacter jejunii -Helicobacter pylori (mikroaerofil)
6 G-stav aeroba; *pseudomonas aeruginosa (opportunist UVI, infektion i liggsår och brännskador) -Haemophilus influensae (fakulatativt anaerob, subgrupper a-f, b=farligast ingår i vaccin) -Bordetella pertussis (benämns ibland som liten (kockoid)stav) *Boretella parapertussis (mildare variant av Bordetella pertussis) -Francicella tularense (benämns ibland som liten (kockoid)stav alt liten kockobacill) -Legionella pneumophilia G- sprioket, mikroaerophila svårodlade; -Treponema palladium - Borrelia Annorlunda cellvägg G- kock (små) aeroba; -Mycoplasma pneumonie ( mycoplasma den minsta kocken) *Mycoplasma genitalium (troligen genitalinfektion, uretrit) -Chlamydia trachomatis (strikt intracellulär) *Chlamyddophila pneumonie (strikt intracellulär, twar, pneumoni) * Vad ska jag kunna om dessa * 12 bakterier? 1.) Utseende (form, gramfärgning, syrebehov) 2.) det som står inom parentesen efter angiven bakterie - Vad ska jag kunna om dessa - 30 bakterier? 1.) Utseende (form, gramfärgning, syrebehov och om angivet på föreläsningen även växtsätt (hop, kedjor, par) 2.) De viktigaste virulensfaktorerna 3.) Kort om epidemiologi, förekomst och smittväg detta återkommer i den kliniska mikrobiologin, se nedan 4.) Kort om symptom, detta återkommer i den kliniska mikrobiologin, se nedan
7 Antibiotika Du ska kunna svar på följande frågor! 1. Vilket antibiotikum kopplar man till Alexander Flemming? 2. När kom streptomycinet i bruk och mot vilken sjukdom användes det? 3. Beskriv fyra basala mekanismer för hur antibiotika påverkar en bakteriecell! 4. Ett antibiotikum kan ha ett smalt spektrum eller ett brett spektrum. Förklara! 5. Ett antibiotikum kan ha baktericid eller bakteriostatisk effekt. Förklara! 6. Ett sätt att bestämma hur stor mängd antibiotika som ska ges för att bakterien ska dö eller sluta växa är att utgå från MIC-värdet. Förklara! 7. Betalaktamantibiotika binder till penicillinbindande proteiner. Vilken funktion har dessa i syntesen av bakteriens cellvägg och hur påverkar betalaktamantibiotika dessa proteiner? 8. Beskriv fenoximetylpenicillinets indikationer, verkningsmekanism, biverkningar och interaktioner! Välj Kåvepenin! 9. Vilka antibiotika hör till gruppen betalaktamantibiotika? 10. Cefalosporiner delas in i generationer. Förklara! 11. Beskriv cefalosporinernas indikationer! 12. Beskriv erytromycinets indikationer, verkningsmekanism, biverkningar och interaktioner! Välj Ery-Max! 13. Beskriv norfloxacinets indikationer, verkningsmekanism, biverkningar och interaktioner! Välj Lexinor! 14. Beskriv aminoglykosiden gentamycins indikationer, verkningsmekanism, biverkningar och interaktioner! Välj Garamycin! 15. Beskriv isoniazidens indikation, verkningsmekanism, biverkningar och interaktioner! Välj Tibinide! 16. Beskriv vankomycinets indikationer! Välj Vancocin! Resistens mot antibiotika är ett stort problem i dag. Bakterien kan försvara sig mot antibiotika på många sätt. Beskriv fyra (4) olika mekanismer som bakterier kan använda sig av! 18. Vilket antibiotikum togs fram för att användas mot enbart stafylokocker? 19. Vilket antibiotikum kan ge emaljskador hos foster och barn som inte fått alla sina vuxentänder! 20. Trimetoprim används mot urinvägsinfektioner! Det inhiberar bakteriens bildning av folsyra. Varför påverkas inte människokroppens folsyrabildning av detta antibiotikum? 21. De flesta antivirala läkemedlen är nukleosidanaloger som inhiberar virala polymeraser. Hur fungerar aciklovir? 22. Vid behandling av HIV används kombinationer av antivirala läkemedel. Förklara varför! 23. Mot vilka mikroorganismer använder man läkemedel som kallas antimykotika? 24. Vilket antibiotikum ges vid infektion med Heliobacter pylori? 25. Beskriv ett antibiotikum, verkningsmekanism, biverkningar och interaktioner som används mot nagelsvamp! Välj Lamisil (tablett)!
8 Laborationer: dling av bakterier från omgivning och normalflora. Gramfärgning och antibiotikakänslighetstest (diskdiffusion) för mer info se laborationshandledning. Hygien seminarium: Vilka frågor ska jag bersvara? 1) Hur definieras termen vårdrelaterad infektion? 2) Vilka personer riskerar att drabbas av vårdrelaterade infektioner? 3) Förekomsten av vårdrelaterade infektioner brukar uttryckas som prevalens och incidens. Vad menas med prevalens och incidens i detta sammanhang? 4) Vårdrelaterade infektioner brukar delas in i endogena och exogena infektioner. Varifrån kommer mikroorganismerna som är orsak till dessa infektioner? 5) Vilka personer accepteras inte som blodgivare? 6) Färgmarkering förekommer i sjukvårdshygieniskt arbete. Vad betyder färgerna grönt, blått, rött och gult? 7) Vad är syftet med handhygien respektive handdesinfektion? 8) Vad är kohortvård? 9) Vad menas med begreppet kolonisering? 10) Vilket är smittskyddets mål enligt smittskyddslagen? 11) Vad menas med begreppet smittsamma sjukdomar? 12) Vad menas med begreppet allmänfarliga sjukdomar? 13) Vad menas med begreppet samhällsfarliga sjukdomar? 14) Vilka sjukdomar skall anmälas och vilka ska smittspåras? 3 15) Vilken skyldighet har den enskilde för att förebygga smittspridning? 16) Vad har socialstyrelsen för ansvar vad gäller smittskyddet? 17) Vilka är smittskyddsläkarens uppgifter? 18) Inom WHO bildades 2000 Global Alert and Response Network (GOARN). Varför bildades detta och hur genomför de sina uppgifter? 19) Vad är STRAMA och vilken avdelning sysslar med frågor som rör antibiotika? 20) Individuellt utformade förhållningsregler i syfte att hindra smittspridning för den som bär på eller misstänks bära på allmänfarlig sjukdom ska utformas. Vad får dessa förhållningsregler omfatta och hur presenteras de? 21) Den som bär på smitta eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom får isoleras! Vad gäller? 22) Vilka åtgärder anges som nödvändiga vid placering av barn med hepatit och med HIV inom barnomsorg eller på skola? 23) Vilken myndighet får besluta om tvångsundersökning av en person och när är det aktuellt att göra det? 24) Vilka regler gäller vid provtagning för infektion av HIV angående sekretess? 25) Hur är smittskyddet organiserat i landstinget i Värmland? Beskriv personal, yrkestillhörighet, arbetsuppgifter och var de är lokaliserade. 26) Vad har Smittskyddsinstitutet för uppgifter? 27) Vad menar man med begreppet indexfall? 28) Vad menas med begreppet sentinelsystem? Ge exempel på ett sådant system i Sverige! 29) Vad menas med begreppet desinfektion? 30) Vad är det som desinficerar vid fysikalisk desinfektion?
9 31) Räkna upp minst fem (5) desinfektionsmedel som används på sjukhusen i Värmland och beskriv användningsområde. 32) Beskriv vilka åtgärder man ska vidta vid stickskada i vårdarbetet? 4 33) Vilka smittämnen är aktuella vid stickskada? 34) Beskriv några riskfaktorer för vårdrelaterad urinvägsinfektion! 35) Medicintekniska produkter som används inom hälso- och sjukvården indelas på grundval av risken för infektion som produkten kan orsaka vid det avsedda ingreppet/behandlingen - krav på mikrobiell renhet. a. Vilka huvudgrupper avseende mikrobiell renhet finns? b. När används dessa produkter? (ingrepp/behandling) 36) Hur kontrollerar man att en autoklav steriliserar gods men placerat i den? 37) Vid manuell hantering av föremål finns en korrekt arbetsordning. Placera följande i rätt ordning! a. Använda b. Sterilisera c. Rengöra d. Desinfektera e. Använda 38) Hur klassificeras farligt avfall? 39) Vad räknas som skärande/stickande avfall? 40) Vilken myndighet utövar tillsyn av vårt kommunala dricksvatten? 41) Vad innebär aseptisk teknik i vårdarbetet? 42) Vad innebär begreppet antiseptik? 43) Vad införde Semmelweiss före undersökning av patienter? 44) Varför kallas Joseph Lister för antiseptikens fader? 45) Grundläggande hygienrutiner för personal inom hälso- och sjukvården omfattar nedanstående områden. Beskriv kortfattat vad som gäller för varje område. a. Handhygien b. Handskar c. Arbetskläder d. Skyddsrock/förkläden e. Smycken, naglar och hår 5 46) Vad menas med begreppet barriärvård? 47) Vilka bakterier innefattas i MRB-handlingsprogrammet för Värmland? 48) Vilken målsättning har LIV utarbetat för att förhindra smittspridning med MRB? 49) Det finns ett nationellt handlingsprogram utarbetat för att tidigt upptäcka och förhindra spridning av MRB i svensk hälso-och sjukvård. Vilka organisationer har utarbetat detta? 50) Vilka rutiner gäller för personal som har magsjukdom med diarré? Kan de arbeta? Om inte, vad gäller då? 51) Vad är vaccination? 52) Vilka vaccinationer rekommenderar Socialstyrelsen i vaccinationsprogrammet för barn? 53) Vilka personer rekommenderas i första hand vaccinera sig mot influensa?
10 Virus(virologi) Allmän Virologi: Vad ska jag kunna? -definition av virus -klassificering av virus -Generell virus uppbyggnad -Nukleokapsidens olika former -Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -) -DNA virus egenskaper -RNA virus egenskaper -Höljeförsedda virus egenskaper -Nakna virus egenskaper -Virusets tillväxt/replikationscykel, några exempel -Behandlingsprinciper - Några exempel på virus VAP (viral attachment proteion) - Några exempel på målcellers receptorer dit virus binder vid infektion -Olika exempel på hur virus kan utbyta genetiskt information och skapa virus med nya egenskaper Speciell virologi: Vilka virus ska jag kunna? Humana Papillomavirus Humana herpesvirus: HSV, VZV, EBV, CMV Coxsackievirus A och B Echovirus Norovirus Respiratoriskt syncytialvirus RSV Influensa A virus Parainfluensavirus Rabiesvirus Rotavirus Humant immunbristvirus HIV Hepatitvirus B HBV Hepatitvirus C HCV Vad ska jag kunna om dessa virus? 1.) Virusets struktur form 2.) Virusets nukleinsyra 3.) Virusets målvävnad/er 4.) Epidemilogi smittväg, riskgrupper/åldersgrupper och geografi samt säsong 5.) Kliniska syndrom - namn på infektionen/er (sjukdomen /sjukdomar) - åldersgrupp - inkubationstid - smittspridning - tecken och symptom vid virus infektion Prodromalfas Invasiv fas Akme Nedgångsfas konvalecensfas 6.) Behandling och kontroll 7.) Läkemedel? Vaccin? Prevention? Immunitet?
11 Svampar (mykologi) Allmän mykologi Vad ska jag kunna? -Generell uppbyggnad och utseende hos svampar -Förståelse av varför allvarliga/djupa svampinfektioner ökat -Klassificering -Tillväxt och miljökrav -Diagnostik och generell identifiering av Mögelsvamp, Jästsvamp och Dimorfa svampar -Generell beskrivning av ytliga, kutanösa, subkutanösa och systemiska mykoser -Generell beskrivning av behandlig Speciell mykologi Vilka svampar ska jag kunna? Candida albicans ( candida ) Aspergillus *Sporotrix schenkii *Phialophora verrucosa, Fonsecaea pedrosoi, Rhinocladiella aquaspersa, Cladosporium carrione *Coccidioides immitis *Histoplasma capsulatum Blastomyces dermatidis Paracoccoides brasiliensis Pneumocystis jiroveci (carini) Cryptococcus neoformans Vad ska jag kunna om dessa svampar? 1.)Symptom 2.)Diagnostik 3.) ev. övrigt som tas upp på föreläsningen
12 Parasiter(parasitologi) Allmän parasitologi Vad ska jag kunna? -Generell uppbyggnad och utseende hos parasiter (protozoer, platyhelminthes, nemathelminthes) -Klassificering Speciell parasitologi Vilka parasiter ska jag kunna? Giardia lambia/intestinalis Trichomonas vaginalis *Dientamoeba fragilis (intestinal flagellat) *Chilomastix mesnii (intestinal flagellat, liknar Trichomonas) Leshmania Trypanosoma brucei Trypanosoma cruzei Entamoeba histolytica *Naegleria fowleri, Acanthamoeba castellani, Hartmanella spp. (infektion oftast efter bad i jordförorenade varma pooler/dammar) Acanthamoeba (infektion hos linsbärare) Plasmodium (malaria 4 olika arter; P falcifarum, P vivax, P malariae, P ovale) Toxoplasma gondii *Cryptosporium parvum *Isospora belli *Taenia saginata *Taena solium *Diphyllobotnrium latum ( fiskbandmask ) *Hymenolepis nana ( dvärgbandmask ) Ecchinococcos ( hund och rävbandmask )*E granulosum (hund/får), E multilocularis (räv/gnagare) Schistosoma * orientaliska leverflundror * lungflundra Ascaris lumbricoides *Dracunculus mediensis Springmask (Enterobius vermicularis) rundmask (filaria) Hakmask *Onchocerca volvulus (flodblindhet) *Strongyloides stercoralis Toxocara piskmask (Trichinella trichuris) trichinos (Trichinella spiralis) Vad ska jag kunna om dessa parasiter? 1.)Symptom 2.)Diagnostik 3.)Behandling 4.)övrigt som tas upp på föreläsningen
13 Klinisk mikrobiologi Vilken klinik ska jag kunna? Akut gastroenterit Calicivirus (norovirus) Adenovirus Rotavirus Toxiner från S aureus/b cereus/c perfringens Infektiös diarré E.coli (ETEC, EPEC, EHEC, EIEC) Salmonella Shigella Campylobakter Yersinia Vibrio cholera Aeromonas Giardia intestinalis Entamöba histolytica Toxin från Clostridium difficile Luftvägsinfektioner (övre och nedre) Influensa parainfluens Rhinovirus Corona virus RS virus Adenovirus (morbilli, varicellae, CMV, HSV) Mycoplasma Clamydia pneumoniae Pneumokocker H influenzae M catarrhalis Beta hemol streptokocker Anaerober S aureus P aeruginosa Legionella Pneumocystis Aspergillus Candida albicans munhåla (stomatit); herpes simplex virus typ 1, Coxackie A, Candida albicans) Sexuellt överförbara infektioner Treponema palladium Neisseria gonorrhoeae Clamydia trachomatis Herpes simplexvirus typ 2 och 1
14 HIV Hepatiter, EBV, CMV Hepatit A Hepatit B Hepatit C Hepatit D Hepatit E EBV CMV Infektioner i skelett och leder S aureus Beta hemol streptokocker (ABCG) S milleri Alfa streptokock N gonorrhoeae Brucella Borrelia Kingella kingae H influensae typ B Enterobacteriaceae Gram neg stav Pseudomona aeruginosa Hud och mjukdels infektioner S aureus Beta hemol streptokocker grupp A Pasteurella multocida Enterobacteriaceae (Etc) Exantemsjukdomar Beta hemol streptokocker grupp A Varicella zostervirus Herpes zoster (bältros) Morbilli virus Rubella virus Herpesvirus 6 (femdagars feber) Parvovirus B19 (erytema infectiosu- femte sjukan) Farliga infektioner Epiglottit H influensae Pneumokocker S aureus Sepsis - Meningit Encefalit - Endokardit GBS Pneumokocker Meningokocker E.coli H.influensae
15 S aureus Listeria GAS KNS Enterokocker Andra Enterobacteriaceae, G- stav Etc Urogenitala infektioner Uretrit; Gonorré Chlamydia Cystit, pyleonefrit, urosepsis, prostatit, epididymit; E.coli Andra G- stavar S. saprofyticus Enterokocker mfl. Postoperativ epididymit; S aureus Vaginit, endometrit, salpngit; Chlamydia, Gonokocker, anaerober, candida albicans, trichomonas, GAS mfl Övriga infektioner Tuberkulos (luftväg etc) Borrelia (sepsis..) Vad inom detta ska jag kunna? 1.)Det som infekterar och ge respektive klinisk bild/symptom infektiöst agens (tex bakterie, virus, svampar, parasiter) 2.) Symptom 3.) övrigt som tas upp på föreläsningen så som patogenes, kliniska mönster, epidemiologi, förekomst och smittspridning 4.) kort diagnostik 5.) kort behandling
Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen
Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och
AMPLIRUN DNA/RNA AMPLIFICATION CONTROLS
AMPLIRUN DNA/RNA AMPLIFICATION CONTROLS TAKE CONTROL, MOLECULAR CONTROL AMPLIRUN FEATURES Quantitated PCR controls for viruses, bacteria and protozoa. Purified nucleic acid, complete microbial genome.
TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75
TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2013-10-02 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 75 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos
MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen
Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: 0101 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2016 09 21 Totalpoäng: 59,5 p Parasitologi, 5 p Mykologi, 5 p Virologi, 23,5 p p Bakteriologi,
Ny faecesdiagnostik med PCR
Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad
Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
FilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik
FilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik Sara Thulin Hedberg, Molekylärbiolog, PhD David Nestor, Sara Thulin Hedberg, Paula Mölling & Martin Sundqvist Laboratoriemedicinska Länskliniken,
Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen
Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2016 11 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 56,5 p Parasitologi,5 p Mykologi,6 p Virologi, 21,5 p p Bakteriologi,
Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn
1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.
31.10.1986/786. Förordning om smittsamma sjukdomar 31.10.1986/786. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Page 1 of 15 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1986» 31.10.1986/786 31.10.1986/786 Beaktats t.o.m. FörfS 326/2010. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning om smittsamma
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING OM6540 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi, 15hp Röntgensjuksköterskeprogrammet, Vt 2011 Kursansvariga: Delkurs 1: Britt Borg Delkurs
Medicinsk service Labmedicin
Akutomhändertagande: 75% tillägg Akuttillägg utanför ordinarie arbetstid: Tillägg mån-fre 17.00-21.00 988 Tillägg lör, sön och helg 15.00-21.00 1 851 Tillägg natt 3 700 Bakteriologiska undersökningar U32030
TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5
TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2012-08-14 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 63,5 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010. EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010 Kåre Bondesson Uppsala Maria Brytting Stockholm (SMI) Eva Hedvall Malmö Torbjörn Kjerstadius Karlstad Ilona Lewensohn-Fuchs Stockholm Inger Ljungström Stockholm
Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till
Medicinsk service Labmedicin
Akutomhändertagande: 75% tillägg Akuttillägg utanför ordinarie arbetstid: Tillägg mån-fre 17.00-21.00 1 008 Tillägg lör, sön och helg 15.00-21.00 1 888 Tillägg natt 3 774 Bakteriologiska undersökningar
Medicinsk service Labmedicin
Akutomhändertagande: 75% tillägg Akuttillägg utanför ordinarie arbetstid: Tillägg mån-fre 17.00-21.00 1 411 Tillägg lör, sön och helg 15.00-21.00 2 643 Tillägg natt 5 284 Bakteriologiska undersökningar
Rådgivningssjuksköterskor
Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.
Tarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos
Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Ackrediteringens omfattning, klinisk mikrobiologi
Förvaltning Ägare Reviderat datum Emma Johansson 2018-12-06 Verksamhet Laboratoriemedicinska kliniken Universitetssjukhuset,Klinisk mikrobiologi Slutgranskare Emma Johansson Diarienr Dokumentkategori Fastställare
Prislista 2014 Klinisk mikrobiologi för invånarna i Blekinge och Kronoberg 140101
Prislista 2014 Klinisk mikrobiologi för invånarna i Blekinge och Kronoberg 140101 Priset baserat på kostnader för material och arbetstid, men inkluderar också overheadkostnader. Det betyder att priset
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016): 1 kap. Klassificering av smittsamma sjukdomar 1 Allmänfarliga
Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170203 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För
KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-
6- MÄLAllllALEllS llösskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Examinator: Agneta Ekström TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR KURSKOD OBM039 Fredagen den 24 augusti 2012 Tid: 08.10-12.30 Tentamensinformation:
Statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar
Helsingfors den 9 mars 2017 Statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016): 1 kap. Klassificering av smittsamma
Se ovan ->definition av virus->konsekvens av detta. hydrofoba och elektrostatiska krafter
Allmän virologi -definition av virus -klassificering av virus -Generell virus uppbyggnad -Nukleokapsidens olika former -Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -) -DNA virus egenskaper -RNA virus egenskaper
Årsstatistik för 2014
1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré
TENTAMEN. Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen. Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007
los&itutionen ror medicinsk biokemi och mikrobiologi Farmaceutisk Mikrobiologi Kodnummer:....... TENTAMEN Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod:
*Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell
Frågor * inom Allmän bakteriologi *Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell * Ge exempel på 2 mekaniska barriärer hos människan som skyddar mot infektion. * Ge exempel
Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork
1(8) Medicinsk diagnostik Halland Provtyp Önskad undersökning Provkod Provtagningsmaterial Upplysningar Abcess Odling av bakterier Odling Plaströr gul kork, Odling av bakterier och svamp OdlSv Plaströr
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Mekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Ackrediteringens omfattning Unilabs AB, Laboratoriemedicin, molekylärbiologi 1329
MRSA konfirmation Nuc / MecA/ MecC/PVL-gen MRSA konfirmation Nuc/MecA Dermatofyt PCR Detektion av plasmidmedierad AmpC (pampc) Isolat från allmänna prover såsom: sår, näsa, svalg vestibulum, perineum,
Medicinsk service Labmedicin
Akutomhändertagande: 75% tillägg Akuttillägg utanför ordinarie arbetstid: Tillägg mån-fre 17.00-21.00 1 008 Tillägg lör, sön och helg 15.00-21.00 1 888 Tillägg natt 3 774 Bakteriologiska undersökningar
Medicinsk service Labmedicin
Akutomhändertagande: 75% tillägg Akuttillägg utanför ordinarie arbetstid: Tillägg mån-fre 17.00-21.00 1 411 Tillägg lör, sön och helg 15.00-21.00 2 643 Tillägg natt 5 284 Bakteriologiska undersökningar
lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Bakterier och jästsvamp Blod, blodpåsar 0173 Allmän odling Växt/Ingen växt
Bakteriologi och mykologi Allmän Bakterier och jästsvamp Bakterier och jästsvamp Prover tagna från olika lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Vävnadsbitar, benbitar
Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H
Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p
Ackrediterade analyser klinisk mikrobiologi
Utrustning Enhet Lab/ort undersökning provmaterial mätprincip Sekret Allmän odling Np-sekret Allmän odling Sputum Allmän odling Urin Allmän odling CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik odling
Pris Rikspris Klinisk mikrobiologi
Akutomhändertagande: 75% tillägg Akuttillägg utanför ordinarie arbetstid: Tillägg mån-fre 17.00-21.00 1 268 Tillägg lör, sön och helg 15.00-21.00 2 377 Tillägg natt 4 753 Bakteriologiska undersökningar
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010-11 Therese Bergstrand Stockholm (SMI) Kåre Bondesson UAS, Uppsala Mia Brytting Stockholm (SMI) Eva Hedvall MAS, Malmö Torbjörn Kjerstadius Aleris, Karolinska,
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2012-13 Therese Bergstrand Kåre Bondesson Mia Brytting Eva Hedvall Torbjörn Kjerstadius Kerstin Malm Margareta Nordin Magnus Thore Christina Welinder-Olsson Stockholm
Ackrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi
Hepatit A virus (HAV) Hepatit A virus IgMak Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B virus (HBV) Hepatit B virus s-ag Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B virus c-ak Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Multiple choice frågor
Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R
Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion
Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014
Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet mtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Lärare Provnr Moment Frågor Poäng Max G VG Anders Österlind 0014 Infektionssjukdomar
Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske
Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske Påvisande av bakterier För diagnostik av bakteriella infektioner använder mikrobiologiska laboratorier olika metoder Odling av bakterier mikroskopi
Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland
Gutesmittu nr 1 2019 Region Gotland Influensan hittills på Gotland 2018-19 2019-02-15 Det första verifierade influensafallet anmäldes den 28 november. Sedan kom ytterligare något fall i början av december.
Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - CFU/mL 1x10 3-1x10 4 1x10 4-1x10 5 >1x10 5
Godkänd av: Annika Wistedt Datum: 2013-09-02 Sidan 1 av 6 Ackrediterade metoder Komponent/ undersökning System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet Nivå/ Mätosäkerhet Lab/ Ort Klinisk bakteriologi Bakterier,
Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Multiple choice frågor 15-12-09
1 (5) Ett eller flera rätta alternativ 1. Vilken/a av följande förhållningsregler gäller för patienter med HIV enligt smittskyddsläkarna? a. Informera på MVC vid första besöket pga graviditet R b. Informera
Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - Växt/ Ingen växt - Kalmar
Godkänd av: Annika Wistedt Datum: 2014-06-19 Sidan 1 av 7 Ackrediterade metoder Komponent/ undersökning System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet Nivå/ Mätosäkerhet Lab/ Ort Klinisk bakteriologi Bakterier,
Ackrediteringens omfattning
System Metod / Mätprincip Utrustning Enhet Lab/ort MRSA screen Nuc-gen MRSA konfirmation Nuc / MecA/ MecC/PVL-gen Chlamydia trachomatis Neisseria gonorrhoeae screen ALLMÄNNA PROVER såsom: Sår, näsa, svalg
Infektionssjukdomar. Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014
Infektionssjukdomar Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014 Infektion Definition: tillstånd när mikroorganismer såsom bakterier, virus eller parasiter invaderar, etablerar sig och tillväxer i kroppsvävnad.
Ackrediteringens omfattning. Antibiotikakoncentrationer. Bakteriologisk odling. Bilaga 2C 2015-09-21 2014/139
Antibiotikakoncentrationer Amikacin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Gentamicin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Tobramycin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Vancomycin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E
Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare
Smittspårning och regelverk Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare 2018-12-06 Typer av smittspridning Zoonos Människa till människa Gemensam smittkälla SVA Skolhälsovården Länsstyrelsen Socialstyrelsen Medicinskt
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Vanligaste sexuellt överförda infektionerna (STI) Klamydia Herpes Kondylom
Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)
Kortsvarsfrågor 2016-10-07 Sida 1 av (6) 1. Vid septisk chock ses allvarlig hypotension. Förklara kortfattat fysiologiskt varför dessa patienter drabbas av hypotension. (3p) Svar: Vasodilatation, ökad
KURS I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Institutet 5 poäng
KURS I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Institutet 5 poäng Seminarier Föreläsningar Gruppövningar Klinik Inläsning 23% Laborationer 22% 24% 31% Mål Kursen skall ge grundläggande kunskaper om etiologi, patofysiologi,
Smittspårning Grundkurs regelverk
Smittspårning Grundkurs regelverk Peter Gröön Landstingsjurist Smittspårning 2017 Peter Gröön/Smittspårning/2017 1 Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan
Utdrag ur Ackrediteringens omfattning MIK3241-12
1 (11) 2015-04-15 Klinisk mikrobiologi Utdrag ur Ackrediteringens omfattning MIK3241-12 Bakteriologisk diagnostik Antikroppsbestämning B. pertussis IgG- och IgA-Ak EIA FHA-IgG CV < 15%; FHA-IgA CV < 15%
Jämtlands läns årsstatistik för 2012
Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++
a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätta svarsalternativ 1. Vilket/a av följande svarsalternativ är korrekt/a avseende malaria? a. Plasmodium falciparum förekommer hos andra däggdjur än människan b. Malaria
Gastro och lite annat
Gastro och lite annat Adenovirus i feces Metod Antal utförda paneler Antal (andel) korrekta analyssvar Förväntat negativt. Antal (andel) falskt positiva eller ej bedömbara provsvar Förväntat positivt.
Å rsstatistik fö r 2016
1(7) 217-3-8 Å rsstatistik fö r 216 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 212 213 214 215 216 Klamydia 61 613 699 619 496 HIV 2 8 4 3
LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI
LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI Sven-Olof Enfors Institutionen för Bioteknologi KTH Stockholm 2003 Innehåll Kap 1 Introduktion...1 Kap 2. Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel...4 2.1 Förutsättningar
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi Komponent/Undersökning System Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Klinisk bakteriologi Clostridium difficile ribotypning Corynebacterium diphtheriae typning
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Komponent/Undersökning System/Provtyp Metod/Mätprincip Utrustning Enhet
Sekret Allmän odling Np-sekret Allmän odling Sputum Allmän odling Urin Allmän odling CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik odling Blododling Blod Aerob+anaerob BacT/Alert odling i flytande medium
ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER. Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet
ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet Mastit (juverinflammation) Är den mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi Komponent/Undersökning System Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Klinisk bakteriologi Clostridium difficile ribotypning Corynebacterium diphtheriae toxinbestämning
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen
UPPSALA UNIVERSITET Inst för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi Sid l (16) KODAD TENTA Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007 Tid: Plats: 30 mars 2012, kl 08.00-13.00
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Ackrediteringens omfattning Unilabs AB, Laboratoriemedicin, molekylärbiologi
MRSA screen Nuc-gen MRSA konfirmation Nuc / MecA/ MecC/PVL-gen MRSA konfirmation Nuc/MecA ALLMÄNNA PROVER såsom: Sår, näsa, svalg vestibulum, perineum, KAD-urin mm ALLMÄNNA PROVER såsom: Sår, näsa, svalg,
Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos
Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier vad är det? Varför bry sig om det? Vi har/behöver ungefär 2 kilo bakterier. Tarmen Mun Underliv Hud Ibland
Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING
Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska
Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Fecesdiagnostik i multiplexeran 180313 Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset En kort resumé Odling standard sedan labbet bygdes på 60-talet Två lab med något olika rutiner
Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?
Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener
2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien
2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor
Smittsamma sjukdomar hos katt
Smittsamma sjukdomar hos katt Veterinär Felis silvestris catus Ökendjur Solitär Alla katter har revir Lagstiftning katter i grupp max 15 vuxna Problemen ökar när antalet katter i gruppen ökar Varför blir
lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Bakterier och jästsvamp Blod, blodpåsar 0173 Allmän odling Växt/Ingen växt
Bakteriologi och mykologi Allmän Bakterier och jästsvamp Bakterier och jästsvamp Prover tagna från olika lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Vävnadsbitar, benbitar
Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare
Stoppa utbrottet ALLMöte 21 oktober 2015 29 oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare Stoppa utbrottet Smittskydd, vårdhygien och smittskyddslagen Vårdrelaterade infektioner Basala
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?
Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Ackrediterade analyser klinisk mikrobiologi
Utrustning Enhet Lab/ort undersökning provmaterial mätprincip Sekret Allmän Np-sekret Allmän Sputum Allmän Urin Allmän CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik Blod Blod Aerob+anaerob i flytande
Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Vad innehåller en bakterie?
Bakteriologi Professor Gunnar Sandström Avd för klinisk mikrobiologi Karolinska Institutet Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm gunnar.sandstrom@ki.se Vad innehåller en bakterie? Alla har:
Ackrediterade analyser klinisk mikrobiologi
System/ Metod/ Utrustning Enhet Lab/ort undersökning provmaterial mätprincip Sekret Allmän Np-sekret Allmän Sputum Allmän Urin Allmän CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik Blod Blod Aerob+anaerob
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 215 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 214 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...