Rapport Ängelhols koun Bullerutredning Barkåkra 1:2 fl Granskningshandling Malö 2014-01-31
Rapport Datu 2014-01-31 Uppdragsnuer 1320005246 Utgåva/Status Granskningshandling Erik Hedan Anna Persson Erik Hedan Uppdragsledare Handläggare Granskare Division.Energi Östra vägen 1 462 32 Vänersborg Telefon Fax 0521-27 27 37 www.raboll.se Unr Organisationsnuer 556133-0506
Innehållsförteckning 1. Förutsättningar... 2 1.1 Uppdraget... 2 1.2 Orådets förutsättningar... 2 1.3 Metod... 3 1.4 Trafik... 3 1.4.1 Vägtrafik... 3 1.4.2 Tågtrafik... 4 2. Allänt o buller... 5 2.1 Riktvärden för trafikbuller... 6 3. Dagens ljudnivåer... 9 3.1 Vägtrafik... 9 3.2 Tågtrafik... 9 4. Fratida ljudnivåer utbyggnad av planförslag, trafiksituation 2030... 9 4.1 Vägtrafik... 9 4.2 Tågtrafik... 9 5. Slutsatser... 10 Bilagor p:\64as2\6614\1320005246\3_projekt\rapport 20140131.docx rapport Bullerutredning Barkåkra 1:2 fl Unr 1320005246 Bilaga 1 - Punktberäkning fasad, Ekvivalent- och axialnivå, vägtrafik nuläge Bilaga 2 - Ljudutbredning 2 eter ovan ark Ekvivalentnivå, vägtrafik nuläge Bilaga 3 - Ljudutbredning 2 eter ovan ark Maxialnivå, vägtrafik nuläge Bilaga 4 - Punktberäkning fasad, Ekvivalent- och axialnivå, vägtrafik 2030 Bilaga 5 - Ljudutbredning 2 eter ovan ark Ekvivalentnivå, vägtrafik 2030 Bilaga 6 - Ljudutbredning 2 eter ovan ark Maxialnivå, vägtrafik 2030 Bilaga 7 - Punktberäkning vid fasad, Ekvivalent- och axialnivå, tågtrafik nuläge Bilaga 8 - Ljudutbredning 2 eter ovan ark Ekvivalentnivå, tågtrafik nuläge Bilaga 9 - Ljudutbredning 2 eter ovan ark Maxialnivå, tågtrafik nuläge Bilaga 10 - Punktberäkning fasad, Ekvivalent- och axialnivå, tågtrafik 2030 nollalternativ Bilaga 11 - Ljudutbredning 2 eter ovan ark Ekvivalentnivå, tågtrafik 2030 nollalternativ Bilaga 12 - Ljudutbredning 2 eter ovan ark Maxialnivå, tågtrafik 2030 nollalternativ Bilaga 13 - Punktberäkning fasad, Ekvivalent- och axialnivå, tågtrafik 2030 planförslag Bilaga 14 - Ljudutbredning 2 eter ovan ark Ekvivalentnivå, tågtrafik 2030 planförslag Bilaga 15 - Ljudutbredning 2 eter ovan ark Maxialnivå, tågtrafik 2030 planförslag 1 av 10
1. Förutsättningar 1.1 Uppdraget Uppdraget ofattar beräkning av buller från väg- och tågtrafik i anslutning till Barkåkra 1:2.fl. i Ängelhols koun. Förslag till ny detaljplan för pendeltågstation, för trafikering av trafik uted Västkustbanan har tagits fra. Beräkningarna syftar till att ge underlag för bedöning o konsekvenser av buller. 1.2 Orådets förutsättningar Utredningsorådet ligger nordväst o Ängelhol i orådet Barkåkra, strax norr o. Figur 1 Utredningsorådet, strax norr o Ängelhol arkerad ed röd ruta I anslutning till detaljplaneorådet finns befintliga bostäder. Bullerskärar finns idag placerat i totgräns vid fastigheterna Barkåkra Barkåkra, öster o Västkustbanan. Höjden på dessa bullerskydd är cirka 1,5 eter ovan ark. Raböll saknar uppgifter o skärarnas tillkost. p:\64as2\6614\1320005246\3_projekt\rapport 20140131.docx rapport Bullerutredning Barkåkra 1:2 fl Unr 1320005246 2 av 10
Figur 2 Befintligt bullerskydd på östra slänten i totgräns fastigheten Barkåkra 1.3 Metod Beräkningarna har genoförts enligt den nordiska beräkningsodellen för vägtrafik respektive tågtrafik ed hjälp av prograet SoundPLAN version 7.1. I prograet har en trediensionell beräkningsodell byggts upp ed hjälp av terrängdata erhållna av Ängelhols koun. Bullerberäkningar har utförts för nuläget (2013) sat för en fratida trafiksituation år 2030. De fratida beräkningarna har för tågtrafiken har genoförts ed och utan trafikering ed stannande pendeltåg. 1.4 Trafik 1.4.1 Vägtrafik Den näraste huvudvägen söder o detaljplaneorådet är. Från denna väg finns en indre lokalgata, Steneholsvägen, vilken leder in till planorådet. Steneholsvägen trafikeras i nuläget enbart ed trafik till en handfull fastigheter. p:\64as2\6614\1320005246\3_projekt\rapport 20140131.docx rapport Bullerutredning Barkåkra 1:2 fl Unr 1320005246 En trafikätning från 2007 visade på ett årsedeldygnsflöde o drygt 1000 fordon per dygn i höjd ed planorådet (3% tung trafik). Trafiken på Steneholsvägen och koer att öka ed genoförande av planförslaget, då pendeltågsstationen koer att alstra nya bilresor. Enligt Tågstrategi 2007 (Skånetrafiken) bedös Barkåkra år 2020 koa att ha ca 2000 på-/och avstigande per vardagsdygn. Alla dessa resenärer koer inte att generera nya bilresor, då en andel av resorna so idag görs ed bil koer att flyttas över till tåg. Ängehols koun har gjort en översiktlig bedöning att flödet på Steneholsvägen koer att öka till ca 500 fordon per dygn ed genoförandet av planen och en fratida prognos för tågtrafikutbudet 2030. 3 av 10
Fratidsscenariot har däred ökats ed ca 500 nya fordon på, där huvuddelen av tillskottet är till och från stationsorådet tillsaans ed en lite del nygenererad trafik tillkoande från annan bebyggelse i orådet. Tabell 1- Trafikflöden för dagens situation och fratida situation 2030 VÄG NULÄGE FRAMTIDSSCENARIO 2030, MED STATION ÅDT ÅDT 1200 1700 Steneholsvägen färre än 50 500 I beräkningarna har hastigheten 50k/h använts skepparkroksvägen och 40 k/h för Steneholsvägen, både för nuläge och i fratidsscenariet. 1.4.2 Tågtrafik Västkustbanan sträcker sig i nordsydligt riktning geno orådet. I nuläget trafikeras västkustbanan ed godståg och interregionala tåg. I fratiden koer antalet tåg so passeras geno utredningsorådet att öka. O det byggs en ny station i Barkåkra koer även pendeltåg att trafikera sträckan, dessa koer också att stanna vid stationen. p:\64as2\6614\1320005246\3_projekt\rapport 20140131.docx rapport Bullerutredning Barkåkra 1:2 fl Unr 1320005246 Figur 3 Förslag till utbyggnad av tågnätet 2030 (Tågstrategi 2007, skånetrafiken) 4 av 10
Tabell 2 Dagens och fratida tågtrafikflöden TÅGTYP NULÄGE (2013) TRAFIKPROGNOS 2030 Godståg 11 20 S-tåg 0 1) 16 Pendel-tåg 0 50 Övriga IR-tåg 35 66 1) snabbtåg har börjat trafikera sträckan under 2014 2. Allänt o buller Buller definieras ofta so oönskat ljud, vilket gör att när ljud uppfattas so störande kan variera från person till person. Örat uppfattar ljud ed olika frekvens olika starkt. För att beskriva upplevelsen av ljud används ofta en frekvensvägning A so efterliknar örats föråga att uppfatta ljudstyrka vid olika frekvenser av ljud. Denna A-vägda ljudtrycksnivå har enheten db(a), och kallas ibland lite förenklat enbart för ljudnivå. Bullernivå uttrycks vanligtvis so A-vägd ljudtrycksnivå, dvs ed enheten db(a). Allänt kan sägas att buller från två lika starka bullerkällor ökar ljudnivån ed 3 db(a), likaså att en fördubbling eller halvering av trafikflödet ger 3 db(a) skillnad i den ekvivalenta ljudnivån. En turegel är också att en förändring ed 8-10 db(a) upplevs so en halvering eller fördubbling av bullret. Den insta förändring so noralt uppfattas av änniskan är 2-3 db(a). Det finns dock undersökningar so visar på att även lägre förändringar kan uppfattas ge stor skillnad. På skalan visas några exepel på ljudnivåer. Nedanstående värden är ungefärliga och beror bl a på avståndet till det so bullrar. Hörtröskel Tyst kontorsru Storstadsgata Rockkonsert Sovru Satal Startande lastbil Startande jetplan 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 db(a) Figur 4 Exepel på ljudnivåer vid olika aktiviteter p:\64as2\6614\1320005246\3_projekt\rapport 20140131.docx rapport Bullerutredning Barkåkra 1:2 fl Unr 1320005246 Hur störande ett ljud är beror inte bara på nivån, utan även på t ex karaktären, hur länge störningen pågår och vilken inställning an har till den. För sahällsbuller används två storheter, ekvivalent ljudnivå respektive axial ljudnivå: Ekvivalent ljudnivå är en for av edelvärde av en ljudnivå so varierar i tiden. 5 av 10
Den högsta oentana ljudnivån so uppstår under en viss tid kallas för axialnivå eller axial ljudnivå. Vid beräkning av trafikbuller avses ed axialnivå den högsta oentana ljudnivå so uppstår när ett fordon passerar. I figuren nedan ges ett exepel på ekvivalent och axial ljudnivå. Figuren visar ett starkt varierande buller under två tiar. Figur 5 Exepel på ljudnivåregistrering På korta avstånd ellan en bullerkälla och en ottagare är avståndet avgörande för ljudtrycksnivån. På längre avstånd har paraetrar so arkdäpning, vind och teperaturförhållanden stor betydelse för ljudutbredningen. Det innebär exepelvis att ljudnivån noralt är lägre på 2 höjd ovan ark än 10 ovan ark. Det innebär satidigt att det är svårare att ed bullerskärar däpa ljudet högre upp i luften efterso det esta av ljudet koer att passera över skären. 2.1 Riktvärden för trafikbuller p:\64as2\6614\1320005246\3_projekt\rapport 20140131.docx rapport Bullerutredning Barkåkra 1:2 fl Unr 1320005246 I tabellen nedan saanfattas de av Riksdagen i Infrastrukturpropositionen fastställda riktvärdena för trafikbuller so bör tilläpas vid nybyggnation eller väsentlig obyggnad av trafikinfrastruktur, sat vid nybyggnad av bostäder (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). Riktvärdena gäller för peranentbostäder, fritidsbostäder, sat vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande 6 av 10
förhållanden. I de fall utohusriktvärden inte kan uppnås ed tekniskt öjliga och ekonoiskt riliga åtgärder ska inriktningen vara att inohusnivåerna inte överskrids. Tabell 3 Riktvärden för trafikbuller so noralt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller nybyggnad/väsentlig obyggnad av infrastruktur. Utrye Högsta trafikbullernivå db(a) Ekvivalentnivå Maxialnivå Inohus 30 45 (nattetid) Utohus (frifältsvärde) Vid fasad 55* På uteplats 70 * För järnvägsbuller gäller riktvärdet 55 db(a) vid uteplats. För bostadsoråde i övrigt gäller 60 db(a). Strax fraför en vanlig (reflekterande) husfasad uppkoer ljudreflexer ot byggnaden, vilket ger upp till 3 db(a) högre ljudnivå fraför fasaden. Utohusriktvärdena i båda tabellerna ovan avser frifältsvärdet, vilket är ljudnivån utan inverkan av fasadreflex en inkluderar reflexer från ogivande bebyggelse. I Boverkets Allänna råd 2008:1, Buller i planeringen planera för bostäder i oråden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, länas råd över hur planering av ny bostadsbebyggelse bör ske i förhållande till trafikbuller. Nedanstående anges so huvudregel för planering av nya bostäder (avser vanligen detaljplaner). Vid planering av nya bostäder gäller so huvudregel att följande krav bör kunna uppfyllas geno bebyggelsens placering och utforning sat ed hjälp av skyddsåtgärder so bullervallar, trafikoläggningar, tyst asfalt etc. Planen bör säkerställa att ljudkraven i Boverkets byggregler uppfylls inohus, ed ett baskrav (ljudklass C) på högst 30 dba i dygnsekvivalent ljudnivå i sovru och vardagsru, 35 dba i kök. Den axiala ljudnivån i sovru och vardagsru skall nattetid (kl. 22 06) begränsas till högst 45 dba, och denna nivå får överskridas högst fe gånger per natt. Vid den frivilliga högre ljudklassen B är dessa nivåer skärpta ed 4 dba. Inohusnivåerna gäller ed stängda fönster, en ed vädringsluckor och uteluftsdon i öppet läge. p:\64as2\6614\1320005246\3_projekt\rapport 20140131.docx rapport Bullerutredning Barkåkra 1:2 fl Unr 1320005246 Planen bör även säkerställa att högst 55 dba i ekvivalentnivå erhålls utohus vid fasad och på uteplats ed hänsyn till trafikbuller. 7 av 10
Planen bör även säkerställa att högst 70 dba i axialnivå uppfylls vid uteplats i anslutning till bostad. Uteplats kan vara balkong eller arkförlagd privat eller geensa uteplats. I råden redovisas även förutsättningar för att göra avsteg från huvudregeln, t ex vid koplettering av tätare bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer. Principerna är dock att riktvärdena för trafikbuller får överskridas vid nya bostadshus o det går att åstadkoa en tyst (ekvivalentnivå < 45 db(a)) eller bullerdäpad (ekvivalentnivå 45-50 db(a)) sida ot vilken inst hälften av boningsruen i varje lägenhet ska vara orienterad, sat att uteplats och gårdsytor finns på den tysta eller bullerdäpade sidan. I inget fall får riktvärdena avseende inohusnivåerna överskridas. Boverket enar att öjligheterna till kopensationsåtgärder skall studeras när riktvärdena inte kan uppnås och det saknas alternativ lokalisering av bostäder. Vid höga nivåer utohus kan öjlig kopensation vara att inohus bygga bostäderna ed ljudklass B enligt svensk standard SS 25267, o den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba. Vid nivåer över 65 db(a) kan t o ljudklass A vara aktuell. Ovanstående är ett ycket kortfattat saandrag av en del av de allänna råden. För detaljerade krav och definitioner hänvisas till nänd skrift, dvs Buller i planeringen planera för bostäder i oråden utsatta för buller från vägoch spårtrafik. p:\64as2\6614\1320005246\3_projekt\rapport 20140131.docx rapport Bullerutredning Barkåkra 1:2 fl Unr 1320005246 8 av 10
3. Dagens ljudnivåer 3.1 Vägtrafik Ljudnivåer från dagens vägtrafik redovisas i bilaga 1-3. Ljudnivåerna från vägtrafiken i anslutning till planorådet är överlag relativt låga. Tre fastigheter söder o har ljudnivåer so ger indikation på att det kan förekoa höga ljudnivåer inohus. En fastighet uted (Barkåkra ) beräknas ha 2 dba över riktvärdet för nybyggnad vid fasad. Bedöningen görs dock att antalet passager ed tunga fordon nattetid i orådet är så pass få att den axiala ljudnivån inohus i sovru inte överskrider 45 dba vid fler än fe tillfällen. 3.2 Tågtrafik Ljudnivåer från dagens tågtrafik redovisas i bilaga 7-9. Ljudnivåerna från dagens tågtrafik på Västkustbanan ger upphov till högst ljudnivåer vid fastigheterna Barkåkra och Barkåkra. De beräknade axiala ljudnivåerna är so högst 79 dba. 4. Fratida ljudnivåer utbyggnad av planförslag, trafiksituation 2030 4.1 Vägtrafik Ljudnivåer från fratida vägtrafik redovisas i bilaga 4-6. Utifrån antaganden o fratida alstringar till Barkåkra station ed av- och påstigande 2030, beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna öka ed 1 till 2 decibel uted. Föruto fastigheten Barkåkra beräknas fastigheten Barkåkra få ljudnivåer so överskrider riktvärden vid fasad. 4.2 Tågtrafik Ljudnivåer från fratida vägtrafik redovisas i bilaga 10-15. Beräkningar av fratida ljudnivåer från tågtrafik har gjorts för ett alternativ ed en utbyggnad av Barkåkra station, ed stannande pendeltåg respektive en fratida situation utan pendeltåg på spåret. Skälet till detta är för att kunna belysa vilken påverkan pendeltågstrafiken har till den totala ljudnivån från tågtrafiken på Västkustbanan. p:\64as2\6614\1320005246\3_projekt\rapport 20140131.docx rapport Bullerutredning Barkåkra 1:2 fl Unr 1320005246 Generellt gällande tågtrafik är det godståg och snabbtåg so ger upphov till de högsta ljudnivåerna. Dessa tåg koer inte att stanna på Barkåkra station utan att passera i full hastighet. Pendeltågen å andra sidan koer att stanna vid stationen och däred ge ett ycket litet ljudbidrag till den totala tågbullersituationen i anslutning till detaljplaneorådet. Vid jäförelse ellan beräkningsresultat för 2030 ed och utan pendeltågstrafik kan konstateras att skillnaderna ellan de båda är så pass så att det inte går att se någon skillnad ellan beräkningsresultaten. 9 av 10
Vid jäförelser ed dagens tågtrafikbullernivåer kan konstateras att trafiksituation 2030 beräknas ge ca 3 dba högre ekvivalent ljudnivå än dagens trafikering. Denna ökning är dock oberoende av o pendeltågen koer att börja trafikera Västkustbanan på detta parti. Fratida beräkningar visar också på något ökade axialnivåer, vilket har att göra ed att snabbtågen på detta avstånd från spår ger upphov till högre ljudnivåer än godstågen. 5. Slutsatser Viktigt att poängtera är att det är konsekvenser av detaljplaneförslaget so ska prövas i det aktuella fallet och inte konsekvenser av Trafikverkets prognostiserade tågtrafikering för år 2030. Utredningen visar att etableringen av Barkåkra station ed stannande pendeltåg koer att ge obetydliga förändringar av bullersituationen från tågtrafiken i anslutning till planorådet. Kvarstår då bedöningen o planförslaget ger betydande konsekvenser avseende tillskott av vägtrafikbuller i anslutning till detaljplaneorådet. Konsekvensen av påverkan från vägtrafikbuller är något svårare att resonera kring. Ett ökat tågresande är sig positivt då det ger öjlighet till överflyttning av resor från väg till tåg. Minskningar av trafikarbetet för väg kan dock ge upphov till situationer där enskilda vägar får ökad trafikbelastning. Viktigt att ha ed sig i bedöningen är däred att planförslaget kan innebära edföra en sänkning av vägtrafikbuller på andra väglänkar än de vägar so leder in till Barkåkra station. Beräkningarna visar på ökningar av vägtrafikbuller ed 1 till 2 decibel, dvs. nivåer strax över riktvärden för nybyggnad av bostäder. Allän praxis är dock inte att pröva befintlig bebyggelse genteot riktvärden för nybyggnad, då det inte satidigt sker en väsentlig obyggnad av väginfrastrukturen (so ger öjlighet till ökad kapacitet). Däreot kan resoneras att utbyggnader av enskilda projekt so ger upphov till väsentliga trafikökningar till befintlig väg (och där riktvärden satidigt överskrids), kan vara föreål för överväganden o bullerskyddsåtgärder för befintliga bostäder. I det aktuella fallet görs bedöningen att de prognostiserade trafikökningarna till följd av planförslaget inte är att betraktas so så pass ofattande att det finns uppenbara skäl till att överväga genoförande av bullerskyddsåtgärder. p:\64as2\6614\1320005246\3_projekt\rapport 20140131.docx rapport Bullerutredning Barkåkra 1:2 fl Unr 1320005246 Den saantagna bedöningen är däred att det aktuella detaljplaneförslaget för ny tågstation i Barkåkra ur bullersynpunkt är att betrakta so genoförbar utan vidtagande av bullerskyddsåtgärder. 10 av 10
Punktberäkning vid fasad - Ekvivalentnivå och axialnivå - Vägtrafik, Nuläge BILAGA 1 (15) Bullerskär 1 57 50 2 58 51 3 59 52 Nivåtabell vån/ekv/ax 2 Fasad ed risk för höga ljudnivåer inohus 9 1 57 77 2 57 76 1 53 71 2 53 71 Steneholsvägen 1 46 60 2 47 60 1 49 64 2 49 64 1 42 57 2 41 57 1 50 64 2 50 64 1 42 59 2 43 59 1 39 54 2 42 57 1 46 64 2 49 66 1 46 66 2 50 71 1 52 70 2 55 74 13 1415 1 52 73 2 52 73 3 1 3 1 25 37 2 31 42 1 35 53 2 37 53 2
Ljudutbredning 2 eter ovan ark - Ekvivalentnivå - Vägtrafik nuläge BILAGA 2 (15) Bullerskär 3 4:8 9 Steneholsvägen Ljudnivå ekv db(a) <= 40 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < 4 2
Ljudutbredning 2 eter ovan ark - Maxialnivå - Vägtrafik nuläge BILAGA 3 (15) Bullerskär 3 4:8 9 Steneholsvägen Ljudnivå ax db(a) <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < 4 2
Punktberäkning vid fasad - Ekvivalentnivå och axialnivå - Vägtrafik 2030 (planförslag) BILAGA 4 (15) Bullerskär 1 57 50 2 58 51 3 59 52 Nivåtabell vån/ekv/ax 2 Fasad ed risk för höga ljudnivåer inohus 3 9 1 58 79 2 58 78 1 55 73 2 55 72 Steneholsvägen 1 49 64 2 50 65 1 51 66 2 52 66 1 44 59 2 43 59 1 44 62 2 45 62 1 52 67 2 53 67 1 41 56 2 44 59 1 54 72 2 57 76 1 48 67 2 51 68 13 1415 1 54 76 2 54 75 1 48 68 2 52 74 1 3 1 27 39 2 33 44 1 37 55 2 39 55 2
Ljudutbredning 2 eter ovan ark - Ekvivalentnivå - Vägtrafik 2030 (planförslag) BILAGA 5 (15) Bullerskär 3 4:8 9 Steneholsvägen Ljudnivå ekv db(a) <= 40 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < 4 2
Ljudutbredning 2 eter ovan ark - Maxialnivå - Vägtrafik 2030 (planförslag) BILAGA 6 (15) Bullerskär 3 4:8 9 Steneholsvägen Ljudnivå ax db(a) <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < 4 2
Punktberäkning vid fasad - Ekvivalentnivå och axialnivå - Tågtrafik nuläge BILAGA 7 (15) 1 38 60 2 38 60 1 47 69 2 47 70 1 41 63 2 39 61 1 46 69 2 47 69 1 47 69 2 47 70 1 57 50 2 58 51 3 59 52 Bullerskär Nivåtabell vån/ekv/ax 2 Fasad ed risk för höga ljudnivåer inohus 1 53 77 2 55 79 3 9 1 46 68 2 48 70 1 51 75 2 53 75 12 1 48 71 2 49 72 Steneholsvägen 1 43 65 2 43 65 1 43 66 2 43 65 1 47 69 2 48 70 1 46 68 2 47 69 1 53 76 2 54 77 14 1 46 68 2 44 66 1 47 69 2 47 70 1 45 67 2 45 68 1 47 70 2 48 70 1 40 63 2 41 63 2
Ljudutbredning 2 eter ovan ark - Ekvivalentnivå - Tågtrafik nuläge BILAGA 8 (15) Bullerskär 3 4:8 9 Steneholsvägen Ljudnivå ekv db(a) <= 40 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < 4 2
Ljudutbredning 2 eter ovan ark - Maxialnivå - Tågtrafik nuläge BILAGA 9 (15) Bullerskär 3 4:8 9 Steneholsvägen Ljudnivå ax db(a) <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < 4 2
Punktberäkning vid fasad - Ekvivalentnivå och axialnivå - Tågtrafik 2030 utan pendeltåg (nollalternativ) BILAGA 10 (15) 1 40 62 2 41 62 1 43 64 2 41 63 1 49 71 2 50 71 1 49 70 2 49 71 1 49 70 2 50 71 2 Bullerskär Fasad ed risk för höga ljudnivåer inohus 1 57 50 2 58 51 3 59 52 Nivåtabell vån/ekv/ax 3 4:8 9 Steneholsvägen 1 45 67 2 45 67 1 46 69 2 46 68 1 49 68 2 50 71 1 49 69 2 50 72 1 48 68 2 49 69 1 56 77 2 58 80 1 54 76 2 56 78 12 13 1 55 79 2 56 80 1 51 72 2 52 72 14 1 48 70 2 47 68 1 49 71 2 50 72 1 47 70 2 48 70 1 42 64 2 43 64 1 49 70 2 50 71 4 2
Ljudutbredning 2 eter ovan ark - Ekvivalentnivå - Tågtrafik 2030 utan pendeltåg (nollalternativ) BILAGA 11 (15) Bullerskär 3 4:8 9 Steneholsvägen Ljudnivå ekv db(a) <= 40 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < 4 2
Ljudutbredning 2 eter ovan ark - Maxialnivå - Tågtrafik 2030 utan pendeltåg (nollalternativ) BILAGA 12 (15) Bullerskär 3 4:8 9 Steneholsvägen Ljudnivå ax db(a) <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < 4 2
Punktberäkning vid fasad - Ekvivalentnivå och axialnivå - Tågtrafik 2030 ed pendeltåg (planförslag) BILAGA 13 (15) 1 40 62 2 41 62 1 43 64 2 41 63 1 49 71 2 50 71 1 49 70 2 49 71 1 49 70 2 50 71 2 Bullerskär Fasad ed risk för höga ljudnivåer inohus 1 57 50 2 58 51 3 59 52 Nivåtabell vån/ekv/ax 3 4:8 9 Steneholsvägen 1 45 67 2 45 67 1 46 69 2 46 68 1 49 68 2 50 72 1 49 69 2 50 72 1 48 68 2 49 69 1 56 77 2 58 80 1 54 76 2 56 78 12 13 1 55 79 2 56 80 1 51 72 2 52 72 14 1 49 70 2 47 68 1 49 71 2 50 72 1 47 70 2 48 70 1 42 64 2 43 64 1 49 70 2 50 71 4 2
Ljudutbredning 2 eter ovan ark - Ekvivalentnivå - Tågtrafik 2030 ed pendeltåg (planförslag) BILAGA 14 (15) Bullerskär 3 4:8 9 Steneholsvägen Ljudnivå ekv db(a) <= 40 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < 4 2
Ljudutbredning 2 eter ovan ark - Maxialnivå - Tågtrafik 2030 ed pendeltåg (planförslag) BILAGA 15 (15) Bullerskär 3 4:8 9 Steneholsvägen Ljudnivå ax db(a) <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < 4 2