Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Transkript

1 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING OM6540 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi, 15hp Röntgensjuksköterskeprogrammet, Vt 2011 Kursansvariga: Delkurs 1: Britt Borg Delkurs 2: Hilden Talje Delkurs 3: Monica Kelvered

2 Kursbeskrivning För att röntgensjuksköterskan skall bli framgångsrik i sitt arbete krävs kunskaper inom anatomi, fysiologi, farmakologi samt mikrobiologi. Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper inom dessa ämnen. Kursen skall också ge träning i problembearbetning. Kursens syfte, innehåll samt litteratur framgår av kursplanen. Kursen ingår som obligatorisk kurs i termin 2 i röntgensjuksköterskeprogrammet. Den innehåller tre delkurser: Delkurs 1; Anatomi och fysiologi 10 hp, delkurs 2; Farmakologi 3 hp, delkurs 3; Mikrobiologi och hygien 2 hp, Undervisningen utgörs av föreläsningar, handledning samt gruppövningar. Kursansvarig Delkurs 1: Britt Borg tel britt.borg@fhs.gu.se Delkurs 2: Hilden Talje tel hilden.talje@fhs.gu.se Delkurs 3: Monica Kelvered tel monica.kelvered@fhs.gu.se Examinator Delkurs 1: Per-Arne Svensson Delkurs 2: Jonas Melke Delkurs 3: Marie Studahl Utvärdering Vi hoppas kunna ta till vara dina synpunkter på kursen och kommer därför regelbundet att ha utvärdering. Efter kursens slut sker utvärdering via GUL. Tentamensanmälan Tentamensanmälan sker via LADOK på Webb senast 10 dagar innan tentamenstillfället. Obs! vid tentamen skall legitimation uppvisas. DELKURS 1: ANATOMI OCH FYSIOLOGI, 10 hp Mål Efter avslutad kurs skall du ha inhämtat grundläggande kunskaper om cellers och vävnaders uppbyggnad och funktion, ha kunskap om organsystemens uppbyggnad samt förstå organ och organsystemens grundläggande fysiologi. Du skall också ha kunskap om de fysiologiska förändringar som sker vid normalt åldrande. Föreläsning Föreläsningarna skall tillsammans med inläsningsanvisning och studieuppgifter ses som en målbeskrivning som anger kraven på kursen. Dessa skall vara en hjälp till att strukturera och sovra innehållet i kurslitteraturen. I inläsningsanvisningen är samtliga organ och strukturer som du bör kunna angivna på latin och/eller grekiska. Efter den latinska/grekiska benämningen står den engelska benämning som finns i kurslitteraturen (som ibland är exakt samma), därefter den svenska benämningen. Ibland finns det inte en vedertagen svensk benämning. 2

3 Handledning Under kursens gång finns möjlighet till handledning via GUL. Frågor kan, gruppvis, också ställas via mail till; Britt Borg, (biokemi, cellbiologi, rörelseorgan, cirkulationsorgan, utsöndringsorgan samt syra-bas), Per-Arne Svensson, (hud, histologi, nervsystem, respirationsorgan, endokrina organ samt digestionsorgan). Examination I kursen ingår tentamina inom respektive delkurs. I delkursen anatomi & fysiologi ingår en webbaserad tentamen (se även nedan), en muntlig och skriftlig tentamen, en skriftlig tentamen samt en gruppuppgift. Den webbaserade tentamen görs på GUL och omfattar kap.1 t.o.m. kap 6 i kursboken (introduktion till anatomi & fysiologi, biokemi, cell, cellmetabolism, histologi och hud). Den muntliga och skriftliga tentamen avser rörelseorganen och omfattar kap. 7 och delar av kap 8 (olika muskler se inläsningsanvisningar), Den skriftliga tentamen omfattar delar av kap.8, kap. 9-13, delar av kap. 14 (se inläsningsanvisning), kap Gruppuppgiften avser fysiologiska förändringar vid det normala åldrandet. Webb-tentamen på GUL hittar du under kurskod OM 6540, klicka på innehåll. Du har möjlighet att göra tentamen mellan och antalet försök är obegränsat. Du kommer att få besked om ditt resultat via GUL och resultatet kommer också att komma till kursledare och examinator. För godkänd resultat krävs 65 % av beräknad maxpoäng på muntlig och skrifliga tentamen. För godkänt på den webbaserade tentamen krävs 80% av maxpoäng. För godkänt resultat på hel kurs krävs dessutom närvaro vid prekliniska övningar och gruppuppgift avseende normalfysiologiskt åldrande. Student som ej är godkänd alt ej närvarande vid tentamen i rörelseorganen får tentera dessa delar vid den slutliga skriftliga tentamin. Feneis, Heinz/Dauber, Wolfgang. Anatomisk Bildordbok. Stockholm: Liber AB; Vigué-Martin. Atlas över människokroppen. Stockholm: Liber AB; Henriksson O, Lennermark I. Värt att veta om vätskebalans. Uppsala: Fresenius Kabi; Viidik A. Boken om kroppens åldrande. Stockholm: Liber; Rundgren Å. Människans funktionella åldrande. Lund: Studentlitteratur; DELKURS 2: FARMAKOLOGI, 3 hp Mål Efter avslutad kurs skall du ha inhämtat grundläggande kunskaper i allmän och speciell farmakologi, läkemedel i miljön, läkemedelshantering samt författningskunskap. Föreläsning Föreläsningarna skall tillsammans med stenciler ses som en målbeskrivning som anger kraven på kursen. Dessa skall vara en hjälp till att strukturera och sovra innehållet. Studieuppgift - Författningskunskap, uppgiften presenteras vid introduktion till farmakologi. - Fallstudie: Miljöriskbedömning av läkemedel. Obligatorisk närvaro alt frågor vid tentamenstillfället. 3

4 Examination Muntlig examination i författningskunskap. Kursen avslutas med en individuell skriftlig tentamen på övriga delar. För godkänt resultat krävs 65 % av beräknad maxpoäng. FASS Kompendie i läkemedelshantering, se GUL Läkemedelsboken Läkemedel med arbetsmiljörisk, se GUL Skyddsinformation, se GUL Information via www länkar, se bilaga DELKURS 3: MIKROBIOLOGI och HYGIEN, 2 hp KURSBESKRIVNING Mikrobiologi immunologi, infektionshygien och aseptik är stödämnen i omvårdnad och syftar till att den studerande skall förstå och se sambanden mellan hälsa, sjukdom och miljö. Kursen skall också ligga till grund för medicinskteknisk kompetens och ge kunskaper som tillhör sjuksköterskans ansvarsområde, för att tillgodose individens behov av säkerhet i samband med grundläggande omvårdnad. Mikrobiologi utgör 4 hp och ingår som en obligatorisk kurs i termin 1, humanbiologi, 15 hp. Undervisningen utgörs av föreläsningar med uppföljande frågestund inom ämnesområdena. Examination För godkänt resultat, krävs 65 % av beräknad maxpoäng. Kursvärdering sker via elektronisk enkät som finns på GUL. Denna kursvärdering skall ligga till grund för att en förbättring och att en kvalitetssäkring av kursen sker kontinuerligt. Kursansvarig Monica Kelvered tel monica.kelvered@fhs.gu.se Examinator Marie Studahl docent, leg.läk Mål Efter avslutad kurs skall du ha inhämtat grundläggande kunskaper inom allmän och speciell bakteriologi, mykologi, allmän och speciell virologi, immunologi samt kunskaper om Infektionshygien och infektionsförebyggande rutiner. Föreläsning Föreläsningarna skall tillsammans med studiehandledningen, inläsningsanvisningarna vara en hjälp till att strukturera och sovra innehållet i kursen. Du skall kunna ange de bakterier, virus, försvarsmekanismer, strukturer som tas upp inom kursen på latin (och/eller grekiska) Kompendier inom virologi och immunologi. (finns att hämta i kursportalen under studentfiler). Ericson E & Eriscon T. Klinisk mikrobiologi.3 uppl. Stockholm: Liber;

5 BAKTERIOLOGI Syfte Den studerande skall tillägna sig kunskap om bakteriers uppbyggnad, klassifikation, förökning, överföring av genetiskt material, förekomst i normalfloran och vanliga sjukdomstillstånd som orsakas av bakterier. Dessutom skall den studerande orienteras om diagnostiska metoder vid bakteriella infektioner och tillägna sig kunskaper om symtom, diagnostik och i mindre utsträckning behandling av vanliga bakteriella infektioner i framförallt hud, centrala nervsystemet, luftvägar, mag-tarmkanal och urinvägar. Allmän bakteriologi Mål (målen är ordnade efter kursens pedagogiska upplägg). Den studerande skall efter studierna: - kunna redogöra för sjukhusinfektionernas historia - allmän mikrobiologi - kunna beskriva hur en bakterie är uppbyggd - kunna redogöra för bakteriers klassifikation, form och namn - kunna redogöra för bakteriers virulensfaktorer, som ökar dess patogenicitet - kunna beskriva bakteriers förökning och överföring av genetiskt material - ha kännedom om fysiska och kemiska metoder att reducera bakteriers antal - ha kännedom om olika diagnostiska metoder för att påvisa bakterier - vara orienterad om mikrobiologins framväxt och utveckling - vara orienterad om infektionssjukdomars betydelse för folkhälsan Speciell bakteriologi - ha kännedom om normalflora i hud, luftvägar, mag-tarmkanal och urogenitalområde - kunna redogöra för hudinfektioner orsakade av S. aureus och S. pyogenes - ha kännedom om infektioner i centrala nervsystemet orsakade av N. meningitidis, S. pneumoniae, H. influenzae och L.monocytogenes - ha kännedom om begreppen endokardit och septikemi och vanliga bakterier som orsakar dessa tillstånd - kunna beskriva bakteriella luftvägsinfektioner såsom tonsillit, otit, sinuit och pneumoni och vilka bakterier oftast är orsak - kunna redogöra för mag-tarminfektioner orsakade av Salmonella, Shigella, EHEC och Campylobacter - ha kännedom om bakterier som kan orsaka matförgiftning - kunna förklara den vanligaste teorin till uppkomstmekanism för okomplicerad nedre urinvägsinfektion med E. coli hos kvinnor - vara orienterad om bakteriella STI (STD) såsom N. gonorrhoeae och C. trachomatis - ha kännedom om tuberkulos - vara orienterad om vanliga svampinfektioner, speciellt avseende Candida Ericson E & Eriscon T. Klinisk mikrobiologi.3 uppl. Stockholm: Liber; Lärare: Carin Gebäck, Specialistläkare 5

6 IMMUNOLOGI Syfte Den studerande skall tillägna sig grundläggande kunskaper om kroppens specifika och ospecifika försvarsmekanismer vid infektion. Mål Den studerande skall efter studierna: - ha kunskap om beståndsdelarna i och funktionen hos den naturliga (ospecifika) immuniteten - - ha kunskap om det biologiska begreppet inflammation - ha kunskap om beståndsdelarna i och funktionen hos den förvärvade (specifika) immuniteten - vara orienterad om den genetiska grunden för specificitet och variation i den specifika immuniteten - ha kännedom om immunförsvaret mot olika typer av smittämnen - ha kännedom om mekanismer för och olika typer av allergiska reaktioner Ericson E & Eriscon T. Klinisk mikrobiologi.3 uppl. Stockholm: Liber; 2009 Lärare: Ingemar Qvarfordt; leg.läk VIROLOGI Syfte Den studerande skall tillägna sig kunskap om virus uppbyggnad, förökning, påverkan på cellerna och människans immunförsvar mot virus. Dessutom skall den studerande orienteras om diagnostiska metoder vid virusinfektioner och tillägna sig kunskaper om symtom, diagnostik och behandling vid respiratoriska virus, gastrointestinala virus, hepatitvirus, herpesgruppens virus och HIV. Allmän virologi -Kunna beskriva hur viruspartikeln är uppbyggd -Kunna förstå virus unika egenskaper -Kunna beskriva hur ett modellvirus replikeras -Kunna definiera virusangrepp på cellerna: lytisk infektion, icke-lytisk infektion, persisterande virusinfektion, transformation -Kunna ge exempel på hur olika virus sprider sig till människan och spridning till olika organ i kroppen (föreläsning) -Kunna beskriva immunförsvarsreaktioner mot virus -Ha kännedom om diagnostiska metoder som påvisar virusinfektion Speciell virologi - Kunna redogöra för smittvägar, symtom, diagnostik och behandling vid virusinfektioner i luftvägarna: Övre luftvägar Nedre luftvägar (influensa, RSV, SARS) -Kunna beskriva strukturen av influensa A virus och redogöra för begreppen antigen drift och antigen shift - Vara orienterad om herpesgruppens virus och vilka sjukdomar de orsakar -Kunna särskilja mellan en primär och en reaktiverad herpes simplexvirusinfektion och varicella zostervirusinfektion-symtom, smittvägar, diagnostik och behandling 6

7 -Kunna namnge de virus (rotavirus, calicivirus) som använder tarmen som primärrt målorgan och orsakar gastroenterit samt beskriva smittvägar, inkubationstid, diagnostik och behandling -Kunna redogöra för symtom vid viral hepatit (A, B, C) och redogöra för inkubationstider, smittvägar, förlopp, diagnostik, smittsamhetsmarkörer, profylax och behandling -Kunna beskriva HIV partikelns struktur, replikationscykel och målceller -Kunna förklara mekanismerna som leder till att det cellulära immun-svaret undertrycks vid HIVinfektion -Kunna beskriva smittvägar vid HIV och HIV-infektionens förlopp utan behandling, diagnostik och prevention -Vara orienterad om antivirala läkemedel vid influensa, herpesgruppens virus, hepatitvirus och HIV -Kunna ge exempel på olika virus som skadar fostret/barnet om modern infekteras under graviditeten/förlossningen Ericson E & Ericson T. Klinisk mikrobiologi.3 uppl. Stockholm: Liber; Lärare: Marie Studahl, docent specialistläkare VÅRDHYGIEN Syfte Den studerande skall tillägna sig kunskap om den Infektionshygieniska verksamheten vars målsättning är att förebygga vårdrelaterade infektioner tillsammans med vården. Dessutom skall den studerande orienteras om informationsutbudet på Infektionshygiens webb plats och sätta sig in i infektionsförebyggande rutiner PM/Direktiv. Mål (målen är ordnade efter kursens pedagogiska upplägg). Den studerande skall efter studierna: - kunna förstå och använda informationen på Infektionshygiens webbplats - kunna förstå och beskriva resident och transient hudflora - kunna förstå mikroorganismernas spridningsvägar - kunna förstå och arbeta enligt Basala hygienrutiner - kunna förstå och utföra desinfektion av ytor, instrument och hud - kunskap om förebyggande rutiner vid hantering av blod eller blodtillblandade kroppsvätskor - kunskap om stick och skärskador - kunskap om rutiner vid gastroenterit - kunskap om renrutin - känna till skillnaderna mellan verksamhetsområdena Smittskydd, Infektionshygien och Infektion Ericson E & Eriscon T. Klinisk mikrobiologi.3 uppl. Stockholm: Liber; Lärare: Margareta Forsell; Ingrid Ekfeldt Hygiensjuksköterskor Metodövning: Aseptiskt förhållningssätt 7

8 Examination Enskild skriftlig tentamen. Tentamen baseras på litteratur och föreläsningar TIDSPLAN OCH INNEHÅLL Det finns möjlighet att studera anatomiska attrapper i sal v 3 Introduktion till kursen. Föreläsning an/fys. v 4 v 5 v 6 v 7 v 8 v 9 Föreläsning an/fys. Gruppövning rörelseorganen Föreläsning an/fys. Muntlig och skriftlig tentamen rörelseorganen. Föreläsning an/fys. Färdighetsövning, puls- och blodtrycksmätning. Obligatorisk närvaro. Förläsning an/fys. Anmälan till tentamen i an/fys. Föreläsning an/fys, frågestund an/fys. Tentamen anatomi och fysiologi Introduktion till delkurs 3; Mikrobiologi och hygien. Föreläsning virologi. 6/3. Sista dag för inlämning av gruppuppgift åldrandets normalfysiologiska förändringar. Anmälan till tentamen i Mikrobiologi. v 10 Föreläsning bakteriologi och immunologi, introduktion farmakologi, föreläsning författningskunskap och läkemedelshantering. Tentamen mikrobiologi. v 11 Föreläsning farmakologi. Anmälan till tentamen i Farmakologi. v 12 Muntlig examination; Författningskunskap. Tentamen Farmakologi. Metodövning aseptiskt förhållning, obligatorisk närvaro. 8