Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Relevanta dokument
Pernilla von Strokirch Projektchef. Spårväg Lund C ESS

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Hållbar mobilitet i Lunds kommun. Christian Rydén Stadsbyggnadskontoret

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

European Spallation Source (ESS) i Lund

Kunskapsstråket. En unik position

Hur bygger vi en ny stad?

SPÅRVÄG LUND C ESS STADSPLANERING OCH DET FRAMTIDA LUND

Kollektivtrafiknämnden Joakim Agartsson Avdelning Affär och Marknad

Trafikplats Ideon i Lund. förstudie

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Planering i tidiga skeden

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Regionala och lokala mål och strategier

Christer Hansson Projektledare Lunds kommun. Eva Dalman Projektchef, Lunds kommun. Christian Rydén Trafikplaneringschef Lunds kommun

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

RAMAVTAL 10 STORSTAD LUND OBJEKTAVTAL LUNDS KOMMUN

Statligt stöd för att främja hållbara stadsmiljöer Stadsmiljöavtal

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Strukturbild för Skåne

Lund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund

Lätt spårtrafik ett framtidskoncept? Christian Rydén Lunds kommun

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Gottsundaområdet Planprogram

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

28/04/2017 PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA MÅL? VÄRLDENS MODERNASTE LAND

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

RAMAVTAL 8 STORSTAD MALMÖ/LUND/HELSINGBORG BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Skrivelse om utredning om bättre kollektivtrafik i Lunds kommun

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN?

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden

Attraktiva, ytsnåla BRT-lösningar med hög tillgänglighet och hållbar stadsmiljö

RAMAVTAL 8 STORSTAD MALMÖ/LUND/HELSINGBORG OBJEKTAVTAL LUNDS SPÅRVÄG

Lunds kommun Brunnshögsprojektet Brunnshög

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Kollektivtrafikens strukturbildande roll

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER

Framtidens kollektivtrafik i Stockholm

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

GRANSKNING AV SPÅRVÄG PRESENTATION AV EXPERTGRUPPENS SLUTSATSER 16 JUNI 2015

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Föreningens synpunkter på Lunds kommuns ansökan om stadsmiljöavtal för finansiering av spårväg

Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan invånare varav Ystad

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Ulleråker en modern stadsdel på historisk mark

Presentation den 14 november 2013 vid Spårvagnsstädernas höstmöte. Gösta Ahlberg

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

/r e?cr /.J. /.J}- PI /J- ojo/e>l

Framtidens Vallentuna

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Detta är Västsvenska paketet

Stadsmiljöavtal. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Hur en kommun fungerar. Vad vi gör. Våra utmaningar. Lunds kommun. Per Eneroth, gatuchef Från god standard till attraktiva ljusmiljöer

Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017

Regionalt trafikförsörjningsprogram

MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.

Bakgrund. Göteborg växer 2035 beräknas: det bo ytterligare människor i Göteborg regionen ha växt med 1,5 miljoner invånare

Mer människor, mindre trafik

Ämne: VB: Återkoppling från höstens dialogmöte 2018 dnr Borås_återkoppling_dialogmöte.pdf

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013

Simrishamnsbanan med på banan

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

Riktlinjer för trafik-och stadsplanering

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa stadsbusslinje

Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

4 Mälarstäder

40 år framåt - 40 år bakåt

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR

Fem förslag har blivit ett

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

Remiss Utställning av RUFS 2050, regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen.

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Transkript:

Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef

Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen är ett medel för att uppnå målen. Spårvägen är en regional framtidssatsning på både hållbarhet och tillväxt. Spårvägen ska också skapa förutsättningar för och vara en bärande del i en hållbar och attraktiv stadsutveckling

Miljöanpassat transportsystem Ett miljöanpassat transportsystem som en del i en hållbar stadsmiljö. En effektiv struktur för kollektivtrafik och cykel och främja ett stadsliv utan allt för mycket biltrafik. LundaMaTs - strategi för hållbart resande sedan 1999

Kollektivtrafikvision Lund 2020 Sedan 2010 samarbetar Lunds kommun och Skånetrafiken inom ramen för "Kollektivtrafikvision Lund 2020 Syftar till att fördubbla resandet med kollektivtrafik år 2020, jämfört med 2006 års resande.

ÖP 2010 Lunds stad byggs ut inom cykelavstånd, goda lägen för kollektivtrafik prioriteras Planeringshorisont 2050 Från 110 000 invånare till ca 190 000 Den fysiska planeringen ska göra det möjligt för invånarna att göra hållbara val i vardagen. Bebyggelse förläggs längs kollektivtrafikstråk med spårburen trafik

Stråket Lund C ESS

30 % av Lunds tillväxt

Strukturbildande ryggrad Genom att låta stadsutvecklingen ha spårvägen som ryggrad skapas optimala förutsättningar för ett kollektivt resande. Anläggande av spårburen trafik visar på en långsiktighet i planeringen. Spårvägen blir en drivkraft för lokalisering längs stråket vilket i sin tur ökar resandeunderlaget. Den ökade kapaciteten hos spårvägen medför möjligheter att utveckla och förtäta staden på att attraktivt och hållbart sätt. Järnväg, tunnelbana och spårväg har en sak gemensamt - de skapar långsiktighet. Fast kollektivtrafik ger trygghet för människor, handel och verksamheter och ger förutsättningar för staden att växa intill.

Brunnshög Höga ambitioner och visioner om en plats där det är gott att leva, stimulerande att arbeta, enkelt att bo och som är intressant att besöka. Bilen ges begränsad plats och ambitionerna avseende transportsystemet är högt ställda 1/3 bil, 1/3 kollektivtrafik och 1/3 gång och cykel

Hållbart resbeteende från start Planeringen av nya bostads- och verksamhetsområden längs spårvägsstråket utgår från att när de första boende och verksamheter flyttar in, så ska dels gång- och cykelvägar vara färdigställda, dels kollektivtrafiken kunna köra med en turtäthet så att det finns goda alternativ till bilen redan från början. Genom att redan från början etablera spårvägen centralt genom den nya stadsdelen skapas de bästa förutsättningarna för att etablera ett hållbart resbeteende bland boende, sysselsatta och besökare. Spårvägen har en nyckelroll för att uppnå målsättningen om att max en tredjedel av resandet till och från Brunnshög ska ske med bil.

Historien Lundalänken invigdes 2003 tänk spårväg kör buss Förstudie spårväg 2011 År 2011 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010

28 maj 2009 kl. 23:45

2011-2015 SPIS

2012-2013 Riktlinjer för gestaltning Detaljplan för samråd Avsiktsförklaring Gemensam projektorganisation

2014-2015 Förprojektering infrastruktur/stadsmiljö Byggnadsprogram depå Framtagande av förfrågningsunderlag för vagnar och infrastruktur TRI & SÄO (Tillståndsunderlag)

Finansiering infrastruktur Sverigeför handlingen 10% Stadsmiljöavtal 40% Lunds kommun 50%

Gemensam projektorganisation Politisk Styrgrupp Lednings grupp Projektledningsgrupp Fordon Affär/ Trafik Kundmöte Infrastruktur Kommunikation Depå

Projektfakta restid på maximalt 14,5 minuter. trafikering skall inledningsvis ske med en turtäthet på 10 minuter under dagtid på vardagar och under högtrafiktid 7,5 minuter. spårvägstrafiken ska vara igång september 2019.

Utvecklingen längs stråket LUND C LTH HÖJDPUNKTEN BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

LUND C LTH HÖJDPUNKTEN BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

LUND C LTH HÖJDPUNKTEN BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

Campus LUND C LTH HÖJDPUNKTEN BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

LUND C LTH HÖJDPUNKTEN BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

LUND C LTH HÖJDPUNKTEN BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

Brunnshög LUND C LTH HÖJDPUNKTEN BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

LUND C LTH HÖJDPUNKTEN BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

LUND C LTH HÖJDPUNKTEN BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

Södra Brunnshög Markanvisningstävling 19 000 m 2 BTA bostadsbyggrätt våren 2016 (efter spårvägsbeslut dec 2015) Slättö Slättö Svenska studenthus DGV Kraft Concent LUND C LTH HÖJDPUNKTEN BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

Möjliga förklaringar till ökade markvärden på Brunnshög Forskningsanläggningarna MAX IV o ESS är en realitet Beslut om nya detaljplaner på Brunnshög Spårväg beslutad

Handelskvarter 2016-2017 Centrala Brunnshög 1 2016-2018 LUND C LTH HÖJDPUNKTEN BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

LUND C LTH HÖJDPUNKTEN BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

LUND C LTH HÖJDPUNKTEN Detaljplanearbete för 4 kvarter (Hjärtat) pågår. Byggstart planeras 2017. Ikonbyggnaden planeras vara klar 2018 BRUNNSHÖG CENTRUM SCIENCE VILLAGE /ESS UNIVERSITETS- SJUKHUSET IDEON SOLBJER MAX IV

Tack för uppmärksamheten! Pernilla.vonstrokirch@lund.se www.sparvaglund.se