EKG registrering av elektrokardiogram
|
|
- Carl-Johan Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 F2 EKG registrering av elektrokardiogram Arbetsinstruktionerna på sidorna 1012 Svara på de aktiverande frågorna 36
2 2 Vad är elektrokardiografi? Elektrokardiografi, en över 100 år gammal teknik som fortfarande är användbar inom hjärtforskning, utvecklades år 1901 av den Holländska fysiologen Willem Einthoven. Som komplement till denna bipolära metodik (skalär EKG) utvecklade Frank N. Wilson 1933 den unipolära EKG:n, som sedermera ytterligare förbättrades av E. Goldberg. Härmed uppkom den nuvarande 12kanals EKGmetodiken. Med denna undersökningsmetodik registreras från hjärtat ett sk elektrokardiogram (EKG), som beskriver hjärtmuskelns aktivitetsströmmar som en funktion av tiden. Med aktivitetsströmmar menas jonströmmar över cellmembranet (eng active currents, fin pakkovirta) samt extracellulära strömmar ( volymströmmar, fin tilavuusvirrat) som pga dessa bildas i den omgivande konduktiva bindväven och vävnaderna; EKG mäter huvudsakligen volymströmmar. Man kan registrera EKG från vilka två punkter som helst på huden och den registrerande elektroden kan tom vara intrakardialt. En konventionell registrering sker från vissa förutbestämda punkter på huden, vilket gör det möjligt att sinsemellan jämföra på varandra följande mätningar samt mätningar mellan olika individer. Man kan ta en EKG utskrift på skrivarpapper eller alternativt i realtid följa med mätningen från en dataskärm. Vid EKG registreras en spänningsförskjutning enbart då en tillräkligt stor cellmassa i hjärtat håller på att depolariseras eller repolariseras. Celler i vila förorsakar inga spänningsfält. Envar cell som håller på att depolariseras (eller repolariseras) bildar ett dipolanlag, med en positiv och en negativ pol, vilka bildar en strömkrets. Spänningsflödet går vertikalt mot strömflödet och det bildas ett positivt och negativt spänningsfält (Bild 1). Av spänningsfälten bildas den ena ytterom cellen, och den andra inne i cellen (Bild 2). Depolarisaatiorintaman etenemissuunta solukalvo s olu ka lvo solukalvo Bild 1. Spännings och strömflödet dipolen Bild 2. Cellmembranets aktiva strömmar samt i volymströmmar
3 3 Bild 3 beskriver framfarten av depolarisationsfronten i en enskild hjärtmuskelcell dvs i ett dipolanlag. I läget vid 3A har depolarisationsfronten framskridit till halva cellen från vänster till höger och gjort utsidan av cellen, på baksidan av frontlinjen, negativt laddad (negativ pol). På framsidan av fronten är cellmembranet fortfarande polariserat och yttersidan positivt (positiv pol). När depolarisationsfronten rör sig mot den positiva elektroden, är den uppmätta Bild 3. spänningsskillnaden mellan två elektroder positiv och maximal. Spännigsskillnaden kan inte mera detekteras när cellmembranet helt depolariserat (3B). I bild 3C framskrider repolarisationsfronten i samma riktning som depolarisationsfronten men polariteten och strömmarnas riktning är de omvända. I bild 3D kan spänningsskillnaderna inte längre detekteras när cellmembranet helt har repolariserat. Hjärtats depolarisationsfront består i praktiken av en stor mängd likriktade, parallella dipoler. När depolarisations eller repolarisationsfronten Depolarisationsfronten i ett dipolanlag framskrider i hjärtat upphävs en stor del (kanske 7080%) av dipolanlagen. De anlag som återstår bildar en sk ekvivalent dipol, som har en positiv och negativpol och en strömvektor som går genom dessa. Riktningen och storleken på denna vektor bestäms av antalet, inbördes avstånd och riktning på de dipolanlag som medverkar (de som inte har upphävts). Bild 4 beskriver elströmmarna i hjärtat vid det ögonblick när kamrarna delvis har depolariserats i septumområdet; härvid går strömmen från det depolariserade området mot det polariserade enligt bildens beskrivning. I den förstorade bilden anges den momentana summavektorn (svarta pilen) för ifrågavarande ögonblick. Bild 4.
4 4 Depolarisations eller aktiveringsordningen Hjärtat aktiveras i en specifik sekvens. Först aktiveras sinusknuten, som pga sin ringa massa inte lämnar spår på EKG:n. Pvågen är en gemensam depolarisationsoscillation för höger och vänster förmak (Bild 5). Bild 5. EKGregistrering under två aktivitetscykler. När Pvågen avslutats fortskrider depolarisationen krypande till AVnoden, vilket inte syns på EKG:n, som endast registrerar ett isoelektriskt streck. Kamrarnas depolarisation framskrider från kammarseptum vänstra sida mot den högra (Bild 6). Härvid bildas Qvågen eller början av R vågen. Retledningsbanan leder depolarisationsfronten med en hög hastighet till bägge kamrarna, i vilka den framskrider från hjärtmuskelns inre delar utåt. Pga sin mindre massa kommer den högra kammaren att depolariseras helt och hållet innan den vänstra. Kamrarnas depolarisation slutar i den övre bakre delen av den vänstra kammaren. I sin helhet bildar kamrarnas depolarisation vid EKG det sk QRSkomplexet. Repolariseringen av förmaken sammanfaller normalt med och täcks av depolarisationen av kamrarna. Kamrarnas repolarisation bildar T vågen. Repolarisationen följer inte lika noga retledningsbanan som depolarisationen, utan den är icke homogen och allt sker långsammare samt i motsatt ordningsföljd. När depolarisationen sker i riktningen endokardium mot epikardium, sker repolarisationen från hjärtats ytliga delar mot de inre. Detta beror på att cellerna på ytan av hjärtat har en snabbare repolarisationsfas samt en mindre och mer kortlivad aktionspotential än de först aktiverade subendokardiala cellerna. Detta resulterar i en situation där ytterskiktet har passerat aktiveringsfasen och blivit elektropositiva, medan den inre ytan ännu aktiveras och är elektronegativ. Denna fasskillnad resulterar
5 5 slutligen i att vid EKG, som beskriver aktiveringen av hela hjärtat, kommer den positiva QRSvågen alltid att följas av en positiv Tvåg. I bild 6 beskrivs hjärtats aktiveringsordning. Vi kan se att kammarseptum aktiveras från vänster mot höger, delvis pga att den vänstra förgreningen fördelas till ett Purkinjenätverk redan i septum. Dessutom aktiveras vänstra kammarens papillarmuskler i kranialriktning. Till följd av detta riktas hjärtats första transienta summavektor från vänster till höger, lite uppåt till höger och framåt. Efter detta aktiveras hjärtats olika delar utgående från kammaren, från apex mot hjärtats bas. Bild 6. Hjärtats aktiveringsordning FRÅGA 1. Varför är alla EKGkopplingar isoelektriska (visar noll), när depolarisationen sprids längs retledningsbanorna? FRÅGA 2.Varför är summavektorn i riktning vänsterkammare mot högerkammare vid depolarisation av septum? FRÅGA 3. Vilken EKG parameter förändras när spridningen av depolarisationen via AVnoden till kamrarna blir långsammare?
6 6 FRÅGA 4.Durationen av vilken EKG parameter förändras när retledningsbanorna i kamrarna går av? Registrering av EKG Inlärningsmålet för övningsarbetet är att lära deltagarna göra en standard 12kanals EKGregistring på en försöksperson. Saker som bör noteras om avledningarna: 1. placeringen av elektroderna 2. polariteten 3. typen av referenselektrod 4. riktningen på kopplingsaxeln Kopplingarna som används: 1 Bipolära extremitetsavledningar Benämning Elektrod som undersöks () Referenselektrod () I Vänster hand Höger hand II Vänster fot Höger hand III Vänster fot Vänster hand 2 Unipolära extremitetsavledningar Benämning Elektrod som undersöks () Referenselektrod () avr Höger hand Vänster hand och vänster fot avl Vänster hand Höger hand och vänster fot avf Vänster fot Höger hand och vänster hand 3 Bröstavledningar Benämning Elektrod som undersöks () Referenselektrod () V1 4. revbensmellanrummet, höger kant av sternum Summan av tre extremitetsavledningar V2 4. revbensmellanrummet, vänster kant av sternum V3 Mellan V2 och V4 V4 5. revbensmellanrummet, medioclavicularlinjen V5 Mellan V4 och V6 V6 5. revbensmellanrummet, mittersta axillarlinjen
7 7 Bild 7. Iavledningen skapas så att den vänstra handen görs positiv och den högra negativ. Kopplingsaxelns orientationsvinkel är i frontalplanet 0. Man kan också säga att Iavledningen ser på hjärtat ur denna vinkel. I bild 8 beskrivs beskådningsvinkeln som pilens riktning angivet utgående från den undersökande elektroden. Orientationsvinkeln för IIavledningen är 60 och IIIavledningen 120. Bild 8. Avledningarna ser på hjärtat i frontalplanet enligt beskrivningen. Gradringen börjar från Iavledningen. De förstärkta eller unipolära avkopplingarna skapas olikt de bipolära; en extremitet görs positiv medan alla de övriga bildar den negativa elektroden (sk indifferentelektrod) varvid de utgör en typ av medeltalsavledning. Strävan är att skapa en mer eller mindre oförändrad bakgrund för den undersökande elektroden. Förstärkningen inbegriper att man har ökat på de egentliga extremitetsavledningarnas känslighet.
8 8 Bild 9. Orientationsvinklarna på de förstärkta avledningarna Bröstavledningarna undersöker hjärtat i horisontalplanet, med andra ord i planet av en genomskärning av bröstkorgen på nivån av hjärtat. I sin helhet undersöker den standardiserade 12kanal EKGmätningen hjärtat i två olika rymdplan, från tolv olika vinklar (Bild 10). Bild 10. Hjärtats placering i horisontalplanet i förhållande till de unipolära bröstavledningarna V1 V6 samt orientationsvinklarna för de olika 12kanal EKGavledningarna Bild 11. Brösteiktrodernas placering.
9 9 Elektroderna kopplas så att den röda extremitetsavledningen kommer på höger hand, den gula på vänster hand, gröna på vänster fot och den svart kopplas till jordelektroden på höger fot. Normal EKG Pvågen Duration < 120 ms Amplitud < 3 mm (0,3 mv) Positiva i avlednigarna I, II, avf, ja V3V6 Negativ i avledningen avr och ofta avledning V1 QRSkomplexet Duration < 120 ms Amplituden i extremitetsavledningen < 2,5 cm (2,5 mv), summan av bröstavledningarna V5 eller V6 högsta Rvåg och V1 eller V2 djupaste Svåg < 4,5 mv. Tvågen Positiva i avledningarna I, II, ja V3V6 Negativ avledning avr Positiva eller negativa avledningar II, avl, avf och V1V2 PQtiden Tiden från början av Pvågen till början av antingen Q eller Rvågen, normalt ms QTtiden Bestämmer tiden från början av Q eller Rvågen till slutet av Tvågen, durationen beror på pulsfrekvensen, normvärdet kan ses från EKGlinjalen. Om QTtiden är mer än 10% över normvärdet kan det vara patologiskt. Hjärtats elektriska eller frontalaxel Med hjärtats elektriskaaxel menas allmänt den vektor i frontalplanet som beskriver hjärtats huvudsakliga elektriska krafter under depolarisationen och den bestäms med hjälp av QRSvågen. Med moderna EKGapparater bestäms frontalaxeln automatiskt. I praktiken räcker det till att grovt bedöma axelriktningen enligt följande: Man noterar vilken av extremitetsavledningarna som har en ungefär lika stor positiv och negativ förskjutning av QRSvågen. Den eftersökta axeln är vertikalt mot denna och riktad mot den avledning där QRSvågen är positiv. I kursboken finns en beskrivning på hur man gör en noggrannare geometrisk bestämning av axeln, Boron ja Boulpaep (2012), sida 521. Den elektriska axeln är normalt i området På EKGlinjalen och i litteraturen anges det normala området en aning större dvs , i enlighet med bild 12 nedan.
10 10 FRÅGA 5. Hjärtats elektriska axel kan också snabbt uppskattas direkt från EKG avledningarna I ja avf. Om QRSkomplexet i dessa avledningar är positivt, måste den elektriska axeln vara normal. Varför det? FRÅGA 6. Vad berättar en frontalaxel som svängt till vänster eller höger? UTFÖRANDET AV ARBETET: Grunläggande faktorer i samband med EKG registrering 1. Låt apparaten bli varm innan användning. 2. Studera instruktionerna och bekanta dig med apparatens inställningar. 3. Kontrollera att apparaten är rätt kalibrerad. Gör en kalibrering enligt instruktionerna. 4. Försäkra dig att elektroderna är rätt kopplade innan du startar en mätning. 5. Ställ in skrivarhastigheten korrekt. Bara i undantagsfall är den något annat än 50 mm/s. 6. Markera på alla utskrifter försökspersonens namn, födelsetid, datum och klockslag. Bekanta dig med felkällor vid registreringen 1. Elnätet skapar ett elektrisktfält i sin omgivning; en lampa, ellednig mm i nära anslutning till en patientkabel kan skapa störningar med växelströmmen. I bilden nedan har patienten kommit åt att med sin högra hand vidröra sjukhussängen av metal.
11 11 2. Om patienten rör på sig eller skakar pga rädsla, köld eller ålder produceras muskelstörningar och elektriska fält som stör EKG. 3. En lös elektrod är en av de mest allmänna orsakerna till misslyckade mätningar; man bör noggrant putsa bort all fett från huden, elektrodens konduktivitet höjs genom applicering av pasta eller kranvatten, men elektrodernas kontakter sinsemellan bör undvikas (tex via svett). Man kan också förbättra kontakten genom att skrapa på huden med en björntunga. 4. Markeringarna kan vara fel, avledningarna kan vara fel kopplade, utskriftspappret kan vara fel svängt osv 5. Kalibreringen har gjorts fel eller saknas från utskriften. 6. Det är något fel på EKGapparaten, bläckstrålen går sönder, förstärkarenheten är sönder (syns tex som en alldeles för kort tidskonstant).
12 12 GRANSKNING OCH TOLKNING 1. Definiera rytmen normal, bradykardi, takykardi 2. Identifiera Pvågen före QRSvågen? Vad är dess avstånd från den (PQtiden)? Varierar PQtiden under registreringen? Hur skulle I, II ja III gradens AVskänckelbrock inverka på Pvågen och PQtiden? 3. Identifiera QRSvågen vad är dess duration? vad är Rvågens höjd och Svågens djup? en av kriteriena för LVH S V1 R V5V6 35 mm är vågens form normal? 4. Identifiera Tvågen Bestäm QTtiden. Moduleras den under registreringen? Är STmellanrummet på basnivå? Vilken form har STmellanrummet (horisontalt,sjunkande, stigande) 5. Identifiera en möjlig Uvåg 6. Bestäm hjärtats elektriska frontalaxel
EKG-utbildning Hösten Huset bakifrån. Huset framifrån. Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Lund
EKGutbildning Hösten 2015 Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och Huset framifrån Huset bakifrån 1 Depolarisation Repolariserad (vila)90 mv Depolariserad (aktiverad) Hjärtcell Na Ca 2 Na K Ca 2 Prot
Läs merEKG. Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG?
EKG Jonas Werner 021107, rev M Krantz 030216/ 050901/ef/ 060607 ef Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG? Viktig del i diagnostiken av hjärtsjukdom, bl a
Läs merEKG-tolkning. EKG som vi vanligen tänker VT 2014. Frontalplan. Depolarisationens spridning... Vad ser de olika avledningarna?
EKG som vi vanligen tänker EKG-tolkning T3 Spänning mv R T VT 2014 P Q S Bild: Klinisk Fysiologi, B. Jonson TID Sekund (s) eller ms Depolarisationens spridning... Frontalplan 4 elektroder, varav en är
Läs merEKG- LABORATION. 1 Umeå Universitet, Biologihuset, Biomedicinsk laboratorievetenskap, 901 87 Umeå Telefon 090-786 9150
UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk laboratorievetenskap Agneta Lerner HT 11 EKG- LABORATION 1 BAKGRUND Hjärtats kontraktioner utlöses av elektriska signaler, muskelaktionspotentialer. Dessa elektriska strömmar
Läs merEKG introduktion -Vänster skänkelblock
EKG introduktion -Vänster skänkelblock Innehållsförteckning 1. Introduktion till EKG 3 2. Extremitetsavledningar 3 3. Bröstavledningar 4 4. Delar i ett EKG 5 4.1 Rytm 5 4.2 P-våg 6 4.3 PQ intervall 6 4.4
Läs merElektrokardiografi (EKG)
Elektrokardiografi (EKG) Relaterade sidor i Teknik i praktisk sjukvård, tredje upplagan: s 118-123 Den viktigaste metod vi idag har för att ställa diagnosen hjärtsjukdom är elektrokardiogrammet (EKG).
Läs merHjärtats elektrofysiologi och EKG
Hjärtats elektrofysiologi och EKG En genomgång och förklaring av normalfysiologi, samt förändringar vid genomgången anteroseptal hjärtinfarkt. Basgrupp 2: Erik Ahlenius Malin Ardsby Majken Edvardsson Erik
Läs merVadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi.
Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi. L ä k a r u t b i l d n i n g e n, t e r m i n 3 2 0 0 9. 1 2. 0 4, r
Läs merEKG nr 31 Sammanfattning Kommentar
EKG 31 EKG 31 EKG nr 31 Sammanfattning Sinusrytm med HR 85 om man inte mäter just där RR är extra långt). Vid ett tillfälle ses ett långt RR-intervall som tyder på SA-block II. Kommentar Den långa pausen
Läs merELEKTRODER OCH REGISTRERING AV ELEKTROKARDIOGRAM LABORATION 1 TBMT18 MEDICINSK TEKNIK
ELEKTRODER OCH REGISTRERING AV ELEKTROKARDIOGRAM LABORATION 1 TBMT18 MEDICINSK TEKNIK Laborationshandledare: Maria Ewerlöf Kontakt: maria.ewerlof@liu.se, 013-28 67 53 DEPARTMENT OF BIOMEDICAL ENGINEERING
Läs merPatofysiologi: ischemi, infarkt och EKG
Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG Kjell Nikus, kardiolog Hjärtcentret Tammerfors Universitetssjukhus Professor i kardiologi, Tfors univ. Stockholm 13.11.2014 Cabrera ledningssystem och traditionellt
Läs merUtveckling av analysmodul till Zenicor Medical Systems EKG-system
Utveckling av analysmodul till Zenicor Medical Systems EKG-system Examensarbete utfört i medicinsk teknik vid Linköpings tekniska högskola av Daniel Andersson och Robert Wintersteller LiTH-IMT/MI20-EX--05/389--SE
Läs merStation 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning
Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den
Läs merArytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors
Arytmier Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block Grenblock Taky-arytmier I Regelbunden smal-qrs-taky < 0,12 sek II Regelbunden bred-qrs-taky >0,12 sek III Oregelbunden taky I Regelbunden
Läs merPer Wollmer. per.wollmer@med.lu.se. Bild och Funktion Klinisk Fysiologi
T6 Per Wollmer per.wollmer@med.lu.se Bild och Funktion Klinisk Fysiologi Vad är EKG? Elektrokardiografi Registrering av hjärtats elektriska aktivitet Används för att studera hjärtats funktion och för att
Läs merPrehospital EKG-tolkning. Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU
Prehospital EKG-tolkning Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU Hjärtats anatomi och fysiologi Hjärtats kan liknas med två seriekopplade pumpar: 1.Via övre och nedre hålvenen strömmar venöst, syrefattigt
Läs merTidig repolarisation på vilo-ekg och träningsvolym hos elitaktiva manliga orienterare
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Program: Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning fysiologi Kurs: BMLV C, Biomedicinsk laboratorievetenskap
Läs merHUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA?
HUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA? NOUR MOUSSA Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap Malmö högskola 61-90 högskolepoäng Hälsa och
Läs merEXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Läs merCirkulation. Disposition
Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15
Läs mer1. Introduktion. Biopotentialers ursprung
1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre
Läs merEKG nr 21. Sammanfattning HR 48. Troligen ektopisk förmaksrytm. Misstänkt inferior myocardskada. EKG 21
EKG 21 EKG 21 EKG nr 21 Sammanfattning HR 48. Troligen ektopisk förmaksrytm. Misstänkt inferior myocardskada. Kommentar Patienten har haft inferior infarkt och gjort PCI med stent. Nu insjuknat på nytt.
Läs merEKG och förmaksflimmer Basgrupp 6, Termin 3 HT-09
EKG och förmaksflimmer Basgrupp 6, Termin 3 HT-09 Åsa Barrner Urban Blomquist Hanna Högberg Per Johansson Astrid Nilsson Ek Daniel Sjögren Anna-Karin Sund Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Hjärtats
Läs merMagnetstimulering Metodbeskrivning
Magnetstimulering Metodbeskrivning Denna metodbeskrivning har inriktat sig på att mäta svaren vid kortikal och rotstimulering av två nerver: n. ulnaris och n. tibialis. Utrustning: Magnetstimulator MagLite.
Läs merPacemakerteknik - ett kortfattat kompendium
Pacemakerteknik - ett kortfattat kompendium Håkan Elmqvist Maj 2002 Detta är ett mycket kortfattat föreläsningskompendium avseende hjärtats elektrofysiologi och pacemekerteknik. 1.1 Hjärtats basala elektrofysiologi
Läs merBFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL12/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 22 mars 216 8: 12: Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Läs merEKG. Nodalrytm. Basgrupp 4. Adrian Arwedson. Petra Axenram. Jorun Holmdahl. Tove Nilsson. Jessika Pahlm. Ulrika Svensson
EKG Nodalrytm Basgrupp 4 Adrian Arwedson Petra Axenram Jorun Holmdahl Tove Nilsson Jessika Pahlm Ulrika Svensson HJÄRTMUSKELN För att hjärtat ska kunna pumpa syresatt blod till kroppens alla organ krävs
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merSWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning 2012-03-12
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning 2012-03-12 Introduktion EKG kan tolkas med olika utförlighet beroende på vad som är kliniskt relevant i situationen. Vid specialisttentamina återspeglas detta
Läs merwww.ekgtolkning.se EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se
www.ekgtolkning.se Till Ida och Cornelia EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se 3 0 cm 2 1 0 cm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
Läs merStrålningsfält och fotoner. Våren 2016
Strålningsfält och fotoner Våren 2016 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt
Läs merSammanställning Fall 1 (preliminär version ) Syfte. Fallet är en 50-årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati.
Sammanställning Fall 1 (preliminär version 16 16) Syfte Fallet är en -årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati. Med detta fall önskar expertgruppen belysa variabiliteten i manuellt uppmätta intervaller
Läs merDagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer
Dagens ämnen Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer Linjära ekvationer Med en linjär ekvation i n variabler,
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00. Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merMyDiagnostick 1001R - Manual till enheten UI0003-004 FINAL Revision 1. MyDiagnostick 1001R. Manual till enheten. Sid. 1 av 10
MyDiagnostick 1001R Manual till enheten Sid. 1 av 10 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 Avsedd användning... 3 1.2 Programvara... 3 1.3 Kontaktuppgifter... 3 1.4 Varningar... 3 2 FÖRPACKNING...
Läs merBestämning av friktion
Publikation 1987:142 Bestämning av friktion Metodbeskrivning 82:1983 1. ORIENTERING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 3. UTRUSTNING... 3 4.MÄTNING... 3 4.1 Alternativ l. Friktionspendel TRRL (figur 1)... 4 4.2
Läs merTDDC74: EKG-projekt. Christoph Heilmair. Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska. Mars 2015
TDDC74: EKG-projekt Christoph Heilmair Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska Mars 2015 1 Om det här dokumentet Tanken med det här dokumentet är inte att ge er utförliga krav på hur projektet
Läs merStrålningsfält och fotoner. Våren 2013
Strålningsfält och fotoner Våren 2013 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt
Läs merLaboration 1 Mekanik baskurs
Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Gravitationen är en självklarhet i vår vardag, de är den som håller oss kvar på jorden. Gravitationen
Läs merKv Tygeln PM - Vibrationsmätning från spårtrafik - komfort och stomljud
2014-12-15, sid 1 (7) Kv Tygeln PM - Vibrationsmätning från trafik - komfort och stomljud 1. Sammanfattning Vid kvarteret Tygeln i Solna planeras två nya kontorshus. Fastigheten ligger i direkt anslutning
Läs merTotalpoäng: 76,5 poäng. Poängfördelning: Non invasiva och invasiva hjärtundersökningar
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL010G, BL1010 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2017-06-10 Skrivtid:
Läs merPartiell Skuggning i solpaneler
Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För
Läs merBRUKSANVISNING Maskinöversatt
Svensk (SV) BRUKSANVISNING Maskinöversatt IN-7758 Balance Dome Advance, insportline IN-10973 Balance Trainer Dome Big, insportline Bilder endast i illustrations syfte. Innehållet SÄKERHET INSTRUCTIONER...
Läs merElektromagnetiska vågor (Ljus)
Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer
Läs merKALIBRERINGENS ABC. Korrekt kalibrering en förutsättning för bra utvärdering!
KALIBRERINGENS ABC Korrekt kalibrering en förutsättning för bra utvärdering! Vi får ständigt förfrågningar från kunder som anser att kalibreringen av mikrofonen vid användning av Logos är svår. Det händer
Läs merUppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ.
Uppgift 1. I en 1-liters bägare fylld med 600 ml vatten sänker man ned en kropp i form av cylinder som är spetsad i ena änden. Den övre ytan på kroppen skall ligga precis i vattenytan. Sedan lyfter man
Läs merDigital Choice 12 + MER, MER, MER!
MER, MER, MER! Digital Choice Du hämtar de minikategorier du vill ha på mytpchoice.se Det finns över 100 minikategorier, t.ex. Hjältar & hjältinnor, Sci-Fi & fantasy, Resor & äventyr, Mode & trender, Myter
Läs merEKG. Normalfysiologi, ekokardiografi samt förändringar vid genomgången anteroseptal infarkt. Camilla Håkansson
EKG Normalfysiologi, ekokardiografi samt förändringar vid genomgången anteroseptal infarkt Camilla Håkansson T3 Läkarprogrammet Linköping HT 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Bakgrund...
Läs merHjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Läs merDistal och proximal placering av armelektroder - påverkan på EKG och klinisk betydelse
Självständigt arbete, 15 hp, för kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap VT 2017 Distal och proximal placering av armelektroder - påverkan på EKG och klinisk betydelse Elin Magnusson Sektionen
Läs merUppgifter 2 Grundläggande akustik (II) & SDOF
Uppgifter Grundläggande akustik (II) & SDOF. Två partiklar rör sig med harmoniska rörelser. = 0 u ( Acos( där u ( Acos( t ) 6 a. Vad är frekvensen för de båda rörelserna? b. Vad är periodtiden? c. Den
Läs merAED Pro tillbehörslista
CPR-D elektrod Artikelnummer: 8900.0800.01 Enkelt och snabbt att applicera elektroden på den drabbades bröst Mäter djup och frekvens vid hjärtmassage och vägleder livräddaren till att ge korrekt hjärtmassage
Läs merGyroway X-7. En självbalanserande scooter. Användarmanual. www.gyroway.se
Gyroway X-7 En självbalanserande scooter Användarmanual www.gyroway.se 1 Innehåll 1. Introduktion......2 2. Modell.....3 3. Produktspecifikation 3 4. Produktfakta 4 4.1 Styre... 4 4.2 Kontrollpanel...5
Läs merFMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana
FMCK Malmö Boris Magnusson Markering av Endurobana Markering av en Endurobana finns beskrivet i tävlingsreglementet, paragrafer 4.16-17-18 (se nedan) men dessa är ganska kortfattade. Detta PM är ett försöka
Läs merRäkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson
Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson 1. En negativt laddad pappersbit befinner sig nära en oladdad metallplåt. Får man attraktion, repulsion eller ingen kraftpåverkan? Motivera! 2. På ett mönsterkort
Läs merNortest Monitor (v 1.1.8)
Nortest Monitor (v 1.1.8) Snabbguide I denna snabbguide kommer vi att använda oss av ett antal begrepp som är viktiga att förstå: Server. Den dator som innehåller databasen som sparar våra testresultat,
Läs merLektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1
Lektion 2: Automation 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 2 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag Repetition
Läs merExamination. Tentamensskrivare: Eva Funk, Anita Hurtig Wennlöf, Per Odencrants, Annika Hickisch
Examination Diagnostiska metoder (2 hp, provkod 0300) Datum: 2016 11 17 Tid: 1,5 timmar (summa 3 tim för farmakologi (0200) samt diagnostiska metoder (0300)) Tentamens form: Salstentamen Kursansvarig:
Läs merHype Smart Gyro Competition
Hype Smart Gyro Competition Version C. 2004 05-04 Hype Smart Gyro Competition är ett mycket modernt gyro som kan växlas mellan två olika lägen Mode:r där mode 1 är en standard inställning där gyrot hela
Läs merQucs: Laboration kondensator
Qucs: Laboration kondensator I denna laboration skall vi undersöka hur en kondensator fungerar med likström, detta gör vi genom att titta på hur spänningen ser ut de första ögonblicken när vi slår på strömmen,
Läs merANVÄNDARMANUAL MARKUS 10
ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1) Inledning 3 2) Instrumentet 3 3) Mätning 4 4) Batteriet 5 5) Vattenlåset 5 6) Underhåll - Kontroll 5 7) Service 5 8) Tekniska data 5 2013-10-17-V2.1-2
Läs merLjusets polarisation
Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel
Läs merSirius II Installation och Bruksanvisning
Sirius II Installation och Bruksanvisning Innehåll 1. Introduktion... 2. Installation av Sirius II programvara... 3. Anslutning Data Linker interface.... 4. Sirius II funktioner.... 5. Bruksanvisning....
Läs merParabeln och vad man kan ha den till
Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I det här dokumentet diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den
Läs merLeica mojo3d start första gången
Leica mojo3d start första gången Generellt Denna instruktion visar hur du kommer igång med Leica mojo3d första gången. För mer detaljerade instruktioner se Leica mojo3d användarmanual. Beroende på version
Läs merTajmingen av belöningen, både tidsmässigt och placering, samt den gradvisa ökningen av svårighetsgrad är väsentlig för resultatet.
BASTA-METODEN Av Kim Andersen - Tåstrup Agility Klub - DGI Amtsinstruktør i Agility fra Roskilde Amt Copyright 2005 Kim Andersen Metoden bygger på några av de principer som är lika för inlärning av slalom
Läs merInstallation CFX-750 EZ-Steer
Installation CFX-750 EZ-Steer Manual ID Install-EZ-3x Rev dat. 2011-05-24 DataVäxt AB Tel: 0514-650200 www.datavaxt.se Hedåkers Säteri 3 Fax: 0514-650201 info@datavaxt.se 467 95 Grästorp 2 Installation
Läs merMetodbeskrivning för Dekrementundersökning (RNS repetetiv nervstimulering)
Metodbeskrivning för Dekrementundersökning (RNS repetetiv nervstimulering) Ansvarig: Tidsåtgång: Utrustning: ARP/MEG 20 min. Synergy Edx Bakgrund: Dekrement utförs vid frågeställning på muskulär uttröttbarhet
Läs merLEICA MOJOMINI MANUAL FÄLTGUIDE
LEICA MOJOMINI MANUAL FÄLTGUIDE Oderup 9267, 24297 Hörby, 0415-40025, info@datalogisk.se Montering mojomini Allmänt Denna instruktion beskriver kortfattat installation av mojomini. Smart AG antennen Smart
Läs merLaborationer i miljöfysik. Solcellen
Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.
Läs merTANA17 Matematiska beräkningar med Matlab
TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab Laboration 1. Linjär Algebra och Avbildningar Namn: Personnummer: Epost: Namn: Personnummer: Epost: Godkänd den: Sign: Retur: 1 Introduktion I denna övning skall
Läs merMonteringsanvisning Tunnbastu (1013)
Monteringsanvisning Tunnbastu (1013) 1 Montera bastun på ett plant underlag. Obs! Del 1 hör ej till leveransen. Montera bastuns bas, delarna passar i de utskurna spåren. Skruva ihop delarna (skruvhål finns
Läs merFörslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.
1. En elektron rör sig med v = 100 000 m/s i ett magnetfält. Den påverkas av en kraft F = 5 10 15 N vinkelrätt mot rörelseriktningen. Rita figur och beräkna den magnetiska flödestätheten. Förslag: En laddad
Läs merLösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola
Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola Tid: Måndagen 5/3-2012 kl: 8.15-12.15. Hjälpmedel: Räknedosa. Bifogad formelsamling. Lösningar: Lösningarna skall vara väl
Läs merAL-C AL-S AUX. AL-C SENSOR. (Complete) (Overload) (Aux.) + IN - IN. Svart. Grön Vit Screen. Röd EXC. + Lastgivare
1 Installation 153 11 3.5 139 AL-C AL-S AUX. MENU SERIE VK 86 27 35 42 41 Röd EXC. + Svart EXC. - SENSOR + IN - IN Malla I Grön Vit Screen AL-C AL-S AL-S (Complete) (Overload) (Aux.) Fullast Tillägg Överlast
Läs merExtremitetelektrodernas inverkan på QRS-amplituden och den elektriska axeln i ett elektrokardiogram
Extremitetelektrodernas inverkan på QRS-amplituden och den elektriska axeln i ett elektrokardiogram The limb electrodes and their impact on QRS amplitudes and the electrical axis in an electrocardiogram
Läs merLösningsförslag Inlämningsuppgift 1 elstatikens grunder
Inst. för fysik och astronomi 017-11-08 1 Lösningsförslag Inlämningsuppgift 1 elstatikens grunder Elektromagnetism I, 5 hp, för ES och W (1FA514) höstterminen 017 (1.1) Laddningen q 1 7,0 10 6 C placeras
Läs merGobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar
Dokumentrevision 1.0, januari 2011 Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Installationsanvisning Börja här 1. Kontrollera att alla delar finns med i förpackningen. (1 sensor, 1 panel, 1 kontrollenhet
Läs merMätning av biopotentialer
1. Inledning Inom dagens sjukvård är tekniken en självklar och viktig faktor. De allra flesta diagnoser, analyser och behandlingar grundar sig på information från ett flertal tekniska utrustningar och
Läs merTentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF108 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 2006-05-27 Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/491280/Åke Wisten070/5597072 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn:
Läs merUppvärmning. Stretching
Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merLiten lathund för användning av klubbens Quarq Shockwiz (QSW).
Liten lathund för användning av klubbens Quarq Shockwiz (QSW). Läs igenom hela denna text först. Kika sen på tre Youtubeklipp om tid och intresse finns. Installation: https://www.youtube.com/watch?v=mvmm6ub9-g4
Läs merFinal i Wallenbergs Fysikpris
Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens
Läs merInst. för Fysik och materialvetenskap MAGNETISKA FÄLT
Inst. för Fysik och materialvetenskap INSTRUKTION TILL LABORATIONEN MAGNETISKA FÄLT för kursen Elektromagnetism I ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merKvarterslag driva finta dribbla. Created with Sideline XPS Trainer -
1 Driva, utmana, finta och dribbla nå1/10 2/10 1 2 3 4 5 6 Teckenförklaring. 1. Springa utan boll 2. Passning eller skott (bollens förflyttning) 3. Driva med boll 4. Boll 5. Spelare 6. Koner Övningarnas
Läs merNadia Soheily Magnus Engström
ECG analysis and presentation EKG-analys och presentation Nadia Soheily Magnus Engström Examensarbete inom Elektroteknik, Grundnivå, 15 hp Handledare på KTH: Ibrahim Orhan Examinator: Thomas Lindh TRITA-STH
Läs merLUCAS 2 Bröstkompressionssystem
Godkänd av: Datum: Sida: 195 LUCAS 2 Bröstkompressionssystem Följande instruktion gäller främst för 2. Vid användning av gamla får pausas om patienten ej är intuberad vid ventilation, se riktlinje kap
Läs merGobius Fritid för slutna avfallstankar. Installationsanvisning. Börja här
Dokumentrevision, 1.01, mars 2017 Gobius Fritid för slutna avfallstankar Installationsanvisning Börja här 1. Kontrollera att alla delar finns med i förpackningen. 3 sensorer, 1 panel, 1 kontrollenhet,
Läs merr 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).
1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)
Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar
Läs merph-mätare model 8690 Manual (ver. 2.0) web: www.termometer.se e-mail: info@termometer.se tel: 08-753 00 04 fax: 08-50001399
ph-mätare model 8690 Manual (ver. 2.0) Innehållsförteckning Förord 2 Funktionsbeskrivning 2 Display 2 Knappar & indikatorer 2 Att mäta ph 3 Övriga inställningar 4 Automatisk temperatur-kompensation (ATC)
Läs merKoppla spänningsproben till spolen.
LÄRARHANDLEDNING Induktion Materiel: Utförande: Dator med programmet LoggerPro Mätinterfacet LabQuest eller LabPro spänningsprobe spolar (300, 600 och 1200 varv), stavmagnet plaströr och kopparrör (ca
Läs merHjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs mer***** Testa laddbara batterier
***** Testa laddbara batterier Kort version Ett laddbart batteri laddar man upp med energi från solceller eller från elnätet. Men får man tillbaka lika mycket energi som man stoppar in? Så här kan du göra
Läs merGauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Läs mer14. Elektriska fält (sähkökenttä)
14. Elektriska fält (sähkökenttä) För tillfället vet vi av bara fyra olika fundamentala krafter i universum: Gravitationskraften Elektromagnetiska kraften, detta kapitels ämne Orsaken till att elektronerna
Läs merCP 50 och CP 50 Plus EKG-apparat med 12 avledningar för vilo-ekg
1 CP 50 och CP 50 Plus EKG-apparat med 12 avledningar för vilo-ekg Snabbguide EKG-apparatens strömförsörjning EKG-apparaten drivs av nätspänning eller batteri. Anslut EKG-apparaten till nätström så ofta
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén
Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2 Niklas Dahrén Uppgift 1: Är nedanstående molekyler dipoler? På bild a) är det ganska tydligt att vi får en negativ sida där -atomerna sitter och en positiv sida
Läs mer