Fullmäktigebudget

BUDGET 2013 PLAN 2014-2015

Fullmäktigebudget 2013-2015 1 Vision, övergripande mål och inriktning, förhållningssätt och servicedeklarationer 6 Övergripande ekonomisk bedömning 12 Planavdelningens utblick 15 Sammandrag av driftbudget och investeringsbudget 16 Resultat- och finansieringsbudgetar 17 Balansbudget 18 Kommunfullmäktige 19 Jävsnämnd, valnämnd, överförmyndare 20 Kommunrevision 21 Kommunstyrelse Kommunstyrelsens verksamhetsområden: 22 - Kommunledningskontor 24 - Teknik & service 25 - Samhällsbyggnad 26 - Samhällsskydd 27 - Barn & skola 29 - Bildning & arbete 31 - Vård & omsorg 33 Investeringar 37 Nyckeltalsbilaga 43 Kommunfullmäktiges budgetprotokoll 2012-06-27

Båstads kommuns vision samt övergripande mål och inriktning Vision Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen. Med detta menar vi att Båstads kommun året om ska vara attraktiv att bo och verka i, bygga på tradition och förnyelse, präglas av småskalighet, god miljö, omtanke och generositet. Våra verksamheter skall baseras på våra naturliga förutsättningar samt präglas av mångfald och god kvalitet. Övergripande mål 1. Båstads kommun ska ha minst 16.000 invånare år 2020. 2. Båstads kommun ska ha tillgång till byggklara tomter i sex tätorter senast år 2014. 3. Båstads kommun ska ha integrerad och tillgänglig kollektivtrafik senast år 2016. 4. Båstads kommun ska vara Skånes tryggaste kommun. 5. Båstads kommun ska år 2013 vara en av de 50 bästa kommunerna enligt Svenskt Näringslivs ranking och ha ett ökat antal arbetstillfällen. 6. Båstads kommun ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. 7. Båstads kommuns invånare ska känna sig nöjda med kommunens service. 8. Båstads kommun ska ha alternativa boendeformer med varierande boendemiljöer och ett bostadsutbud som tillgodoser efterfrågan från året-runt-boende. 9. 25% av Båstads kommuns verksamhet ska bedrivas i alternativ regi senast år 2015. 10. Båstads kommuns överskott ska uppgå till 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag. Investeringarna (exklusive exploaterings- och va-investeringar) ska finansieras fullt ut med skattemedel. Kommunen ska sträva efter sänkt kommunalskatt om förutsättningar finns. Nyckeltal till de övergripande målen framgår av bilaga. Övergripande inriktning Barn- och ungdomsperspektiv Barn- och ungdomsperspektivet ska beaktas i all samhällsplanering. Boende Båstad ska vara en attraktiv kommun att bo och bosätta sig i och det skall finnas boendeformer anpassade för livets olika skeden. Bostäder/exploatering Kommunen ska i exploateringsavtal tydligare styra upp genomförandet av planer som avser exploatering av bostäder eller av bostäder/verksamheter på kommunal mark. Detaljplaner med konkreta genomförandeplaner ska prioriteras framför dem som görs av markförädlingsskäl. Näringsliv Aktiva insatser skall göras för att åstadkomma nyetableringar och nyinvesteringar inom kommunen samt för befintliga företag som vill växa. Den kommunala servicen skall vara hög vid företagens myndighetskontakter genom en professionell och snabb ärendehantering och tydliga besked.

Utbildning Båstad skall vara en konkurrenskraftig utbildningskommun där unga kan få grund- och yrkesutbildning och där alla kommuninvånare kan öka sin kompetens. Skolans viktigaste mål är kunskapsförmedling och varje elev skall ges möjlighet att utvecklas i den takt som egna förutsättningar medger. Kommunikation och infrastruktur För att främja kommunens expansion och tillgänglighet skall viktiga kommunikations- och infrastrukturfrågor drivas aktivt. Livskvalitet och trygghet Kommunens invånare skall erbjudas en hög livskvalitet genom god hälsa, gott miljöarbete och goda förutsättningar för boende, aktiv fritid och rekreation. Kommunen skall värna om att den offentliga servicen i kommunen och regionen fungerar när man behöver den och att man tryggt kan bo kvar i sitt hem på ålderns höst, om man så vill. Alla kommuninvånare ska kunna känna sig trygga och säkra i kommunen. Trygghet handlar bl a om egen försörjning, kunskap och arbetsro i skolan, tillgång till god vård vid behov och att kunna röra sig säkert i kommunen. Konkurrensutsättning Kommunens verksamheter genomlyses utifrån möjligheten till konkurrensutsättning med syfte att stärka kvalitet, kreativitet och kostnadseffektivitet. Valfrihet och tillgänglighet Alla kommuninvånare har rätt att påverka sin livssituation. Möjligheten att välja och påverka ska genomsyra alla verksamhetsområden. Arbetsgivarpolitiken Båstads kommun är en så attraktiv arbetsgivare att vi kan attrahera och behålla den personal och de kompetenser vi behöver. Förvaltning och utveckling Våra ambitioner fullföljs i praktisk vardagspolitik med att både förvalta och utveckla kommunen mot de uppsatta målen. Politikerna ska styra genom att sätta mål, riktlinjer, policies och planer medan kommunens anställda ska förses med rätt verktyg för att kunna genomföra dessa. Rollfördelningen mellan politiker och förvaltning, verksamheter inom förvaltningen samt mellan enskilda tjänstemän ska vara så tydlig att inga frågor faller mellan stolarna och att ansvarsutkrävande är möjligt. Ansvar, resurser och befogenheter måste följas åt. Genom delegering skall tillförsäkras att beslut fattas på lägsta möjliga nivå och så nära medborgarna som möjligt. Organisationen skall fortlöpande effektiviseras, utvecklas och anpassas till de krav medborgarna ställer. Samverkan Samverkan mellan kommun och näringsliv är en av hörnstenarna i Bjärehalvöns utveckling.

Kommunen ska eftersträva ökad samverkan med näraliggande kommuner för att uppnå effektiva och kostnadsbesparande lösningar. Miljö Miljöfrågorna ska följa miljöprogrammet och genomsyra kommunens verksamhet. Förvaltningen ska årligen utarbeta förslag till handlingsplan för genomförandet av miljöprogrammet. Handlingsplanen ska även redovisa påverkan på kommunens verksamheter, tillkommande driftkostnader och investeringsvolymer. Kultur Kommunen ska ha ett rikt och varierat kulturutbud som stimulerar kommuninvånarna till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som bostadsort och besöksmål. I kommunen ska erbjudas upplevelser varje dag året runt. Förhållningssätt Kundfokus Alla medarbetare skall arbeta kundorienterat och sträva efter en hög grad av tillgänglighet. Effektivitet, kreativitet, flexibilitet, ansvarstagande och professionalism skall prägla vårt arbete. Beslutsfattande, särskilt vad avser myndighetsutövning, skall vara konsekvent och präglas av förutsägbarhet och likabehandling. För att minska förväntansgapet ska kommuninvånarna veta vilka tjänster och vilken servicenivå kommunen tillhandahåller. Detta skall tydliggöras, exempelvis via servicedeklarationer. Kommuninvånarna ska uppleva att kommunen i alla avseenden är lätt tillgänglig och har hög servicenivå. Medmänsklighet och omtanke All verksamhet ska präglas av medmänsklighet, omtanke och servicetänkande. Tydliga riktlinjer tolkade till medborgarnas bästa skall vara vårt rättesnöre. Öppenhet Kommunen skall arbeta för samsyn, öppenhet och delaktighet i hela den kommunala organisationen. Tydlighet I varje sammanhang ska största möjliga tydlighet eftersträvas. Arbetsklimat Arbetsglädjen är viktig för att vi ska ge kommuninvånarna bästa möjliga service. Viktiga förutsättningar för ett gott arbetsklimat är ett gott ledarskap, öppenhet, högt i tak, friska medarbetare, möjligheter till påverkan och delaktighet samt att varje medarbetare känner sig sedd och lyssnad till. Servicedeklarationer Kommunledningskontor Kommunens kundtjänst erbjuder service i enkla ärenden Kommunens webbplats ger information om kontaktuppgifter och kommunens service samt tillgång till e-tjänster Kommunen erbjuder stöd och vägledning i näringslivsfrågor Skrivelser från allmänheten skall besvaras skyndsamt

Företagslotsen ger företag service i alla kommunala myndighetsfrågor och erbjuder, i mer komplexa ärenden, ett möte med rätt konstellation tjänstemän inom sju dagar Teknik & service Vid mer än fyra timmars leveransavbrott ska abonnenten beredas möjlighet att hämta vatten från brandpost eller dricksvattentankar. Vid planerade avstängningar av vattenleverans skall abonnenten meddelas minst 2 dagar före avbrott. Vattnet i det kommunala nätet är fritt från föroreningar, luktfritt och välsmakande samt uppfyller livsmedelsverkets normer för kommunalt dricksvatten Sophämtning sker på utsatt dag och läckage från sopbilarna elimineras Skötsel av kommunens offentliga ytor såsom park, gata, torg och stränder sker enligt kommunens skötselplaner På kommunens WEB-plats publiceras aktuell och lättbegriplig information om hur kommunen enligt gällande skötselplaner ska sköta de offentliga ytorna. Samtliga kommunens fritidsanläggningar säkerhetsbesiktigas varje år. Samtliga kommunens lekplatser säkerhetsbesiktigas varje år. Simundervisning erbjuds barn och möjlighet till märkestagning erbjuds alla Kommunens ungdomsgårdar är en mötesplats för unga människor och erbjuder en drogfri miljö Vandringsleder och motionsslingor i kommunen är markerade och framkomliga. Badvattenprover tas enligt kontrollplan för kommunens badplatser. Kommunens bebyggelsenära skogar ska vara säkra att vistas i. Samhällsbyggnad Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan skall kompletteras. Planbesked ges inom fyra månader från det att ansökan är komplett I enkla och väl förberedda ärenden tas bygglovsbeslut samma dag som ansökan inkommer. Beslut om bygglov fattas inom tio arbetsdagar om ansökan är komplett och följer gällande detaljplan, regler och lagar Beslut i övriga bygglovsärenden, t.ex. ansökan utanför detaljplanelagt område eller ansökan som avviker mot gällande detaljplan, fattas senast inom tio veckor förutsatt att ansökan är komplett. Samhällsskydd Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan skall kompletteras. Beslut i inkommande ärenden fattas senast inom 10 veckor, förutsatt att ansökan är komplett Inom tio dagar efter en insats skall räddningstjänsten ta kontakt med den drabbade i syfte att ge råd och stöd samt att följa upp räddningstjänstinsatsen. Barn & skola Alla föräldrar med barn i åldrarna 0-18 år erbjuds föräldrautbildning Barnomsorg ska erbjudas i kommunens samtliga sex tätorter Placeringsbeslut om barnomsorg meddelas två månader före inskolningens början Alla grundskoleelever får förutsättningar till godkänt betyg i alla ämnen På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten (IOF) och kontakt med en handläggare på IOF senast följande arbetsdag.

Bildning & arbete Alla vuxna i yrkesverksam ålder som saknar godkänt gymnasiebetyg i svenska, engelska och matematik ges möjlighet att studera bl.a. dessa ämnen på Akademi Båstad Kommuninvånare som står till arbetsmarknadens förfogande och saknar inkomst och statliga stödinsatser ges inom tre månader sysselsättning och sådant stöd så att de får fotfäste på arbetsmarknaden alternativt kan påbörja studier På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten och kontakt med en handläggare på Individ och Familj senast följande arbetsdag Bibliotek finns i alla sex tätorterna Kommunens huvudbibliotek är öppet alla vardagar, med kvällsöppet minst en dag per vecka och öppet minst fyra timmar på helgen Kulturupplevelser för allmänheten varje dag året runt Inom biblioteken skall det genomföras minst tio barnaktiviteter per år Vård & omsorg Det finns äldreombud eller motsvarande för rådgivning, personlig kontakt och eventuellt hembesök Kontaktman ska utses och genomförandeplan upprättas inom fem dagar efter mottaget uppdrag På vård- och omsorgsboende erbjuds det i samverkan med kulturavdelningen gemensamma aktiviteter och kulturupplevelser vid fyra tillfällen per vecka, varav en ska vara på kvällstid I kommunens boenden ska ingen behöva dela rum med någon man inte valt att dela rum med. Alla som har hemsjukvård ska erbjudas att registrera sig i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Personligt besök ska göras inom 30 minuter efter larm om svar inte fås på trygghetstelefonen. Det ska finnas två alternativa maträtter vid huvudmålet Beslutade insatser ska utföras inom angiven tid. Våra kunder ska veta när vi kommer och få besked om när vi inte kommer Åtgärder till följd av avvikelser och klagomål ska påbörjas inom fem arbetsdagar.

Övergripande ekonomisk bedömning Budgetförutsättningar för 2013 2015 Samhällsekonomin och kommunernas ekonomi SKL gör följande bedömning sin Ekonomirapport april 2012: Samhällsekonomin Allt fler tecken tyder på en förbättrad konjunktur. Hushållen lättar på sina plånböcker samtidigt som företagens framtidsförväntningar ljusnar. Inte bara här hemma utan också i andra länder är tongångarna nu mer positiva. Mycket talar därför för att konjunkturen är på väg att vända upp igen. Men även om många tecken pekar rätt kvarstår att skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mer än måttlig. BNP beräknas öka 0,6 procent i år och 2,6 procent 2013. Stora utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår därmed. Den bräckliga tillväxten ger inte utrymme för någon sysselsättningsökning. I stället stiger arbetslösheten. Men trots ett dystert arbetsmarknadsläge växer ändå skatteunderlaget i relativt hygglig takt. Vi bedömer att skatteunderlaget i år och nästa år ökar 3,7 procent respektive 3,8 procent. I reala termer motsvarar det en ökning med omkring 1,5 procent. Kommunernas ekonomi Kommunerna har med hjälp av återhållsam kostnadsutveckling och god ordning på ekonomin haft starka resultat under de senaste åren. Tillfälligt konjunkturstöd och successivt förbättrad skatteunderlagsutveckling har bidragit till överskott som räckt till för att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. Efter flera år med starka resultat i kommunerna börjar läget se besvärligare ut från 2013. Högre skatteintäkter än beräknat och engångsintäkter bidrar tillfälligt till ett bra resultat i år. Därefter leder ökade demografiska behov, minskade statsbidrag och omfattande investeringsprogram till fallande resultat framöver. Nyckeltal för den svenska ekonomin (källa SKL cirkulär 12:15, 120426) Procentuell förändring om inte annat anges 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP* 5,9 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 3,3 Sysselsättning, timmar* 2,6 2,3 0,0 0,1 1,0 1,2 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 6,3 Timlön 2,6 2,5 3,2 2,9 3,1 3,7 4,0 Konsumentpris, KPIX 1,8 1,1 1,4 1,1 1,4 1,6 1,7 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 2,3 *Kalenderkorrigerad utveckling. Regeringens vårproposition Regeringen presenterade 2012 års vårproposition den 16 april. I denna presenterades inga skarpa förslag som påverkar kommunsektorn utan förslag till förändringar skjuts fram till höstens budgetproposition. Sveriges Kommuner och Landsting menar att besked om reformer och förändringar bör ligga i vårpropositionen för att kommunsektorns planeringsförutsättningar ska underlättas.

Befolkningsutvecklingen Båstad Ett av de övergripande målen för kommunen är att befolkningen ska ha minst 16 000 invånare år 2020. I genomsnitt innebär det en ökning med ca 200 personer per år. De senaste fem åren har befolkningen ökat med 60 personer eller 12 personer i genomsnitt per år. I verkligheten har den årliga förändringen varierat mellan -48 till +77 personer. Med anledning av osäkerheten i faktiskt befolkningsutfall har budgeterade skatte- och statsbidragsintäkter utgått från oförändrad befolkning. En förändring av +10 invånare innebär en ökad intäkt med ca 415 tkr. Befolkningen i kommunen uppgick den 31 december 2011 till 14 230 invånare. Under årets tre första månader minskade befolkningen med nio invånare. Födelsenettot uppgick till -24 medan flyttningsnettot blev +15. 174 personer flyttade till Båstad medan 159 flyttade ut. Befolkningsutvecklingen 2002-2011: År Antal invånare Förändring från föregående år 2002 14 009-2 2003 14 088 +79 2004 14 022-66 2005 14 044 +22 2006 14 170 +126 2007 14 242 +72 2008 14 203-39 2009 14 269 +66 2010 14 278 +9 2011 14 230-48 Båstads befolkningsstruktur skiljer sig markant från riket. Andelen personer 65 år och äldre uppgår till 28 procent mot 19 procent i riket. Kommunfullmäktige har beslutat att en oförändrad befolkning ska ligga till grund för budgetarbetet 2013 2015. Ålder 2012 2013 2014 2015 Summa 0-6 16-17 -5 6 0 7-15 -14 54 21 36 97 16-18 -30-56 -51-44 -181 19-64 -79-57 -16-48 -200 65-79 105 107 41 43 296 80-w 2-30 9 4-15 Summa 0 1-1 -3-3 Barnomsorg, utbildning samt äldre- och handikappomsorg kostade 506 mkr 2011 vilket innebär 84 procent av kommunens nettokostnader. Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för framtida behov av kommunal service och därmed kommunens ekonomi. Förändringar ställer också krav på omprioritering av resurser mellan verksamheter och därmed på flexibilitet och anpassningsförmåga. Finansiella mål 1. Överskottet ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella bidrag. Genom detta resultatkrav anges hur mycket den löpande verksamheten får kosta i förhållande till de totala skatteintäkterna och skapar tillsammans med avskrivningar utrymmet för investeringar. Målsättningen är att uppnå ett överskott på 2 procent.

2. Investeringarna (exklusive exploaterings- och va-investeringar) ska finansieras fullt ut med skattemedel. Avskrivningar och resultatet utgör det belopp som behövs för att egenfinansiera investeringarna i den skattefinansierade verksamheten. Är investeringsnivån högre krävs upplåning, utnyttjande av likvida medel och/eller försäljning av anläggningstillgångar. Lånefinansiering kan ske för övriga investeringar. 3. Kommunen ska sträva efter sänkt kommunalskatt om förutsättningar finns. Kommunalskatten uppgår till 20:23. Resultatutveckling Båstads kommuns har haft en relativt stabil ekonomi under 2000-talet. Två år har visat underskott (2003 och 2008) medan övriga år haft positiva resultat. Överskotten har varierat mellan 3 och 35 Mkr. Det har funnits flera skäl till den goda ekonomin. En kraftig tillväxt av skatteunderlaget, ökade statsbidrag, låg inflation och god budgetföljsamhet har bidragit till de goda resultaten. 2008 vände ekonomin nedåt, skatteutfallet försämrades, räntorna steg och nämnderna hade svårigheter att hålla budgeten. De positiva utfallen 2009 och 2010 beror bland annat på att tillräckligt höga överskott budgeterades, realisationsvinster vid försäljning av fastigheter och Båstad Utvecklingsbolag, minskade sociala avgifter, lägre räntor samt statligt konjunkturstöd. Även åtstramningar i verksamheterna bidrog till att minska kostnaderna. Kommunallagen säger att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. De löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. Ett nollresultat är inte en tillräcklig nivå för att hålla en god ekonomi under en längre tid. Blir det underskott så säger kommunallagens balanskrav att detta ska vara återställt inom den närmaste 3-årsperioden. De underskott kommunen haft har återställts med positiva resultat påföljande år. Resultatet för 2012 är budgeterat till 14,5 Mkr. Resultatet har genom tilläggsanslag (upprustning av bygdegårdar samt extra arbetsmarknadsåtgärder) minskat med 4,5 Mkr till 10,0 Mkr. Enligt budgetuppföljning för första kvartalet så prognostiseras ett resultat för 2012 på 7 Mkr. Verksamheterna redovisar underskott som till viss del uppvägs av högre skatteintäkter. Resultatutvecklingen, Mkr: prognos budget plan plan 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Resultat -9,4 18,0 35,4 7,8 7,0 12,7 14,7 17,1 Investeringar Ett finansiellt mål är att investeringar inom skattefinansierade verksamheter ska finansieras med egna pengar. Taket utgörs av summan av avskrivningar och årets resultat, som motsvarar mellan 45 och 50 Mkr per år. För va-investeringar därutöver samt exploateringsverksamhet kan upplåning bli aktuellt. Nettoinvesteringar, Mkr: budget *) budget plan plan 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nettoinvestering, exkl va13,8 4,6 49,7 44,0 77,7 48,8 82,0 50,0 Nettoinvestering, va 34,2 22,1 29,2 18,3 56,6 32,6 51,6 28,2 *) ingår överförda medel från 2011 30,5 Mkr.

Den genomsnittliga investeringsnivån de senaste fem åren uppgår till 31 Mkr/år exklusive va-investeringar. Innevarande år beräknas de skattefinansierade investeringarna uppgå till knappt 78 Mkr. Denna höga nivå kommer liksom för va-investeringar att kräva upplåning. Va-investeringarna har de senaste fem åren uppgått till 24 Mkr per år. En kraftig ökning av va-investeringarna (framför allt utbyggnad av avloppsledning och vattenförsörjningsplan) finns upptaget med 131 Mkr under 2012-2014. De ökade driftkostnaderna kommer till stor del att belasta va-abonnenterna genom höjda va-avgifter. Självfinansieringsgrad av skattefinansierade investeringar, procent: budget budget plan plan 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Självfinansieringsgrad 100 100 100 97 86 100 67 100 100 procent innebär att alla investeringar finansieras med egna medel. Upplåning Upplåning under åren har gjort för va-investeringar. Under 2008 upptogs även lån med 14 Mkr som vidarutlånades för ridhusanläggning i Hemmeslöv. Upplåning, Mkr budget budget plan plan 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Upptagna lån 34 20 0 55,5 82,7 40,6 80,6 72,7 I 2012 års budget avses 25 Mkr upplånas till den nya förskolan i Östra Karup. Utdebitering Kommunens utdebitering uppgår till 20,23 kronor per skattekrona. Ett av de finansiella målen är att kommunalskatten ska sänkas om förutsättningar för detta finns. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 20,59 kronor och i länet 20,31 kronor. Skattesatsen varierar i Skåne mellan 18,50 kronor och 21,76 kronor. Utdebitering av 1 kr/skkr för Båstad motsvarar 28,6 Mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag är beräknade utifrån Sveriges kommuner och Landstings prognos i april 2012. Totalt beräknas de uppgå till 633,8 Mkr. Vad gäller inkomstutjämningen syftar denna till att alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare motsvarande 115 procent av genomsnittet i landet. Kommunen får ett inkomstutjämningsbidrag som för 2013 beräknas till 58 Mkr. En annan del i utjämningssystemet är kostnadsutjämningen som ska utjämna strukturella kostnadsskillnader. Strukturella kostnader är sådana kostnader som kommunerna inte själva kan påverka som exempelvis åldersstruktur och geografisk struktur. Kommuner som har en större andel barn, ungdomar eller äldre än riksgenomsnittet får ett bidrag, är andelen i stället lägre betalas en avgift. För 2013 beräknas avgiften till 9 Mkr. Det nationella utjämningssystemet för LSS-kostnader infördes 2004. Avgiften för 2013 beräknas till 29 Mkr.

Fr o m 2008 växlades det generella statsbidraget mot en kommunal fastighetsavgift motsvarande 1 316 kr per invånare (gäller alla kommuner). Avgiften blev nästan 19 Mkr. Den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillförs respektive kommun. För 2013 antas den uppgå till 31 Mkr. Ekonomisk kompensation Löner I årets budget finns drygt 9 Mkr avsatta centralt för löneökningar vilket motsvarar 3 procent. Verksamheterna får kompensation efter slutförda förhandlingar. En procents löneökning motsvarar 4,2 Mkr på årsbasis. Inflation Tidigare år har det varierat om nämnderna i sina ramar fått kompensation eller inte för antagen inflation. För 2012 skedde ingen kompensation vilket i realiteten innebär ett sparbeting. SKL:s prognos för inflation är 1,1 procent 2013, 1,8 procent 2014 och 2,2 procent 2015. 1 procents inflation motsvarar ca 1,2 Mkr. Det ska observeras att vissa ersättningar är starkt knutna till personalkostnader, exempelvis interkommunal ersättning inom skolan. Så även vid låg inflationen så höjs ersättningen utifrån löneökningar. Förändrade verksamheter I de fall verksamheter startar upp under året och medel bara avsatts för del av året krävs tillskott för att klara verksamheten hela året. Detta gäller även andra åtaganden som gjorts som påverkar verksamhetens kostnader. På samma sätt ska reducering av medel ske då verksamhet upphör. Resultatmål Relationen nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag är en viktig faktor vid bedömning av kommunens ekonomi. Detta visar hur stor del av de totala skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Är förhållandet mer än 100 procent, d v s vi konsumerar mer pengar än vad vi har till vårt förfogande, så blir resultatet ett underskott. Balanskravet innebär att resultatet måste vara positivt. Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter, procent: budget budget plan plan 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nettokostnadsandel 102 97 94 99 98 98 98 97 Ett annat sätt att formulera hur stort resultatet bör vara är att ställa resultatet i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag. En tumregel enligt Sveriges Kommuner och Landsting är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Ett överskott på 2 procent motsvarar för 2013 12,7 Mkr. Resultat i procent av skatteintäkter och statsbidrag: budget budget plan plan 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Resultat, procent av -1,7 3,1 6,0 1,3 2,3 2,0 2,3 2,6 skatt/bidrag

Soliditet Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och är ett mått på den långsiktiga betalningsberedskapen. Den framtida höga investeringsnivån inom va-verksamheten kommer att innebära upplåning vilket minskar soliditeten. Soliditet, procent: budget budget plan plan 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Soliditet 63 59 63 59 54 53 50 47 Kommunen har en pensionsskuld på 284 Mkr som enligt lag inte ska redovisas i balansräkningen. Med hänsyn till denna skuld skulle soliditeten 2011 uppgått till 18 procent.

Lägesbeskrivning för plan och exploatering Detaljplaner förbereder för exploatering i det att marken kan utnyttjas i enlighet med de rättigheter de ger när planen antagits. Planer kan överklagas, vilket sker i många av kommunens planärenden, varför det är svårt att prognostisera när planer vinner laga kraft. God planberedskap med detaljplanerad mark är en förutsättning för att exploatering ska kunna ske men att och när den sker beror av flera andra faktorer. När planen väl finns skall en exploatering förberedas genom utbyggnad av infrastrukturen och bygglov ges. Det är ytterst exploatören som bedömer marknaden d.v.s när det kan vara meningsfullt att bygga och sälja eller hyra ut och i vilken takt det ska ske. Det gäller också den detaljplanerade kommunala marken vare sig den säljs vidare till enskilda, småhusföretag eller andra exploatörer. Dock har kommunen under det senaste året, i någon mån, försökt reglera genomförandet av detaljplaner på privat mark genom att fastighetsägarna måste ställa bankgaranti eller belopp till förfogande på ett konto, motsvarande alla kostnaderna för genomförande av de allmänna delarna inom detaljplanen. På detta sätt hoppas man att angelägenheten blir större hos de privata intressenterna till att realisera de upprättade detaljplanerna. Kommunen kan för sin egen mark villkora när och hur det byggs i markanvisningsavtal men agerar endast som exploatör genom det kommunägda bostadsbolaget Båstadhem. Av de bostäder som byggs i kommunen blir en del permanenta bostäder och en annan del fritidshus. Den kommuntäckande översiktsplanen (ÖP) som antogs hösten 2008 (och vann laga kraft 2009) genererar fortfarande nya planförfrågningar inom ramen för den markanvändning som planen föreslår. Tillsammans med fördjupade översiktsplaner (FÖP), för Torekov och Norrviken, Kattvik, Boarp, är det i vissa avseenden enklare att arbeta med exploateringsförberedande detaljplaner. Dessa förhållanden gäller där Länsstyrelsen, i sina granskningsyttranden över ÖP och FÖP, är eniga med kommunen om att föreslagen markanvändning är godtagbar och förenlig med alla de intressen som man i planeringshänseende måste beakta och väga samman. I de fall där Länsstyrelsen redan i ÖP:n och FÖP:arna har uttryckt en avvikande mening måste kommunens ställningstaganden preciseras ytterligare och dialog föras med staten inom ramen för detaljplaneprocessen. Detta leder, för dessa ärenden, till mer omfattande och ofta utdragna planarbeten, exempel härpå är översynen av befintliga detaljplaner i kustsamhällena på sydsidan av Bjärehalvön, den nya detaljplanen för Norrviken Lilla Båstad och detaljplanen för det nya verksamhetsområdet i Östra Karup, norr om väg 115, väster om väg E6/E20. En stor utbyggnad i kommunen kan ske som en följd av de planer som redan antagits och som kommer att antas de närmsta åren om planprocesser löper normalt utan långa överklaganden och om allt som planeras leder vidare till exploateringar. Möjligheter till utbyggnad är så stora att de bl a har påkallat en utbyggnad av reningskapaciteten i Hedhusets reningsverk. Redogörelsen nedan visar möjligheter till exploateringar för över drygt 300 bostäder i redan antagna och laga kraft vunna planer och att nya planer kan skapa ytterligare möjligheter för c:a 400-500 bostäder under resten av 2012 och 2013. Till detta kan läggas att det finns lediga tomter i olika existerande planer samt att ett smärre antal nya bygglov kan antas ges utanför planlagt område. Det innebär stora möjligheter i förhållande till Båstads storlek och utbyggnadstakten blir antagligen långsam. 2012 Pågående och möjlig exploatering Nyexploateringar efter äldre och nyare laga kraftvunna detaljplaner pågår i främst Båstad, Förslöv och Torekov men nya mindre planer för bostäder på privat mark har också under de senaste åren blivit klara i Grevie, Grevie Kyrkby, Boarp och Stora Hult.

I Båstad med Hemmeslöv och Eskilstorps by pågår exploatering genom olika privata intressenter med ett utbud av enskilda tomter och grupphus med c:a 50 ännu osålda enheter på t.ex., kv Dösen, Paulins väg, Äppeldalen, Gamla Campingen i Hemmeslöv. Laga kraftvunna detaljplaner med privata intressenter i Hasselbacksområdet, Eskilstorps by (Eskilstorp 5:7) samt i Hemmeslövs norra del ger tillsammans utrymme för ytterligare c:a 90 hus men exploatering har ännu inte påbörjats. Eskilstorps by pågår. Den senaste revidering av detaljplaner i Hemmeslöv som ger ytterligare exploateringsmöjligheter vann laga kraft för ett drygt år sedan. Området vid Trädgårdsvägen är färdigexploaterat Detaljplanen för Trollbäcken samt ett närliggande redan planerat område vid Örebäcken ger tillsammans möjlighet till 91 bostäder i flerfamiljshus. Detaljplanen för Trollbäcken ligger fortfarande överklagad, men ett avgörande förväntas inom kort. För den sk Korrödstomten arbetar Båstadhem med en lösning som skall möjliggöra för exploatering. I Förslöv säljer kommunen själv de sista enskilda tomterna inom detaljplanen för del av Förslöv 2:4 m fl som Anebyhus tidigare haft option på. Genom markanvisning till Bjärehalvöns fastighets AB pågår ytterligare exploatering för radhus inom den sista delen av samma detaljplan som om det genomförs sedan är realiserad fullt ut. De sista av Båstadhems kooperativa hyresrätter inom området stod färdiga för 1,5 år sedan. Totalt återstår 5 tomter att sälja för kommunen och 14 radhus för Bjärehalvöns fastighets AB att bygga. Båstadhem utreder fortfarande möjligheterna för genomförandet av de två flerfamiljshusen i Förslöv, inom Slammarp 64:1. Utbyggnad enligt lagakraftvunnen plan på privat mark i södra Förslöv av drygt 20 hus har fortfarande inte påbörjats. I Torekov pågår fortfarande försäljning av enskilda tomter och grupphus i ett större planområde över både privat och kommunal mark med möjlighet till c:a 100 enheter. Kommunens alla tomter, 23 till antalet, är sålda sedan ett drygt år tillbaka. Det fanns 1 tomt kvar vid årsskiftet. För den detaljplan som vann laga kraft 2010, i norra Torekov (för Varan 9:2) har projektering för exploatering pågått under 2011 men man har ännu inte kommit igång med byggnationen. Detaljplanen för ett 60-tal tomter i södra Torekov, i närheten av Torekov hotell, antogs i början av året men överklagades av närboende. I Västra Karup pågår fortfarande försäljning av 20-talet tomter genom två privata exploatörer. Ytterligare någon tomt har sålts under det gångna året och byggnation pågår. En lagakraftvunnen plan för tomtmark och grupphus på privat mark i Boarp rymmer c:a 35 bostäder och här påbörjades exploateringen föregående år och nu uppförs det första huset i området. Detaljplan för Norrviken med c:a 100 bostäder och hotell, som vann laga kraft 2010, håller på att genomföras i vissa delar. NTAB började under 2011 förbereda för byggnation på den sk nedre platån. Försäljning pågår av 8 tomter i Mäsingestrand genom en privat exploatör. Lagakraftvunna men ännu ej exploaterade planer för verksamhetsmark har under något år funnits i Förslöv och vid Båstads station. En detaljplan för ett verksamhetsområde öster om motorvägen i Östra Karup antogs 2010 men ligger fortfarande överklagad. Under 2011 påbörjades en ny detaljplan för verksamhetsmark i Östra Karup, norr om väg 115, väster om väg E6/E20 sedan kommunen köpt ytterligare mark i anslutning till orten. Revideringen av detaljplanen för Inre Kustvägen som pågår innehåller också den, i likhet med befintlig plan, verksamhetsmark mellan vägen och järnvägen. Den mest aktuella exploateringen av verksamhetsmark pågår just nu inom ramen för den detaljplan för Hemmeslöv 8:2 som antogs och vann laga kraft i början av detta år. Om allt går som planerat öppnar de första butikerna här redan nästa år. Under resten av 2012 kommer troligen ytterligare detaljplaner för bostäder att antas: Planen över nedre Hasselbacken har c:a 100 bostäder i grupp- och flerfamiljshus. Detaljpla-

nen för bostäder i Östra Karup, revideras inför en förnyad utställning, och beräknas antas under slutet av året. Planen kommer att innehålla färre bostäder än ursprungsförslaget men det rör sig ändå om ca 150 bostäder som möjliggör olika upplåtelseformer. En större detaljplan för bostäder på kommunal mark i Grevie Kyrkby förväntas också antas under året, likaså detaljplanen för Hallen 16 (Hakonhus) som rymmer ca 30 lägenheter. Flera olika mindre planarbeten pågår i Torekov och troligen antas planer för ca 20 tomter här under året. Planeringen för Åstad fortsätter. Utkast till plan- och kvalitetsprogram håller på att upprättas. Vidare pågår revideringen av detaljplanen för Inre Kustvägen som också omfattar det nya stationsläget och en del stationsnära verksamhetsmark, samt förhoppningsvis ett mindre antal bostäder. Detaljplanering i en första etapp runt stationsområdet med tyngdpunkt på bostäder skall också komma igång inom det snaraste. 2013 Under 2013 kommer planarbete framför allt att innebära vidare möjligheter till exploatering i Båstad på privat mark i Hasselbacksområdet och Norrviken, om lilla Båstad får köpa stiftelsens mark. Den övre delen av Hasselbackenområdet kan antas ge c:a 150 bostäder i såväl småhus som flerfamiljshus och lilla Båstad, fullt utbyggt förväntas rymma ca 200 bostäder. Ytterligare detaljplaner kommer att gälla kommunal mark i Förslöv, dels planläggning för nytt stationsläge med anledning av beslutet om stationsläge för pågatåg i centrala Förslöv, dels planläggning för ytterligare bostäder inom resterande delar av Förslöv 2:4. Vidare planläggning på kommunal mark i Västra Karup, den sk Lindströms Backe, Båstad (Heden) och Grevie samt privat mark i Grevie kyrkby, möjligen också för mer privat mark i Torekov. Fortsatt revidering av äldre planer skall också ske, i kustsamhällen på kommunens sydsida efter dialog med Länsstyrelsen avseende Riksintressen och Ängelholms flygplats avseende bullerkurvan. Genomförd översiktlig dagvattenutredning visar också på att det krävs vidare utredningar om ansvar och finansiering av nödvändiga anläggningar för dagvattnet. Planläggning av Kattvik blir mer och mer angeläget, mot bakgrund av flera olika anledningar som rör bebyggelsetryck, riksintressen, strandskydd, vatten och avlopp m m. 2014-2016 Perioden kommer att präglas av de nya exploateringsmöjligheter för bostäder och verksamheter som de stora planerna som färdigställts under 2012-13 ger. Nytt planarbete under perioden koncentreras till bostäder vid stationslägena i Åstad och Förslöv förmodligen också Grevie. Mindre planer i flera samhällen aktualiseras kanske också, tex Hov och Eskilstorp. Möjligen görs också planer för mer omfattande utbyggnad av Stora Hult. Planer för verksamheter i anslutning till stationslägena i Åstad och Förslöv skall också prioriteras. Eventuellt kommer också privat mark intill väg E6/E20 att detaljplaneläggas för verksamhet. Exploateringar sent under perioden kommer att koncentreras till stationslägena i Båstad, Förslöv och kanske Grevie inklusive Grevie kyrkby. Övrigt Behov av fler förskoleplatser och en driftsmässigt effektivare barnomsorgsstruktur kan leda till nybyggnation av förskoleenheter, i kommunal eller alternativ regi. Det är även tänkbart att privata intressenter också bygger nya förskolor. För att centrala Båstad skall kunna förtätas krävs att inriktningsbeslut fattas (som kan leda till detaljplaneläggning) med utgångspunkt i de parallella arkitektförslag som tagits fram

Sammandrag av drift och investeringsbudgetar Sammandrag Driftbudget Tkr 2013 2014 2015 Kommunfullmäktige -1 835-1 835-1 835 Jävsnämnd -50-50 -50 Valnämnd -100-100 -100 Överförmyndare -639-639 -639 Revision -775-775 -775 Skolpeng, bo/grundsk. -129 126-131 063-132 491 Skolpeng, gymnasium -43 408-38 495-34 146 Kommunstyrelsen -418 472-419 972-421 472 Delsumma -594 405-592 929-591 508 Löneökning 2012, 2,9% -11 500-11 500-11 500 Löneökning 2013, 2,9% -8 900-11 900-11 900 Löneökning 2014, 3,1% -9 800-13 000 Löneökning 2015, 3,7% -12 000 Inflation -2 100-4 700 Effekt av -10 mkr investeringar 2012 1 000 1 000 1 000 Reserv för demografi -5 000-5 000-5 000 Övrigt, finansiering -2 349-2 957-3 833 Summa -621 154-635 186-652 441 Skatteintäkter o bidrag 633 853 649 862 669 488 RESULTAT 12 699 14 676 17 047 Investeringsbudget Tkr 2013 2014 2015 Kommunstyrelsen -48 770-50 000-50 000 Pågatågstation iförslöv -32 000 Summa skattefinansierat -48 770-82 000-50 000 Va-investeringar -32 573-51 558-28 218 TOTALT -81 343-133 558-78 218 Exploateringsbudget -8 000-29 000-44 500

Resultatbudget Resultat- och finansieringsbudgetar Bokslut Budget Budget Plan Plan Mkr 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens nettokostnader -561,5-559,7-577,3-591,1-607,6 Avskrivningar -34,4-36,6-39,6-39,9-40,9 Verksamhetens nettokostnader -595,9-596,3-616,9-631,0-648,5 Skatteintäkter 539,8 559,8 579,6 601,0 626,9 Generella bidrag och utjämning 66,0 58,0 54,3 48,8 42,6 Finansiella intäkter 2,0 1,7 1,8 1,8 1,8 Finansiella kostnader -4,1-4,1-6,1-5,9-5,7 Resultat före extraordinära poster 7,8 19,1 12,7 14,7 17,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 7,8 19,1 12,7 14,7 17,1 Finansieringsbudget Bokslut Budget Budget Plan Plan Mkr 2011 2012 2013 2014 2015 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 7,8 19,1 12,7 14,7 17,1 Justering för avskrivningar 34,4 36,6 39,6 39,9 40,9 Justering för gjorda/ianspråktagna avsättn 0,4-0,8-0,6-0,4-0,4 Justering för övr ej likviditetpåv poster 0,0 Förändring av fordringar och skulder (expl) -40,6-10,0-8,0-29,0-44,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2,0 44,9 43,7 25,2 13,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar, skattefinansierade -44,0-65,0-48,8-82,0-50,0 Nettoinvesteringar, va -18,3-53,8-32,6-51,6-28,2 Kassaflöde från investeringsverksamheten -62,3-118,8-81,4-133,6-78,2 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nya lån 55,5 82,7 40,6 80,6 72,7 Amorteringar -7,5-8,0-8,9-8,9-8,9 Ökning (-)/minskning (+) långfr fordringar 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 48,4 75,1 32,0 72,0 64,1 Årets kassaflöde -11,9 1,2-5,7-36,4-1,0 Likvida medel vid årets början 33,3 21,4 22,6 16,9-19,5 Likvida medel vid årets slut 21,4 22,6 16,9-19,5-20,5

Balansbudget Balansbudget Bokslut Budget Budget Plan Plan Mkr 2011 2012 2013 2014 2015 Anläggningstillgångar 598,9 680,7 722,2 815,6 852,6 Omsättningstillgångar 87,9 99,1 101,4 94,0 137,5 - varav likvida medel 21,4 22,6 16,9-19,5-20,5 SUMMA TILLGÅNGAR 686,8 779,8 823,6 909,6 990,1 Eget kapital 405,8 424,9 437,6 452,3 469,4 - varav årets resultat 7,8 19,1 12,7 14,7 17,1 Avsättningar 6,1 5,3 4,7 4,3 3,9 Långfristiga skulder 153,2 227,9 259,6 331,3 395,1 Kortfristiga skulder 121,7 121,7 121,7 121,7 121,7 Summa skulder 274,9 349,6 381,3 453,0 516,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 686,8 779,8 823,6 909,6 990,1

Kommunfullmäktige Ansvarsområden Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktige utövar kommunens maktbefogenheter enligt följande: instruktionsmakten förordningsmakten (lokala föreskrifter) vetorätt (mot kommunens avstyrkan får tillstånd ej beviljas) beskattningsmakten (kommunalskatten) avgiftsmakten (kommunala taxor och avgifter) Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige har 41 ledamöter fördelade på partier enligt följande: Moderaterna (13), Bjärepartiet (7), Folkpartiet (3), Socialdemokraterna (6), Centerpartiet (6), Kristdemokraterna (1), Miljöpartiet (3) och Sverigedemokraterna (2). Ersättning för ledamot i kommunfullmäktige utgår med 330 kr per sammanträde. Genomsnittliga kostnaderna för arvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst och resor uppgår till ca 20 000 kronor/sammanträde. Kommunfullmäktige har tre fasta beredningar; beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad, beredningen för välfärd och kultur samt demokratiberedningen. Fullmäktigeberedningarna ansvarar för långsiktiga frågor såsom utarbetande och utveckling av övergripande mål och inriktningar inom sina respektive uppgiftsområden samt vad som skall uppnås utifrån ett medborgarperspektiv. Härutöver kan fullmäktige besluta om att tillsätta en eller flera tillfälliga beredningar för visst sakområde. Ekonomi Budget 2012 inkl justeringar, nettokostnad -1 821 tkr Justering intern ers, renhållning -14 tkr Budget 2013-1 835 tkr Skolpeng Kommunfullmäktige anslår peng som destineras direkt till rektorer för barnomsorg, grundskola och gymnasium. I beloppen tillkommer löneökningar för 2012: Barnomsorg och grundskola -126 987 tkr - justerat för ökat antal barn/elever -2 139 tkr Budget 2013-129 126 tkr Gymnasieskola: -44 259 tkr - anpassn samt just för minskat antal elever 851 tkr Budget 2013-43 408 tkr

Jävsnämnd Ansvarsområden Jävsnämnden fattar myndighetsbeslut gentemot kommunens egna verksamheter. Ekonomi Budget 2012, nettokostnad Budget 2013-50 tkr -50 tkr Valnämnd Ansvarsområden Valnämnden har hand om de allmänna valen och har fem (5) ledamöter. Kommunkansliet ansvarar för nämndens administration. Kommunen är indelad i 9 valdistrikt. Valnämnden har att upprätta förslag till kommunfullmäktige om valdistrikten inom kommunen skall ändras. Dessutom åligger det nämnden särskilt att: 1. upprätta förslag till planer inom verksamhetsområdet 2. ansvara för att informera om nämndens verksamhet 3. lämna allmänna råd om och upplysningar inom nämndens ansvarsområden 4. övervaka efterlevnaden av de lagar och föreskrifter som ligger inom nämndens ansvarsområde Verksamhetsbeskrivning Valnämnden har hand om de allmänna valen och har fem (5) ledamöter. Kommunkansliet ansvarar för nämndens administration. Kommunen är indelad i 9 valdistrikt. Ekonomi Budget 2012, nettokostnad Budget 2013-100 tkr -100 tkr Överförmyndare Ansvarsområden Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Förmyndare, förvaltare eller god man är ställföreträdare för någon som inte själv kan sköta sina angelägenheter. Båstads kommun har valt att inte utse en överförmyndarnämnd utan utser istället en överförmyndare med ersättare.

Verksamhetsbeskrivning Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Överförmyndaren utses av kommunfullmäktige. Verksamheten köper för sin löpande administration 0,25 assistenttjänst av kommunkansliet. Ekonomi Budget 2012, nettokostnad Tillskott 2013 Budget 2013-489 tkr -150 tkr -639 tkr Kommunrevision Ansvarsområden Kommunrevisionen ska årligen granska all verksamhet som bedrivs i nämnder och styrelser. För varje nämnd och styrelse skall revisionen granska och bedöma ändamålsenligheten, ekonomin, räkenskaper och den interna kontrollen. Målet med revisorernas arbete är ansvarsprövningen dvs. revisorernas bedömning i frågan om ansvarsfrihet som lämnas till fullmäktige inför deras prövning och beslut. Den kommunala revisionen är samordnad vilket innebär att även bolag och stiftelser ingår i uppdraget. Ekonomi Budget 2012, nettokostnad Tillskott 2013 Budget 2013-705 tkr -70 tkr -775 tkr

Kommunstyrelse Ansvarsområden Kommunstyrelsen har ansvar för all kommunal verksamhet samt har all myndighetsutövning. Resultatmål - Allmänna mål Antalet invånare i kommunen ska öka med i genomsnitt 100 personer per år 2013-2015 Fler än genomsnittligt i kommunnätverket ska uppleva att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Fler kommuninvånare än genomsnittligt i kommunnätverket upplever att kommunen gör det möjligt för dem att delta i kommunens utveckling Fler kommuninvånare än genomsnittligt i kommunnätverket upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet Båstads kommunorganisation ska ha en större andel miljöbilar än genomsnittligt i kommunnätverket Fler kommuninvånare än genomsnittligt i kommunnätverket ska uppleva att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i Kollektivtrafikresandet ska öka såväl inom kommunen som mellan Båstad och andra kommuner Det ska finnas trygghetsboende i alla tre kommundelarna Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har 13 ledamöter. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd med tjänstgöringsgrad om 100 % av heltid. Vice ordförande och andre vice ordförande, tillika oppositionsråd, har tjänstgöringsgrad om 40 % av heltid. Dessa tre utgör kommunstyrelsens presidium. Styrelsen har tre utskott med fem ledamöter och fem ersättare vardera; ekonomiutskottet, samhällsbyggnadsutskottet samt välfärdsutskottet. Pensionärsråd Pensionärsrådet är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationer inom kommunen å ena och kommunens beredningar och styrelse å andra sidan i frågor som rör de äldre i samhället. Det är därför angeläget att rådet ges reella möjligheter att fullgöra sina uppgifter och att dess synpunkter beaktas. Rådet har som referensorgan inte ställning som kommunal nämnd eller styrelse. Handikappråd Handikapprådet är en viktig kanal till funktionshindrade i samhället, vilka i hög grad omfattas av kommunens beslut. Det är därför angeläget att dess synpunkter beaktas. Handikapprådet har som referensorgan dock inte ställning som kommunal nämnd eller styrelse. Ekonomi 2012 års budget inkl justeringar, nettokostnad-413 548 tkr Justering, renhållning -718 tkr Tillskott 2013 - se budgetprotokoll sidan 51-4 206 tkr Budget 2013-418 472 tkr

Kommunstyrelse - Kommunledningskontor Ansvarsområden Styr och ledningssystem Övergripande utvecklingsfrågor Exploateringsverksamhet Markförsörjning Nämndsservice Informationsinsatser Näringslivsfrågor Viss bidragsgivning Övergripande personal- ekonomi- och IT-verksamhet Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret består av kommunchef med tillhörande stab, kommunkansli, ekonomiavdelning, HR-avdelning, IT-avdelning samt kommunikationsavdelning. Kommunledningskontorets uppgift är att understödja den politiska ledningen och styrningen av kommunen samt ägna särskild kraft åt för kommunen strategiskt och långsiktigt viktiga utvecklingsfrågor av såväl extern som intern karaktär. Kontoret arbetar aktivt för effektivisering, samordning och samverkan. Kommunledningsstab Kommunledningsstaben består av verksamhetsutvecklare, kommunjurist, inköpare och exploateringsingenjör. Staben arbetar operativt med och ansvarar för näringslivsfrågor, utvecklingsfrågor, juridiska frågor, infrastrukturfrågor, bredbandsutbyggnad, upphandling, exploateringsverksamhet och markförsörjning. Inköparen biträder verksamheterna med upphandlingar och har samordningsansvar för inköpsgruppen, bestående av representanter för de olika verksamhetsområdena. Kommunkansli Kansliet ansvarar bland annat för nämndsadministration för samtliga politiska organ i kommunen, inklusive post-, ärende- och dokumenthantering samt arkiv. Kansliet ansvarar också för kontorsvaktmästeri, reception och televäxel, överförmynderi samt sekreterarservice åt chefer och politiker. Ekonomiavdelning Ekonomiavdelningen ansvarar för övergripande frågor inom ekonomi och inköp såsom budget, bokslut, redovisning, uppföljning, likviditetsplanering, upphandlingar, finansiering, debitering och kravverksamhet samt försäkringsfrågor. Ekonomiavdelningen yttrar sig i ärenden till kommunstyrelsen och biträder verksamheterna med stöd i ekonomifrågor. HR-avdelning HR-avdelningen ansvarar för övergripande frågor inom HR-området såsom lönehantering och förhandlingsstöd, personal- och friskvårdsfrågor, personalsociala frågor, företagshälsovård, arbetsmiljö och samordnad kompetensutveckling samt för policydokument och handlingsprogram inom kompetensområdet. Avdelningen understödjer även förverkligandet av kommunens personalpolitiska program.

IT-avdelning IT avdelningen har det övergripande ansvaret för IT-frågor i kommunen såsom IT-drift, IT-support, helpdesk, IT-projektledning, systemstöd samt samordning och utveckling av kommunens IT-system. Kommunikationsavdelning Avdelningen ansvarar för kommunens interna och externa kommunikation inklusive marknadsföring. Här ligger också ansvaret för WEB och intranätet. Resultatmål Minst 50 kommunala byggklara tomter färdigställs varje år Fler kommuninvånare än genomsnittligt i kommunnätverket upplever att de får bra webbinformation från kommunen Sysselsättningsgraden i kommunen ska vara högre än genomsnittet i kommunnätverket Det ska startas fler företag per 1000 invånare i kommunen än genomsnittligt i kommunnätverket Antalet förvärvsarbetande ska öka mer i kommunen än genomsnittligt i kommunnätverket Kommunen ska ha ett bättre företagsklimat än genomsnittskommunen i kommunnätverket Minst fem LOV-företag inom hemtjänst/hemsjukvård skall anmäla sig för auktorisation under 2013. Sjukfrånvaron i den kommunala organisationen ska vara lägre än 5 % Användandet av elektroniska tjänster ska öka med 25 % per år Kommunens markinnehav för bostäder och verksamheter ska öka. Långtidssjukskrivningarna ska minska. Beslut om detaljplanläggning för ytterligare områden med kommunala tomter under 2013. Bredband byggs ut till 500 hushåll i tätort. Noll fel inom ärendehantering och nämndservice avvikelserapportering införs. IT-helpdesk löser 70 % av samtliga ärenden inom 24 timmar. Antalet felanmälningar till IT-helpdesk ska minska med 15 % Mobiltäckningen ska bli bättre i hela kommunen.