Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen

Malmö högskola Lärarutbildningen SÄL III:4B Examensarbete 15 högskolepoäng Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen OPPORTUNITIES AND CHALLENGES OF CLOUD SERVICES IN EDUCATION Lars Berggren Erik Bäckström Lärarexamen 180hp Lärarutbildning 90hp 2009-06-04 Examinator: Marie Leijon Handledare: Björn Lundgren

2

Sammanfattning Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik. Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete. För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt. Nyckelord: molntjänster, molnapplikation, kommunikationsplattform, yrkesämnen, flexibelt lärande, gymnasieskola, Internet, dokumentdelning, kollaborativt lärande, skolutveckling, webb 2.0, communities of practice, facebook, wiki, blogg, google, cloud learning Lars Berggren Falsterbovägen 1B 235 35 Vellinge Erik Bäckström Maries Väg 21 432 54 Varberg Handledare: Björn Lundgren Examinator: Marie Leijon 3

4

Innehållsförteckning 1 Inledning... 8 2 Syfte & frågeställning... 10 2.1 Syfte... 10 2.2 Frågeställning... 10 3 Bakgrund... 11 3.1 Tekniska förutsättningar i skolan... 11 3.1.1 Datortillgång... 11 3.1.2 Internet... 12 3.1.3 Behovet av kompetensutveckling... 12 3.1.4 Behovet av forskning inom IT och lärande... 13 3.2 Ny kommunikationsteknik... 13 3.2.1 Webb 2.0... 13 3.2.2 Molntjänster... 14 3.2.3 Skillnaden mellan molntjänster och molnapplikationer... 14 3.3 Ungdomskultur och sociala plattformar... 14 3.3.1 Vad är en social plattform eller ett community?... 15 3.3.2 Facebook... 15 3.3.3 Communities of practice... 16 3.4 Den förändrade lärarrollen... 17 3.4.1 Från ledare till handledare... 17 3.4.1.1 Ledarstilar... 17 3.4.1.2 Skolverkets riktlinjer... 18 3.4.1.3 Röster från skolvärlden... 18 3.5 Möjligheter till nya undervisningsmetoder med hjälp av molntjänster... 19 3.5.1 Molntjänster i skolan... 20 3.5.2 Blogg & Wikis... 20 4 Metod... 22 4.1 Tid & Plats... 22 4.2 Urval av elever... 22 4.3 Val av metod... 23 4.4 Kontrakt... 23 4.5 Standardisering och strukturering... 24 4.6 Datainsamlingen... 24 4.7 Bearbetning av transkription... 26 4.8 Etiska frågor i samband med datainsamlingen.... 26 4.9 Undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet... 27 5

5 Resultat... 29 5.1 Struktur och resultat... 29 5.1.1 Sammanfattning av struktur och resultat... 29 5.1.2 Elevcitat från struktur och resultat... 30 5.1.2.1 Tillgänglighet ger struktur... 31 5.1.2.2 Synliggörande av arbetsuppgifterna... 31 5.1.2.3 Effektivt arbete, delad arbetsbörda och synlig status... 33 5.1.2.4 Dokumentation som ett medel att uppnå resultat... 33 5.1.2.5 Bloggen som strukturerande hjälpmedel... 34 5.1.2.6 Effektivitet leder till tidsbesparingar... 34 5.1.2.7 Det är enklare att lyckas... 35 5.1.2.8 Styrkan med flexibel utvärdering... 35 5.2 Samarbete... 36 5.2.1 Sammanfattning av samarbete... 36 5.2.2 Elevcitat från Samarbete... 36 5.2.2.3 Delar gemensamma dokument... 36 5.2.2.4 Praktiska fördelar... 37 5.2.2.5 Alla måste med... 38 5.2.2.6 Nu-faktorn!... 38 5.3 Handledning... 39 5.3.1 Sammanfattning av handledning... 39 5.3.2 Elevcitat från handledning... 39 5.3.2.1 Flexibilitet & tillgänglighet... 39 5.3.2.2 Relationer... 39 5.3.2.3 Kreativitet... 40 5.4 Nackdelar... 40 5.4.1 Sammanfattning av nackdelar... 40 5.4.2 Elevcitat från nackdelar... 41 5.4.2.1 Behovet av handarbete... 41 5.4.2.2 Handarbetet ställer till problem... 41 5.4.2.3 Att inte tillämpa öppenhet... 42 6 Diskussion... 44 6.1 Frågeställning 1... 44 6.2 Frågeställning 2... 45 6.3 Frågeställning 3... 46 6.4 Förslag till fortsatt forskning... 47 6.5 Slutord... 48 7 Referenslista... 50 6

7.1 Litteratur... 50 7.2 Övriga referenser... 53 8 Bilagor... 56 7

1 Inledning Ibland kan man uppleva att förändringsarbete är svårt. Hur kommer det sig t. ex. att vi fortsätter använda papper trots att vi har stöd av datorer och pedagogiska resurser på interna- och externa nät, t. ex. Internet, i vår undervisning? Hur kan man ändra på det? I vår titel använder vi begreppet molntjänster vilket kommer av engelskans Cloud Computing. Internet beskrivs ofta som molnet, särskilt när man skall försöka illustrera det. Computing refererar till program och tjänster. Cloud Computing, molntjänster, är med andra ord de tjänster eller applikationer som har flyttat från datorns hårddisk ut på Internet. Vad händer om man använder detta som en plattform för att ersätta pappershanteringen? Vi genomförde ett grupparbete i vår SÄL-utbildning i examinationsuppgift 5, Tvärvetenskapligt projekt med fokus på agenda 21 och hållbar utveckling. Eftersom vi alla inom gruppen befann oss på olika geografiska platser i Sverige så valde vi att kommunicera över en internetplattform, en så kallad molntjänst: Google apps. Själva grupparbetet vi valde att genomföra gick ut på att vi helt skulle upphöra med pappershanteringen i vår undervisning. Istället valde vi att använda digitala dokument i undervisningen, t. ex. genom Googles molntjänst. Genom molnkommunikationen såg vi att vi kunde stödja varandra i gruppen genom att dela med oss av upplevelserna av vår förändringsprocess i ett delat dokument, dvs. ett dokument som fanns tillgänglig i ett webbgränssnitt som vi alla kunde skriva och läsa i. Efter förändringen visade det sig omöjligt att försvara varför vi skulle gå tillbaka till pappersstödd undervisning igen eftersom vi upplevde att vi genom metodförändringen närmat oss elevernas sätt att kommunicera. Detta kom som en överraskande bonus och är anledningen till denna uppsats. Tekniken med molntjänster är förhållandevis ny och har först nu fått ett större genomslag sedan googles- och andra leverantörers tjänster har nått en större publik. För att få ett gmail-konto(googles mail), som är en nyckelapplikation i google apps, var man t. ex. fram till hösten 2008 tvungen att få en rekommendation från någon som redan använde gmail. När det blev helt öppet för vem som helst att skaffa ett gratiskonto(tjänsten är reklamfinansierad) såg vi en möjlighet att börja använda Googles molntjänst i våra elevgrupper. 8

Våra individuella behov som pedagoger såg lite olika ut eftersom våra arbetsbeskrivningar skiljer sig åt, men tanken var att vi var och en skulle bygga upp en kommunikationsplattform som skulle fungera med våra respektive undervisningsbehov och kunna ersätta pappersbehovet. Detta kunde t. ex. innebära: digitala loggböcker i delade dokument elevsamarbete i delade dokument och kalendrar lärarblogg videoblogg av teorilektioner digitaliserade noter digitala kopplingscheman länkade ljudupptagningar online delade bokmärken På grund av att tekniken är så ny som den är, åtminstone i skolvärlden, finns det inte så mycket forskning om molntjänster i undervisningen, i Sverige. Om man vidgar sökbegreppet lite och innefattar det som normalt kallas webb 2.0, vilket innefattar sociala webbar som facebook, myspace, twitter, flickr, delicious m. m. så hittar man ett par internationella studier. Därför har vi valt att öka sökbegreppet ännu mer och tittar på närliggande litteratur som handlar om IT i undervisningen, vilket innefattar allt från e-learning, datoranvändning och en förändrad lärarroll m. m. Detta känns egentligen lite för omfattande, men är väl undersökt. Vi har därför också valt att begränsa litteraturhänvisningarna till de som är relevanta för de teman som finns representerade i syfte och frågeställning och gör inga anspråk på en heltäckande bild av IT i undervisningen, vilket inte heller är syftet med uppsatsen. Vi vill med detta arbete utvärdera en metod där användandet av molntjänster spelar en avgörande roll för att slopa större delen av pappersanvändningen i undervisningen och samtidigt bli en stor fördel för pedagogiken. Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi har skapat med det gamla sättet att tänka. - Albert Einstein 9

2 Syfte & frågeställning 2.1 Syfte Vårt syfte med undersökningen är att påvisa de tendenser till möjligheter och utmaningar eleverna upplever med molntjänster i undervisningen. Vi vill med undersökningen belysa ett nytt arbetssätt och inspirera andra att prova en metod inom den datorstödda pedagogiken. Vi vill också beskriva pedagogisk kommunikation i ett för oss nytt paradigm. Vi har en gemensam bakgrund i ett arbete där vi alla valde att arbeta med pappersfri undervisning vilket öppnade våra ögon och ledde till en oåterkallelig förändring i vårt dagliga pedagogiska arbetssätt. 2.2 Frågeställning För att kunna beskriva och tolka de förändringar eleverna upplevt, men samtidigt få ett betydelsefullt resultat, har vi valt att fokusera på tre områden som vi upplever som särskilt intressanta; arbetsprocessen, samarbetet och lärarrollen. Vi ställde oss frågor som; är det lättare eller svårare att få bra resultat i ett projekt, blir samarbeten tydligare eller mer diffusa och hur förändras rollerna i klassrummet? Därför har vi valt att ställa följande vetenskapliga frågor: Hur upplever eleverna arbetsprocessen med stöd av molntjänster? Hur upplever eleverna samarbetet via molntjänsterna? Hur upplever eleverna att lärararrollen förändras? 10

3 Bakgrund Man talar ibland om att vi är inne i ett paradigmskifte inom skolan (Hallerström & Tallvid, 2008 s.5), men olika generationer tar sig igenom förändringen olika fort och på olika sätt. I skolan lider både elever, lärare och skolledare av detta. Elevgenerationen är redan där, dvs. de är infödda i den digitala kommunikationen (KK-stiftelsen, 2007 s.69). Lärarna är delade i två generationer: de digitala invandrarna, dvs. de som vågar, vill och kan förändras och de som befinner sig i ett digitalt utanförskap, dvs. de som är rädda för förändring och i många fall inte har getts ärliga förutsättningar för att kunna utvecklas (ibid. s.60) Våra skolledare har samtidigt press på sig att förbättra och utveckla skolan och väljer kanske därför oftast den lättare vägen; att genomföra en teknisk investering för att driva teknikutvecklingen framåt utan att samtidigt satsa på kompetensutveckling inom integrationen av informationsteknik i skolan (Ramböll Management, 2006 s.13). De tre generationerna i skolvärlden har olika förutsättningar och behöver helt olika typer av stöd. Kunskapsparadoxen är att vi har en skola där många av lärarna behöver betydligt mer utbildning än eleverna, åtminstone inom nya medier och den teknik som följer med på köpet (KK-stiftelsen, 2006 s. 60). Undersökarnas sätt att försöka hantera detta i sin undervisningsvardag har varit att befrämja utvecklingen med hjälp av ett samarbetsverktyg bl.a. med möjlighet till dokumentdelning mellan lärare och elever och inom arbetslaget. Genom att prova att arbeta med denna molntjänst närmar vi oss den yngre generationens sätt att kommunicera (Pålsson, 2009-05-27). Att undersöka hur det påverkar generationen i digitalt utanförskap är inte målet med undersökningen, men en viktig fråga för framtida forskning. Vi försöker här beskriva några faktorer som spelar in på situationen i skolan idag och som kan fungera som sammanhang för vår undersökning. 3.1 Tekniska förutsättningar i skolan 3.1.1 Datortillgång Enligt en undersökning gjord av skolverket (Skolverket, 1999) så fanns det 1993 på en kommunal gymnasieskola i snitt 11 elever per dator. Över 80% av datorerna var installerade i så kallade datorsalar. 1999 så var snittet fem elever per dator, ca. 60% i 11

datorsalar. Från en undersökning gjord av skolverket på uppdrag av regeringen tio år senare (Skolverket¹, 2009) så framgår det att det idag, 2009, går 2,5 elever per dator. Det har med andra ord skett en enorm ökning av datortätheten i den kommunala gymnasieskolan. Om man, baserat på hur dessa siffror har förändrats över tiden, gör en grov uppskattning av framtiden så ser det ut som om vi går mot en kommunal gymnasieskola med en dator per elev. 3.1.2 Internet För att kunna ta del av information via Internet så är man beroende av internetuppkoppling. När webbkommunikation fortfarande var ganska nytt tog det relativt lång tid att ladda in en sida från en internetadress. En tydlig tendens man kan se när man läser skolverkets rapport från 1999 (Skolverket, 1999) och jämför men skolverkets rapport från 2009 (Skolverket¹, 2009), är att fokus kontinuerligt har varit att också öka nedladdningshastigheten. Datorn har fått större betydelse i skolan och de flesta privatpersoner har tillgång till en dator i hemmet och utför sina dagliga ärenden via Internet med hjälp av den. 3.1.3 Behovet av kompetensutveckling Skolverkets rapport från 2009 (Skolverket¹, 2009) lägger fokus på tillgången till datorer i skolan samt lärarnas användningsbenägenhet av de datorer som finns där. Rapporten visar att skolorna satsar mycket på att hela tiden förbättra den tekniska utrustningen utan att i samma takt kompetensutveckla personalen i den pedagogiska tillämpningen. Många lärare uppger samtidigt behov av kompetensutveckling inom IT-relaterade områden där den största andelen har behov av att lära sig mer om arbete med bild/ljud/ video med hjälp av IT. (s.3). I en rapport gjord 2006, E-learning Nordic 2006 - Effekterna av IT i undervisningen (Ramböll Management, 2006), kan man svart på vitt läsa följande. Om den potentiella effekten av IT ska kunna realiseras behöver skolornas huvudmän och ledning bli mer professionella i den organisatoriska implementeringen av IT. Betydande investeringar har gjorts i IT, både på lokal och på regional nivå, men ofta utan några tydliga kriterier för framgång och utan 12

någon strukturerad uppföljning av resultaten. På många skolor kan situationen jämföras med att köpa 10 nya bärbara datorer utan att packa upp dem.(s.13) För att man skall kunna dra nytta av implementeringen av IT i skolan menar man i rapporten E-learning Nordic 2006 att många väggar måste raseras. Till att börja med måste lärare bli mer öppna med hur de bedriver sin undervisning och börja samarbeta mer med sina kollegor, men också med sina elever. Framför allt måste skolans huvudmän på allvar börja mäta om och hur det sker. 3.1.4 Behovet av forskning inom IT och lärande Vygotskijs teori om den potentiella utvecklingszonen bygger på att det finns en skillnad mellan ett barns prestation på egen hand och i en social kontext, t. ex. i interaktion med en handledande lärare eller andra barn. Det hans teori går ut på är att det är här i detta kunskapsspann vi skall lägga utbildningsinsatsen (Egidius, 2006 ss.83-84). Zonen förändras över tid efterhand som barnet lär sig mer och flyttar fram gränserna för sin kunskap på egen hand och i gruppsammanhang. Den sociala kontexten, för de ungdomar vår undersökning handlar om, ser ut på ett nytt sätt eftersom nya kommunikationskanaler och verktyg har tillkommit. Detta innebär också att de exkluderar de flesta vuxna från denna del av utvecklingszonen. Deras sätt att umgås behöver inte innebära att de träffas fysiskt, med en ny språkkonstruktion och deras egna ord, IRL (In Real Life). Detta sätt att umgås tar ungdomarna med sig in i skolmiljön. En forskningsöversikt från 2006 (Myndighet för skolutveckling, 2007), visar, trots denna för ungdomarna naturliga utveckling, att antalet nya forskningsprojekt inom IT och lärande gradvis har minskat sedan 2002. 3.2 Ny kommunikationsteknik 3.2.1 Webb 2.0 Det var firman O Reilly som myntade begreppet Webb 2.0. Webb 2.0 är ett begrepp som enligt O Reiley beskrivs som internets comeback efter den stora IT-kraschen på 90-talet. Innan kraschen, vi kan kalla det Webb 1.0, så var plattformen den lokala PCn där programmen kördes medan webbsajter innehöll information och interaktivitet. Med Webb 2.0 flyttade programmen ut på plattformen Internet vilket innebar naturligare möjligheter för användardrivet innehåll, interaktion och ett minskat beroende av PCn 13

som plattform eftersom tjänsterna även blev tillgängliga från t. ex. mobiltelefoner och handdatorer; användarna publicerar och redigerar webbsajter istället för att konsumera. Detta uttryck av webb 2.0 kallar vi idag för molntjänster (O Reilly, 2009-09-30). 3.2.2 Molntjänster Begreppet molntjänster som vi refererar till i vår titel kommer av begreppet cloud computing. Cloud computing beskrivs på olika sätt i olika sammanhang. På Berkley har man gett cloud computing en teknisk definition. Den tekniska definitionen hänvisar till de program som används som tjänster över Internet men även den serverprogramvara och hårdvara som tillhandahåller tjänsterna (Armbrust, Michael m.fl, 2009). O Reiley vars företag myntade begreppet webb 2.0 beskriver cloud computing så som det oftast uppfattas av användarna. Alla webbapplikationer är molnapplikationer (jfr. eng. cloud applications) i den mening att de har sin hemvist i molnet d.v.s. internet. Ur den här synvinkeln är Google, Amazon, Facebook, twitter, flickr och i princip alla andra Webb 2.0 program också molnapplikationer. Det verkar emellertid så att man använder begreppet moln om program som tidigare installerades lokalt på hårddisken i en PC, t. ex. kalkylark, ordbehandling, databaser, till och med epost, men som nu kan användas direkt från en server via en webbläsare. Därför uppfattas gmail eller Google docs som moln applikationer, men inte sökmotorn google som alltid har legat på en webbsida. (O'Reilly, 2008-10-26) 3.2.3 Skillnaden mellan molntjänster och molnapplikationer Exempel på molntjänster är enligt Berkleys definition t. ex. google apps inklusive systemarkitektur och hårdvara, dvs. fysiska servrar etc. Talar man om molnapplikationer är detta enligt Berkleys definition t. ex. ordbehandlaren i google docs. En molnapplikation kan inte användas utan att man samtidigt använder sig av en molntjänst, lika lite som man kan köra ett datorprogram utan dator och operativsystem (Armbrust, Michael m.fl, 2009). 3.3 Ungdomskultur och sociala plattformar Elever är intresserade av ny teknik och när man skall utveckla en ny metod och få eleverna att vara med i utvecklandet och användandet är det viktigt att dra nytta av elevernas vardagliga användande av IT-verktyg och låta deras kunskaper och intresse inom området få genomsyra skolutvecklingen (Pålsson, 2009-05-27) Detta går hand i 14

hand med vad Tiller beskriver när han talar om att ta tillvara på elevens resurser Elever är resurser och måste stimuleras till att arbeta med engagemang och nyfikenhet. (Tiller, 1999, s.134). 3.3.1 Vad är en social plattform eller ett community? Ett community, ett socialt nätverk, en nätgemenskap eller nätmötesplats (Internet community på engelska) är en mötesplats på nätet. Communityt kan se olika ut beroende på målgrupp, syfte och skapare. Vanligast är att ett community ligger på en webbplats, så att användaren inte behöver installera särskilda program. På ett webbcommunity kan man bli medlem gratis eller mot betalning. Något som skiljer communityn från vanliga webbplatser är att man ofta måste vara medlem på sajten för att kunna ta del av hela innehållet. Ett huvudsyfte för de flesta nätgemenskaper är att komma i kontakt med likasinnade (www.wikipedia.org, 2009-08-25). Idag finns det en mängd olika sociala plattformar som bl.a. ungdomar använder dagligen. Vi kommer här att behandla några av dessa men har valt att inte fördjupa oss i de olika plattformarna utan vi vill visa att de är exempel på relevant ungdomskultur inom det ämne som vi behandlar och i den vardag undersökningen skett. Plattformarna för kommunikation är väldigt trendkänsliga. En social plattform som t. ex. Lunarstorm var till för några år sedan en väldigt populär social plattform. Dess existens har gått från toppnoteringen vecka fjorton 2006 med 1.67 miljoner besökare till bottennoteringen 2008 med 308 643 besökare. 4 av 5 besökare på Lunarstorm har försvunnit inom loppet av drygt 2 år. (Sundén, 2008-08-27). 3.3.2 Facebook Den största communityn just nu heter Facebook (www.facebook.com). Mark Zuckerberg skapade facebook 2004. Tanken var från början att skapa en katalog, ett index, av studenterna på universitet i Harvard där han studerade. Från början kunde bara Harvard-studenter registrera sig, men i takt med att populariteten växte öppnade man upp tjänsten för Stanford, Boston MIT och så småningom för alla som var över tretton år (www.wikipedia.org, 2009-08-26). På plattformen Facebook kan man idag dela med sig av bilder, skapa intressegrupper, maila, blogga om sin vardagsituation, 15

chatta m. m. Plattformen används idag av både ungdomar och vuxna för att hålla kontakt och utvidga sitt sociala nätverk. Facebook har även använts i pedagogiska sammanhang. I en studie gjorde man ett försök att använda Facebook för lärarstuderande för att hålla kontakt med varandra under praktikperionden. Undersökning visade att en grupp med studenter på praktik kunde få stöd av varandra med hjälp av plattformen. Känslan av utsatthet under praktiken var något som studenterna tidigare upplevde som problematiskt. Man upplevde också att det tidigare var svårare att ge eller att få stöd. Facebooks kommunikationsmöjligheter fyllde studenteras kontaktbehov (English, R & Duncan- Howell, J, 2008). Facebook har sedan starten 2004 vuxit och enligt VD och grundaren Mark Zuckerberg själv så finns det idag ca 300 miljoner registrerade facebookanvändare (Zuckerberg, Mark, 2009-09-15). Andra communitys med liknande funktioner eller delar av Facebooks tjänsteutbud och nischade communitys som har utvecklat tjänster för andra behov finns det många utav. Men det är inte att jämföra eller att analysera dessa som vårt arbete går ut på. Därför valde vi att bara visa den största och idag mest använda communityn. 3.3.3 Communities of practice Av ungdomarna i vår studie, deltar många i communities som facebook, men också andra gruppgemenskaper på Internet, med människor de aldrig har träffat, för att t. ex. få hjälp att lösa- och hjälpa andra lösa problem online. Dessa gruppgemenskaper är ofta communities of practice, dvs. grupper för specialintressen. Dessa är relevanta eftersom ungdomarna i vår studie använder sig av dem som stöd till vår undervisning. Communities of practice beskrevs redan 1998 av sociologen Etienne Wenger som a group of people who converse about some shared task in order to get better at it (Shirky, 2008, s.100) och i ett globaliserat sammanhang är detta en del av det som Tapscott & Williams valt att kalla wikinomics. I den framväxande globaliserade världen på internet finns det möjligheter att komma i kontakt med, få hjälp av eller hjälpa likasinnade, i princip oberoende av hur speciellt eller nischat särintresset är. Tapscott & Williams går så långt att de förutspår att vi mer och mer kommer att bygga vår identitet och vår trygghet på dessa communities of practice, snarare än på t. ex. vår yrkestillhörighet (Tapscott & Williams, 2007, s.265). Den generation våra elever tillhör har vuxit upp under- och lever i en era där många spelregler har ställts på ända. Som en motpol till detta beskriver Dysthe att samarbete med digitala hjälpmedel kan vara svårt 16

att genomföra utan att man träffas fysiskt och planerar arbetet först (Dysthe, 2002, s.149). 3.4 Den förändrade lärarrollen 3.4.1 Från ledare till handledare Med molntjänster i undervisningen förändras lärar- och ledarrollen. Här beskrivs hur lärar- och elevrollen förändras med införandet av informationsteknik (Kunskapsbolaget, 2001): Under 1900-talet har olika tekniska hjälpmedel införts i skolan utan att man på allvar kan säga att undervisningen förändrats. Där informationsteknik används verkar mediet medföra en maktförskjutning från läraren till eleven. Antalet källor, som eleven får eller väljer att få tillgång till, ökar enormt. Detta gör att lärarens handledande roll förstärks och arbetet med att ge eleven förståelse för kritiskt tänkande och etiska värderingar ökar. Den enskilde eleven får möjlighet att lära efter sina egna förutsättningar och intressen samtidigt som han/hon blir synligare, framför allt för läraren (s.21). Myndigheten för skolutveckling säger i sin rapport från 2007 att det finns tydliga indikationer på att IT i skolan främjar motivationen, lärandet och är positivt för betygen (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Med intåget av informationsteknik i undervisningen minskar lärarens makt till förmån för eleven. Antalet informationskällor har ökat kraftigt varför lärarens roll som ensam kunskapskälla blir mindre viktig och rollen som handledare stärks. Elevens möjligheter till individuell inlärning blir också större (Kunskapsbolaget, 2001). 3.4.1.1 Ledarstilar Svedberg beskriver Lewins ledarskapsteorier med tre olika ledarstilar. Skillnaderna mellan de olika ledarstilarna beskrivs (Svedberg, 2007): 1. Den auktoritära chefen är fadersgestalten som vet bäst och pekar med hela handen. Enligt Lewin blir den logiska reaktionen från gruppen vanligen att 17

medlemmarna ganska snart slutar tänka själva och därmed tappar kontakten med sin vuxenhet och myndighet beroendet gör att de regredierar. [...] 2. Motpolen finner vi i den demokratiske ledaren som strävar efter att göra att medlemmarna (efter viss inskolning) agerar mer moget, både som individer och som grupp. 3. Den tredje ledarskapskategorin, abdikerat eller passivt ledarskap, uppstår när den formella ledaren inte vill eller kan axla ett reellt ledarskap.[...] Oförmågan att leda gör att den informella organisationen och dess maktanspåk(sic.) fyller det tomrum den abdikerade ledaren lämnar öppet (ss. 313-314). 3.4.1.2 Skolverkets riktlinjer Den första och andra ledarskapsstilen känner vi igen och vet fungerar bra i skolmiljö. Det vi ser idag är att - med införandet av teknik utan samtidig kompetensutveckling (se avsnitt 3.1.3) - riskerar vi att få en situation där många auktoritära ledare i skolan abdikerar för att de saknar relevant kompetens och därför förlorar makt i klassrummet men IT i skolan är ett prioriterat mål för Skolverket (Skolverket², 2009): Att öka pedagogers kompetens att använda IT och medier i sitt arbete och bidra till både en kreativ och kritisk användning av det i skolan är en viktig uppgift för Skolverket (s.2). Eftersom skolverket ser det som en viktig uppgift att använda IT i skolan och öka pedagogers kompetens, så är detta ett stort skolutvecklingsproblem idag. Att fokus ligger på tekniken framför teknisk kompetens, gör att utvecklingen i skolan haltar. 3.4.1.3 Röster från skolvärlden En frispråkig studierektor på lärarutbildningen i Uppsala uttrycker här sin besvikelse över att det går för långsamt med utvecklingen av implementering av IT i skolan och efterlyser skolledare som vågar genomdriva en snabbare förändring genom kompetensutveckling och it-investeringar (KK-stiftelsen, 2007). 18

Förändringströgheten är egentligen djupt provocerande, menar Annika Zetterström som gör jämförelsen med industrin. Hur skulle det se ut om man på Volvo levde kvar på 50-talet, eller att en anställd på bilfabriken skulle envisas med att fortfarande tillverka en gammal PV-modell? Skulle en anställd på Volvo envisas med det skulle han få gå. Så borde beskedet bli också inom skolan, menar Annika Zetterström. Att den lärare som stretar emot borde få ett ultimatum (s.60). En professor i teknikhistoria, Staffan Hansson, beskriver den rädsla som lärares inställning till IT som hjälpmedel i undervisningen ibland kan ge uttryck för: Läraren kanske känner att detta är nya redskap som jag inte behärskar, men som eleverna kan mycket bättre. [...] i skuggan av internet kanske skolan inte längre ens kan se sig som den stora bäraren och förmedlaren av kunskap och information. Inte på lång sikt i vart fall. Enligt honom innebär detta att kanske läraren inte är den stora bäraren av kunskapen, även om han inte säger det rent ut. Han menar också att den förenklade kunskapstillgången och inhämtningen av kunskap förändrar skolan som institution (KK-stiftelsen, 2007, ss. 17-18). En annan professor, Bo Dahlbom, beskriver elevernas kunskapsnivå i förhållande till lärare och skola: Problemet är då helt enkelt att skolans situation i relation till ITutvecklingen blivit mer och mer ohållbar när ungdomarna i dag oftast har både vanor och kunskaper i en medievärld som många lärare inte ens har en uppfattning om. Ungdomarna kommer självmant, och åter igen utan utbildningsväsendets hjälp, närmare fronten i samhällsutvecklingen. De lever redan i morgon, som Bo Dahlbom uttrycker sig. han säger vidare: Ska skolan överhuvudtaget överleva som institution måste den vakna och följa med, eller i vart fall segla upp och lägga sig parallellt med denna våg av IT-förändringar. (KK-stiftelsen, 2007, s.24). 3.5 Möjligheter till nya undervisningsmetoder med hjälp av molntjänster IT har en positiv effekt på skolans övergripande mål och på elevernas prestationer. Speciellt ser lärare hur IT ger ökade möjligheter att individanpassa undervisningen efter olika elevers förutsättningar och behov. Men för att tillvarata möjligheterna krävs att IT används på ett klokt och genomtänkt sätt (skolverket.se, 2009-02-12). 19

3.5.1 Molntjänster i skolan Det finns flera molntjänster idag som är anpassade för utbildning. Plattformarna varierar i sitt utförande från att vara community-plattformar till att vara renodlade utbildningsplattformar med stöd för tidrapportering, schemaläggning och annan skolspecifik administration; från IBMs plattform (IBM, 2009) som är en community som t. ex. används av IBMs egna anställda över hela världen, till svenska Vklass (vklass.se, 2009) som är en fullfjädrad utbildningsplattform i molnet. Den sistnämnda har en trots att den är byggd på Microsofts.NET-plattform en öppen arkitektur vilket innebär att man kan integrera andra molnapplikationer t. ex. google apps och YouTube m. m. i plattformen. Live@edu (microsoft.com, 2009) är Microsofts studieplattform som liknar Google apps (google.com, 2009), men som har integration mot MS Office och MSN Messenger m. m. det är inte en renodlad molntjänst. Man skall heller inte glömma alla de sociala verktyg som inte utger sig för att vara utbildningsplattformar, men mycket väl kan användas som pedagogiska verktyg. Verktyg som eleverna idag redan använder, MSN, Facebook, bilddagboken osv. 3.5.2 Blogg & Wikis Vad är en wiki? Enligt wikipedias världens största wiki egen definition är det följande: En wiki, från det hawaiiska ordet wikiwiki för snabb, är en sökbar webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna själva via ett webbgränssnitt. Ändringar publiceras omedelbart, utan att fördröjas av granskningförfaranden. Uppmärkning av länkar, typografi och annan formatering görs antingen med ett speciellt märkspråk som är enklare ur användarsynvinkel än HTML, eller genom WYSIWYG-redigering. Med ordet wiki syftas oftast på en öppen wiki där allmänheten har tillgång och alla besökare hjälps åt att skriva och förbättra sidornas innehåll, men det förekommer även wikier där enbart ett begränsat antal betrodda har möjlighet att skriva, och ibland även läsa. I dessa fall är wikitekniken enbart ett sätt att underlätta kollaborativt utvecklande av en webbplats (wikipedia, 2009-10-02). En blogg kan enligt Dan Åkerlund som är lärare i medie- och kommunikationsvetenskap på lärarutbildningen på Karlstad universitet beskrivas såhär (2008): 20