Detaljplan för Barsebäck 42:51 samt del av Barsebäck 42:52 och s:3, Barsebäck by, Kävlinge kommun

Samrådsredogörelse 1(13) 2015-05-12 Detaljplan för Barsebäck 42:51 samt del av Barsebäck 42:52 och s:3, Barsebäck by, Kävlinge kommun Detaljplanen har varit föremål för samråd under tiden 12/12 8/2 2015. Socialnämnden framför att erinran mot planförslaget inte föreligger. Bildningsnämnden framför att det är positivt att det mitt i området finns planer på en parkyta som möjliggör både spontan rörelse/aktivitetsyta som en gemensam mötesplats. Området finns med i befolkningsprognosen och ingår därmed i den behovsinventering av kommunala lokaler som den årliga lokalförsörjningsplanen innebär, men man vill ändå framhålla att ett ökat invånarantal medför ökade kostnader för merparten av de verksamheter som nämnden ansvarar för. Kommunstyrelsen framför följande: Kommunstyrelsen ställer sig bakom det rubricerade planförslaget men uppmanar till en översyn gällande: - Se över benämningen av kvartersmarken i plankartan för Bostad i form av avstyckad gård (B1). En översyn bör tydliggöra om planbestämmelsen bostad begränsar möjligheten för verksamhet på aktuell fastighet. - Bestämmelsen kompletteras med texten,får kombineras med verksamhet av inte störande slag. Tekniska nämnden framför att området skall anslutas till befintligt nät väster om området. Dagvatten skall omhändertas lokalt enligt kommunens dagvattenpolicy 2014-05-02 samt utredning daterad 2014-10-25 till planen. Del av utrymme för vändzon till östra lokalgatan bör planläggas som kvartersmark. Det behövs ingen lekplats inom området eftersom det finns en inom 400 meter. Sikttrianglar med 10 meter byggnadsfritt område erfordras i anslutning till korsningarna. Ingen del av byggnaderna får placeras ut över gatumarken. Information om siktkrav gällande häckar bör framgår av planen. De hus som enligt illustrationsplanen är placerade på ömse sidor av parkens norra kortsida löper en risk för påkörningsskador. Vid projekteringen ska detta beaktas och lämpliga åtgärder bör utföras som skydd för husen. Miljö- och byggnadsnämnden Marianne Nilsson 046-73 91 77 Marianne.Nilsson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

2 (13) Det finns en tillfällig busshållplats vid korsningen Löddevägen Pilgrimsvägen som avses flyttas till korsning Löddevägen ny lokalgata enligt planen. Plats ska finnas i planen för cykelväg inklusive busshållsplats i närheten av korsningen. Föreslagna bullerskyddsåtgärder mot väg 1143 ska anordnas på kvartersmark. För de hus som ligger på bostadsgårdarna är det inte möjligt att ha sophämtning vid fasaden med hänsyn till att ytorna inte medger tillräcklig vändyta för sopbilen. For att klara sophämtningen på gårdarna och för att möjliggöra full utsortering nära fastigheten förordas att all sophantering i området ska ske via miljöhus. Miljöhusen ska stå på privat mark och inte på kommunal parkmark. - Anvisade anslutningar till befintligt nät samt dagvattenutredning till planen är framtagna i samråd med företrädare för va-avdelningen. Vid möte med exploatören och park/gatu/renhållningsansvarig på kommunen den 19/3 framkom följande: Vändzon och sikttrianglar har korrigerats och planen kompletterats med en förgårdsmark för stuprör etc. Ändrad planlösning innebär att risk inte föreligger för påkörning av fasader. Lekplatsen ändras till ett utegym. Bedöms att det går att ordna busshållplats vid Löddevägen inom planlagd allmän platsmark. Bullerskyddsåtgärder enligt plan är lokaliserade till kvartersmark. Utrymme för soptunnor etc anordnas på i princip kvartersvis gemensamma ytor på kvartersmark enligt illustration till planen. Hänvisas till kommunens hemsida vad gäller krav på häckar vid korsning då det inte är möjligt att reglera höjd på växter i detaljplan. Barsebäck Fideikommiss AB (Barsebäck 2:3, 9:1 m fl) framför att man inte har något emot exploateringen och dess detaljplan i sig. Dock ser man från godsets sida ett framtida problem och hot för jordbruksdriften som bedrivs runt omkring det detaljplanerade området. Då jordbruk bedrivits på godset sedan urminnes tider och är en del av den landsbygd som Barsebäck faktiskt är, känner godset sig allt mer trängda av de exploateringar som utbreder sig kring jordbruksmarkerna runt Barsebäcks by. Problemet är som sagt inte själva bebyggelsen i sig, utan de begränsningar och restriktioner som kan ställas på godset gällande jordbruksdriften. Några exempel på sådana problem kan vara spridning av gödsel intill det nybyggda området, buller från jordbruksredskap och traktorer vid olika tider på dygnet samt damm & jordflykt från fälten etc. - Kommunala föreskrifter enligt miljöbalken, antagna av kommunfullmäktige 2002-11-21 reglerar följande med bäring på jordbruksverksamhet: 3 Inom område med detaljplan samt inom område som anges i kartbilaga 1 * och en region på 300 meter därutöver råder förbud mot gödsling med Fast obehandlat gödsel från svin, fjäderfä och mink Flytgödsel Slakteriavfall Slam från avloppsanläggning Inom 300 m zonen får dock sådan gödsling ske inom jordbruksfastighet eller liknande område i ringa omfattning under förutsättning att störning inte uppkommer och att nedmyllning sker inom fyra timmar. Det innebär att spridning får ske endast då väderförhållandena är sådana att lukt från verksamheten inte sprids in över bostadsområde. Om vädret förändras under pågående spridning så att störning uppkommer, skall spridningen omedelbart upphöra. 6 Bränning av halm på åkermark är förbjuden. För att man skall kunna bedriva ett rationellt jordbruk som man alltid kunnat göra på Barsebäck önskar man inte från godset sida att få restriktioner och begränsningar gällande jordbruksdriften till förmån av de personer som köpt de exploaterade husen. Om godset skall godkänna detaljplanen och exploateringen av bostadsområdet kräver man ett skriftligt beslut om godsets villkor gällande driften av jordbruksverksamheten. Dessa

3 (13) villkor skall också ligga som bilaga för de potentiella köparna av husen till det exploaterade området enligt detaljplanen. - Det är inte möjligt att i detaljplan föreskriva villkor för framtida köpeavtal mellan exploatör och bostadsköpare. Gällande det dagvatten som skall avledas genom kommunens dagvattenledning från bostadsområdet och tvärs över godsets fält ner mot reningsverket frågeställer man sig om det kommer klara av vattenmassorna vid större mängd nederbörd. Detta då det ständigt ligger stora mängder vatten på godsets mark intill reningsverket. Det kan vara så att dräneringar gått sönder då man lade ned den vattenledningen i marken för ett par år sedan. Man bör nog se över detta för att undvika framtida översvämningsproblem på åkern som i sin tur resulterar i att grödorna tar skada. - Kopia på yttrandet har överlämnats till va-avdelningen för kännedom och ev åtgärder. Trafikverket framför att föreslagen ny korsning i planområdets östra del ligger ganska nära korsningen Montessoris väg/väg1143. Även om trafiken på väg 1143 är måttlig är det dock viktigt att vänstersvängande fordon in i den lokala gatan inte hindrar fordon som ska svänga in i Montessoris väg. I planen finns också förslag på ledningar som korsar väg 1143 och Löddevägen, kommunen ska därför skicka ledningskorsningsansökan till Trafikverket. GC-vägar som ligger längs med väg 1143 och Löddevägen ska ligga utanför vägområde för dessa statliga vägar. Vi förutsätter att bullerriktvärdena följs, och att det är kommunen och exploatören som ansvarar och bekostar eventuella bulleråtgärder. Med tanke på att det endast är högst 18 fastigheter som har in/utfart via den avsedda korsningen bedömer kommunens trafikansvarige att risk för trafikproblem inte föreligger. Bullerriktvärden innehålls och som framgår av planen skall föreslagen bullervall bekostas av exploateringen. Räddningstjänsten Syd framför att det erfordras brandposter inom området samt gator som innehåller kraven på räddningsväg enligt gällande föreskrifter. Genomförandeavsnittet kompletteras enligt yttrandet. E.ON Elnät Sverige AB framför att man endast har lågspänningsmarkkabel och kabelskåp längs med Löddevägen, samt en servisledning in till befintligt hus. Kabelvisning i fält för bör beställas för att säkerställa kablarnas lägen. Det förutsätts att man inte drabbas av några kostnader i samband med planens genomförande och att eventuella flyttningar eller ändringar bekostas av exploatören. Behöver anläggningar flyttas eller byggas om förutsätts att kontakt tas i ett tidigt skede för att träffa överenskommelse om möjliga lösningar. - Se genomförandeavsnittet. TeliaSonera Skanova Access AB har telekabel inom området. Behöver något av dessa stråk flyttas vid genomförandet av detaljplanen, önskar Skanova kallas till samordningsmöte i god tid innan åtgärderna måste vidtas. Se genomförandeavsnittet. Lantmäterimyndigheten framför att det i de två sydvästra områdena i planen har användningsbestämmelsen g lagts in på hela områdena utan att avgränsas till ett specifikt område. G-områden ska inte användas som en generell bestämmelse inom ett helt bostadskvarter. Det ska användas då ett specifikt område behöver reserveras. Om det behövs en intern gata för fastigheterna inom kvarteret går det dock fortfarande att inrätta en GA för gatan utan att det finns ett g inom kvarteret. Olokaliserade g-områden gör planen otydlig och försvårar genomförandet. I genomförandebeskrivningen står det att fastigheter ska avsöndras från stamfastigheten. Den korrekta benämningen på fastighets

4 (13) bildningsåtgärden är avstyckning. Avsöndring är en form av privat jorddelning som inte längre är tillåten. Kombinationen med en minsta fastighetsareal som är liten samt en byggrätt som inte är kopplad till fastighetstens storlek kan innebära att all byggrätt utnyttjas av ett fåtal fastigheter. Att de fastighetsägare som söker bygglov först utnyttjar all byggrätt och att det inte finns någon byggrätt kvar för de som senare ansöker om bygglov. Ibland kan det vara lämpligt att knyta byggrätten till storleken på fastigheten. Bestämmelsen g utgår och ersätts med nytt avsnitt rubricerat Gemensamhetsanläggning i genomförandeavsnittet. Benämningen avsöndring utgår till förmån för avstyckning. Planen avses för gruppbebyggelse. Det torde vara av intresse för exploatören att i genomförandet bevaka att byggrätt föreligger till de fastigheter som då nybildas. Boende vid Stinsvägen (Barsebäck 77:94) efterlyser bättre information till byborna om planläggningen. Vidare efterlyses information om vilket företag som avser att exploatera området för undvikande av fortsatt likriktning av byn. Det som efterfrågas av marknaden är fribyggartomter samt mindre enplanshus för de äldre som vill lämna sina stora villor. Det vore önskvärt att ta hänsyn till dessa önskemål och inte bara se till exploatörens intresse av maximerad vinst per kvadratmeter tomt. Den tilltänkta bebyggelsen anknyter inte till skånsk byggnadstradition. Önskvärt vore 1 och 1,5-plan med tegelfasader alt putsade vita längor med 45 graders takvinkel, gärna med riktigt taktegel. Med tanke på det från E6 bullerutsatta läget är frågan hur en mindre bullervall ska reducera bullret. Trafiksituationen måste ses över för att undvika olyckor vid skolan med dess intensiva trafik i samband med hämtning/lämning. Hastigheten måste även sänkas på 70-vägen mot Hofterup. Detta har påtalats vid flera tillfällen av såväl skolledning som föräldrar till skolbarn. Även trafiken till den planerade utökningen av byns dagis bör beaktas. - Planen är i samrådsskedet tillsänd sakägarkretsen samt Barsebäcks byalag och Barsebäcks Bygdegård. I granskningsskedet kommer detaljplaneutställningen härutöver att kungöras i de två dagstidningarna Sydsvenska Dagbladet och Skånska Dagbladet samt aviseras på kommunens hemsida. Det är förmånligt ur markhushållningssynpunkt med mindre tomtstorlekar. Den valda gestaltningen innehåller, enligt kommunens uppfattning, en godtagbar anpassning till byn i övrigt, bl a med tanke på det i förhållande till byns kulturhistoriska värdekärna, perifera läget samt grannskapet med bl a den moderna skolbyggnaden och den befintlig gårdsbebyggelse. Riktvärden för vägtrafikbuller innehålls. Gällande trafikfrågor hänvisas till kommentar till Tekniska nämnden och Trafikverket. Det är Trafikverket som beslutar om hastighet på Hofterupsvägen. Boende vid Stinsvägen (Barsebäck 20:7) framför att man stått i kö till förskoleplats för sonen i två år och har fortfarande inte fått plats. Vid kontakt med skolans rektor framgår att trycket på skolan, såväl som på förskolan är mycket högt, och att de för antagning har vissa urvalskriterier, dock inte närhetsprincipen. Även fortsättningsvis tvingas man således att köra sonen till förskola och sedermera också skola i Löddeköpinge! Mot denna bakgrund både förundras och förargas man över planbeskrivningen i följande del: Barsebäck by är mycket väl tillgodosedd med allmän service i form av såväl förskola som grundskola F6 åk 9. Grundskolan ligger omedelbart norr om planområdet. Vidare finns ett livaktigt byalag med en hel del föreningsverksamheter. Det finns busshållplats vid Löddevägen i nära anslutning till området. Det finns planer på att flytta den till läge ännu närmre planområdet. Linjen betjänas med timmestrafik. Kommunen har byggt en pendlarparkering i den norra delen av Löddeköpinge i anslutning till busshållplats vid Fäladsvägen med linjebusstrafik med bra turtäthet; upp till 20-minuterstrafik i rusningstid. Avståndet från planområdet till pendlarparkeringen är cirka 2,5 km via befintlig cykelväg längs Barsebäcksvägen-Pinhättevägen och cirka 2,2 km via bilväg. Av information från Barsebäck-Montessori gällande skola och förskola kan det konstateras att det knappast handlar om en allmän service i kommunal bemärkelse. Om trycket på verksamheterna redan nu är så högt, och det innan den tidigare beslutade och nu pågående etappen är fullt utbyggd, att barnen som är bosatta i byn inte får tillgång till barnomsorgen

5 (13) och skolan, så kan det väl knappast anses att byn är "väl tillgodosedd" i detta avseende. Jag vill hävda att planbeskrivningen i denna del är direkt felaktig. Att en plan för kommunens utbyggnad antas på så vag information kring servicen för medborgarna bör man överväga att också granska övriga delar i planen på nytt för att säkerställa uppgifternas riktighet. Jag vill också invända mot att kommunikationsmöjligheterna från Barsebäck framställs i så god dager. Det är inte timmestrafik hela dagarna och bussen till Barsebäck från Löddeköpinge går sista turen kl 18:00. För en person som busspendlar innebär det stora problem eftersom turerna och den långa restiden (1 timme och 10 minuter till Malmö) innebär att det är svårt att arbeta fulla dagar de dagar man nyttjar kollektivtrafiken. Det går inte att jobba extra timmar under en dag/kväll (eftersom sista bussen går hem så tidigt) för att kunna arbeta kortare de andra dagarna. Jag är väl medveten om att vi själva valt att bosätta oss här. Jag var dock inte medveten om att det var omöjligt att få tillgång till barnomsorgen, vilket hade underlättat för en av oss att åka kollektivt, trots de usla förbindelserna. I alla fall, även om vi själva valt att bo här, kan jag inte låta bli att bli mycket irriterad över att ni i planbeskrivningen får det att låta som att såväl omsorg som förbindelser är fantastiska här. Det sista motorvägen behöver är mer biltrafik. När ni ändå planerar för utbyggnad, se då till att vi får adekvata och snabba förbindelser till Lund och Malmö. Detta både för att minska mängden bilar på vägen och därmed kanske minska olycksfrekvensen. Och naturligtvis också för miljön. Se också till att våra barn kan ta del av service i byn så att de alla kan få del av den gemenskap och trygghet som en sådan här liten ort kan erbjuda. Till dess detta tas med i planeringen och trovärdiga lösningar presenteras i dessa avseenden anser jag att en utbyggnad av Barsebäck by inte ska ske. - Ur ett allmänt perspektiv vill kommunen hävda att det får bedömas som mycket god allmän service att det i en tätort med mindre än 600 invånare finns förskola och grundskola. Att verksamheterna är i privat regi med kommunal skolpeng per barn/elev ändrar inget i sak. Däremot har kommunen full förståelse för att det på individnivå kan upplevas synnerligen besvärligt och vara en källa till stor besvikelse att inte erbjudas plats inom byns förskola/skola. Vad gäller synpunkterna om kollektivtrafiken hänvisas till kommentar till länsstyrelsen, som vad avser uppgifter om turtäthet och restider baseras på information från Skånetrafikens app Reseplaneraren.

6 (13) Länsstyrelsens yttrande redovisas i sin helhet i det följande med kommunens kommentarer avsnittsvis i kursiv stil. Länsstyrelsen anser att det inte är tillräckligt utrett om planförslaget kan tillgodose aktuella riksintressen i området. Länsstyrelsen anser även att föreslagen exploatering kan innebära att regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt eftersom planförslaget strider mot den regionala planeringen för kollektivtrafik. Länsstyrelsen kan därför komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap. 10-11 PBL (2010:900). Länsstyrelsen rekommenderar att områdets förutsättningar klargörs genom kommunens översiktliga planering, eftersom frågor som avser riksintressen, kollektivtrafikförsörjning och exploatering av jordbruksmark kräver överväganden i ett större perspektiv. Planförslaget saknar stöd i kommunens översiktsplan och aktuella frågor är enligt Länsstyrelsen inte tillräckligt utredda i den nuvarande översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning. En miljökonsekvensbeskrivning måste därför upprättas som kan svara upp mot de strategiska analyser, bedömningar och ställningstaganden som ska göras enligt 6 kap. miljöbalken. Länsstyrelsen anser att planförslaget medför en betydande miljöpåverkan. - I den kommuntäckande översiktsplanen antagen av kommunfullmäktige år 2010 anges: Inom Barsebäcks by planeras en utbyggnad av bostäder, ca 60 lägenheter, inom området närmast öster om byn. En ytterligare utbyggnad mot öster fram till befintlig väg föreslås. Ny lokalisering av befintlig skola (åk 0-9) planeras inom utbyggnadsområdet. En ortsanalys bör genomföras som underlag för kommande prövning av byns utbyggnadsmöjligheter. Det ska även tas fram en fördjupning av översiktsplanen för kustzonen, i vilken Barsebäcks by kommer att behandlas. Ortsanalys är framtagen, vari det nu aktuella området reddovisas som utbyggnadsområde för bostäder. Fördjupad översiktsplan, samrådshandling, är framtagen, vari det aktuella området redovisas som utbyggnadsområde för bostäder. Planhandlingarna kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning. Redogörelse för ärendet Planområdet ligger i den östra delen av Barsebäck by angränsande till Löddevägen och Barsebäcksvägen. Detaljplanens syfte är att ge de planmässiga förutsättningarna för ett bostadsområde med ett fyrtiotal bostäder i form av friliggande villor, radhus och kedjehus. Befintlig gårdsbebyggelse bekräftas i planen. Planområdet omfattar ca 3,8 hektar varav ca 2,4 hektar avser att exploateras. Överensstämmelse med översiktsplan För området gäller den kommunövergripande översiktsplanen från 2010. Länsstyrelsen kan konstatera att aktuellt planförslag avviker från den redovisade bebyggelseutvecklingen i översiktsplanen och att planhandlingarna saknar en redovisning av motiven till detta. Enligt 4 kap. 33 PBL ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av skälen till avvikelse från översiktsplanen. I aktuella handlingar hänvisar man till att föreslagen exploatering finns redovisad i samrådshandling fördjupad översiktsplan för Kustzonen. Länsstyrelsen har dock motsatt sig planförslaget i denna del i sitt samrådsyttrande daterat 2014-04-02. Länsstyrelsen vill här också tydliggöra att det inte går att hämta stöd i en översiktsplan som är under framtagande. - I översiktsplanen redovisas för Barsebäcks by en kompletterande bebyggelse samt härutöver att frågan om utbyggnadsmöjligheter skall prövas i ortsanalys och kommande fördjupad översiktsplan. I båda dessa dokument föreslås att det aktuella planområdet skall planläggas för bostadsändamål.

7 (13) Ur ett kommunalt perspektiv utgör en antagen översiktsplan ett viktigt strategiskt verktyg. Den fysiska planeringen uppfattas emellertid inte i första hand som statisk utan snarare som en levande, kontinuerligt pågående process. Strategiska planer under framtagande utgör därmed ett väsentligt material som underlag för ställningstaganden t ex i detaljplaneringen. I sammanhanget vill kommunen klargöra att en översiktsplan som bearbetats till samrådshandling, har varit föremål för mycket arbete och många överväganden i den kommunala processen, och därför rimligen inte kan avfärdas, såsom varande obefintligt och utan värde. Planbeskrivningen kompletteras med en utökad redovisning av skälen till kommunens ställningstaganden vad avser detaljplanen ur ett översiktsplaneperspektiv. Riksintressen Kustzon och kulturmiljö Aktuellt planområde ligger inom riksintresse kustzon enligt 4 kap. miljöbalken och kulturmiljö enligt 3 kap. miljöbalken. Riksintressen enligt 4 kap. MB är utpekade med hänsyn till de samlade natur- och kulturvärdena som finns i området. Vid en prövning måste det därför anläggas ett helhetsperspektiv på vad som är en lämplig utveckling i hela det geografiska området, i det här fallet hela kustområdet. En utveckling av befintliga tätorter enligt 4 kap. 1 förutsätter att det finns ett allmänt intresse i att ny bebyggelse tillkommer. Avgörande för bedömningen av om det finns ett allmänt intresse av att tillåta ny bebyggelse för att tillgodose tätortsutveckling eller bostadsförsörjning är en välgrundad analys i kommunens översiktsplan. Översiktsplanens betydelse i sammanhanget lyfts också fram i förarbetena till bestämmelserna: Bebyggelse bör tillåtas först när det övertygande kan visas att grundsyftet med bestämmelserna att skydda områdets samlade värden för naturvård och kulturminnesvård samt att bevara värdena för turism och friluftsliv inte äventyras. Tillstånd till sådan bebyggelse bör därför föregås av överväganden för större områden samtidigt i en översiktlig fysisk planläggning. Utifrån tidigare rättsfall kan utläsas att Boverkets tolkning av miljöbalkens tätortsbegrepp innebär att högre krav måste ställas än vad den statistiska definitionen ger uttryck för. Utgångspunkten för tätortsbegreppet bör enligt Boverket vara, att det endast rör tätorter som historiskt betraktats som tätorter vid naturresurslagens tillkomst. Orten bör dessutom uppfylla kraven på grundläggande samhällsfunktioner. Enligt 2 kap. 3 PBL ska planläggning med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden bland annat främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Den ska dessutom främja en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper samt en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt. Länsstyrelsen anser att exploateringens påverkan på aktuella riksintressen i ett helhetsperspektiv inte är tillräckligt utrett. Planförslaget är inte hanterat i kommunens översiktsplan och aktuella planhandlingar visar inte att det finns ett allmänt intresse och behov av att bygga bostäder just här. Länsstyrelsen menar tvärt om att det är ett enskilt intresse att bygga bostäderna eftersom platsen saknar konkurrenskraftig kollektivtrafik och utbyggd service, vilket inte är förenligt med 2 kap. 3 PBL. Länsstyrelsen ser därför inte att planförslaget innebär utveckling av befintlig tätort i den mening som avses i miljöbalken. Länsstyrelsens anser vidare att utgångspunkten måste vara att platsens pågående markanvändning är bästa sättet att säkerställa områdets natur- och kulturvärden. Utifrån planhandlingarna finner Länsstyrelsen inte skäl att göra någon annan bedömning.

8 (13) - Tätortsbegreppet och tillgången till grundläggande samhällsservice Den statistiska definitionen av tätortsbegreppet är ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. Naturresurslagen tillkom 1987 och enligt SCB:s statistik hade Barsebäck då cirka 460 invånare ( år 1990) och rubricerades som tätort sedan 1970. Barsebäcks by har nu cirka 570 invånare. Avståndet mellan husen är definitivt under 200 meter och det finns inga inslag av fritidsbebyggelse. Den har historiska rötter som sockencentrum för omlandet med bl a kyrka, prästgård och skola. Härutöver som stationssamhälle längs Sjöbobanan från slutet av 1800-talet. Orten omfattar för närvarande grundläggande samhällsservice i form av kommunalt vatten och avlopp, förskola, skola F-9, lekplatser och bollplaner, föreningslokaler och bygdegård, kollektivtrafik, kyrka. 2,2 km körsträcka med bil/ buss från byn finns all upptänklig service inkl dagligvaruaffärer och en stor mängd arbetstillfällen mm inom CenterSyd-området. Om man väljer att cykla är det 2,1 km via cykelväg söderut via Barsebäcksvägen eller norrut via Hofterupsvägen och småvägar/cykelväg. Riksintresse kustzon Kommunens del av kustzonen omfattas av det rastrerade området på vidstående karta. Den del av kustzonen som utgör landmassa uppgår till cirka 516 ha. Planområdet uppgår till 3,8 ha, varav 2,4 ha, dvs den inre delen av området, föreslås för utbyggnad av bostäder. Den östra delen, dvs den mot landskapet exponerade yttre delen av planområdet, föreslås bevaras enligt befintliga förhållanden; gårdsbebyggelse från 1930-talet med tillhörande enskilt ägd trädgård. Planområdets exploateringsdel utgör således 0,46 % av kustzonen. Rödmarkerat område; föreslagen exploatering, utgör 0,46 % av kustzonens landmassa

9 (13) Av detaljkartan framgår att plan-området gränsar till de sedan mycket lång tid etablerade landsvägarna Barsebäcksvägen och Löddevägen. I övrigt angränsar planområdet till befintlig villabebyggelse i väster. I norr gränsar området till gc-väg och planerad gata samt byns grundskola F-9, verksam i en modern 1 och 2-plansskola, uppförd år 2012. Rödmarkerat område; föreslagen exploatering, inramas av befintlig bebyggelse och landsvägar. Ur landskapsbildssynpunkt tillhör det därmed på ett naturligt sätt bygemenskapen. Riksintresse kulturmiljö Området ingår i riksintresseområde M46 för kulturmiljö med Riksantikvarieämbetets värdetext, dvs motivering samt redogörelse för uttryck för riksintresset med bäring på Barse-bäcks by. Motivering: Öppen slättbygd i kustzonen med förhistorisk bosättnings- och brukningskontinuitet med en dominerande fornlämningskoncentration i det sedan medeltiden av Barsebäcks slott formade landskapet. De av godsförvaltningen präglade agrara gårds- och bymiljöerna samt fiskeläget Barsebäck med medeltida ursprung. Uttryck för riksintresset: Det av stordrift präglade slättlandskapet som formats av Barsebäcks slott. Slottet är av medeltida ursprung och av strategisk försvarsbetydelse men omformades under 1800-talets andra hälft enligt tidens gällande renässansideal. Vallgravar, park- och allésystem. Barsebäcks sockencentrum med medeltida kyrka som omgestaltats under 1700-talet, prästgård i korsvirke från 1800-talet, skola och bygdegård.

10 (13) De för riksintresset väsentliga bebyggelsemiljöerna (slottsmiljön, kyrkan, prästgården (nu församlingshem), gamla skolan, bygdegården); grönmarkerade på kartan, är belägna i de centrala, äldre delarna av byn längs Slottsvägen, cirka 500 meter från planområdet. Vägnätet; Hofterupsvägen, Barsebäcksvägen och Löddevägen; (gula pilar), i kombination med den moderna skolbyggnaden, delvis i två plan, samt gårdsbebyggelsen inom 42:51 med dess höga och breda f d stallar och logar; (röda markeringar), bidrar på ett påtagligt sätt till att definiera planområdet att vara del av byn snarare än del av det omgivande, av stordrift präglade slättlandskapet. De föreslagna byggnadsvolymerna är måttfulla och väl i linje med såväl den småskaliga bostadsbebyggelsen i övrigt i byn som gården och den nya skolan. Kollektivtrafikförsörjning och mellankommunal samordning Enligt propositionen till ÄPBL (prop. 1985/86:1) är en viktig aspekt för kommunerna att beakta vid planeringen att arbetsplatser och bostäder lokaliseras på sådant sätt i förhållande till varandra att det blir lätt för människorna att nå service och sysselsättning. Bland annat sådana hänsyn låg bakom bestämmelsen att beslut enligt plan- och bygglagen ska främja en från allmän synpunkt lämplig samhällsutveckling. Kommunala beslut som rör frågor av detta slag boende, arbete och service får ibland effekter för hela regionen eller åtminstone delar av den. Kommunerna är i dessa fall starkt beroende av varandra och det är angeläget att de satsningar som görs blir samstämda. Staten bör då, enligt propositionen, ha en möjlighet att påverka hur bostäder och arbetsplatser förläggs och att se till att en rimlig framtida kollektivtrafikförsörjning kan upprätthållas. Här förtydligas också att den överprövningsgrund som avser bristande mellankommunal samordning kan täcka sådana situationer. Eftersom området lider brist på konkurrenskraftig kollektivtrafik och saknar en utbyggd service riskerar föreslagen bebyggelse att bli bilberoende. Utifrån platsens lokalisering i regionen och befintliga resvanor kan det antas att de boende i stor utsträckning kommer att bilpendla till Helsingborg, Malmö alternativt Lund, där det redan

11 (13) idag finns stora problem med att innehålla miljökvalitetsnormer för luft på ett flertal platser. En ökad biltrafik är även problematiskt utifrån klimataspekter, buller och trängsel. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 redovisar mål, strategiska ställningstaganden och framtida utveckling för kollektivtrafiken i Skåne. Trafikförsörjningsprogrammet fastslår att kollektivtrafikstråk är strukturbildande och att en god tillgänglighet ställer krav på markanvändningen då det inte är resurseffektivt att kollektivtrafikförsörja en utspridd bebyggelse. Det är av stor vikt att utbyggnad av bostadsbebyggelse sker i de lägen där det redan finns god kollektivtrafik för att stärka befintliga strukturer och investeringar, varför det också är väsentligt att ha ett regionalt perspektiv på den kommunala planeringen i detta avseende. De regionala målen för kollektivtrafiken måste följas upp i den kommunala planeringen eftersom det är där de genomförs. Länsstyrelsen anser att en väl utbyggd kollektivtrafik är en grundförutsättning för att kunna göra platsen lämplig för fortsatt utbyggnad. Planförslaget saknar stöd i kommunens översiktliga planering och avviker från den regionala kollektivtrafikplaneringen. Länsstyrelsen anser inte att aktuella planhandlingar tillräckligt utreder planförslagets konsekvenser i ett regionalt perspektiv. Planhandlingarna redovisar inte heller hur de boende i området kommer att förväntas genomföra sitt resande utifrån att det saknas möjlighet till god kollektivtrafik. - I Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 definieras regional tillgänglighet som minst tio dagliga turer i vardera riktningen med en restid på max 60 minuter till tillväxtmotor respektive 45 min till regionala kärna. Lokal tillgänglighet definieras som minst tio dagliga turer i vardera riktningen med en restid på maximalt 30 minuter till kommunhuvudort. Kollektivtrafik från/till Barsebäck Det finns busshållplats vid Löddevägen i nära anslutning till området och det finns planer på en kompletterande hållplats ännu närmre planområdet. Linjen betjänas med timmestrafik med 9 x 8 turer må-fre och 4 x 4 turer lö-sön. Tillväxtmotor/regional kärna Malmö nås på 56 minuter 9x8 turer må-fre/4x4 turer lö-sö.. Tillväxtmotor/regional kärna Lund nås på 40-50 minuter 9x8 turer må-fre, 4x4 turer lö-sö. Löddeköpinge/Handelsplats Center Syd (med all upptänklig service och cirka 1700 arbetstillfällen) nås på 5 minuter 9x8 turer må-fre och 4x4 turer lö-sö. Kommunhuvudorten Kävlinge nås på 25 minuter 9x8 turer må-fre och 4x4 turer lö-sö. Kollektivtrafik från/till hållplatsen vid Skördevägen med pendlarparkering Kommunen har byggt en pendlarparkering i den norra delen av Löddeköpinge i anslutning till busshållplats vid Skördevägen med linjebusstrafik med mycket bra turtäthet; upp till 6 turer/timme i rusningstid. Avståndet från planområdet till hållplatsen vid Skördevägen är cirka 2,1 km via befintlig cykelväg längs Löddevägen-Barsebäcksvägen- Pinhättevägen+Ellekärrsvägen och gc-bro över motorvägen E6 enligt kartan på nästa sida. Per bil är det cirka 2,2 km till pendlarparkeringen och hållplatsen. Malmö nås med 65 + 65 turer varav 63 turer (Skördevägen-Malmö C) under 60 minuter (merparten kring 45-50 minuter) må-fre och 33 + 37 turer lö-sö. Lund nås med 52 + 42 turer under 60 minuter (varav 33 turer Skördevägen-Lund C tar mellan 27-31 minuter) må-fr och 35 + 35 turer lö-sö varav 13 turer (Skördevägen-Lund C) tar högst 25 minuter, 3 turer tar upp till 48 minuter och resten tar mer än 60 minuter.

12 (13) Kommunen anser en god kollektivtrafikförsörjning vara av största vikt och verkar därför generellt för en förbättrad kollektivtrafikförsörjning med målsättningen att både vidmakthålla och utöka befintlig turtäthet och också, med som nu föreslagen utvidgning av befintlig tätort, kunna öka resandeunderlaget för att motivera en ökad turtäthet. Resurshushållning Av 2 kap. 2 PBL och 3 kap. 1 MB framgår att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Jordbruksmark är enligt 3 kap. 4 MB av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Länsstyrelsen anser att planhandlingarna måste redovisa på vilka grunder jordbruksmark kan ianspråktas i det aktuella fallet. Planhandlingarna måste även redovisa vilka konsekvenser det medför att cirka 2,4 hektar jordbruksmark ianspråktas genom föreslagen exploatering. Jordbruksmark är en ändlig resurs som inte kan återskapas om den en gång bebyggts. Länsstyrelsen slog år 2012 i rapporten Skånska åtgärder för miljömålen, regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016 fast att exploateringen på jordbruksmark måste begränsas om de nationella miljömålen ska vara möjliga att nå. Av Jordbruksverkets rapport (2013) Exploatering av jordbruksmark 2006-2010 framgår att exploateringstakten när det gäller jordbruksmark har ökat de senaste åren och att Skåne är ett av de län där ökningen varit kraftigast. Samtidigt är jordbruksmarken i Skåne bland den bördigaste i världen. Ju mer jordbruksmark som ianspråktas i en kommun, desto mer måste övriga kommuner begränsa sin utbyggnad för att resursen som helhet ska värnas. Länsstyrelsen anser därför att hushållningen med jordbruksmark har en regional dimension och måste hanteras därefter. - Den mark som planeras för exploatering utgörs av sedan flera år avställd jordbruksmark av klass 7-8. Området avgränsas av Barsebäcksvägen, Löddevägen, gång- och cykelväg samt bebyggelse och kan därför inte på ett naturligt sätt adderas till annan brukningsmark. Området är inte heller tillräckligt stort för att självständigt utgöra en rationell odlingsenhet. Eftersom området inte ingår i brukningsenhet och inte heller är bärkraftigt i sig självt torde ett ianspråktagande av området för exploatering medföra ringa konsekvenser ur resurshushållningssynpunkt.

13 (13) Miljökvalitetsnormer för vatten dagvatten och spillvatten Det framgår inte av planförslaget om miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Planhandlingen behöver kompletteras med vilken eller vilka vattenförekomster som berörs av planförslaget och vilka miljökvalitetsnormer som gäller. Planförslagets påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten ska framgå av planhandlingarna. Av planförslaget framgår inte om planområdet kommer omfattas av verksamhetsområde för spillvatten och dagvatten. Då planområdet ligger i direkt anslutning till befintlig bebyggelse bedömer Länsstyrelsen att det finns skäl att anordna allmänna vattentjänster för spillvatten och dagvatten enligt 6 lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV). Kommunen tar en risk i de fall det visar sig att ett enskilt huvudmannaskap för dagvatten och spillvatten innebär problem för människors hälsa och miljön. Länsstyrelsen har då möjlighet att utöva tillsyn på kommunen enligt 51 lag om allmänna vattentjänster. Om kommunen föreslår lokalt omhändertagande av dagvatten och spillvatten utanför verksamhetsområde är det lämpligt att reglera hanteringen genom planbestämmelser med innebörden att bygglov inte får ges förrän anläggningar för dagvatten och spillvatten är utförda och godkända av kommunen (PBL 4 kap. 14 pkt 1). - Planområdet berörs av vattenförekomsterna Alnarpsströmmen och SV Skånes kalkstenar med miljökvalitetsnorm (MKN) enligt nedan. Alnarpsströmmen: Fastställd MKN: god kemisk och kvantitativ status år 2009. Förslag till MKN: God kemisk och kvantitativ status år 20014. Möjliga och planerade/pågående åtgärder för att innehålla erforderlig status anges enligt följande: Effektiv användning av växtnäring och minskad näringsutlakning inom jordbruket. Odling utan bekämpningsmedel. Anordnande av vatten-skyddsområde. SV Skånes kalkstenar: Fastställd MKN: God kemisk och kvantitativ status 2009. Förslag till MKN: God kemisk och kvalitativ status 2014 respektive 2013. Möjliga och planerade/pågående åtgärder för att innehålla erforderlig status anges enligt följande: Anordnande av vattenskyddsområden. Efterbehandling av 25 st fd bensinstationer. Planförslaget berörs inte av något av de möjliga, planerade eller pågående projekten för att innehålla MKN. Kommunen bedömer att den markanvändning som medges i planförslaget inte kommer att addera till den påverkan som finns från befintliga källor och därmed inte har någon påverkan på respektive grundvattenförekomst. Planen förtydligas med följande: För området skall anordnas allmän vattentjänst för spillvatten och dagvatten enligt 6 lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV). Marianne Nilsson Detaljplanchef