Detaljplan för del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3 - Antagande

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2016/50 Kommunfullmäktige Detaljplan för del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3 - Antagande Förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut Detaljplan för del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3, Barsebäck by, Kävlinge kommun antas. Ärendebeskrivning Ovan rubricerat planförslag har varit föremål för granskning under tiden 27 oktober till 4 december 2015 av Miljö och Teknik. De inkomna skrivelserna redovisas och kommenteras i granskningsutlåtandet. Planområdet är beläget i den nordöstra delen av Barsebäcksby och syftet för planen är att ge de planmässiga förutsättningarna för ett nytt bostadsområde med cirka bostäder i form av friliggande villor, parhus eller radhus. Kommunen är mycket positivt inställd till det rubricerade planförslaget och ser med glädje de kvalitéer och behov planen adresserar i kommunen. Kävlinge kommun har som överordnat mål i utvecklingsstrategin, för kommunen antagen av kommunstyrelsen , att bli Skånes bästa boendekommun som erbjuder ett boende med livskvalité och möjligheter till ett gott liv. Denna vision definieras genom målsättningen att kommunen till 2025 har vuxit från cirka invånare till Kommunen ser i sin helhet mycket positivt på att möjligheten att utveckla fler bostäder och vill betona vikten detta har för kommunen som helhet och för rubricerat planförslag i Barsebäcksby i synnerhet. Kommunstyrelsens synpunkter från granskningsskedet har blivit tillgodosedda och redogörs för i granskningsutlåtandet. I övrigt har kommunfullmäktige ingen erinran. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämndens beslut 2 /2016 Detaljplan för del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3 Detaljplan för del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3, samrådsredogörelse Detaljplan för del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3, planbeskrivning Detaljplan för del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3, granskningsutlåtande Detaljplan för del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3, plankarta Kommunfullmäktige Jesper Bergnordh Jesper.Bergnordh@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se

2 2 (2) Kommunstyrelsens beslut 27/2016, Detaljplan för del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3 - Antagande Kommunkansliet Mats Svedberg Kanslichef Beslutet ska skickas till För kännedom Fredric Palm, strategisk planeringschef För verkställighet Miljö- och byggnadsnämnden Marianne Nilsson, detaljplanchef

3 KÄVLINGE KOMMUN Prato<0 är miljä- acn byggnadsnämnden 4(15) De:aljp an 2tir de Barselikk 2:3 av Barsebäck 42:52 och Dnr: MN 2014/55 Beslu: Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden godkänner detaljplanen och överlämnar den till kommunstyrelsen för beslut om antagande i kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Detaljplanen har varit föremål för granskning under tiden 27/10-4/ Inkomna skrivelser redovisas och kommenteras i granskningsutlåtande till planen. Beslutsunderlag Dagvatten Barsebäck 42_52 m fl Samrådsredogörelse Barsebäck 42_52 m fl Granskningsutlåtande Barsebäck 42_52 m fl Plankarta Barsebäck 42_52 m fl Planbeskrivning Barsebäck 42_52 m fl Yr<ande Jan Svensson (S)yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsexpediering För verkställighet Kommunstyrelsen justerandes signatur Utdragsbestyrkande

4 Planbeskrivning Samrådshandling Granskningshandling Godkänd i miljö- och byggnadsnämnden Antagandehandling xxxx-xx-xx Laga kraft xxxx-xx-xx Detaljplan för del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3, Barsebäck by, Kävlinge kommun Handlingar Planhandlingarna består av plankarta med bestämmelser, fastighetsförteckning samt föreliggande planbeskrivning, samrådsredogörelse och granskningsutlåtande. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Miljö- och byggnadsnämnden godkände påbörjan av planarbete för området Planens syfte är att ge de planmässiga förutsättningarna för tillskapandet av ett nytt bostadsområde. Enligt illustration till planen kan området rymma ett tal bostäder i form av friliggande villor, parhus eller radhus. Den föreslagna strukturen med gång-och cykelvägar som förbinder i väster till befintligt bostadsområde och i öster till befintlig skola ger goda förutsättningar för områdets sammankoppling med omgivningarna. En mindre grönyta lokaliseras i områdets lågpunkt och utformas i syfte att möjliggöra och gynna lokalt omhändertagande med infiltration och vid större regn också fördröjning av dagvatten från området. PLANDATA Planområdet är beläget i den nordöstra delen av byn och angränsar i söder till gc-väg och planerade Maria Montessoris väg, i öster till grundskolan Maria Montessori, i norr till Hofterupsvägen samt i väster till befintlig villabebyggelse. Arealen uppgår till cirka 2,5 ha. Marken ägs enskilt. 1

5 Förenlighet med miljöbalken Riksintresse för kulturmiljö Området ingår i riksintresseområde M46 för kulturmiljö med Riksantikvarieämbetets värdetext, dvs motivering samt redogörelse för uttryck för riksintresset med bäring på Barsebäck by. Motivering: Öppen slättbygd i kustzonen med förhistorisk bosättningsoch brukningskontinuitet med en dominerande fornlämningskoncentration i det sedan medeltiden av Barsebäcks slott formade landskapet. De av godsförvaltningen präglade agrara gårds- och bymiljöerna samt fiskeläget Barsebäck med medeltida ursprung. Uttryck för riksintresset: Det av stordrift präglade slättlandskapet som formats av Barsebäcks slott. Slottet är av medeltida ursprung och av strategisk försvarsbetydelse men omformades under 1800-talets andra hälft enligt tidens gällande renässansideal. Vallgravar, park- och allé-system. Barsebäcks sockencentrum med medeltida kyrka som omgestaltats under 1700-talet, prästgård i korsvirke från 1800-talet, skola och bygdegård. De för riksintresset väsentliga bebyggelsemiljöerna, gröna ovaler/cirkel, är belägna i de centrala, äldre delarna av byn längs Slottsvägen, cirka 500 meter från planområdet. Vägnätet, Barsebäcksvägen och Hofterupsvägen, gula pilar, i kombination med den moderna skolbyggnaden, delvis i två plan, samt gårdsbebyggelsen inom 42:51 med dess höga och breda f d stallar och logar, röda ovaler, bidrar på ett påtagligt sätt till att definiera planområdet att vara del av byn snarare än del av det omgivande, av stordrift präglade slättlandskapet. De föreslagna byggnadsvolymerna är måttfulla och väl i linje med såväl den småskaliga bostadsbebyggelsen i övrigt i byn som gården och den nya skolan samt är väl anpassade och riskerar inte att dominera över viktiga värdekärnor såsom slottsmiljön, kyrkan mm. 2

6 Länsstyrelsen har i yttrande över planen framhållit vikten av de värdebärande strukturerna; slottslandskapet och de enskilda objekten, som tillsammans skapar en berättelse om landskapets utveckling över tid. För att detta ska förbli tydligt när nya tillägg görs behöver de nya strukturerna förhålla sig till den berättelsen. Länsstyrelsen har i samrådsyttrande uttryckt särskilda farhågor att gårdsbebyggelsen inom Barsebäck 42:51(söder om planområdet) nu kommer att upplevas som en del av byn istället för den solitär den tidigare varit. Kommunen vill betona vikten av att berättelsen om landskapets utveckling måste ses som en berättelse som kontinuerligt berikas med nya avsnitt utifrån olika samhällsförändringar över tid. De föreslagna projekten medför en arealmässig utvidgning av byn som i sin tur medför en bebyggelsemässig sammanlänkning av byn och den nya skolan och den avstyckade gården. Skolan utgör en utomordentlig värdefull mötesplats i byn i kraft av sitt innehåll och sin verksamhet. Kommunen anser det vara till fördel för byn och dess identitet att bostadsbebyggelsen och skolan sammanlänkas även i konkret fysisk bemärkelse, vilket stärker berättelsen om byn som ett viktigt nav; sockencentrum, för sitt omland. Att projekten medför att den avstyckade gården, nu bostad, kommer att utgöra gränsen mellan byn och landskapet är också en del av den kontinuerligt pågående samhällsförändringen/berättelsen; de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva traditionellt familjejordbruk har vartefter förändrats radikalt och idag krävs stora rationellt drivna enheter med hög mekanisering och stordrift. Det är dock av stort värde för upplevelsen av såväl landskapet, byn som samhällsberättelsen att gårdsbebyggelsen kan kvarligga; i den detaljplan som berör gården finns särskilda föreskrifter som syftar att bevara gårdsvolymerna. Kommunen bedömer att planförslaget inte på något påtagligt sätt skulle påverka riksintresset. 3

7 Riksintresse kustzon Området ingår i riksintresset för kustzon men kommunen bedömer att planläggningen inte påverka detta i någon påtaglig bemärkelse då det är frågan om utveckling av befintlig tätort och helt i överensstämmelse med gällande översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun. Kommunens del av kustzonen omfattas av det rastrerade området på kartan. Den del av kustzonen som utgör landmassa uppgår till cirka 516 ha. Planområdet uppgår till 2,5 ha (rödmarkerat på kartan) och det föreslagna exploateringsområdet söder därom (orange på kartan, till vilket länsstyrelsen refererar i sitt yttrande över planen) uppgår till 2,4 ha. Planområdets exploateringsdel utgör således 0,48 % av kustzonen. Den kumulativa effekten av de två projekten medför att 1 % av kustzonens landmassa ianspråktas. Av detaljkartan framgår att planområdet (rödmarkerat) i norr gränsar till Hofterupsvägen, som är en sedan mycket lång tid etablerad landsväg liksom planområdet söder därom angränsar till landsvägarna Barsebäcksvägen och Löddevägen. I övrigt angränsar planområdena till befintlig villabebyggelse i väster och i öster till byns grundskola F-9, verksam i en modern 1 och 2-plansskola, uppförd år Det södra planområdet gränsar till en sedan länge etablerad gårdsbebyggelse. Den föreslagna exploateringen inramas av befintlig bebyggelse och landsvägar. Ur landskapsbildssynpunkt tillhör såväl det aktuella (rödmarkerade) planområdet, solitärt betraktat, som de två exploateringsprojekten, kumulativt bedömda, därmed på ett naturligt sätt bygemenskapen. 4

8 Riksintresset för kustzon har bäring på tätortsbegreppet då det förutsätter att befintliga tätorter kan ges möjlighet till fortsatt utveckling. Den statistiska definitionen av tätortsbegreppet är ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. Naturresurslagen tillkom 1987 och enligt SCB:s statistik hade Barsebäck då cirka 460 invånare ( år 1990) och rubricerades som tätort sedan Barsebäcks by har nu cirka 570 invånare. Avståndet mellan husen är definitivt under 200 meter och det finns inga inslag av fritidsbebyggelse. Den har historiska rötter som sockencentrum för omlandet med bl a kyrka, prästgård och skola. Härutöver som stationssamhälle längs Sjöbobanan från slutet av 1800-talet till år1954. Orten omfattar för närvarande grundläggande samhällsservice i form av kommunalt vatten och avlopp, förskola, skola F-9, lekplatser och bollplaner, föreningslokaler och bygdegård, kollektivtrafik, kyrka. 2,2 km körsträcka med bil/ buss från byn finns all upptänklig service inkl dagligvaru-affärer och en stor mängd arbetstillfällen mm inom CenterSyd-området. Om man väljer att cykla är det 2,1 km via cykelväg söderut via Barsebäcksvägen eller norrut via Hofterupsvägen och småvägar/cykelväg. Barsebäcks by är en tätort i Kävlinge kommun med tätortskoden 3336 enligt SCB. Jordbruksmark Den mark som planeras för exploatering utgörs av sedan flera år avställd jordbruksmark av klass 7-8. Området, som avgränsas av Hofterupsvägen, befintliga gång- och cykelvägar samt bebyggelse och kan därför inte på ett naturligt/arronderingsmässigt sätt adderas till annan brukningsmark. Området är, med sina 2,5 ha, inte heller tillräckligt stort för att självständigt utgöra en rationell odlingsenhet. Med föreslagen exploatering och avgränsning förstärks och inlemmas även området med skolan öster därom till den äldre bytomten, vilket särskilt uttalades från kommunens sida som en framtida målsättning vid planläggningen år 2009 av området med skolan och det i sammanhanget nämnda nu aktuella mellanliggande exploateringsområdet. Eftersom området inte ingår i brukningsenhet och inte heller är bärkraftigt i sig självt torde ett ianspråktagande av området för exploatering medföra ringa konsekvenser ur resurshushållningssynpunkt. Miljökvalitetsnormer Motorvägen (E6) ligger som minst 500 meter från planområdet. Ett avstånd över 300 meter mellan bostäder och motorväg är tillräckligt för att halter av partiklar och kväveoxider hamnar långt under miljökvalitetsnormerna och det är bakgrundshalter, dvs långväga transporter av partiklar och kväveoxider som helt dominerar. Området är heller inte utsatt för någon omgivningspåverkande störande verksamhet. Planområdet berörs av vattenförekomsterna Alnarpsströmmen och SV Skånes kalkstenar med miljökvalitetsnorm (MKN) enligt nedan. Alnarpsströmmen: Fastställd MKN: god kemisk och kvantitativ status år Förslag till MKN: God kemisk och kvantitativ status år Möjliga och planerade/pågående åtgärder för att innehålla erforderlig status anges enligt följande: Effektiv användning av växtnäring och minskad näringsutlakning inom jordbruket. Odling utan bekämpningsmedel. Anordnande av vattenskyddsområde. 5

9 SV Skånes kalkstenar: Fastställd MKN: God kemisk och kvantitativ status Förslag till MKN: God kemisk och kvalitativ status 2014 respektive Möjliga och planerade/pågående åtgärder för att innehålla erforderlig status anges enligt följande: Anordnande av vattenskyddsområden. Efterbehandling av 25 st fd bensinstationer. Planförslaget berörs inte av något av de möjliga, planerade eller pågående projekten för att innehålla MKN. Kommunen bedömer att den markanvändning som medges i planförslaget inte kommer att addera till den påverkan som finns från befintliga källor och därmed inte har någon påverkan på respektive grundvattenförekomst. Sammanfattande slutsats Utifrån redovisningen ovan under rubrikerna Riksintresse kumturmiljö, Riksintresse kustzon, Jordbruksmark och Miljökvalitetsnormer bedömer kommunen att planen inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 miljöbalken. Tidigare ställningstaganden Området redovisas i den kommuntäckande översiktsplanen från 2010 som planerat område för bostadsbebyggelse. Området är inte tidigare detaljplanelagt. Förutsättningar Allmän service Barsebäck by är väl tillgodosedd med allmän service i form av såväl förskola som grundskola F6 åk 9. Grundskolan ligger omedelbart öster om planområdet. Vidare finns ett livaktigt byalag med en hel del föreningsverksamheter. Kollektivtrafik Det finns idag en busshållplats vid Löddevägen cirka meter från området. Planer finns också på att flytta den till ett östligare läge med cirka 250 meter gångväg till planområdet. Linjen betjänas idag med timmestrafik. Kommunen har byggt en pendlarparkering i den norra delen av Löddeköpinge i anslutning till busshållplats vid Fäladsvägen/Skördevägen med linjebusstrafik med hög turtäthet; upp till 20-minuterstrafik i rusningstid. Avståndet från planområdet till pendlarparkeringen är cirka 2,2 km via befintlig cykelväg och cirka 2,3 km via bilväg. Kommunen vill generellt verka för en förbättrad kollektivtrafikförsörjning med målsättningen att både vidmakthålla befintlig turtäthet och också, med som nu föreslagen utvidgning av befintlig tätort, kunna öka resandeunderlaget för att motivera en ökad turtäthet. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 är framtaget av Region Skåne. Det utgör ett kunskapsunderlag och visionsdokument på kort och lång sikt med syfte att anlägga en helhetssyn på kollektivtrafiken på regionnivå. Det kan emellertid inte ses som ett tvingande dokument i den fysiska planeringen. Däremot är det ett värdefullt kunskapsunderlag för kommunernas bedömning av lämpliga utbyggnadsområden och en viktig utgångspunkt för den kontinuerligt pågående dialogen mellan kommunen och Skånetrafiken om utvecklingen 6

10 av kollektivtrafiken. Programmet kommer varje år framöver att revideras i samband med Region Skånes budgetbeslut. I Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 definieras regional tillgänglighet som minst tio dagliga turer i vardera riktningen med en restid på max 60 minuter till tillväxtmotor respektive 45 min till regionala kärna. Lokal tillgänglighet definieras som minst tio dagliga turer i vardera riktningen med en restid på maximalt 30 minuter till kommunhuvudort. Kollektivtrafik från/till Barsebäck Det finns busshållplats vid Löddevägen i nära anslutning till området och det finns planer på en kompletterande hållplats ännu närmre planområdet. Linjen betjänas med timmes- trafik med 9 x 8 turer må-fre och 4 x 4 turer lö-sön. I samband med den årliga översynen av kollektivtrafiken i Kävlinge kommun har Skånetrafiken bl a beslutat att öka antalet bussturer mellan Barsebäcks by och Löddeköpinge (linje 122) från 9 till 14 turer i vardera riktningen. Den utökade trafiken gäller från december Uppgifterna nedan inom parentes är indikativa då de av förklarliga skäl ännu inte hunnit implementeras i tidtabell. I samband med den årliga översynen av kollektivtrafiken har Skånetrafiken bl a beslutat att till trafikåret 2016 öka antalet turer på linje 122 (Kävlinge- Löddeköpinge-Barsebäckshamn) med sammanlagt 16 enkelturer/vecka varav 5 enkelturer/vecka berör sträckan Barsebäck by - Löddeköpinge. Uppgifterna nedan bygger dock på situationen för trafikåret 2015 utifrån Skånetrafikens reseplanerare (app). Tillväxtmotor/regional kärna Malmö nås på 56 minuter 9x8 (14x14) turer må-fre/4x4 (7x7) turer lö-sö. Tillväxtmotor/regional kärna Lund nås på minuter 9x8 (14x14) turer må-fre, 4x4 (7x7) turer lö-sö. Löddeköpinge/Handelsplats Center Syd (med all upptänklig service och cirka 1700 arbetstillfällen) nås på 5 minuter 9x8 (14x14) turer må-fre och 4x4 (7x7) turer lö-sö. Kommunhuvudorten Kävlinge nås på 25 minuter 9x8 (14x14) turer må-fre och 4x4 (7x7) turer lö-sö. Kollektivtrafik från/till hållplatsen vid Skördevägen med pendlarparkering Kommunen har byggt en pendlarparkering i den norra delen av Löddeköpinge i anslutning till busshållplats vid Skördevägen med linjebusstrafik med mycket bra turtäthet; upp till 6 turer/timme i rusningstid. Avståndet från planområdet till hållplatsen vid Skördevägen är cirka 2,1 km via befintlig cykelväg längs Löddevägen-Barsebäcksvägen-Pinhättevägen +Ellekärrsvägen och gc-bro över motorvägen E6 enligt kartan på nästa sida. Per bil är det cirka 2,2 km till pendlarparkeringen och hållplatsen. Malmö nås med turer varav 63 turer (Skördevägen-Malmö C) under 60 minuter (merparten kring minuter) må-fre och turer lö-sö. Lund nås med turer under 60 minuter (varav 33 turer Skördevägen-Lund C tar mellan minuter) må-fr och turer lö-sö varav 13 turer (Skördevägen-Lund C) tar högst 25 minuter, 3 turer tar upp till 48 minuter och resten tar mer än 60 minuter. 7

11 Kommunen anser en god kollektivtrafikförsörjning vara av största vikt och verkar därför generellt för en förbättrad kollektivtrafikförsörjning med målsättningen att både vidmakthålla och utöka befintlig turtäthet och också, med som nu föreslagen utvidgning av befintlig tätort, kunna öka resandeunderlaget för att motivera en ökad turtäthet. GC-vägar Utbyggt GC-vägnät finns i direkt anslutning till planområdet utmed planerade Maria Montessoris väg och utmed Montessoriskolans västra tomtgräns. I planförslaget ges också planmässiga förutsättningar för utbyggnad av ny GC-väg utmed Hofterupsvägen för eventuell fortsatt utbyggnad utanför plan till Storegårdsvägen och vidare söderut till Center Syd och Löddeköpinge. Geotekniska förhållanden Marken inom exploateringsområdet består i princip av impedimentmark; gräsytor. Markytan faller från öster till väster med nivåer kring cirka +9,1 och +6,7 meter. Marken består huvudsakligen av sand och grusig sand. Översiktlig geoteknisk undersökning har utförts av GeoSyd AB och redovisas i rapport daterad Härutöver erfordras att det, enlighet Boverkets bygg- och konstruktionsregler, i samband med projekteringen av varje enskilt byggnadsobjekt, tas fram en detaljerad geo-teknisk undersökning som stöd för eventuell erforderlig utgrävning, utfyllnad samt val av grundläggning. Markradon Området är beläget inom låg- och normalriskområde för markradon. Då radonmätning utförst i tre punkter erfordras särskild radon mätning i samband med varje enskilt byggprojekt. I planen föreskrivs radonskyddat utförande på grundkonstruktionen t ex i form av tät grundkonstruktion; en gängse byggmetod som inte föranleder särskilda fördyringar eller komplicerade konstruktionsåtgärder, eller annan likvärdig, godkänd metod. Arkeologi Området är inte markerat som fornlämningsområde i länsstyrelsens översiktliga kartering. Konsultföretaget Wallin, kulturlandskap och arkeologi har i rapport 2008:18 bedömt möjligheterna att påträffa dolda fornlämningar som små och inga åtgärder krävs innan exploateringen. Vatten och avlopp Området skall anslutas till kommunens VA-nät via anslutningspunkt vid den västra gränsen omedelbart norr om föreslagen grönyta. Särskild dagvattenutredning daterad är framtagen av Marklaget AB. VA rekommenderar att källare inte tillåts pga grundvattennivåerna i området, vilket regleras i särskild planbestämmelse. Avfall Avfallshanteringen anordnas på kvartersmark i princip gemensamt per kvarter enligt illustration till planen. Ytorna bör anordnas på ett prydligt sätt med avgränsning mot gata med häck eller plank och kan även inrymma smärre parkeringsytor. 8

12 Föreslagen bebyggelse Området kan bebyggas med parhus/radhus med cirka 50 bostäder med tillhörande trädgårdar eller med cirka 40 villor på tomter kring m2. Båda varianterna är förmånligt ur markhushållningssynpunkt. Alternativ med parhus med cirka 50 bostäder. Tillfart till området sker i två punkter från planerade Maria Montessoris väg i söder. Inom området utformas gatorna med plattbelagda sidoområden lika gatorna i det i väster angränsande området. Fastigheterna/tomtmarken avgränsas på traditionellt sätt med häckar/friväxande buskar, i syfte att ge en lummig bostads- och gatukaraktär. Fastighetsägaren avser alternativt avyttra de avsedda fastigheterna för utbyggnad med villor/parhus från Älvsbyhus AB eller annat koncept med radhus. Husen kan uppföras i 1 1½ plan och avses upplåtas med antingen äganderätt eller med bostadsrätt. Utöver markhushållningsaspekten avseende tomtstorlek syftar de förhållandevis små husen i 1-plan att möjliggöra ett kvarboende för äldre i Barsebäck med idag stora hus och också för unga familjer att kunna äga och bo i eget hus med möjlighet till framtida inredning av befintlig vind i 1½planshus. Utrymme för områdeslek tillgodoses i angränsande planområde anlagd kommunal lekplats. Utrymme för närlek tillgodoses på tomtplats. Grönytan är förlagd i lågpunkt inom den sydvästra delen av området och den är cirka 1500 m2. Den avses utformas med en dagvattendamm med flacka slänter. Här finns även utrymme för transformatorstation. Utrymme för erforderlig parkering tillgodoses på tomtmark i anslutning till bostad och miljöhus samt inom ett område på allmän platsmark, i anslutning till inom intilliggande planområde i väster redovisad allmän parkering. 9

13 Alternativ med cirka 40 villor Vägtrafikbuller Boverkets byggregler och Boverkets Allmänna råd 2008:1 skall gälla för bostäderna inom området. Utredning visar att bullerriktvärden avseende trafik, uppdaterad till år 2030, från E6 samt Hofterupsvägen innehålls. Tabell 1: Riktvärden enligt Boverkets Allmänna råd 2008:1 för bostäder, huvudregel. Inomhus Dygnsekvivalent nivå, Leq, dba 30*) Maximalnivå, Lmax, dba 45**) Utomhus Utanför fönster till minst hälften av utrymmen för sömn, vila och daglig samvaro Utanför övriga fönster 55***) På uteplats 55****) 70****) *) enligt BBR tillåts 35 dba ekvivalentnivå i utrymmen för matlagning och hygien och för dessa utrymmen finns inte några krav på högsta maxnivå. **) gäller nattetid (kl 22-06) och får ej överskridas mer än 5 gånger per natt ***) i undantagsfall kan avsteg från kravet accepteras. Då avsteg från kravet accepteras bör övriga utomhuskrav skärpas med 10 db ****) I standard SS (utg3) anges 3 db lägre nivåer, men i Boverkets allmänna råd 2008:1 är nivåerna ändrade till ovanstående 10

14 Genomförandebeskrivning Allmänt Planens genomförandetid föreslås till 5 år från det datum planen vunnit laga kraft. Planavgift skall inte uttas i samband med bygglov. Fastighetsfrågor Mark från Barsebäck 42:52 som är planlagd som allmän platsmark skall överföras till kommunal fastighet. I övrigt skall bildas nya bostadsfastigheter inom de föreslagna kvartersbildningarna enligt planen. Exploatören initierar och bekostar erforderliga lantmäteriförrättningar. Ledningsrätt för teleledning, akt ( ), är belägen inom planområdet. Markägaren ansvarar för att i samråd med Telia AB ombesörja erforderlig rättelse av ledningsrätten så att den inte belastar planerad kvartersmark. Gemensamhetsanläggning Planen förutsätter att avfallshanteringen i princip anordnas gemensamt på kvartersmark och kan kombineras med gemensam parkeringsyta. Eftersom placeringarna på illustrationen är indikativa och kan ändras i samband med områdets detaljprojektering utläggs inte användningsbestämmelse g i planen. Erforderlig gemensamhetsanläggning, GA, förutsätts inrättas i samband med planens genomförande. Kommunala frågor Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom och i anslutning till planområdet. Kommunens verksamhetsområde för VA utökas att omfatta planområdet och skall anslutas till kommunens befintliga VA-nät enligt kommunens anvisningar. Dagvattenlösningen skall ordnas i princip enligt utredning med lokalt omhändertagande och detaljprojekteras i samråd med kommunen (va + gata/park). För planens genomförande förutsätts utbyggnad av gator inom området samt utbyggnad av Maria Montessoris väg enligt angränsande detaljplan daterad Gällande de kommunala nyttigheterna är kommunen byggherre och svarar för upphandling, byggledning och kontroll under entreprenadtiden i enlighet med LOU (Lagen om offentlig upphandling). Exploatören; i nuläget Tommy Nilsson Holding AB, Malmö, ansvarar för samtliga kostnader i samband med anläggandet av va inkl dagvatten, gata och park (konsult- och entreprenadkostnader) medan kommunen ansvarar för kommande drift och underhåll. Avtal Särskilt exploateringsavtal skall tecknas mellan kommunen och exploatören/markägaren avseende kostnadsansvar enligt ovan mm mellan parterna och skall vara godkänt av parterna innan detaljplanen kan antas i kommunfullmäktige. El, tele Befintlig markkabel i planområdets norra del utgör fiberoptikkabel och TeliaSonera Sverige AB är nätägare. Kabeln förutsätts kunna kvarligga på allmän platsmark enligt planen. Behöver något stråk flyttas vid genomförandet av planen, förutsätts kallelse till samordningsmöte i god tid innan åtgärderna vidtas. E.ON Sverige AB är nätägare gällande elnätet i Barsebäcks by. Utrymme för transformatorstation är utlagd i planen. 11

15 Räddning Det erfordras brandposter inom området dimensionerade enligt VAVnormen P-83. Gatorna inom området skall innehålla krav på räddningsväg enligt råd och anvisningen Utrymning med hjälp av Räddningstjänsten Syd. Inlösen av mark enligt PBL Del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3 är i planen utlagda som allmän platsmark. Kommunen har möjlighet att lösa in mark som enligt en detaljplan ska användas för allmän plats utan att avtal föreligger med fastighetsägaren (PBL 6:13). Kommunen är skyldig att förvärva den allmänna platsmarken om fastighetsägaren begär det (PBL 14:14). Ersättningen för marken bestäms enligt reglerna i expropriationslagen (1972:719) om ingen annan överenskommelse träffas. Marianne Nilsson detaljplanchef 12

16 Samrådsredogörelse 1(13) Detaljplan för del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3, Barsebäck by, Kävlinge kommun Detaljplanen har varit föremål för samråd under tiden 4/5 12/ Socialnämnden och kommunstyrelsen framför i yttranden att erinran mot planförslaget inte föreligger. Tekniska nämnden framför att följande: VA-avdelningen: Källare kan inte tillåtas på grund av grundvattennivåerna i området. - Detta regleras i särskild planbestämmelse. Förbindelsepunkt för vatten, spillvatten och dagvatten finns i områdets västra del, norr om föreslagen grönyta. Dagvatten från området ska fördröjas lokalt. Efter färdigställd exploatering får maximalt flödet 3 I/s belasta den kommunala dagvattenledningen i förbindelsepunkt. Dagvattenutredning, daterad den 13 februari 2015, finns framtagen för området. Dagvattenmagasinet i områdets sydvästra del ska utformas som ett öppet magasin med flacka gräsklädda slänter. Gator ska höjdsättas så att det inte finns några instängda områden, Principerna redovisas i dagvattenutredningen och slutlig utformning av VA-anläggningen sker vid detaljprojektering. Kommunen kommer att vara byggherre för den allmänna VA-anläggningen inom planområdet. Efter byggnation har kommunen för avsikt att utöka verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten till att omfatta denna anläggning, vilket bland annat innebär att kommunen har ansvar for kommande drift och underhåll. Exploatören kommer att debiteras anläggningsavgift enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. Gata/park/avfall: Kvartersmark mot parkeringen i västra delen av området bör ha utfartsförbud. Likaså bör det vara utfartsförbud mot cykelvägen som binder samman skolan och den nya bostadsgatan. Det ska vara gemensam sophantering i området. - Utfartsförbud regleras i planen och det förutsätts gemensam avfallshantering. Barsebäck Fideikommiss AB (Barsebäck 2:3, 9:1 m fl) framför att man inte har något emot exploateringen och dess detaljplan i sig. Dock ser man från godsets sida ett framtida problem och hot för jordbruksdriften som bedrivs runt omkring det detaljplanerade området. Då jordbruk bedrivits på godset sedan urminnes tider och är en del av den landsbygd som Barsebäck faktiskt är, känner godset sig allt mer trängda av de exploateringar som utbreder sig kring jordbruksmarkerna runt Barsebäcks by. Problemet är som sagt inte själva bebyggelsen i sig, utan de begränsningar och restriktioner som kan ställas på godset gällande jordbruksdriften. Några exempel på sådana problem kan vara spridning av gödsel Miljö- och byggnadsnämnden Marianne Nilsson Marianne.Nilsson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se

17 2 (13) intill det nybyggda området, buller från jordbruksredskap och traktorer vid olika tider på dygnet samt damm & jordflykt från fälten etc. För att man skall kunna bedriva ett rationellt jordbruk som man alltid kunnat göra på Barsebäck önskar man inte från godset sida att få restriktioner och begränsningar gällande jordbruksdriften till förmån av de personer som köpt de exploaterade husen. Om godset skall godkänna detaljplanen och exploateringen av bostadsområdet kräver man ett skriftligt beslut om godsets villkor gällande driften av jordbruksverksamheten. Dessa villkor skall också ligga som bilaga för de potentiella köparna av husen till det exploaterade området enligt detaljplanen. Gällande det dagvatten som skall avledas genom kommunens dagvattenledning från bostadsområdet och tvärs över godsets fält ner mot reningsverket frågeställer man sig om det kommer klara av vattenmassorna vid större mängd nederbörd. Detta då det ständigt ligger stora mängder vatten på godsets mark intill reningsverket. Det kan vara så att dräneringar gått sönder då man lade ned den vattenledningen i marken för ett par år sedan. Man bör nog se över detta för att undvika framtida översvämningsproblem på åkern som i sin tur resulterar i att grödorna tar skada. - Kommunala föreskrifter enligt miljöbalken, antagna av kommunfullmäktige reglerar följande med bäring på jordbruksverksamhet: 3 Inom område med detaljplan samt inom område som anges i kartbilaga 1 * och en region på 300 meter därutöver råder förbud mot gödsling med Fast obehandlat gödsel från svin, fjäderfä och mink Flytgödsel Slakteriavfall Slam från avloppsanläggning Inom 300 m zonen får dock sådan gödsling ske inom jordbruksfastighet eller liknande om-råde i ringa omfattning under förutsättning att störning inte uppkommer och att nedmyll-ning sker inom fyra timmar. Det innebär att spridning får ske endast då väderförhål-landena är sådana att lukt från verksamheten inte sprids in över bostadsområde. Om vädret förändras under pågående spridning så att störning uppkommer, skall spridningen omedelbart upphöra. 6 Bränning av halm på åkermark är förbjuden. Det är inte möjligt att i detaljplan föreskriva villkor för framtida köpeavtal mellan exploatör och bostadsköpare. Kopia på yttrandet har överlämnats till va-avdelningen för kännedom och ev åtgärder gällande fråga om översvämningsytor på åkermark. Räddningstjänsten Syd framför att det erfordras brandposter inom området samt gator som innehåller kraven på räddningsväg enligt gällande föreskrifter. Genomförandeavsnittet kompletteras enligt yttrandet. E.ON Elnät Sverige AB framför att man har högspänningsmarkkabel i planområdets norra del. Kabelvisning i fält för bör beställas för att säkerställa kablarnas lägen. För att markkabeln ska vara förenlig med detaljplanen yrkar E.ON Elnät på att det i plankartan sätts ut ett 4 meter brett u-område med markkabeln i mitten, i den mån kabeln är lokaliserad i kvartersmark. Den restriktion i markanvändningen som egenskapsbestämmelsen medför bör redovisas i planbestämmelserna. E.ON Elnät föreslår följande formulering i planbestämmelserna vid beteckningen u: Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Inom området får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärd som kan hindra eller försvåra bibehållandet av elektriska starkströmsanläggningar 2

18 3 (13) För att säkerställa elleveransen inom området behövs en ny transformatorstation. Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter måste en starkströmsanläggning vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, vilket bland annat innebär att den ska vara utförd enligt svensk standard. Av svensk standard SS-EN samt tillhörande Handbok SEK 438, utgåva 2, framgår att minsta tillåtna avstånd mellan transformatorstation i byggnad och brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag är 5 meter. SS-EN föreskriver också att nätstationer ska placeras så att de rimligtvis inte skadas av vägfordon, samt att tillräckligt utrymme för normal drift och underhåll ska säkerställas. E.ON Elnät hemställer att det i plankartan sätts ut område kring transformatorstationen där marken ska vara tillgänglig för elektriska anläggningar. Ett minsta område på 6x6 meter ska vara fritt från hinder som kan försvåra normalt underhåll. Plankartan och planbestämmelserna ska säkerställa att det minsta tillåtna avståndet på 5 meter mellan transformatorstation och brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag upprätthålls. Det ska vara möjligt att kunna ta sig till transformatorstationen med tungt fordon, bifogar förslag på placering. I samband med att området exploateras behövs även nya kablar förläggas, samt nya kabelskåp sättas upp. Förslagsvis förläggs kablarna i lokalgator eller allmän platsmark i samband med exploatering av området. E.ON Elnät förutsätter att vår befintliga ledningar kan ligga kvar, kostnader för ev. flytt/ombyggnad av våra befintliga anläggningar bekostas av den som så begär. Det förutsätts att man inte drabbas av några kostnader i samband med planens genomförande och att eventuella flyttningar eller ändringar bekostas av exploatören. Behöver anläggningar flyttas eller byggas om förutsätts att kontakt tas i ett tidigt skede för att träffa överenskommelse om möjliga lösningar. - Befintliga kablar redovisas på grundkartan enligt anvisningar från nätägaren via ledningskollen. Planen kompletteras med område för transformatorstation. TeliaSonera Skanova Access AB har telekabel inom området. Behöver något av dessa stråk flyttas vid genomförandet av detaljplanen, önskar Skanova kallas till samordningsmöte i god tid innan åtgärderna måste vidtas. Se genomförandeavsnittet. Lantmäterimyndigheten framför att fastighetsförteckningen anger att endast Barsebäck 42:52 är belägen inom planområdet. Dock ser det enligt registerkartan ut som att även Barsebäck 2:3 ligger inom planområdet och berörs av område för an vändningen LANDSVÄG, sidoområde till landsväg med utrymme för gc väg och ledning. Det bör av planbeskrivningen framgå att kommunen har möjlighet att lösa in mark som enligt en detaljplan ska användas för allmän plats utan att avtal föreligger med fastighetsägaren, samt att kommunen är skyldig att förvärva den allmänna platsmarken om fastighetsägaren begär det. Även de ekonomiska konsekvenserna av detta bör belysas i planbeskrivningen. Ersättningen för marken bestäms enligt reglerna i expropriationslagen (1972:719) om ingen annan överenskommelse träffas. Detta bör tydligt framgå för ägare till fastigheterna Barsebäck 2:3 och 42:52, som idag äger mark som i plan förslaget utgör allmän plats. Ledningsrätt för teleledning, akt ( ), är belägen inom planområdet. Det är dock otydligt exakt var ledningsområdet sträcker sig, och om det endast berör allmän plats. Om det även går in på kvartersmark så ska det området reserveras med ett u- område, ifall ledningen ska finnas kvar i enlighet med ledningsrätten. - Fastighetsförteckningen korrigeras inför granskningen. Planbeskrivningen kompletteras med uppgift om PBL 6:13 och 14:14 samt markägarens ansvar att i samråd med Telia AB ombesörja erforderlig rättelse av ledningsrätten så att den inte belastar planerad kvartersmark. 3

19 4 (13) Länsstyrelsen: Sammanfattning Länsstyrelsen anser att det inte är tillräckligt utrett om planförslaget kan tillgodose aktuella riksintressen i området. Länsstyrelsen anser även att föreslagen exploatering kan innebära att regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt eftersom planförslaget strider mot den regionala planeringen för kollektivtrafik. Länsstyrelsen kan komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap PBL (2010:900). Länsstyrelsen har tidigare under året lämnat synpunkter på ett liknande planförslag just söder om aktuellt område ( , dnr ). Länsstyrelsen anser att de kumulativa effekterna av dessa planförslag måste bedömas i ett sammanhang och att planförslagen inte kan hanteras isolerade från varandra. Länsstyrelsen rekommenderar därför att aktuellt planarbete avbryts och att områdets förutsättningar istället klargörs i sin helhet genom kommunens översiktliga planering. Frågor som avser riksintressen, kollektivtrafikförsörjning och exploatering av jordbruksmark kräver överväganden i ett större perspektiv. Aktuella frågor är enligt Länsstyrelsen inte tillräckligt utredda i den gällande översiktsplanen från Utifrån detta anser Länsstyrelsen också att aktuellt planförslag kan antas innebära en betydande miljöpåverkan. - Området redovisas i kommunens översiktsplan och finns även redovisat i en särskild ortsanalys som är framtagen för Barsebäck by. Frågor angående riksintressen, kollektivtrafik/mellankommunal samordning samt jordbruksmark utvecklas nedan under respektive avsnitt vari även tas höjd för den kumulativa effekten på intressena utifrån den pågående planeringen för området omedelbart söder om det här aktuella. Redogörelse för ärendet Planområdet ligger i den nordöstra delen av Barsebäcks by. Detaljplanens syfte är att ge de planmässiga förutsättningarna för ett bostadsområde med ett fyrtiotal bostäder i form av friliggande villor i högst 1,5 plan. Planområdet omfattar ca 2,5 hektar. Överensstämmelse med översiktsplan För området gäller den kommunövergripande översiktsplanen från Aktuellt område är utpekat som ett utbyggnadsområde för bostäder i översiktsplanen. Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande till översiktsplanen konstaterat att utbyggnad i Barsebäcks by strider mot översiktsplanens övergripande visioner, exempelvis visionen om minskad bilanvändning. Det skulle också strida mot översiktsplanens övergripande strategi för bebyggelseutveckling i stationsnära lägen och längs starka kollektivtrafikstråk. Länsstyrelsen har i granskningsyttrandet även konstaterat att översiktsplanen saknar en redovisning av hur berörda riksintressen påverkas av de föreslagna utbyggnadsområdena, och att översiktsplanen därför har begränsad betydelse för framtida planering och andra beslut avseende markanvändningsfrågor. Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen att förutsättningarna för en exploatering på den aktuella platsen inte är tillräckligt utredda i översiktsplanen. - Kommunen anser att projektet överensstämmer väl med de visioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (sid 19 m fl); projektet ger möjlighet till nya bostäder nära - havet vid (.) Barsebäcks by och främjar blandad bebyggelse med blandade upplåtelseformer. I översiktsplanen anges att Kävlinge, Furulund och Dösjebro är av särskilt intresse för utbyggnad pga tillgången till pågatåg. Detta faktum innebär emellertid inte att kommunen anser det olämpligt med utbyggnad i övriga orter i kommunen, vilket framgår tydligt bl a då det här aktuella området redovisas som utbyggnadsområde i översiktsplanen. Befintlig service i byn tillsammans med närheten; 2,2 km per cykel, till 4

20 5 (13) Löddeköpinge med dess stora mängd service, arbetstillfällen och kollektivtrafik gör byn särskilt intressant för utbyggnad, trots avsaknaden av pågatåg. Riksintresse Riksintresse kustzon Aktuellt planområde ligger inom riksintresse kustzon enligt 4 kap. miljöbalken. Riksintressen enligt 4 kap. MB är utpekade med hänsyn till de samlade natur- och kulturvärdena som finns i området. Vid en prövning måste det därför anläggas ett helhetsperspektiv på vad som är en lämplig utveckling i hela det geografiska området, i det här fallet hela kustområdet. En utveckling av befintliga tätorter enligt 4 kap. 1 förutsätter att det finns ett allmänt intresse i att ny bebyggelse tillkommer. Avgörande för bedömningen av om det finns ett allmänt intresse av att tillåta ny bebyggelse för att tillgodose tätortsutveckling eller bostadsförsörjning är en välgrundad analys i kommunens översiktsplan. Översiktsplanens betydelse i sammanhanget lyfts också fram i förarbetena till bestämmelserna: "Bebyggelse bör tillåtas först när det övertygande kan visas att grundsyftet med bestämmelserna - att skydda områdets samlade värden för naturvård och kulturminnesvård samt att bevara värdena för turism och friluftsliv - inte äventyras. Tillstånd till sådan bebyggelse bör därför föregås av överväganden för större områden samtidigt i en översiktlig fysisk planläggning." Utifrån tidigare rättsfall kan utläsas att Boverkets tolkning av miljöbalkens tätortsbegrepp innebär att högre krav måste ställas än vad den statistiska definitionen ger uttryck för. Utgångspunkten för tätortsbegreppet bör enligt Boverket vara, att det endast rör tätorter som historiskt betraktats som tätorter vid naturresurslagens tillkomst. Orten bör dessutom uppfylla kraven på grundläggande samhällsfunktioner. - Tätortsbegreppet och tillgången till grundläggande samhällsservice Den statistiska definitionen av tätortsbegreppet är ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. Naturresurslagen tillkom 1987 och enligt SCB:s statistik hade Barsebäck då cirka 460 invånare ( år 1990) och rubricerades som tätort sedan Barsebäck by har nu cirka 570 invånare. Avståndet mellan husen är definitivt under 200 meter och det finns inga inslag av fritidsbebyggelse. Den har historiska rötter som sockencentrum för omlandet med bl a kyrka, prästgård och skola. Härutöver som stationssamhälle längs Sjöbobanan från slutet av 1800-talet till år1954. Orten omfattar för närvarande grundläggande samhällsservice i form av kommunalt vatten och avlopp, förskola, skola F-9, lekplatser och bollplaner, föreningslokaler och bygdegård, kollektivtrafik, kyrka. 2,2 km körsträcka med bil/ buss från byn finns all upptänklig service inkl dagligvaruaffärer och en stor mängd arbetstillfällen mm inom CenterSyd-området. Om man väljer att cykla är det 2,1 km via cykelväg söderut via Barsebäcksvägen eller norrut via Hofterupsvägen och småvägar/cykelväg. Enligt 2 kap. 3 PBL ska planläggning med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden bland annat främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Den ska dessutom främja en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper samt en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt. Länsstyrelsen anser att exploateringens påverkan på aktuellt riksintresse i ett helhetsperspektiv inte är tillräckligt utrett. Planförslaget är inte tillräckligt hanterat i 5

21 6 (13) kommunens översiktsplan och aktuella planhandlingar visar inte att det finns ett allmänt intresse och behov av att bygga bostäder just här. Länsstyrelsen menar tvärt om att det är ett enskilt intresse att bygga bostäderna eftersom platsen saknar konkurrenskraftig kollektivtrafik och utbyggd service, vilket inte är förenligt med 2 kap. 3 PBL. Länsstyrelsen ser därför inte att planförslaget innebär utveckling av befintlig tätort i den mening som avses i miljöbalken. - Kommunens del av kustzonen omfattas av det rastrerade området på kartan. Den del av kustzonen som utgör landmassa uppgår till cirka 516 ha. Planområdet uppgår till 2,5 ha (rödmarkerat på kartan) och det föreslagna exploateringsområdet söder därom (orange på kartan, till vilket länsstyrelsen refererar i sin sammanfattning på sidan 4) uppgår till 2,4 ha. Planområdets exploateringsdel utgör således 0,48 % av kustzonen. Den kumulativa effekten av de två projekten medför att 1 % av kustzonens landmassa ianspråktas. 6

22 7 (13) - Av detaljkartan framgår att planområdet (rödmarkerat) i norr gränsar till Hofterupsvägen, som är en sedan mycket lång tid etablerad landsväg liksom planområdet söder därom angränsar till landsvägarna Barsebäcksvägen och Löddevägen. I övrigt angränsar planområdena till befintlig villabebyggelse i väster. I öster gränsar planområdet till byns grundskola F-9, verksam i en modern 1 och 2-plansskola, uppförd år Det södra planområdet gränsar till en sedan länge etablerad gårdsbebyggelse. Den föreslagna exploateringen inramas av befintlig bebyggelse och landsvägar. Ur landskapsbildssynpunkt tillhör såväl det aktuella planområdet (rödmarkerat), solitärt betraktat, som de två exploateringsprojekten, kumulativt bedömda, därmed på ett naturligt sätt bygemenskapen. Länsstyrelsen kan även konstatera att Barsebäcks by inte är klassificerad som en tätort i kommunens översiktsplan utan som en av kommunens byar. Länsstyrelsens anser vidare att utgångspunkten måste vara att platsens pågående markanvändning är bästa sättet att säkerställa områdets natur- och kulturvärden. Utifrån planhandlingarna finner Länsstyrelsen inte skäl att göra någon annan bedömning. - Barsebäck är en tätort i Kävlinge kommun med tätortskoden 3336 enligt SCB och är också en kyrkby i Barsebäcks socken (från år 2016 Barsebäcks distrikt). Det ena begreppet utesluter således inte det andra utan begreppen förekommer parallellt. Riksintresse kulturmiljövård Föreslagen detaljplan ligger inom riksintresseområde för kulturmiljövården enligt 3 kap. miljöbalken. Planering inom ett riksintresse måste ta hänsyn till de utpekade värdena och gärna föregås av analyser som kan fungera som underlag för ställningstaganden om t.ex. placering och utformning av ny bebyggelse. Även om planområdet är begränsat till en liten del av riksintresset måste utförandet av planen ta hänsyn till de samlade värdena inom riksintresset och bygga på en helhetssyn av landskapet. De värdebärande strukturerna inom det aktuella riksintresset utgörs främst av slottslandskapet och fornlämningsmiljöerna, vilka i sin tur utgörs av enskilda värdebärande objekt. De enskilda objekten skapar tillsammans en berättelse om landskapets utveckling 7

23 8 (13) över tid. För att detta ska förbli tydligt när nya tillägg görs behöver de nya strukturerna förhålla sig till den berättelsen. Den pågående utvidgningen österut av Barsebäcks by kommer att påverka läsbarheten av kyrkbyns och stationssamhällets förhållande till det omkringliggande landskapet. Om en utvidgning sker enligt de planer som finns innebär det en omfattande förstoring av byns totala yta. I planhandlingarna nämns att gårdsbebyggelsen, som idag ligger separerad från byn, efter ett genomförande av planen kommer att utgöra en del av bymiljön. Den friliggande gårdsbebyggelsen kan tolkas som ett uttryck för värdena inom riksintresset och således viktig för läsbarheten av landskapets utveckling. Länsstyrelsen anser att det inte är tillräckligt utrett hur den samlade - såväl pågående som planerade - utbyggnaden i östra Barsebäcks by påverkar de värdebärande strukturerna inom riksintresset och den visuella kopplingen mellan kyrkbyn och det omkringliggande odlingslandskapet samt läsbarheten av de historiska skeenden som format landskapet. Länsstyrelsen anser att det inte heller är tillräckligt utrett vilka anpassningar av den planerade bebyggelsen som behöver göras för att bibehålla läsbarheten av de värdebärande strukturerna. Området ingår i riksintresseområde M46 för kulturmiljö med Riksantikvarieämbetets värdetext, dvs motivering samt redogörelse för uttryck för riksintresset med bäring på Barsebäcks by. Motivering: Öppen slättbygd i kustzonen med förhistorisk bosättningsoch brukningskontinuitet med en dominerande fornlämningskoncentration i det sedan medeltiden av Barsebäcks slott formade landskapet. De av godsförvaltningen präglade agrara gårds- och bymiljöerna samt fiskeläget Barsebäck med medeltida ursprung. Uttryck för riksintresset: Det av stordrift präglade slättlandskapet som formats av Barsebäcks slott. Slottet är av medeltida ursprung och av strategisk försvarsbetydelse men omformades under 1800-talets andra hälft enligt tidens gällande renässansideal. Vallgravar, park- och allésystem. Barsebäcks sockencentrum med medeltida kyrka som omgestaltats under 1700-talet, prästgård i korsvirke från 1800-talet, skola och bygdegård. 8

24 9 (13) De för riksintresset väsentliga bebyggelsemiljöerna (slottsmiljön, kyrkan, prästgården (nu församlingshem), gamla skolan, bygdegården); grönmarkerade på kartan, är belägna i de centrala, äldre delarna av byn längs Slottsvägen, cirka 500 meter från planområdet. Vägnätet; Hofterupsvägen, Barsebäcksvägen Löddevägen; (gula pilar), i kombination med den moderna skolbyggnaden, delvis i två plan, samt gårdsbebyggelsen inom 42:51 med dess höga och breda f d stallar och logar; (röda markeringar), bidrar på ett påtagligt sätt till att definiera planområdet att vara del av byn snarare än del av det omgivande, av stordrift präglade slättlandskapet. De föreslagna byggnadsvolymerna är måttfulla och väl i linje med såväl den småskaliga bostadsbebyggelsen i övrigt i byn som gården och den nya skolan. De föreslagna småskaliga volymerna är väl anpassade och riskerar inte att dominera över viktiga värdekärnor såsom slottsmiljön, kyrkan mm. Länsstyrelsen resonerar om de värdebärande strukturerna; slottslandskapet och de enskilda objekten, som tillsammans skapar en berättelse om landskapets utveckling över tid. För att detta ska förbli tydligt när nya tillägg görs behöver de nya strukturerna förhålla sig till den berättelsen. Det uttrycks särskilda farhågor att gårdsbebyggelsen inom Barsebäck 42:51, söder om det här aktuella planområdet, nu kommer att upplevas som en del av byn istället för den solitär den tidigare varit. Kommunen vill framhålla att berättelsen om landskapets utveckling måste ses som en berättelse som kontinuerligt berikas med nya avsnitt utifrån olika samhällsförändringar över tid. De föreslagna projekten medför en arealmässig utvidgning av byn som i sin tur medför en bebyggelsemässig sammanlänkning av byn och den nya skolan och den avstyckade gården. Skolan utgör en utomordentlig värdefull mötesplats i byn i kraft av sitt innehåll och sin verksamhet. Kommunen anser det vara till fördel för byn och dess identitet att bostadsbebyggelsen och skolan sammanlänkas även i konkret fysisk bemärkelse, vilket stärker berättelsen om byn som ett viktigt nav; sockencentrum, för sitt omland. Att projekten medför att den avstyckade gården, nu bostad, kommer att utgöra gränsen mellan byn och landskapet är också en del av den kontinuerligt pågående samhällsförändringen/berättelsen; de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva traditionellt familjejordbruk har vartefter förändrats radikalt och idag krävs stora ratio- 9

25 10 (13) nellt drivna enheter med hög mekanisering och stordrift. Det är dock av stort värde för upplevelsen av såväl landskapet, byn som samhällsberättelsen att gårdsbebyggelsen kan kvarligga; i den detaljplan som berör gården finns särskilda föreskrifter som syftar att bevara gårdsvolymerna. Kollektivtrafikförsörjning och mellankommunal samordning Enligt propositionen till ÄPBL (prop. 1985/86: 1) är en viktig aspekt för kommunerna att beakta vid planeringen att arbetsplatser och bostäder lokaliseras på sådant sätt i förhållande till varandra att det blir lätt för människorna att nå service och sysselsättning. Bland annat sådana hänsyn låg bakom bestämmelsen att beslut enligt plan- och bygglagen ska främja en från allmän synpunkt lämplig samhällsutveckling. Kommunala beslut som rör frågor av detta slag- boende, arbete och service - får ibland effekter för hela regionen eller åtminstone delar av den. Kommunerna är i dessa fall starkt beroende av varandra och det är angeläget att de satsningar som görs blir samstämda. Staten bör då, enligt propositionen, ha en möjlighet att påverka hur bostäder och arbetsplatser förläggs och att se till att en rimlig framtida kollektivtrafikförsörjning kan upprätthållas. Här förtydligas också att den Överprövningsgrund som avser bristande mellankommunal samordning kan täcka sådana situationer. Eftersom området lider brist på konkurrenskraftig kollektivtrafik och saknar en utbyggd service riskerar föreslagen bebyggelse att bli bilberoende. Utifrån platsens lokalisering i regionen och befintliga resvanor kan det antas att de boende i stor utsträckning kommer att bilpendla till Helsingborg, Malmö alternativt Lund, där det redan idag finns stora problem med att innehålla miljökvalitetsnormer för luft på ett flertal platser. En ökad biltrafik är även problematiskt utifrån klimataspekter, buller och trängsel. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 redovisar mål, strategiska ställningstaganden och framtida utveckling för kollektivtrafiken i Skåne. Trafikförsörjningsprogrammet fastslår att kollektivtrafikstråk är strukturbildande och att en god tillgänglighet ställer krav på markanvändningen då det inte är resurseffektivt att kollektivtrafikförsörja en utspridd bebyggelse. Det är av stor vikt att utbyggnad av bostadsbebyggelse sker i de lägen där det redan finns god kollektivtrafik för att stärka befintliga strukturer och investeringar, varför det också är väsentligt att ha ett regionalt perspektiv på den kommunala planeringen i detta avseende. De regionala målen för kollektivtrafiken måste följas upp i den kommunala planeringen eftersom det är där de genomförs. Länsstyrelsen anser att en väl utbyggd kollektivtrafik är en grundförutsättning för att kunna göra platsen lämplig för fortsatt utbyggnad. Planförslaget saknar stöd i översiktsplanens övergripande riktlinjer för bebyggelseutveckling och avviker från den regionala kollektivtrafikplaneringen. Länsstyrelsen anser inte att aktuella planhandlingar tillräckligt utreder planförslagets konsekvenser i ett regionalt perspektiv. Planhandlingarna redovisar inte heller hur de boende i området kommer att förväntas genomföra sitt resande utifrån att det saknas möjlighet till god kollektivtrafik. - Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 är framtaget av Region Skåne. Det utgör ett kunskapsunderlag och visionsdokument på kort och lång sikt med syfte att anlägga en helhetssyn på kollektivtrafiken på regionnivå. Det kan emellertid inte ses som ett tvingande dokument i den fysiska planeringen. Däremot är det ett värdefullt kunskapsunderlag för kommunernas bedömning av lämpliga utbyggnadsområde och en viktig utgångspunkt för - den kontinuerligt pågående dialogen mellan kommunen och Skånetrafiken om utvecklingen - av kollektivtrafiken. Programmet kommer varje år framöver att revideras i samband med Region Skånes budgetbeslut. 10

26 11 (13) I Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 definieras regional tillgänglighet som minst tio dagliga turer i vardera riktningen med en restid på max 60 minuter till tillväxtmotor respektive 45 min till regionala kärna. Lokal tillgänglighet definieras som minst tio dagliga turer i vardera riktningen med en restid på maximalt 30 minuter till kommunhuvudort. Kollektivtrafik från/till Barsebäck Det finns busshållplats vid Löddevägen i nära anslutning till området och det finns planer på en kompletterande hållplats ännu närmre planområdet. Linjen betjänas med timmestrafik med 9 x 8 turer må-fre och 4 x 4 turer lö-sön. I samband med den årliga översynen av kollektivtrafiken i Kävlinge kommun har Skånetrafiken bl a beslutat att öka antalet bussturer mellan Barsebäcks by och Löddeköpinge (linje 122) från 9 till 14 turer i vardera riktningen. Den utökade trafiken gäller från december Uppgifterna nedan inom parentes är indikativa då de av förklarliga skäl ännu inte hunnit implementeras i tidtabell. Tillväxtmotor/regional kärna Malmö nås på 56 minuter 9x8 (14x14) turer må-fre/4x4 (7x7) turer lö-sö. Tillväxtmotor/regional kärna Lund nås på minuter 9x8 (14x14) turer må-fre, 4x4 (7x7) turer lö-sö. Löddeköpinge/Handelsplats Center Syd (med all upptänklig service och cirka 1700 arbetstillfällen) nås på 5 minuter 9x8 (14x14) turer må-fre och 4x4 (7x7) turer lö-sö. Kommunhuvudorten Kävlinge nås på 25 minuter 9x8 (14x14) turer må-fre och 4x4 (7x7) turer lö-sö. Kollektivtrafik från/till hållplatsen vid Skördevägen med pendlarparkering Kommunen har byggt en pendlarparkering i den norra delen av Löddeköpinge i anslutning till busshållplats vid Skördevägen med linjebusstrafik med mycket bra turtäthet; upp till 6 turer/timme i rusningstid. Avståndet från planområdet till hållplatsen vid Skördevägen är cirka 2,2 km via befintlig cykelväg längs Löddevägen-Barsebäcksvägen- Pinhättevägen+Ellekärrsvägen och gc-bro över motorvägen E6 enligt kartan på nästa sida. Per bil är det cirka 2,3 km till pendlarparkeringen och hållplatsen. Malmö nås med turer varav 63 turer (Skördevägen-Malmö C) under 60 minuter (merparten kring minuter) må-fre och turer lö-sö. Lund nås med turer under 60 minuter (varav 33 turer Skördevägen-Lund C tar mellan minuter) må-fr och turer lö-sö varav 13 turer (Skördevägen-Lund C) tar högst 25 minuter, 3 turer tar upp till 48 minuter och resten tar mer än 60 minuter. Kommunen anser en god kollektivtrafikförsörjning vara av största vikt och verkar därför generellt för en förbättrad kollektivtrafikförsörjning med målsättningen att både 11

27 12 (13) vidmakthålla och utöka befintlig turtäthet och också, med som nu föreslagen utvidgning av befintlig tätort, kunna öka resandeunderlaget för att motivera en ökad turtäthet. Resurshushållning Av 2 kap. 2 PBL och 3 kap. 1 MB framgår att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Jordbruksmark är enligt 3 kap. 4 MB av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Länsstyrelsen menar att all jordbruksmark i Skåne är värdefull och brukningsvärd. Länsstyrelsen anser att det inte är tillräckligt utrett varför jordbruksmark kan ianspråktas i det aktuella fallet eller vilka konsekvenser detta medför. Jordbruksmark är en ändlig resurs som inte kan återskapas om den en gång bebyggts. Länsstyrelsen slog år 2012 i rapporten Skånska åtgärder får miljömålen, regionalt åtgärdsprogram far miljökvalitetsmålen fast att exploateringen på jordbruksmark måste begränsas om de nationella miljömålen ska vara möjliga att nå. Av Jordbruksverkets rapport (2013) Exploatering av Jordbruksmark framgår att exploateringstakten när det gäller jordbruksmark har ökat de senaste åren och att Skåne är ett av de län där ökningen varit kraftigast. Samtidigt är jordbruksmarken i Skåne bland den bördigaste i världen. Ju mer jordbruksmark som ianspråktas i en kommun, desto mer måste övriga kommuner begränsa sin utbyggnad för att resursen som helhet ska värnas. Länsstyrelsen anser därför att hushållningen med jordbruksmark har en regional dimension och måste hanteras därefter. - Den mark som planeras för exploatering utgörs av sedan flera år avställd jordbruksmark av klass 7-8. Området avgränsas av Hofterupsvägen, gång- och cykelväg samt bebyggelse och kan därför inte på ett naturligt sätt adderas till annan brukningsmark. Området som omfattar 2,5 ha, är inte heller tillräckligt stort för att självständigt utgöra en rationell odlingsenhet. Eftersom området inte ingår i brukningsenhet och inte heller är bärkraftigt i sig självt torde ett ianspråktagande av området för exploatering medföra ringa konsekvenser ur resurshushållningssynpunkt. Miljökvalitetsnormer för vatten Av planhandlingarna framgår inte vilken eller vilka vattenförekomster som berörs av planförslaget och vilka miljökvalitetsnormer som gäller, samt planförslagets påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten. Länsstyrelsen anser därför att det inte är tillräckligt utrett om miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. - Planområdet berörs av vattenförekomsterna Alnarpsströmmen och SV Skånes kalkstenar med miljökvalitetsnorm (MKN) enligt nedan. Alnarpsströmmen: Fastställd MKN: god kemisk och kvantitativ status år Förslag till MKN: God kemisk och kvantitativ status år Möjliga och planerade/pågående åtgärder för att innehålla erforderlig status anges enligt följande: Effektiv användning av växtnäring och minskad näringsutlakning inom jordbruket. Odling utan bekämpningsmedel. Anordnande av vatten-skyddsområde. 12

28 13 (13) SV Skånes kalkstenar: Fastställd MKN: God kemisk och kvantitativ status Förslag till MKN: God kemisk och kvalitativ status 2014 respektive Möjliga och planerade/pågående åtgärder för att innehålla erforderlig status anges enligt följande: Anordnande av vattenskyddsområden. Efterbehandling av 25 st fd bensinstationer. Planförslaget berörs inte av något av de möjliga, planerade eller pågående projekten för att innehålla MKN. Kommunen bedömer att den markanvändning som medges i planförslaget inte kommer att addera till den påverkan som finns från befintliga källor och därmed inte har någon påverkan på respektive grundvattenförekomst. Marianne Nilsson detaljplanchef 13

29 Granskningsutlåtande 1(3) Detaljplan för del av Barsebäck 42:52 och Barsebäck 2:3 i Barsebäck by, Kävlinge kommun Förslaget till detaljplan har varit föremål för granskning under tiden 27/10 4/ Socialnämnden framför att erinran mot planen inte föreligger. Länsstyrelsen framför att synpunkter på detaljplanen i granskningsskedet inte föreligger. Bildningsnämnden framför att området finns med i underlaget till befolkningsprognosen och ingår därmed i den behovsinventering av kommunala lokaler som den årliga lokalförsörjningsplanen innebär. Bildningsnämnden vill ändå framhålla att ett ökat invånarantal medför ett utökat lokalbehov samt ökade kostnader för merparten av de verksamheter som nämnden ansvarar för. E.ON Elnät Sverige AB har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerat ärende och har följande synpunkter. E.ON Elnät noterar att E-område utlagts i plankartan vilket vi uppskattar. Nya elkablar förslås samförläggas med V/A ledning, för vidare diskussion gällande samförläggning kontaktas Anders Appelholm, E.ON Elnät, Hässleholm, på telefon I övrigt har E.ON Elnät inget mer att erinra än vad som tidigare sagts i samrådsyttrandet. Tekniska nämnden framför följande: VA-avdelningen I planbestämmelserna bör formuleringen "Park med utformning för omhändertagande av dagvatten i princip enligt dagvattenutredning till planen" utgå och ersättas med "Park med utformning för omhändertagande av dagvatten". Källare kan ej tillåtas på grund av grundvattennivåerna i området. Förbindelsepunkt för vatten, spillvatten och dagvatten finns i områdets västra del, norr om föreslagen grönyta. Dagvatten från området ska fördröjas lokalt. Efter färdigställd exploatering får maxi-malt flödet 3 l/s belasta den kommunala dagvattenledningen i förbindelsepunkt. Dagvattenutredning, daterad , finns framtagen för området. Dagvatten-magasinet i områdets sydvästra del ska utformas som ett öppet magasin med flacka gräsklädda slänter. Gator ska höjdsättas så att det inte finns några instängda områden. Principerna redovisas i dagvattenutredningen och slutlig utformning av VA-anläggningen sker vid detaljprojektering. Kommunen kommer att vara byggherre för den allmänna VA-anläggningen inom planområdet, Efter byggnation har kommunen for avsikt att utöka verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten till att omfatta denna anläggning, vilket bland annat innebar att kommunen har ansvar for kommande drift och underhåll. Exploatören kommer att debiteras anläggningsavgift enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. Texten i genomförandebeskrivningen angående kostnadsansvar kan med fördel referera till exploateringsavtalet. Miljö- och byggnadsnämnden Marianne Nilsson Marianne.Nilsson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge miljoochbyggnadsnamnden@kavlinge.se