1 (10) 2016-06-14 Dnr 2015KS658 042 Sektorn för administrativt stöd Carina Karlsson Ekonomiutskottet FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2017 2019 SAMT INVESTERINGS- OCH EXPLOATERINGSBUDGET 2017 2021 Ingående delar i Budget/plan Förvaltningens budgetförslag är anpassat till den senaste prognosen för befolkningsförändringar. Bostadsförsörjningsprogram, lokalresursplan, driftbudget, utdebitering, investeringar och upplåning hänger ihop med varandra. I den fortsatta processen ska delarna fortsätta att behandlas som en helhet. Det innebär att förslag med nya förutsättningar för exempelvis befolkningsutvecklingen kommer att påverka såväl intäkterna i form av skatteintäkter och utjämning som kostnaderna. Investeringsförändringar påverkar också driftbudgeten. Förvaltningens arbetssätt Förvaltningens budgetarbete utgår från det av kommunfullmäktige antagna dokumentet Anvisningar för budget/plan 2017 2021 som bland annat tar fasta på de politiska målsättningar som formulerades vid kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt den 25 januari 2016. Anvisningarna fastställdes vid kommunfullmäktiges sammanträde den 21 mars 2016. I anvisningarna beskrivs långtidsplaneringen i Härryda kommun och anger att förvaltningen ska lämna ett förslag som utgår från gällande budget/plan och som uppnår kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Förvaltningen har därefter upprättat dokumentet Upprättande av budget/plan 2017 2021 inom sektorerna och förvaltningen. I dokumentet fastställs att sektorerna till ledningsgruppen ska redovisa ett förslag till budget som utgår från de ekonomiska ramarna i kommunfullmäktiges anvisningar. Där framgår även att sektorerna ska arbeta fram ett förslag till verksamhetsplan 2017 2019 baserat på förvaltningens förslag till budget/plan. Sektorerna har under våren arbetat med förslag på verksamhet och ramfördelning för åren 2017 2021. Respektive sektor har på förvaltningens ledningsgrupp den 24 maj 2016 redovisat sitt förslag. Ledningsgruppen har i arbetet med förvaltningens förslag utgått från respektive sektors förslag och gjort prioriteringar och avvägningar inom och mellan verksamheterna för att lämna ett budgetförslag till den politiska organisationen som överensstämmer med kommunfullmäktiges anvisningar. Förklaring till blanketter och material Materialet för respektive sektor utgår från fastställd verksamhetsplan 2016 2018 och beskriver de förändringar som föreslås jämfört med 2016 års planerade verksamhet. Fastställd verksamhetsplan
2 (10) 2016 2018 svarar mot kommunfullmäktiges beslut och beskriver politiskt fastställda mål och organisation för den aktuella perioden. Bilaga 1 innehåller en översiktsbild av anslagen per sektor avseende drift-, investerings- och exploateringsbudget, medan bilaga 2 redovisar resultatbudget/plan och balansbudget/plan enligt förslaget. I bilaga 3 redovisas förvaltningens förslag till förändringar i driftbudgeten, jämfört med 2016 års budget. I bilaga 4 redovisas föreslagna investeringar med beskrivning av dem. Bilaga 5 innehåller förslag till exploateringsverksamhet med finansieringsplan. Förslag till verksamhetsplan 2017 2019 baserat på förvaltningens budgetförslag redovisas i särskilt dokument som sänds ut till berörda i början av juli månad. Förslag till bostadsförsörjningsprogram 2017 2021 samt förslag till lokalresursplan 2017 2021 redovisas i särskilda handlingar, se budgetpärm flik 3. Förslag till driftbudget 2017 2019 Överväganden driftbudget Ledningsgruppen har i arbetet med förvaltningens förslag utgått från respektive sektors förslag och gjort prioriteringar och avvägningar inom och mellan verksamheterna för att lämna ett budgetförslag till den politiska organisationen som överensstämmer med kommunfullmäktiges anvisningar. Förvaltningen har i det generella statsbidraget budgeterat för kommunens andel av det aviserade tillskottet till kommunsektorn på 10 miljarder kronor. Det innebär en budgetering av statsbidraget som för 2017 är 15 mkr, 18 mkr för 2018 och 21 mkr för 2019. Till kommunstyrelsens förfogande har totalt budgeterats till 15 mkr för år 2017, 10 mkr för år 2018 och 5 mkr för 2019. Av dessa föreslås kommunstyrelsens reserv uppgå till 10 mkr år 2017, 5 mkr år 2018, medan det för år 2019 inte finns något sådant utrymme i förslaget. Förvaltningen har budgeterat med personalkostnadsökningar på 3 procent per år för perioden 2017 2019 exklusive särskilda lönesatsningar om 0,3 procent per år. Utöver dessa kostnader föreslås avsättning för strategiska centrala personalsatsningar om 5 mkr per år för perioden 2017 2019. Förvaltningen gör bedömningen att genomtänkta satsningar på att behålla och fortbilda strategiska grupper är att föredra framför alltför stor personalomsättning. Detaljerad beskrivning av hela förslaget redovisas i bilaga 3. Förslaget innehåller inga generella effektiviseringskrav. Däremot finns effektiviseringskrav riktat inom specifika verksamhetsområden. Kommunstyrelsens verksamhetsmål bedöms kunna uppnås med förslaget. För att uppnå en balanserad budget med viss marginal har förvaltningen omprövat både befintliga insatser och planerade framtida satsningar. I samband med årets budgetarbete har ett antal kostnadsjämförelser gjorts mellan Härryda och kommuner med en likartad struktur. Resultatet ligger delvis till grund för de prioriteringar som gjorts i förslaget. Den aviserade höjningen av det generella statsbidraget har bland annat möjliggjort förslag till satsningar för att öka likvärdigheten mellan kommunens skolor samt en satsning i form av modersmålsundervisning och studiehandledning. Av de medel som budgeterats till kommunstyrelsens förfogande föreslås 5 mkr avsättas för åtgärder som främjar inkludering. Medlen föreslås kunna användas efter politisk prövning och beslut i kommunstyrelsen.
3 (10) Sektorn för utbildning och kultur Befolkningsprognosen från mars 2016 visar en lägre ökningstakt av antalet barn i åldern 1-5 år jämfört med föregående prognos. Förändringen är inte jämnt fördelad över kommunen. I Landvetter minskar antalet barn de kommande åren och ligger under 2015 års nivå under hela den kommande femårsperioden. Antalet barn i grundskoleålder ökar, men i något lägre takt än föregående prognos. År 2021 förväntas det vara drygt 440 fler elever än 2016. Det är främst antalet elever i de senare årskurserna i grundskolan som ökar. Antalet ungdomar i gymnasieåldern börjar efter flera års minskning vända uppåt. År 2021 förväntas antalet gymnasieungdomar vara cirka 260 fler än i år. Budgetförslaget är anpassat till de befolkningsförändringar den senaste prognosen visar. I samband med att Västergärdets förskola tas i bruk kommer äldre förskolor i Landvetter kunna lämnas. Grundskolelokalerna utnyttjas i stort sett optimalt tills Backaskolan kan tas i bruk höstterminen 2017. Det ökade antalet nyanlända gör att kostnaderna för att möjliggöra en god inkludering ökar. En del av dessa behov kan tillgodoses genom ökade statsbidrag för asylsökande. När fler får uppehållstillstånd upphör den möjligheten, men behoven till stöd i form av modersmål, studiehandledning, SFI och andra insatser som exempelvis kompetensutveckling för befintlig personal kvarstår. I förvaltningens förslag har 4,5 mkr budgeterats för detta ändamål. Eftersom antalet barn i förskoleålder är lägre än tidigare prognoser har ramen minskats jämfört med plan. Det lägre barnantalet märks framförallt i Landvetter, där ett antal avdelningar ges möjlighet att breda ut sig i befintliga förskolelokaler med en lägre barntäthet och minskade grupper som följd. Detta finansieras delvis genom de medel som anslogs inför år 2016 och framåt. Samtidigt förväntas statsbidraget för mindre barngrupper i förskolan möjliggöra en minskning även i andra kommundelar. För perioden hösten 2016 till våren 2017 erhålls ett statsbidrag om 4 mkr, vilket även är budgeterat för resterande period. En ökad personaltäthet riskerar dock att leda till en ökad brist på kvalificerad personal inom förskolan. Elevökningarna inom grundskolan innebär en direkt förstärkning av budgeten med 38 mkr under treårsperioden. Ökningen beräknas räcka för att behålla befintlig personaltäthet inom undervisning, fritidshem och elevhälsa. Däremot finns det behov av förstärkning av skolledningen. I förslaget inrättas fem nya enhetschefstjänster som ska avlasta delar av rektorernas uppdrag i syfte att öka rektors möjlighet att vara pedagogisk ledare. Två av dessa finns redan underlag för inom organisationen. De tre tillkommande tjänsterna kan inte helt finansieras inom ram utan medför en viss besparing på budgeten för undervisning. Därutöver föreslås en särskild satsning för att öka möjligheterna till likvärdiga resultat i kommunens samtliga skolor i form av två verksamhetsutvecklare/metodutvecklare med uppdrag att utveckla undervisningen i klassrummet. En av dessa riktad särskilt mot matematik och naturvetenskap. Verksamhetsutvecklarna arbetar särskilt mot de enheter/arbetslag/pedagoger som har behov utifrån det systematiska kvalitetsarbetet (Kvalitetsrapporten). Vidare föreslås en ytterligare kuratorstjänst utifrån ett ökat behov av stöd för elever i kommunen. Resursen föreslås användas till att öka likvärdigheten i tillgång till kurator som idag varierar mellan kommunens olika områden samtidigt som psykisk ohälsa är ett ökat problem bland unga (Välfärdsbokslutet). Antalet elever i åldern 16-19 år vänder från och med 2016 långsamt uppåt. Hulebäcksgymnasiet har trots tidigare års elevminskningar lyckats behålla sin volym och attraktivitet. Budgeten för gymnasiesärskolan minskas i takt med att antalet elever i skolformen minskar. Vuxenutbildningen verkar på en konkurrensutsatt marknad när det gäller yrkeshögskoleutbildningar och yrkesvux. Utfallet av framtida ansökningar är ovisst, varför intäkterna är svåra att budgetera. Vuxenutbildningen har sett över sin organisation och effektiviserat i samband med pensionsavgångar, framförallt inom gymnasial vuxenutbildning. Kulturskolan har ett tillskott i sin budget för att möta de större barnkullarnas önskemål om plats. Kulturhuset i Landvetter har svårt att klara bemanningen för att fullt ut fylla funktionen som kulturhus och mötesplats. I förslaget läggs resurser från Kulturskolan till en tjänst i Landvetter kulturhus.
4 (10) En satsning på ett naturvetenskapligt centrum (Telluseum), vilket är en vidareutveckling av ÅterC, kommer att starta under 2017. Lokalkostnaderna har finansierats av förskola och grundskola. Verksamheten syftar till ökad måluppfyllelse inom matematik och naturvetenskap. Sektorn för socialtjänst Förslaget för sektorn innehåller en del anpassningar jämfört med befintlig plan. Orsaken är främst förändrade behov och försenade byggstarter, men även rena anpassningar utifrån bokslut år 2015. Föreskriften gällande bemanning på särskilda boenden börjar gälla från och med den 15 april 2016. Detta medför att bemanning under dygnets alla timmar blir ett krav. Ändringen innebär ett förtydligande av ansvaret om att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt, som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Inga ytterligare satsningar görs i budget för nattbemanningen på verksamhetens särskilda boenden, då nuvarande nivå ligger i paritet med vad föreskriften ställer som krav. Förstärkning sker däremot med 2,1 årsarbetare för hemtjänstens nattpersonal under planperioden. En avgiftsökning motsvarande 0,4 mkr 2017, 0,6 mkr 2018 och 2019 föreslås i paritet med det aviserade höjda takbeloppet i maxtaxan inom äldreomsorgen. Volymen av brukare inom personlig assistans ökar inte i samma takt som tidigare prognostiserat vilket föranleder en minskning av budgeten med 2,0 mkr. Vidare planerar sektorn för att den nya lagen gällande betalningsansvar träder ikraft under 2017. Det förmodade lagförslaget om betalningsansvar ställer nya krav på kommunens vårdplanering samt samordning med sjukvård och psykiatri vilket beräknas kosta cirka 1,5 mkr. En anhörigkonsulent föreslås inom funktionshinder likt den som redan finns inom äldreomsorg. Sektorn medverkar i projektet Kostnad per brukare, vilket tillsammans med annat jämförelsematerial visar på att verksamheterna inom funktionshinder har höga kostnader jämfört med andra kommuner. Därför har generella kostnadsminskningar genomförts under 2014 och 2015. Kostnadsminskning föreslås fortsätta att genomföras och utökas under planperioden, där minskningen avser nya och befintliga bostäder med särskild service samt daglig verksamhet. Inom funktionshinder pågår även en utredning kring lägerverksamhet och en översyn av nuvarande boendeformer har påbörjats. Nuvarande underskott inom verksamheten för HVB barn och unga har föranlett att sektorn genomfört en utredning angående det höga kostnadsläget med alternativa placeringar till HVB i form av stödboenden eller kontrakterat jourhem. Sektorn kommer under planperioden undersöka om dessa placeringsformer kan vara ett alternativ i verkställigheten av beslut. En budgetförstärkning upp till utfallet i bokslut 2015 bedöms ändå vara nödvändig. En förstärkning i arbetet med våld i nära relationer och en budgetanpassning för Familjerådgivningen föreslås med syftet att få budgeten i balans. För att socialtjänsten ska kunna utveckla ett fortsatt hållbart asyl- och flyktingmottagande har en organisationsförändring genomförts under 2016. En ny verksamhet med ansvar för alla frågor som rör ensamkommande barn och nyanlända vuxna flyktingar har skapats. Verksamheten finansieras med statliga medel. Sektorn för samhällsbyggnad Härryda kommun är en expansiv kommun och sektorn för samhällsbyggnad har flera stora uppdrag/projekt som pågår samtidigt. Ett av kommunens viktigaste mål är också att bostadsbyggandet ska utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 procent kan uppnås. Planeringen av Götalandsbanan pågår med en beräknad byggstart år 2020. Kopplat till denna sker den så kallade Sverigeförhandlingen, som har som ett av sina huvudsyften att öka bostadsbyggandet utefter den planerade järn-vägen. Flera stora och, för kommunen, omfattande samhällsutvecklingsprojekt pågår parallellt. Fram till år 2035 beräknas cirka 3000 nya bostäder byggas i Mölnlycke och stationsområdet utvecklas, i samarbete med Swedavia utvecklas Airport City och i Landvetter tätort pågår en utveckling av
5 (10) centrum. Även i Hindås, Rävlanda och Hällingsjö pågår planarbete för fler bostäder. För Landvetter södra har ett arbete inletts med en så kallad fördjupning av översiktsplanen. Den kommuntäckande översiktsplanen behöver aktualitetsprövas under innevarande mandatperiod. Med fler bostäder, kommuninvånare och företag följer ett behov av utbyggnad av gator, vägar, vatten och avlopp. Tiden från projektidé till inflyttning tenderar att bli allt längre på grund av ökade myndighetskrav och rättsliga prövningar av beslut. För att kommunens övergripande mål om byggnation för en befolkningsökning på cirka 1,5 procent per år ska nås över tid kan tuffa prioriteringar behöva göras där projekt med större volym och lönsamhet för kommuninvånarna bör ges högsta prioritet. Budgetförslaget inrymmer ökade kapitalkostnader, ökade kostnader för dagvattenhantering, beläggningsunderhåll, vinterväghållning och underhållskostnader för park- och grönytor. Minskat budgetutrymme föreslås avseende barmarksunderhåll, trafiksäkerhetsåtgärder och belysning. Driftkostnader för tidigare planerat bullerskydd utmed Rv 40 har tagits ur budget. Eftersom strategin för övertagande av enskilda vägar drar ut på tiden föreslås minskad budget avseende iståndsättningsbidrag. Ett nytt statsbidrag som regeringen fattat beslut om för att få igång bostadsbyggandet har budgeterats i enlighet med försiktighetsprincipen till 2 mkr. Utredningskostnader för Landvetter södra är budgeterat genom att exploateringsprojektet bland annat bär förväntat personalresursutnyttjande, vilket frigör medel för övriga projekt. Vattenverksamheten har ökade kostnader för bland annat underhåll och kapitalkostnader kommande år. En taxehöjning föreslås med 5 procent per år till och med 2018. Under 2019 planeras det nya vattenverket att tas i drift, vilket kommer att generera ökade driftskostnader. När verket tas i bruk behövs en ytterligare taxehöjning. Avfallsverksamheten får lägre kostnader för hämtning av hushållsavfall till följd av en ny upphandling medan ökade kostnader beräknas i samband med införandet av fastighetsnära insamling med start under andra halvåret av 2017. En ny upphandling avseende driften av Bråta återvinningscentral genererar högre kostnader än tidigare. Förvaltningen föreslår att nettokostnadsökningen finansieras via medel ur resultatfonden. Inför 2019 kan taxan komma att höjas. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Den analys som gjorts av måltidsservice visar att funktionen gått med underskott sedan flera år. Bland annat saknas medel med 550 tkr för fyllnadslön eftersom APT och utbildningar inom funktionen ligger utanför ordinarie arbetstid. Detta kan inte åtgärdas inom befintliga ramar. Funktionschefen är arbetsledare för cirka 40 medarbetare och saknar tid för planering, ledning och strategiska frågor m.m. Förvaltningen har i förslaget förstärkt budgeten med en enhetschef. Med en förstärkt ledningsresurs finns förutsättningar att få tid till att analysera och förbättra schemaläggningen med målsättning att minska personalkostnader som ligger utöver ram. En reviderad beräkning av utgifterna för sporthallen inkl. markarbeten i Mölnlycke fabriker visar på en ökning av investeringsutgiften på 28 mkr vilket ger en driftskostnadsökning om ca 1 000 tkr/år. Jämfört med befintlig plan har bedömd driftstart skjutits fram två år till halvårsskiftet 2019 på grund av detaljplan. Tidsförskjutningen innebär påtaglig risk för Pixbo IBK:s elitverksamhet, herrar. Inför ett sådant besked är det tveksamt om föreningen får fortsatt dispens för seriespel i Wallenstamshallen. Önskemål finns om förlängd öppettid i ishallen. Föreningarna, främst LKK med Team Surprise har länge önskat förlängd säsong med minst en månad till en kostnad om 250 tkr, vilket inte ryms i förvaltningens förslag. Budgeten har förstärkts med 800 tkr för att täcka det nya avtalet för bevakningsbilar i kommunen. Sektorn för administrativt stöd Räddningstjänstförbundet räknar årligen upp medlemsavgiften vilket finns med i sektorns förslag. Uppräkningen är lagd utöver plan. I förvaltningens förslag finns utökning för 1,0 kommunjurist och 1,0 kommunikatör. Enligt tidigare plan minskas budgeten för utredningar och utredningskostnad för simhall utgår helt. I förslaget finns budget för de i dag högre fackliga kostnaderna.
6 (10) Överväganden investeringsbudget Det bedömda investeringsbehovet för perioden 2017 2021 är budgeterat till 1 584 mkr, varav 387 mkr föreslås 2017. Verksamhetsförändringarna har reviderats i enlighet med lokalresursplanen och även andra projekt tidigareläggs respektive förskjuts framåt i tiden jämfört med tidigare plan. Investeringar kopplade till Mölnlycke fabriker uppgår till cirka 54 mkr exklusive idrottshall. I ramen ligger 64 mkr sedan tidigare, varav 35 mkr är avsatt till parkeringshus. I det nya förslaget fördelas investeringen avseende parkering mellan parkering i anslutning till idrottshall och ett nytt centralt beläget parkeringshus i Mölnlycke. I budgetförslaget ligger en större investeringssumma än tidigare avseende ett centralt parkeringshus i Landvetter. Detta möjliggör en byggstart för ett parkeringshus med cirka 300 platser. Cirka 70 av dessa platser blir nya kollektivtrafikpendlingsplatser. En större investeringssumma inryms också avseende planskild järnvägspassage i Rävlanda, cirka 20 mkr. Nytt i ramen är kollektivtrafikåtgärder (bytespunkt) vid Mölnlyckemotet för att knyta ihop kollektivtrafiken mellan Partille, Göteborg och Mölnlycke samt kapacitetshöjande åtgärder vid järnvägspassagen i Mölnlycke centrum. Budgetförslaget för sporthallen vid Mölnlycke fabriker har uppreviderats med 28 mkr utifrån en ny beräkning av utgifterna för sporthallen inklusive markarbeten. Den planerade förskolan i östra Backa utgår. Detaljerad beskrivning av förvaltningens förslag redovisas i bilaga 4. Exploateringsverksamhet Exploateringsverksamheten följer föreslaget bostadsförsörjningsprogram med byggnation av bostäder i bland annat Enebacken, Stenbrottet och Mölnlycke fabriker i Mölnlycke samt Landvetter centrum och Backa i Landvetter. I Hindås planeras bostäder i Roskullen och Bocköhalvön, liksom i Rävlanda. För det omfattande arbetet med Landvetter Södra finns särskild budget på cirka 3 mkr årligen. För specificerad redovisning se bilaga 5. Finansiell analys Resultat Förvaltningens förslag innebär positiva resultat för perioden, 65,3 mkr för år 2017, 42,8 mkr år 2018 och 9,1 mkr år 2019. Det innebär ett genomsnittsresultat per år som är 39,1 mkr. Ett av kommunfullmäktiges finansiella mål innebär att resultatet skall vara 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. För att nå det så skall genomsnittsresultatet för perioden vara cirka 51 mkr. Till kommunstyrelsens förfogande har totalt budgeterats till 15 mkr för år 2017, 10 mkr för år 2018 och 5 mkr för 2019. Av dessa föreslås kommunstyrelsens reserv uppgå till 10 mkr år 2017, 5 mkr år 2018, medan det för år 2019 inte finns något sådant utrymme i förslaget. Resultatbudget/plan och balansbudget/plan enligt förvaltningens förslag redovisas i bilaga 2 till denna skrivelse. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift Förslaget innehåller inga förändringar av utdebiteringen. Rikets skatteunderlag fortsätter att växa i reala termer under hela perioden. Det innebär att skatteintäkterna räcker till mer, trots kommunens egna kostnadsökningar. Orsaken är en kombination av ökad sysselsättning, ökade pensionsinkomster och att lönerna beräknas stiga mer än inflationen. Skatteintäkterna ökar mellan åren 2016 och 2017 med 106 mkr. Ökningen ska täcka lönehöjningar i befintlig verksamhet, övrig inflation, befolkningsförändringar och eventuella ambitionshöjningar. Pensionskostnaderna och de finansiella
7 (10) kostnaderna är på en mycket låg nivå, vilket kan förändras över tid. Pensionskostnaderna enligt den senaste prognosen är för år 2017 är 10 mkr lägre än gällande budget/plan. Kostnader jämfört med standardkostnader Samtliga verksamheter har som mål att använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och resursåtgång per enhet och prestation. De indikatorer som tas fram syftar till att ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs, oavsett total resursåtgång och kvalitet. För att få en bild av kommunens kostnader jämfört med vad som förväntas enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen analyseras strukturårsjusterad standardkostnadsavvikelse i samband med uppföljning. Avvikelser förekommer oftast och är resultatet av skiftande ambitionsnivå och effektivitet. Diagrammet nedan redovisar den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och förväntad kostnad för Härryda kommun i bokslut 2014. I rapporten Vad kostar verksamheten i din kommun, som produceras av SKL och SCB, redovisas indikatorer på om kommunen har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det mellankommunala kostnadsutjämningssystemet. Ett negativt värde innebär att de faktiska kostnaderna är lägre än de förväntade, och vice versa. 10% 5% 0% -5% -10% -15% Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Vård och omsorg Individ- o familjeomsorg -20% Diagrammet ovan avser uppgifter från år 2014 och visar att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är väsentligt lägre än förväntat. Det visar också att kostnaderna för förskola samt vård och omsorg är i nivå med de förväntade. Individ- och familjeomsorg, vars kostnader är högre än förväntat, får bära bokförda kostnader för de förebyggande åtgärder som tillhör verksamheten. Resultatet av diagrammet redovisar inte kvaliteten i verksamheten. Tolkning av resultaten ska också ske med stor försiktighet. Bland annat finns det stora regionala skillnader. Inom socialtjänsten har ett arbete med att analysera och jämföra kostnader per brukare fortsatt. Arbetet ska pågå kontinuerligt och ge underlag för en effektiv resurshantering och jämförelser med övriga deltagande kommuner. Diagrammet indikerar att arbetet resulterat i lägre kostnader inom flera områden. Avvikelsen inom vård och omsorg har minskat från 8,1 procent till 0,4 procent. Kommunfullmäktige beslutade i 166/2015 att till kommunstyrelsen uppdra att redovisa möjligheter for effektivisering och produktivitetsutveckling inom hela förvaltningen motsvarande en procent av kommunens driftbudget. Av uppdraget framgår att fokus i uppdraget ska ligga på icke värdeskapande aktiviteter. Förvaltningen har för uppdragets genomförande konsulterat EY AB, som också är det bolag som de förtroendevalda revisorerna upphandlat för den löpande revisionen i kommunen. Resultatet redovisas tillsammans med de övriga uppdragen som förvaltningen fick i samband med kommunfullmäktiges beslut.
8 (10) Verksamhetens nettokostnader i förhållande till resultatet Förvaltningens förslag innebär positiva resultat för perioden, 65,3 mkr för år 2017, 42,8 mkr år 2018 och 9,1 mkr år 2019. Det innebär ett genomsnittsresultat per år som är 39 mkr. Ett av kommunfullmäktiges finansiella mål innebär att resultatet skall vara 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. För att nå det så skall genomsnittsresultatet för perioden vara cirka 51 mkr. Nettokostnaderna har under den senaste fyraårsperioden (2011-2015) i genomsnitt stigit med 2,8 procentenheter, medan skatteintäkter och utjämningsbidrag har stigit med 3,6 procentenheter under perioden. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad Nettoinvesteringarna uppgår för år 2017 till 387 mkr i förvaltningens förslag och självfinansieringsgraden är cirka 47 procent. För perioden 2017 2021 föreslås en sammanlagd investeringsvolym på 1 584 mkr. Av de budgeterade investeringarna beräknas en stor del kunna finansieras via resultat och avskrivningar, men det kommer att krävas fortsatt upplåning för att finansiera denna volym. Den långfristiga upplåningen budgeteras till 750 mkr år 2017 för att fram till år 2019 öka till 1 250 mkr. Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas och budgeteras enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att resultatet, utöver kostnader för uppräkning, påverkas av förändringar i beräkningssätt för det aktuella åtagandet och att soliditeten blir väsentligt lägre än med blandmodellen som tillämpas av de flesta kommuner. Uppräkningen av skulden bokförs som kostnader i resultaträkningen och utbetalningarna från skulden bokförs direkt mot balansräkningen. Ränta och basbeloppsuppräkning budgeteras som finansiell kostnad. Utbetalningarna prognostiseras till cirka 34 mkr år 2017 och kommer successivt att öka till 2020-talet. Borgensåtaganden I bokslut 2015 uppgick det samlade borgensåtagandet till 177,5 mkr. Kommunens borgensåtagande bestod till 94,6 procent av förpliktelser mot egna eller delägda bolag. Åtaganden för föreningar som verkar inom kommunen uppgick 2015 5,0 procent. Kommunens borgensåtaganden bedöms inte innebära någon avsevärd finansiell risk. Balanskravet och god ekonomisk hushållning Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att kommunerna med vissa undantag måste redovisa ett positivt resultat. Kommunallagen anger också att mål och riktlinjer för verksamheten skall beaktas och att finansiella mål skall anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Det syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. Då är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. En ekonomi i balans samt en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att kommunen skall kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige antog 16 november 2015 följande finansiella mål som mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder:
9 (10) Soliditeten ökar med en procentenhet per år. Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Målen har som utgångspunkt att varje generation själv skall bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation bör behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Överskottet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den skall behöva uttaxeras en högre skatt. Resultatet uppgick till 111 mkr i bokslut 2015. Förvaltningens marsprognos för år 2016 pekar på ett positivt resultat på 95,1 mkr. Kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Förslag 2017 Förslag 2018 Förslag 2019 Soliditeten ökar med en procentenhet per år. 6 1 1 1 0 2 Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. 7,5 6,5 3,9 3,3 2,1 0,4 Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats via resultaten och samlats under eget kapital. Kommunen redovisar endast soliditet enligt fullfondsmodellen. Målsättningen är att soliditeten ska öka med en procentenhet per år i genomsnitt. I bokslut 2015 var kommunens soliditet 26 procent, vilket var en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. För år 2016 beräknas soliditeten också öka en procentenhet. I förvaltningens förslag uppnås inte det finansiella målet med ökad soliditet med en procentenhet per år för perioden. För 2017 budgeteras soliditeten till 25 procent, för år 2018 budgeteras en oförändrad soliditet jämfört med 2017 med 25 procent. För det sista året budgeteras soliditeten till 23 procent. Orsaken till svårigheten att nå soliditetsmålet är den höga planerade investeringstakten och därmed ökande upplåning. Vanligtvis genomförs inte alla investeringsprojekt det år som planerats. Det har under de senaste åren inneburit en förskjutning med över 100 mkr till året därpå. Med det i beaktande så är det sannolikt att kommunen även för 2017-2018 når soliditetsmålet. Däremot kan det för 2019 bli lite svårt att klara det finansiella målet. Förvaltningen bedömer det vara acceptabelt baserat på att kommunen snabbbare än förväntat har ökat soliditeten de senaste åren. De finansiella målen för Härryda kommun anger att resultatet skall uppgå till 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader, vilket motsvarar ett genomsnittsresultat för 2017-2019 på cirka 51 mkr per år. Med ett resultat för 2017 på 65 mkr är motsvarande mått 3,3 procent. Genomsnittsresultatet för perioden 2017-2019 är i förvaltningens förslag 39 mkr, vilket innebär att resultatet är cirka 2 procent av verksamhetens nettokostnader. Motsvarande mått i bokslut 2015 var 6,5 procent.
Bilaga 1 sida 1(2) Belopp i tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Sektor för utbildning och kultur -1 016 866-1 044 581-1 065 465-1 078 296-1 099 142 Sektor för socialtjänst -538 702-565 539-585 464-595 525-611 689 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet -87 811-93 466-95 331-98 665-101 444 -Avfallsverksamhet -2 334 0 0 0 0 -Vattenverksamhet -872 250 0 0 0 Sektor för teknik och förvaltningsstöd -56 406-46 960-50 986-51 813-58 420 Sektor för administrativt stöd -82 085-87 310-84 444-86 563-86 869 Polititisk organisation -9 766-9 488-9 788-9 838-9 838 Verksamhetskostnader för 70 024 10 334-55 467-101 435-149 425 finansförvaltning Pensionskostnad exkl finansiell kostnad 5 956-3 605-5 708-14 263-27 059 Verksamhetens nettokostnader -1 718 862-1 840 365-1 952 653-2 036 398-2 143 886 Skatteintäkter, utjämning m.m. 1 850 262 1 945 562 2 036 729 2 104 097 2 185 598 Utjämning tillskott "10 miljarder" för 0 0 15 000 18 000 21 000 flyktingsituationen Finansiella kostnader och intäkter -5 561-19 135-14 245-16 350-18 350 Finansiell kostnad pensioner -14 610-14 909-19 529-26 524-35 239 RESULTAT 111 229 71 153 65 302 42 825 9 123 Kalkylerad ram KF 21 mars 2016 45 578 18 364 5 641 Avvikelse ram: 19 724 24 461 3 482 INVESTERINGSBUDGET/plan 2017-2021 Belopp i Tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Sektor för utbildning och kultur 19 008 16 228 16 510 13 760 15 512 16 228 11 550 Sektor för socialtjänst 2 672 9 077 7 000 2 100 4 000 5 800 2 100 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet 79 441 63 316 54 760 62 360 59 060 61 060 64 660 -Vattenverksamhet 37 923 123 897 128 700 154 900 93 820 17 800 56 200 -Avfallsverksamhet 340 2 024 290 170 300 200 150 Sektor för teknik och förvaltningsstöd 148 762 309 241 175 958 120 478 226 600 160 232 35 614 Sektor för administrativt stöd 85 8 600 4 085 3 639 4 245 2 664 1 905 SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER: 288 231 532 383 387 303 357 407 403 537 263 984 172 179 Ombudgetering från bokslut 2015 ingår enligt beslut i KF 2016-03-21 Kalkylerad ram KF 21 mars 2016 326 686 202 790 423 644 280 666 280 666 Avvikelse ram: -60 617-154 617 20 107 16 682 108 487
Bilaga 1 sida 2(2) EXPLOATERINGSVERKSAMHET, FINANSIERINGSPLAN Belopp i Tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Företagsparken II -16 802 1 000 0 0 0 0 0 Fläskebo -17 359-700 0 0 0 0 0 Hindås industriområde -1 456-1 000 0 0-1 000 0 0 Hönekulla by -10 853 2 000 0 0 0 0 0 Stenhuggeriet 6 225-2 000-1 400 0 0 0 0 Kobacka -30-4 200-1 000 0 0 0 0 Björröd -7 930-15 000-10 000 0-10 000-10 000 0 Björkåsen -5 369-2 000 500 0 0 0 0 Norra Önneröd -20 609 2 000 0 0 0 0 0 Landvetters Backa 1 336 10 000 20 000-23 760-15 750-13 000-8 000 Landvetter centrum 1-4 084 1 000 2 000 14 000 1 000-10 000 0 Grönsångarvägen 33 581-15 700-10 000 0 0 0 0 Airport City 0 0 0 21 000-39 000-20 000-20 000 Bårhults företagspark 14 180 1 500-20 000-10 000-10 000-10 000 0 Stenbrottet 20 389-4 540-4 000 0 0 0 0 Hällingsjö centrum 1 559 0 0 0 0 0 0 Bocköhalvön 0 0 12 000-9 000 0-7 500 0 Solåsen Hindås 1 450 0 0 0 0 0 10 000 Enebacken 7 322 7 000 0-1 000-12 000-12 000-12 000 Fagervallen Hindås -2 812 1 000 0 0 0 0 0 Roskullen Hindås 0 0 0 0 0 0 0 Björkelidsvägen 0 0 4 000-500 -500-500 -500 Landvetter södra/murtjärnen 629 1 000 4 000 13 000 23 000 10 000-10 000 Idrottsvägen 0 0 0 5 000-7 000-1 000-12 000 Mölnlyckemotet 0 0 0 4 000-5 000-5 000 0 Slutredovisas årligen 0 0 0 0 0 0 0 SUMMA EXPLOATERING NETTO: -633-18 640-3 900 12 740-76 250-79 000-52 500
Bilaga 2 RESULTATBUDGET Belopp i mkr Bokslut Budget Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar -1 614,1-1 730,0-1 836,8-1 917,4-2 020,2 Avskrivningar -104,7-110,3-115,8-119,1-123,7 Verksamhetens nettokostnader -1 718,8-1 840,3-1 952,6-2 036,5-2 143,9 Skatteintäkter inkl inkomstutjämning 1 745,9 1 842,5 1 933,1 2 012,0 2 095,4 Generella statsbidrag och utjämning 104,3 103,0 118,5 110,2 111,2 Finansiella intäkter 1,8 3,9 1,9 1,9 1,9 Finansiella kostnader -7,4-23,0-16,1-18,3-20,3 Finansiella kostnader pensioner -14,6-14,9-19,5-26,5-35,2 Resultat före extraordinära poster 111,2 71,2 65,3 42,8 9,1 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT 111,2 71,2 65,3 42,8 9,1 BALANSBUDGET Belopp i mkr Bokslut Budget Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0 0 1 2 Summa immateriella anläggningstillgångar 0,0 0 0 1 2 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 948,6 2 370,7 2 642,2 2 880,5 3 160,3 Maskiner och inventarier 113,6 107,2 110,0 110,0 113,6 Summa materiella anläggningstillgångar 2 062,2 2 477,9 2 752,2 2 990,5 3 273,9 Aktier och andelar 41,5 16,5 41,5 16,5 16,5 Obligationer 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Långfristiga fordringar VA- och gatukostnadslån 0,3 0,0 0,3 0,3 0,3 Långfristiga fordringar 0,0 0,4 0,0 0,4 0,4 Bostadsrätter 17,9 17,9 20,0 20,0 20,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 63,9 39,0 66,0 41,4 41,4 Summa anläggningstillgångar 2 126,1 2 516,9 2 818,2 3 032,9 3 317,3 Tomtmark för försäljning, förråd och lager 86,7 20,0 80,0 80,0 80,0 Kortfristiga fordringar 142,8 109,0 100,0 100,0 100,0 Likvida medel 20,6 22,2 0,0 0,0 0,0 Summa omsättningstillgångar 250,1 151,2 180,0 180,0 180,0 SUMMA TILLGÅNGAR 2 376,2 2 668,1 2 998,2 3 212,9 3 497,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 622,6 693,8 759,1 801,9 811,0 varav årets resultat 111,2 71,2 65,3 42,8 9,1 Avsättningar för pensioner 794,4 780,9 771,6 789,9 813,1 varav avsättning pensionsskuld intjänat före 1998 650,5 642,7 624,9 622,3 618,8 Summa avsättningar 794,4 780,9 771,6 789,9 813,1 Långfristiga skulder 444,4 734,0 750,0 950,0 1 250,0 varav anslutningsavgifter 71,8 88,9 99,9 121,3 124,5 Kortfristiga skulder 514,7 459,4 717,5 671,1 623,2 Summa skulder 959,1 1 193,4 1 467,5 1 621,1 1 873,2 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 376,2 2 668,1 2 998,2 3 212,9 3 497,3 SOLIDITET 26% 26% 25% 25% 23%