EKG 31
EKG 31 EKG nr 31 Sammanfattning Sinusrytm med HR 85 om man inte mäter just där RR är extra långt). Vid ett tillfälle ses ett långt RR-intervall som tyder på SA-block II. Kommentar Den långa pausen är lika lång som två vanliga RR-intervall. Någon ensam P-våg syns inte. Detta tyder på ett block mellan sinusknutan och förmaksmuskulaturen, sk. SA-block, grad II. SA-block delas in på samma sätt som AV-block, men bara SA-block II kan tolkas från ett vanligt yt-ekg.
EKG 32
EKG 32 EKG nr 32 Överkurs OBS! Patientens ålder! Rytmdiagnostik Långsam sinusrytm alternativt nodal rytm. HR 47-58. P-vågor sys före en del av kammarkomplexen. P-vågor De som syns är troligen OK. PQ-tid Varierar. Se ovan. QRS-komplex Vänsterställd el-axel. Q-vågor i avledningarna avf, III och V1. Djupa S lateralt. Inkomplett högersidigt skänkelblock. (Deskriptiv tolkning, som kan bero på avvikande anatomi.) Övrigt Patienten har ett komplicerat kongenitalt vitium, korrigerad tranposition, där den morfologiska högerkammare fungerar som systemkammare och vise versa. Dessutom ingår ofta rotationsanomalier så man kan inte vara säker på vilka elaktroder som ser vad. (Vid korr transposition aktiveras septum i omvänd riktning dvs. från höger till vänster)
EKG 33
EKG 33 EKG nr 33 Rytmdiagnostik Långsam kammarrytm, HR 35 (Datorn har räknat fel). Mellan kammarkomplexen ses som förmaksaktivitet fladdervågor. Det finns ingen korrelation mellan fladdervågorna och kammarkomplexen. (QRS-komplexet kommer inte på samma ställe i förhållande till fladdervågen varje gång.) AVblock III. P-vågor Saknas. Den förmaksaktivitet som finns är fladdervågor. Frekvens ca 205. QRS-komplex Komplexen är smala trots AVblock III och alltså nodalt utlösta. Patologisk R-vågsprogression anteroseptalt.
EKG 34
EKG 34 EKG nr 34 Sammanfattning Normal sinusrytm med HR 61. Anteroseptal infarkt av okänd ålder. Svag misstanke om vänsterkammarhypertrofi, kan var normalvariant.
EKG 35
EKG 35 EKG nr 35 PQ-tid Lite för kort. QRS-komplex Vänsterställd el-axel (Svårbestämd). Patologisk R-vågsprogression. Låga amplituder i extremitetsavledningarna sk. Low voltage ST-T område T-vågsnegativisering i avl-i samt iv3-v5. Sammanfattning Sinusrytm med HR 57. Patol.R-vågsprogression anteriort samt T-vågsnegativisering anterolateralt passande med genomgången anteriolateral infarkt.
EKG 36
EKG 36 EKG nr 36 Sammanfattning HR 45. Sinusbradykardi. Troligen inferior infarkt av äldre datum med posteriort engagemang.
EKG 37
EKG 37 EKG nr 37 Sammanfattning Sinusrytm med HR 68 samt enstaka VES. Misstanke om vänsterförmakshypertrofi Inferior infarkt av äldre datum. Misstänkt anterior infarkt eller annan myocardskada.
EKG 38
EKG 38 EKG nr 38a Sammanfattning Sinusrytm med HR 72. Misstänkt förstoring av vänster förmak. Vänstersidigt skänkelblock. Nästa EKG är taget på samma patient ca 1 mån senare.
EKG 38b
EKG 38b EKG nr 38b Sammanfattning Tillkomst av bradykardi, annars oförändrat jämfört med föregående EKG. Datortolkningens påpekande om neg T inferiort är irrelevant i sammanhanget. Nästa EKG är också från samma patient taget ytterligare 4 månader senare.
EKG 38c
EKG 38c EKG nr 38c Rytmdiagnostik Kammarfrekvens 35. Förmaksfrekvens 63. Ingen korrelation dvs. AV-block III. QRS-komplex Högerställd elaxel. Kan här tyda på ett LPH, posterobasalt fascikelblock. Breddökade slag med höger skänkelblocksutseende. När två skänklar inte fungerar kallas det för bifascikulärt block. Viss försiktighet vid tolkning av kammarkomplexen eftersom AV-block III föreligger. Kommentar Viss försiktighet vid tolkning av kammarkomplexen eftersom AV-block III föreligger. Då vet man inte säkert vart impulsen startar. Det kan vara i noden eller längre ner i retledningssystemet eller rent av i muskulaturen. Kammarfrekvensen blir lägre ju längre ut fokus sitter. Troligen startar kammarimpulsen i ett någorlunda piggt fokus i vänster skänkel, därför höger skänkelblocksbild. Högerställd elaxel kan tolkas som att posterolateralt block så även vänster skänkel är till viss del ur funktion. Patientens tidigare EKG (38a,b) visar komplett vänstersidiga skänkelblock.