Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn?

Relevanta dokument
Varför? I Time use. Bristande tidsuppfattning hos. Tidsuppfattning och Tidshantering Vad vet vi idag? Asperger Syndrom eller högfungerande

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

FKS

Universal Design (UD)

Universelldesign för kognitiv tillgjengelighet

Universell design för kognitiv tillgänglighet

Barn- Vet jag vad det innebär? Om rätten få göra informerade beslut

Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

Kognitiv funktion samt tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Utbildningspaket 2014

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning;

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Framtagande av normeringsvärden för kartläggningsmaterialet KaTid-Barn 5-10 år,

Gemensamma vägar, Umeå, 5-6 oktober 2011 Monica Reichenberg, Göteborgs- och Umeå universitet

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Personalen arbetar medvetet med att 7 2 skapa ett positivt klimat i barngruppen. Aktiviteterna som erbjuds på fritids är bra.

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kognitivt stöd Har DU någonsin. Inspiration för tid och struktur i vardagen

ChiP. Barns skydd, omsorg, utveckling och delaktighet

Att ta på sig rätt glasögon

Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur?

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp

Kerstin Åberg. Trollreda resurscenter. FKS Inspirationsdagar

Min skoldag. Hjälpmedel som gör det lättare att delta aktivt

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Idéhäfte. MEMOdayplanner 3. Beskriver även användning av tillbehöret Anpassningsmaterial. Rev A SE

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Finansierad av: Tell-Us

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

BRUKARENKÄT: VÅRDNADSHAVARE

Parenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram

Mariaskolan hela skola föräldrar 2016

Framtidens habilitering

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

ÖVERGÅNGAR.

Rutgerskolan föräldrar 2016

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

- skolgårdens utformning med tex. lekmaterial, - information om fritids mål, verksamhet, barngruppen, mellis osv.

Hur nöjd är du med förskolan?

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Föräldraenkät förskola Hur nöjd är Du med Ditt barns förskola/familjedaghem

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Gustav Vasa skola förskoleklass i Stockholm hösten Antal svar: 34

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :07 1

Parenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Enkät till elever på Prästavångsskolans fritidshem våren Jag är en. Svarade: 107 Hoppade över: 0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

En samling fårskallar

Överboda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sanningen om särskolan. Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige

Uppsala kommun Föräldraenkät förskolor 2016

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Tyska skolan förskoleklass i Stockholm hösten Antal svar: 19

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Autismspektrumtillstånd AST

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

skolmåltiden som offentlig måltid

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

KOGNITION VID RYGGMÄRGSBRÅCK- En kunskapsöversikt

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Musik bland dagens ungdomar

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läromedel & Utbildning

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Förändringskonceptens bakgrund

Uppsala kommun Föräldraenkät förskolor 2016

Transkript:

Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn? En pilotstudie FKS 2015-03-11

2 Varför?

En RCT-studie med väntelistekontrollgruppsdesign n Barn 10-17 år n=61 med måttlig utvecklingsstörning i 7 särskolor n Interventionsgrupp n=22 (14 flickor,8 pojkar) n Kontrollgrupp n=33 (16 flickor, 17 pojkar)

Resultat från Huvudstudie i särskolan n Interventionsgruppen ökade sin tidsuppfattning signifikant mer än kontrollgruppen (p<0.05). n Interventionsgruppen ökar också signifikant i tidshantering och i självskattad autonomi. 4

Syfte Att utforma en modell för strukturerad intervention med tidshjälpmedel tidiga åldrar (Stöd i Tid) samt utforma ett studieprotokoll för kommande interventionsstudie. 5

Frågeställning Hur ska modellen Stöd i Tid utformas för att stimulera förskolebarn att lära sig tidsuppfattning? 6

Miljöfaktorer Tidshantering Tidsanpassning Person faktorer tidsplanering tidsorientering tidsupplevelse Tidsuppfattning (TimeProcessingAbility, TPA Janeslätt et. Al 2008, 2009, 2012)

Min Tid - verktyg för att undersöka, förstå och hantera tid 8 Kerstin Åberg

Den pedagogiska metoden o Undersöka tid på aktiviteter o Visualisera tiden o Dokumentera o Bearbeta och resonera

Undersöka tid på aktiviteter Kvartur med tidmätarkort 10

Principer för visualiseringen Fasta steg 1 prick = en kvart Lodrät stapel Referens 11

Dokumentera 3 12 Varje elev får egen tidbok (kan se lite olika ut)

Bearbeta och resonera Sortera Göra diagram Översätta (kvart, halvtimme osv) Skatta hur lång tid? Diskutera varför? 13

Interventionen och hjälpmedel 14

Deltagare n n 20 förskolebarn 5år 12 pojkar och 8 flickor n Fördelade i 4 grupper om 5 barn i varje. n Varje grupp innehållande 4 barn med typisk utveckling och 1 barn i behov av särskild stimulans 15

Det tog två prickar att gå hem från skogen 16

Barnen samlar sina tidmätningar 17

Kartläggningsinstrument n KaTid 5-10 år n n Delar av autonomiskalan Föräldraskattning Tid-F ABAS Föräldraskattning ABAS Lärarskattning 18

Antal utvärderingar 18 av 20 deltagande barn har utvärderat med samtalsmatta 19

2260P Tyckte om den, fick veta 2261P 2262F Då ser man när man ska gå hem Det är kul när det är en prick på fyra för då går jag hem. 2263F Bra. Man kan se när man ska åka hem, när kompisarna går hem. Om de kommer eller inte kommer. 2264P Om man inte vet när man ska gå hem så kan man gå och titta. 2265P 2266F 2267P Kul att kolla på den. Får veta tiderna. Bra, jo för jag gillar det. Kul. Så vi vet när vi går hem. Fröken sätter upp bilder. Man kan titta när man går hem 2268P Bilder 2269P 20 Bra. För man ser när man ska gå hem.

Tidmätare 2260P X 2261P 2262F 2263F 2264P 2265P 2266F Då får jag se hur lång tid saker tar X Bra. Då vet man hur mycket det tar att göra på en sak. Man har den i en liten väska man har på sig. Man får veta hur många sekunder det gått när man gått någonstans. Bra för att man kan mäta tid. Det är roligt. Bra. Man kan mäta, mätt skogen, uteleken 2267P Ibland tittar jag på den och ibland vill jag inte. 2268P X 2269P Man mäter med den och så. Bra. - Har det varit roligt? - Nej, inte så jätte. 21

Antal mätningar i Tidbok Lånat barnens tidböcker och räknat antalet mätningar för varje barn Antal Medelvärde mätningar i Tidbok 1 33 6,6 Grupp 2 100 20 3 92 18,4 4 101 20.2 22

Preliminära resultat KaTid Före intervention M 24,25 (SD17,45) Efter intervention M 28,25 (SD 17,00) 23

Antal gånger barnen jobbat enligt pedagogers loggbok 24

Sammanställning och Analys Under våren 2015 sammanställs data och analys påbörjas Kartläggningsinstrumet Preintervention Postintervention KaTid-B 20 20 Autonomiskalan 19 19 Metod Semistrukturerad intervju med bildstöd (Samtalsmatta) Utvärderingar 18 Tid-F föräldraskattning 19 17 ABASII föräldraskattning 19 19 ABASII lärarskattning 20 20 25

Genom att mäta tid på ett sätt man kan förstå grundläggs en känsla för tidens varaktighet

Det är lättare att se och då förstå vad som tar kortare och längre tid

Plötsligt kan man resonera om tidslängder. Samma aktivitet kan ta olika lång tid

Även om det nästan alltid tar lika lång tid att ha samling

Det är möjligt att resonera om det vi kan förstå. Det går inte att ställa krav inom områden vi inte behärskar

Att se tidens gång gör det lättare att orka med

Sara Wallin Ahlström leg arbetsterapeut, forskningsassistent, Barn-och Ungdomshabiliteringen i Dalarna, Gunnel Janeslätt, Med. dr., leg arbetsterapeut. CKF i Dalarna, SUF kunskapscentrum, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, funktionshinder och habilitering, Uppsala Universitet Elinor Brunnberg, PhD, Fil dr i Socialt arbete, Mälardalens högskola Lena Almqvist, Fil dr Docent i psykologi, Mälardalens högskola Tack till Habiliteringen i Dalarna Kerstin Åberg Abilia AB Hargdata Widgitsymboler Widgit Software 2011 Stiftelsen Norrbacka Eugenia FSA stipendiefond