Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 4. Innehållsansvarig: Maria Åkerlind, Sjuksköterska, Avdelning 43 (marko19) Giltig från:

Transkript

1 Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 4 Innehållsansvarig: Maria Åkerlind, Sjuksköterska, Avdelning 43 (marko19) Giltig från: Godkänt av: Anne Devall Granelli, Verksamhetschef, Område I gemensamt (anngr19) Giltig till: Gäller för / Vilka berörs Sjuksköterskor och läkare Hjärtcentrum, Kardiologkliniken NÄL Bakgrund Flertalet patienter som vårdas inneliggande på kardiologisk avdelning är i behov av arytmiövervakning av olika anledningar. Arytmiövervakningen används i syfte att diagnostisera, behandla och utvärdera en rad olika hjärtsjukdomar. Hjärtcentrums inneliggande patienter på avd 43/44/BSE och HIA vårdas av sjuksköterskor och läkare som måste kunna dokumentera/ta del av dokumentation på ett enkelt sätt. Syfte Att genom en säkerställd rutin kunna dokumentera resultat av arytmiövervakning i patientjournalen, vilket leder till ett säkrare omhändertagande av patienter med hjärtrytmrubbningar. 1 (8)

2 Arytmier/dokumentation Vanligt förekommande arytmier Förkortning Förklaring Kriterier SR Sinusrytm -Normal P-våg för varje kammarkomplex -Pos P i II -Konstant PQ-tid FFLI Förmaksflimmer -Frånvaro av P-vågor, flimmervågor -Oregelbunden kammarfrekvens FFLA Förmaksfladder -Regelbundna F- vågor med sågtandsmönster -Förmaksfrekv. vanl /min -Regelbunden el. oregelbunden fysiologisk AVblockering VT Ventrikeltakykardi -Breddökade QRS ( 0,12 s) med avvikande utseende. -Diskordant T-våg (Tvågens vektor motsatt riktn i förhållande t QRS) Kammarfrekvens >100/min -Kammarfrekvens högre än förmaksfrekvens. -P-vågor saknas el. utan relation t QRS -3 eller flera komplex i följd 2 (8)

3 VTns non-sustained VT -Se kriterier för VT samt; -VT-attacken varat kortare än 30 sek -dokumenteras med tid (hur länge den pågått) el antal slag. VTs sustained VT -Se kriterier för VT samt; -VT-attacken varat längre än 30 sek. -dokumenteras med tid (hur länge den pågått) VF Ventrikelflimmer -Avsaknad av QRSTsekvens -Oregelbunden undulerande baslinje -Observera att VF sällan förekommer annat än vid. hjärtstopp. Asyst Asystoli -Avsaknad av QRSTsekvens under minst 3 sek. -Isoelektrisk baslinje. -OBS!Dokumentera. tid i sek. PM Pacemakerrytm - Spik -Vid förmaksstimulering följs impulsen av avvikande P-våg -Vid kammarstimulering följs impulsen av avvikande QRS. 3 (8)

4 AV-I AV-block I -Normal P-våg -PQ-tid >0,20 s (<65 år) -PQ-tid >0,22 s (>65 år) -Alla P-vågor följs av QRS-komplex AV-IItyp1 AV-block II -Normal P-våg och QRS-komplex (Wenckebach) -Successiv ökning av PQ-tiden tills ett QRS-komplex inte överleds AV-IItyp2 AV-block II -Normal P-våg och QRS-komplex (Mobitz 2) -Konstant PQ-tid för de P-vågor som överleds, vissa P- vågor blockeras och ger inga QRSkomplex AV-III AV-block III -Normala P-vågor, regelbunden rytm, dock utan relation till QRS-komplexen -Nodal ersättningsrytm: smala QRS 40-50/min -Ventrikulär ersättningsrytm: breda QRS 20-40/min MAT Multifokal -QRS-komplexen förmakstakykardi föregås av P-vågor med varierande utseende -Varierande PQ-tid -Kammarfrekv. vanligen >100/min NR Nodalrytm -Retrograd (upp- och nedvänd) P-våg före el efter QRSkomplexet eller 4 (8)

5 ingen P-våg alls -Regelbunden kammarrytm 40-50/min VR Ventrikulär rytm - Breddökade QRS ( 0,12 s) med avvikande utseende -Långsam och ofta ngt oreg. kammarrytm <40/min. -Inga P-vågor el. ingen relation mellan QRS och P. SA Sinusarrest/ -P-våg saknas på SA-block förväntat ställe -Efterföljande QRS saknas; el ers.slag från förmak, nod el. kammare senare än väntat Blockeringsperiodens längd är multipel av grundrytmens PPintervall SVT Supraventrikulär -Snabb och takykardi regelbunden kammarrytm vanligen /min -Attackvis förekommande, med abrupt insättande (och ibland avslutande) -Normala QRS (vid normal AVöverledning) 5 (8)

6 Extraslag SVES Supraventrikulärt -Prematurt (för tidigt) extraslag slag med avvikande el ingen P- våg -Normalt QRS (vid normal AVöverledning) VES Ventrikulärt -P-våg saknas före extraslag QRS-komplexet -Breddökade QRS ( 0,12 s) med avvikande utseende - Diskordant T-våg (T-vågens vektor motsatt riktn i förhållande t QRS) -Vanligen fullt kompensatorisk paus VESk kopplade VES -Två extraslag i följd (observera att definitionsmässigt är 3 eller fler slag i följd en VT) VESm multifokala VES -Två eller flera extraslag med olika utseende (olika foci) VESbig VES i bigemini -Vartannat slag ett VES och vartannat slag normalt överlett VEStrig VES i trigemini -Vart tredje slag ett VES och vart tredje slag normalt överlett VESe enstaka VES -Färre VES än 5/min. VESf frekventa VES -Under en avläsningsperiod, där patienten haft fler VES 5/minut 6 (8)

7 Praktisk information Avläsningstider EVA: 05:00 20:00 SSK C-tur 20:00 05:00 SSK Natt På HIA/BSE: 05:00 13:00 SSK A-tur 13:00 20:00 SSK C-tur 20:00 05:00 SSK Natt Arytmiövervakningen dokumenteras i Melior Mätvärden Arytmiövervakning. Viktigt hinna läsa av sina arytmiövervak, tänk på att många patienter är inneliggande hos oss enkom pga detta. Ta hjälp av kollegor, rapportera över om det är någon man inte hunnit med att läsa av. Allvarliga arytmier som exempelvis VT, bradykardier, AV-block II och III skall skrivas ut och visas på rond/scannas in. Skriv tydligt överst på utskriften Scannas om den ska scannas in. Det är tillåtet att använda sig av frågetecken? i dokumentationen vid osäkerhet. Elkonverteringar/spontana omslag dokumenteras med klockslag. Dokumentera med angivna förkortningar där det går, i övriga fall skriv kortfattat och tydligt i löpande text. Undvik att kopiera föregående sköterskors dokumentation, tänk själv, läs av själv och ta hjälp när Du behöver. Skriv ut och visa ansvarig läkare om Du är osäker. Några exempel på dokumentation; Patienten har haft förmaksflimmer mellan , haft en del kopplade VES och två kortare VT en på 6 slag och en på 8 slag. Arytmiövervakning: FFLI, VTns x 2 (6-8 slag), VESk. Patienten har haft sinusrytm och AV-block II typ 1 mellan 23-56/min. Arytmiövervakning: SR/AV-II typ1 Telemetrier: Den som kopplar på patienten telemetri skriver in namn, personnummer och sängplats på telemetriskärmen och ansvarar för att telemetrin är inkopplad med en fungerande EKG-kurva. Klisterelektrodernas placering ska först märkas ut genom att göra en prick på patientens hud med spritpenna, detta för att man ska kunna sätta tillbaka tillfälligt bortplockade elektroder/tappade elektroder på samma ställe. Om 7 (8)

8 elektrodernas placering varierar för mycket förändras konfigurationen på EKG-kurvan. Detta är speciellt viktigt vid MIDA-övervakning. Omvårdnadsepikris: När vi skriver resultat från arytmiövervakning i epikrisen är inte förkortningar tillåtet, annat än VES och SVES. I övrigt måste vi skriva ut hela ordet ex: Arytmiövervakning under vårdtiden visat sinusrytm med frekventa VES. 8 (8)