FISKOLJA - Världens bästa fett! Fettsyror är livsviktiga för vår hälsa Omega-3 är ett samlingsnamn för ett antal fleromättade fettsyror som används som energi, byggsten, kroppskydd, värmeisolator och lagring av energi i kroppen. Vår kropp kräver en kontinuerlig försörjning av omega-3 för att kunna utvecklas optimalt. Hjärnan samt vårt nervsystem består exempelvistill hälften av fett och större delen av detta fett är just omega-3. Trots att dessa fettsyror är livsnödvändiga kan de inte tillverkas i kroppen som många andra viktiga ämnen. Vi måste därför tillföra omega-3 via kosten. Trots rubriken är det viktigt att påpeka att allt naturligt fett är bra, vi människor har bara problemet att vi äter det i allt för stor mängd! Fett i vår föda är nödvändigt för vårt upptag av fettlösliga vitaminer såsom A, D, E samt vitamin K. Fet fisk bästa källan De rikaste källorna till omega-3 finns i fet fisk som sill, makrill och lax. Omega-3-fettsyror finns i alla marina djurarter, dvs inte bara i fisk utan även i däggdjur som valar, sälar mm. Omega-3-halten kan dock skilja relativt mycket. Fettet från krill och andra kräftdjur innehåller en naturligt lägre koncentration av omega-3, ca 20 %. Detta i jämförelse med fet fisk som innehåller ca 30 % omega-3 fett. Stor skillnad kan också förekomma mellan odlad och vild lax. Eftersom odlad lax i allt större omfattning utfodras med vegetabilisk föda har det i vissa fall inneburit att omega-3-halten i den odlade laxen halverats. Även växter innehåller omega-3. När vi människor äter vegetabilier med högt innehåll av omega-3 får vi dock endast i oss omega-3-fettsyran alfalinolensyra. En fettsyra som våra kroppar har begränsade möjligheter att omvandla till de nyttigare omega-3-fettsyrorna (EPA och DHA). Endast ca 5 % av omega-3 fettsyran alfalinolensyra omvandlas till de medicinskt viktiga omega-3 fettsyrorna EPA och DHA. Det är dessa två fettsyror som i studier visat sig ha positiv effekt på hjärna, ögon och hjärta. Djur som utfordras med fisk kan också innehålla omega-3-fettsyror (t ex höns och deras ägg). Med dagens kunskap är omega-3 från fet fisk den bästa källan till omega-3 och det mest studerade alternativet när det gäller positiva effekter för kroppen.
Fettsyrornas funktion i kroppen Till familjen omega-3 hör de två viktiga fettsyrorna DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra). Dessa bildas ur Omega-3 fettsyran alfalinolensyra. Samtliga produkter i Pharbio Omega-3-familjen innehåller en hög andel av både DHA och EPA. Livsmedelsverket omnämner fettsyran DHA som viktigt och en fettsyra som de flesta behöver få i sig mer av. Detta gäller även barn. Omega-3 är en av kroppens viktigaste byggstenar och väsentliga för flera olika funktioner och organ, däribland hjärta, hjärnan och ögonen. I studier och olika undersökningar har man bland annat kunnat visa* följande effekter från omega-3: ALA (alfalinolensyra) bidrar till att bibehålla normala kolesterolnivåer i blodet Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 2 g ALA. DHA (dokospentaensyra ) bidrar till att bibehålla normal hjärnfunktion Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. DHA (dokospentaensyra) bidrar till att bibehålla normal synförmåga Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. EPA (eikosapentaensyra) och DHA ( dokoshexaensyra) bidrar till hjärtats normala funktion Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg EPA och DHA. *( Kommissionens förordning (EU) nr 432/2012) Vad är omega-3 och varifrån kommer det? Omega-3 är en typ av fett som enbart kan bildas i växter med undantag för en viss typ av alger (zooplankton). När fiskar och andra djur äter växter innehållande omega-3 utvecklar de en specifik typ av omega-3-fettsyror som man vet har mycket positiva effekter i kroppen. Dessa omega-3-fettsyror heter EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra). Överlägset mest av dessa omega-3- fettsyror hittar man i fet fisk, samt djur vars föda består av plankton. Var fångas fisken? För framtagningen av Cawells Omega-3 används fisk fångad i havet främst utanför Peru och Chile. I dessa hav anses fiskbestånden vara bland de kraftfullaste i världen. Den fisk som används är en typ av ansjovis som kallas anchoveda och som idag inte används som matfisk. En liten del, ca 10 %, består av sardin. Båda dessa fiskar tillhör sillfamiljen och har ett högt innehåll av omega-3-fettsyror. Den höga halten omega-3 kan förklaras med att fisken lever i relativt kalla vatten vilket ökar andelen omega-3 fettsyror då fisken även i kallt vatten måste ha optimal rörlighet. Renad från miljögifter Olika typer av miljöföroreningar drabbar kontinuerligt världens hav, i form av utsläpp av olja, kvicksilver, dioxiner och blyföreningar. Den fisk som används i Cawells Omega-3-familjen innehåller dock generellt mindre av dessa föroreningar då fisken har kort levnadstid. Oljorna i Cawells Omega-3-familjen renas dessutom i flera olika steg för att kunna garantera en optimalt renad fiskolja.
Omega-3-intag för vegetarianer och fiskallergiker En tröst till alla som inte vill eller kan äta fisk och kött är att man trots ett lägre marint omega-3-intag ändå kan ha acceptabla nivåer av EPA och DHA i blodet. Detta visar en studie där över 14 000 män och kvinnor ingick*. En förklaring kan vara att de som aldrig äter fisk utvecklar ett effektivare enzymsystem för omvandling av omega-3-fettsyran alfalinolensyra till EPA och DHA. Observera att detta gäller människor som aldrig äter fisk samt att det förutsätter att man äter mycket grönsaker med högt omega-3 innehåll, t.ex avokado, valnötter eller linfrön. Det viktiga och nyttiga fettet Fett finns i både växter och djur och är både nyttigt och nödvändigt. Fetterna delas in i mättat fett, fleromättat fett, enkelomättat fett samt kolesterol, alla med sin speciella funktion för kroppen. De olika fetterna enligt ovan uppträder ofta tillsammans, i grupper. Detta gäller både när fettet finns i vår mat och när det används senare i vår kropp. Tre huvudgrupper av fett finns, dessa är: triglycrider, fosfolipider samt steroler. En triglycerid innehåller tre fettsyror, som kan vara mättade, omättade eller fleromättade. Fosfolipiden innehåller två fettsyror. I kroppen så avskiljs alltid varje enskild fettsyra och byggs upp igen. Fosfolipiden med sina två fettsyror används oftast som byggsten. Den vanligaste sterolen är kolesterolet som är en blandning av flera fettsyror samt kolföreningar. Triglyceriden är vanligast i mat. När man mäter kolesterolet så kan det alltså innehålla olika fettsyror. Viss typ av kolesterol anses vara skadlig för kroppen. Omega-3 fettsyror i form av modersubstansen alfalinolensyra bidrar till en normal balans mellan olika blodfetter i blodet. Det mättade fettet förser kroppen med energi, kolesterolet behövs bland annat för att tillverka hormoner medan de fleromättade och enkelomättade fetterna används förutom som byggstenar även som kommunikatörer mellan kroppens olika delar och funktioner. Bland de fleromättade fetterna finns som nämnts omega-3 (alfalinolensyra) och omega-6 (linolsyra), dessa är essentiella, dvs nödvändiga. Ingen av dessa fettsyror kan kroppen själv tillverka utan de måste ingå i födan. Om man inte får i sig dessa fetter kommer kroppen att utnyttja andra typer av fett. Våra celler skyddas t.ex av ett cellmembran som bland annat är uppbyggt av omega-3. Blir intaget av omega-3 för lågt kan kroppen komma att använda sig av ett mättat fett vilket kan påverka cellernas funktion. Detsamma gäller omega-6 som bland annat behövs för kroppens immunförsvar. Saknas detta använder kroppen ett annat fett och resultatet kan påverka immunförsvaret. Fett och fettsyror hade länge dåligt rykte. På 1920-talet ändrades uppfattningen något då makarna Burr rapporterade att råttor som fick fettfri föda fick nedsatt fertilitet, tillväxthämning, fjällig hud och vävnadsskador på svansen. Makarna visade även att omega-3 kunde förhindra dessa skador. Så sent som på 70-talet diskuterades på allvar hotet från ägg då dessa innehöll höga halter av kolsterol och detta orsakade hjärt- och kärlsjukdomar. Idag vet man att det visserligen innehåller kolesterol men att det är av den goda sorten och har tvärtemot en positiv effekt på dessa sjukdomar. Läs mer om omega-3 och fettsyrornas goda effekter här.
Historien bakom den goda effekten Genombrottet för omega-3-fettsyrornas effekt för vår hälsa var de studier som de danska forskarna Bang och Dyerberg genomförde under 1960- och 1970-talet. De visade att befolkningen på Grönland hade en signifikant lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar än övriga västvärlden, vilket kunde kopplas till deras stora intag av fisk. År 1982 fick Sune Bergström och Bengt Samuelsson Nobelpriset i medicin och fysiologi tillsammans med amerikanen John Vane, de förklarade bland annat hur olika fetter bland annat omega-3 positivt kan påverka kroppen genom att bilda små ämnen bland annat prostaglandiner. Nästa viktiga steg i forskningen kring omega-3 gjordes 1999 då GISSI-studien* publicerades. Resultatet av studien som innefattade 12 000 personer var en stark bekräftelse på omega-3 fettsyrornas positiva effekter på hjärtat. Idag finns det ca 150 000 publicerade vetenskapliga artiklar och studier som rör omega-3. *GISSI Prevenzione Investigators. Lancet 1999;354:447-55. Omega-3 och olika hälsopåståenden För närvarande pågår en intensiv forskning om omega-3. Olika studier ger belägg för en rad positiva effekter av omega-3-fettsyror, däribland: EPA och DHA bidrar till hjärtats normala funktion (för kosttillskott gäller minst 250 mg EPA och DHA per dygn) EPA och DHA bidrar till att bibehålla normal hjärnfunktion (för kosttillskott gäller minst 250 mg DHA per dygn) DHA bidrar till att bibehålla normal synförmåga (för kosttillskott gäller minst 250 mg DHA per dygn) ALA bidrar till att bibehålla normala kolesterolnivåer i blodet (vid ett dagligt intag av 2 g ALA (alfalinolensyra)) Intag av DHA bidrar till att synen utvecklas normalt hos spädbarn upp till 12 månaders ålder vid dagligt intag av 100 mg DHA. Moderns intag av DHA bidrar till att ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas under förutsättning att man intar 200 mg DHA utöver det normala rekommenderade intaget av EPA och DHA på 250 mg/dag. Moderns intag av DHA bidrar till att hjärnan utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas under förutsättning att man intar 200 mg DHA utöver det normala rekommenderade intaget av EPA och DHA på 250 mg/dag. Det finns naturligtvis forskning på en rad andra sjukdomstillstånd där man försökt visa på effekterna av Omega-3. Eftersom Pharbio Omega-3 är ett kosttillskott och inte ett läkemedel är syftet med produkten att bibehålla kroppens normala funktioner och inte att bota eller lindra sjukdom.
Byggsten i samtliga kroppsfunktioner Omega-3 fungerar som byggsten i kroppen. Exempelvis består ungefär 60 % av hjärnans torrvikt av fett där den enskilt största fettsyran är omega-3-fettet DHA (dokosahexaensyra). DHA finns i cellernas cellmembran dvs den lilla skyddande hinnan som finns runt cellen, i inne i nervcellerna samt som isolatorer kring nerverna (myelinskidorna). För att kroppens celler ska kunna fungera som de ska krävs en optimal tillgång till omega-3. Cellerna ska exempelvis vara genomsläppliga för nervsignaler (kommunikation) vilket är en förutsättning för att upprätthålla normala kroppsfunktioner exempelvis i blodkärl, hjärna och andra organ Bildar signalsubstanser Tillsammans med bland annat fettsyran omega-6 bildar omega-3-fettsyrorna en specifik balans i kroppen. Dessa två fettsyregrupper bildar hormonliknande signalsubstanser, sk eikosanoider. Eikosanoiderna kontrollerar praktiskt taget alla viktiga funktioner i kroppen, allt från kärlsammandragningar till körtlars produktion av olika ämnen. Eikosanoiderna är även involverade i vårt immunförvar samt i blodets möjligheter att koagulera. Dessa eikosanoider kallas bland annat prostaglandiner, prostacykliner och tromboxaner