Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid

Relevanta dokument
FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014

L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren.

Välkommen till workshop om HALT-mätningen!

Genomgång av metod och inmatning av data

Välkommen till workshop om Svenska HALT-mätningen!

Vad är Svenska HALT. En årlig mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende

Folkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland

HALT-2: Avdelningslistan Ett bra stöd!

Patientenkät

Urinvägsinfektioner nedre och övre

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

ESBL. Information till patienter och närstående

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

MRSA. Information till patienter och närstående

Patientenkät. Tre delar. Patientdata. Antibiotikabehandlingsdata. Tecken och symptom på infektion

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Multiresistenta bakterier

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Svenska HALT. Fanny Bergman, utredare, hygiensjuksköterska. Tomas Söderblom, utredare, epidemiolog. Avdelning för epidemiologi och utvärdering

Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende, Svenska-HALT 2014 PATIENTENKÄT

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård

Urinvägsinfektioner hos äldre

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och. omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus 2016 och

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

MRSA. Information till patienter och närstående

Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016

SJUKHEM, samtliga fyra stadsdelar Hälso- och sjukvårdsinsatser Samtliga fyra stadsdelar Sjukhem

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

MRSA. Information till patienter och närstående

Kvinnor 20 64,5% 8 44,4% 30 78,9% 58 66,7% Äldst 104 år 92 år 96 år 104 år Yngst 67 år 72 år 79 år 67 år

NLL Kost till inneliggande patienter

MRSA. Information till patienter och närstående

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Multiresistenta bakterier

Systematisk förbättringsarbete

Blåsdysfunktion hos äldre

Central venkateter CVK

PM Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/ Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS

Senior alert Följa sina resultat

Halsont - faryngotonsillit

MRSA. Information till patienter och närstående

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Lokal anvisning

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på särskilt boende

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

Bedömning av sår Checklista öppenvård

Antibiotikaresistens

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

Lokal anvisning

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Normalt är urinen steril

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Victoriadagen 12 maj Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län

TENTAMEN Mikrobiologi

MEQ-fråga 1 Sida 1 (5)

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Vårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på Ekgården kvartal 1, 2015 Dnr SN15/77-735

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Transkript:

Fallövningar

Från enhetens startsida i Senior alert nås HALT-modulen via klick här. Informationsrutan visas första dagen av mätperiod. Sid.

Enheten Vitsippan Dagen för HALT-mätning 20 sängplatser tillgängliga för vårdtagare 2 av dem är planerade för kortidsvård. Vitsippan har vårdtagare med olika former av insatsbehov, de flesta har ett omvårdnadsbehov som ett resultat av ålderdom eller fysisk sjukdom. Idag bor 19 vårdtagare på enheten. Två vårdtagare har avböjt deltagande i kvalitetsregistret Senior alert. En av vårdtagarna återkom till sin växelvårdsplats (korttidsplats) kl 8:00 efter att ha varit i hemmet under 1 vecka. Under natten blev en vårdtagaren inkörd till sjukhuset efter några dagars sjukdom, det är fortfarande oklart om han kommer tillbaka under dagen eller blir inlagd på sjukhuset. Två vårdtagare är borta under dagen för att få sin regelbundna dialysbehandling. Sid 3. 2016-10-06

Frågor Vad är Vitsippan för enhetstyp? Hur många sängplatser har enheten totalt på mätdagen? Vad är beläggningen på mätdagen? Kan alla vårdtagare vara med i HALT-mätningen? Sid 4. 2016-10-06

Genomgång modul Sid 5. 2016-10-06

Frågor Vad är Vitsippan för enhetstyp? Allmän vård- och omsorg Hur många sängplatser har enheten totalt på mätdagen? 20 sängplatser Vad är beläggningen på mätdagen? 19 vårdtagare Kan alla vårdtagare vara med i HALT-mätningen? Nej, 15 kan delta. 2 har avböjt deltagande i SA och en är precis tillbaka (mindre än 24 timmar samt 1 vårdtagare som inte var på plats kl. 8. Sid 6. 2016-10-06

Sid 7. 2016-10-06

Strukturella indikatorer europeisk mätning Generell information/nämnardata Tillgänglighet sjuksköterska Antalet heltidsanställningar sjuksköterskor och omvårdnadspersonal Medicinsk vård och koordinering Tillgång till journaler (läkare, ssk, MAS, omvårdnadspersonal) Vårdhygieniska rutiner Tillgänglighet till vårdhygienisk expertis Resurser tillgängliga på enheten Skrivna rutiner/anvisningar för: basala hygienrutiner, handläggning av resistenta bakterier, sondmatning, katetrar (urin, ven) Frågor rörande handhygien, tillgängliga produkter, utbildning, antal observationer förra året (BHK), vanligast metod för handhygien. Övervakningsprogram Antibiotikaförskrivning Hur köps antibiotika in till vårdtagarna? Sid 8. 2016-10-06

Vårdtagare 1 - Fallövning Kom för två dagar sedan utskriven från sjukhus, där han vistats drygt en vecka efter en knäoperation. Han kom direkt till boendet, för kortidsvård, på kvällen för två dagar sedan. Just nu använde han ett gåhjälpmedel och är förövrigt i god kondition. På mätdagen har han haft flera episoder med diarré och kräkningar, vilka startade dagen innan. Han har inga trycksår eller andra sår, förutom operationssår kvar på ena knäet, och inga katetrar. På mätdagen har han normal temperatur, är fullt orienterad och inte inkontinent. Sid 9. 2016-10-06

Diskutera 2 min. 1. Kan vårdtagare 1 delta i mätningen? 2. Vad ska du registrera för vårdtagare 1? 1. Ja, uppfyller kriterium att ha varit på plats senaste 24 timmarna. 2. Riskfaktorer och vårdtyngdsindikatorer. Sid 10. 2016-10-06

Sid 11. 2016-10-06

Kriterier för registrering av tecken och symtom på infektion: 1. Debut av symtom ska ha börjat senare än 48 timmar efter tidpunkten för inflytt eller återinflytt på enheten. Inkubationstid för aktuell infektion ska beaktas. 2. Alla symtom måste vara nya eller ha akut försämrats. 3. Icke-infektiösa orsaker till tecken och symtom ska alltid beaktas innan registrering. Sid 12. 2016-10-06

Vårdtagare 2 - Fallövning Kvinna som bott heltid på boendet mindre än ett år. Hon har den senaste veckan inte lämnat avdelningen. Hon är funktionsnedsatt, har urininkontinens, är sängliggande och desorienterad. Hon har ett sakralt trycksår som dagligen sköts om, men har inga andra sår. För 8 månader sedan var hon intagen på sjukhus. Sedan dess har hon inte haft några katetrar. Idag har hon ett ödem på nedre delen av höger ben som är varmt, rodnat och ömt vid beröring. Dagen innan mätning hade vårdcentralsläkare förskrivit fusidinkräm, två appliceringar per dag, i sju dagar. På mätningsdagen vaknar hon med en torrhosta, verkar täppt i näsan och säger att hon har ont i halsen. Tempen är normal vid kontroll. Sid 13. 2016-10-06

Diskutera 4 min. 1. Kan vårdtagare 2 delta i mätningen? 2. Vad ska du registrera för vårdtagare 2? 3. Hur många infektioner ska registreras? 4. Hur många antibiotika ska registreras? 5. Vilken ingång i HALT-modulen ska användas? Sid 14. 2016-10-06

Vårdtagare 2 Delta? Ja, kriterier uppfyllda Registrera? Riskfaktorer, Vårdtyngdsindikatorer, Infektion Hur många infektioner? 2 stycken Hur många antibiotika? Inga! Fusidinkräm ej systemisk Var i modulen? Vårdtagaren visar tecken/symtom för båda infektionerna på mätdagen Ingång 1 Tecken och symtom på dagen för mätning. Sid 15. 2016-10-06

Sid 16. 2016-10-06

Sid 17. 2016-10-06

Sid 18. 2016-10-06

Sid 19. 2016-10-06

Sid 20. 2016-10-06

Sid 21. 2016-10-06

Sid 22. 2016-10-06

Vårdtagare 3 Man med diabetes som bott på boendet i 5 år. Han var intagen på sjukhus för cirka fem veckor sedan och har en urinkateter som suttit under en längre tid, men har inga andra katetrar. Han har en normal temperatur och är helt orienterad. Aptiten är god och vårdtagaren mår bra, förutom det trycksår på höften som stör honom. Såret har uppkommit under sjukhusvistelsen på grund av sängliggande under en längre period. Laboratorieresultat från två konsekutiva urinprov visar förekomst av >10 5 cfu/ml Enterococcus faecalis känsliga för glykopeptider. Husläkare, som besökte boendet, har ordinerat och startat en femdagars behandling med oral trimetoprim för en misstänkt cystit. Journalanteckningar innehåller ingen information om feber eller andra symtom. Urinkatetern är inte blockerad eller läckande. Sid 23. 2016-10-06

Diskutera 4 min. Vad ska du registrera för vårdtagare 3? Vilka infektioner ska registreras? Vilka antibiotika ska registreras? Vilken ingång i HALT-modulen ska användas? Sid 24. 2016-10-06

Vårdtagare 3 vad kom ni fram till? Vad ska du registrera för vårdtagare 3? Vilka infektioner ska registreras? Riskfaktorer, Vårdtyngdsindikatorer, Antibiotika, Mikrobiologi Inga infektioner Vilka antibiotika ska registreras? Vilken ingång i HALTmodulen ska användas? Trimetoprimbehandling Vårdtagaren visar inga tecken/symtom på mätdagen Ingång 2 Antibiotikabehandling på dagen för mätning där inga tecken och symtom finns på mätdagen Sid 25. 2016-10-06

Sid 26. 2016-10-06

Sid 27. 2016-10-06

Sid 28. 2016-10-06

Sid 29. 2016-10-06 Inga tecken och symtom finns på mätdagen och inte heller 14 dagar tillbaka i tiden!

Sid 30. 2016-10-06

Vårdtagare 4 Scenario 1 Kvinna som bott heltid på enheten i tre år. Hon ligger i sin säng kl. 8 på mätdagen. Hon mår generellt bra, har inga sjukhusvistelser sedan hon flyttade till det särskilda boendet. Hon har inte katetrar, inga sår och är kontinent. Hon är dock dement. Hon använder rullstol vid förflyttningar. För två dagar sedan klagade hon på obehag och smärtor vid urinering, och dagen efter hade hon även feber (37,9 o C ). En läkare från vårdcentralen ordinerade nitrofurantoin, tre gånger dagligen under fem dagar, för en infektion i nedre urinvägarna. På mätdagen har hon fortfarande feber och övriga symtom finns kvar. Ett urinprov är skickat till laboratoriet, men provsvaret är okänt. Sid 31. 2016-10-06

Diskutera 3 min Ska en infektion registreras på vårdtagare 4? Vilka tecken och symtom registreras i så fall? Ska antibiotika registreras på vårdtagare 4? Vilken ingång/ingångar ska användas i modulen? Sid 32. 2016-10-06

Sid 33. 2016-10-06

Sid 34. 2016-10-06

Sid 35. 2016-10-06 Får feber kryssas?

Sid 36. 2016-10-06

Sid 37. 2016-10-06

Sid 38. 2016-10-06

Sid 39. 2016-10-06

Sid 40. 2016-10-06

Vårdtagare 4 Scenario 2 Kvinna som bott heltid på enheten i tre år. Hon ligger i sin säng kl. 8 på mätdagen. Hon mår generellt bra, har inga sjukhusvistelser sedan hon flyttade till det särskilda boendet. Hon har inte katetrar, inga sår och är kontinent. Hon är dock dement. Hon använder rullstol vid förflyttningar.sedan en lång tid tillbaka står hon på en profylaktisk behandling med metenamin för urinvägarna. För fem dagar sedan klagade hon på obehag och smärtor vid urinering, och dagen efter hade hon även feber (37,9 o C). En läkare från vårdcentralen ordinerade nitrofurantoin, tre gånger dagligen under fem dagar, för en infektion i nedre urinvägarna. På mätdagen mår hon bättre och symtomen är borta.det här är sista dagen på behandlingen. Ett urinprov (mittstråle) har skickats till laboratorium. Urinprovet visade på förekomst av >10 5 cfu/ml E.coli och bakterierna var känsliga för cefalosporiner och karbapenemer. Sid 41. 2016-10-06

Diskutera 3 min. Hur många infektioner ska registreras på vårdtagaren? Hur många antibiotikabehandlingar ska registreras på vårdtagaren? Vilken ingång/ingångar ska användas i modulen? Sid 42. 2016-10-06

Sid 43. 2016-10-06

Sid 44. 2016-10-06

Sid 45. 2016-10-06

Sid 46. 2016-10-06 Profylaktisk behandling = Ingen möjlighet att ange en infektion

Sid 47. 2016-10-06 Lägg till Nitrofurantoin/UVI här. Inga tecken och symtom på mätdagen

Sid 48. 2016-10-06

Sid 49. 2016-10-06

Sid 50. 2016-10-06

Sid 51. 2016-10-06

Sid 52. 2016-10-06

Sid 53. 2016-10-06

Sid 54. 2016-10-06