Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Förtydligande: Jag kommer i texten använda två olika ord som egentligen har samma innebörd: Transaktion och utbyte. Ber om ursäkt för förvirringen. För att första Robert Nozick måste vi gå in lite djupare på vad han tror på och sedan komma till själva kärnfrågan. Låt oss först ta avstamp i libertarianismen, då det är den teori Nozick utgår ifrån. Libertarianismen innebär kortfattad en oreglerad marknad som motsätter sig alla former av omfördelning för att nå jämlikhet (Kymlicka 2002/2: 104). Det är även viktigt att poängtera att alla de som tror på fri marknad inte är libertarianer. Det är givetvis fullt möjligt att tro på en fri marknad i grund och botten, men även inse att marknaden inte alltid är rättvis. Däremot tar Robert Nozick sin grund i den förstnämnda libertarianismen, att omfördelning är fel. Så här skriver Nozick själv om rättigheter, vad staten får och inte får göra (min översättning): Individer har rättigheter, och det är saker ingen person eller grupp får göra (utan att inskränka deras rättigheter). Så starka är deras rättigheter att det ställer frågan vad, om något, staten och dess anställda får göra (Kymlicka 2002/2: 103). Således bör vi titta närmare på hur Nozick, som den libertarian han får anses vara, ser på det där med omfördelning. I sin teori entitlement theory (Kymlicka 2002/2: 103-104) tar han upp just detta. Han tar avstamp i att om vi nu ponerar att alla har en rätt till det de innehar, är omfördelning bara det som kan ske via fritt utbyte av varor och tjänster. Om du till exempel ger någon till något måste det ske för att bli legitimt på ett helt frivilligt sätt. Skatter som en stat tar ut är alltså i sig själva orättvisa och bygger på tvång, då staten tvingar dig att betala för att omfördela och ge till de som har mindre, på grund av ett naturligt handikapp. Den enda skatt som får tas ut är för att garantera det här frivilliga utbytet. Det handlar alltså om en polis och ett rättssystem för att upprätthålla detta (lag och ordning).
Det rör sig om någon typ av nattväktarskat och inte helt olik den som John Locke tror på, som var hans föregångare och verksam på 1600-talet. John Locke tyckte att statens roll bara var att garantera individens rättigheter (Larsson 2006/7: 140-141). Förhoppningsvis har detta hjälpt som en bakgrund för att förstå lite mer vad Nozick tror på och det blir därför lättare att fokusera på huvudfrågan, huruvida skatt är stöld. På förhand är kanske Nozicks svar på frågan enkel, men få saker är ofta så enkelt som det till en början ser ut att vara. Nozick är i regel motståndare till omfördelning, men han erkänner samtidigt att på grund av olika förutsättningar kommer vissa ha det jättebra medan andra svälter. Det medger Nozick kan bero på en oreglerad kapitalism (Kymlicka 2002/2: 104-105) och följaktligen en invändning mot libertarianismen. Det är delvis också förståeligt, tänker han, att någon som tjänar mycket pengar bör skattas därefter och de pengarna kan således gå till omfördelning. Men Nozick står samtidigt fast att ingen har rätt till det du innehar, det är dina pengar och din rätt att göra vad du vill med dem (Kymlicka 2002/2: 106-107). Så här tydliggör han sin ståndpunkt (Kymlicka 2002/2: 107): (min översättning): Den stora invändningen mot idén att alla har rätt till olika saker, som möjligheter för alla, livet och så vidare, och kräver de rättigheterna är att dessa rättigheter är en konstruktion av material och arbete. Andra människor kan därför ha rätten över det. Ingen har rätt till något som kräver saker eller aktiviteter av någon annan, som är deras. Det är utefter rimligt och logiskt att han skulle säga att skatt är stöld. Det bygger nämligen på frihet och strider mot hans self ownership (Kymlicka 2002/2: 107-108) och där någon bara har rätt till någon annans varor eller tjänster på grund av frivilligt utbyte. Men samtidigt, vilket problematiserar synen lite, inser ju Nozick att en viss typ av skatt måste tas ut. Staten måste ändå existera och garantera att dessa rättigheter följs. Det, som jag skrev ovan, innebär ett rättssystem och polis, som säkerställer lag och ordning. I sig väcker det några frågor. Nozick medger ju då indirekt att en viss typ av indirekt ofrivillig stöld är nödvändig. Han underkänner delar av sin egen teori. Det går förstås att hävda att det är tramsigt att haka upp sig på
det, då utan en stat och någon form av intäkter för densamma, blir det istället någon slags anarki. Men samtidigt är det intressant att se hur han helt plötsligt inte är så konsekvent längre. Vad händer till exempel med de människor som vägrar beskattas då de, precis som Nozick, tycker det är stöld och kränker deras rättigheter? När Nozick därför ställer upp på den där idén att staten, genom våldsmonopol, måste tvinga folk att betala den lilla skatt som behövs, är han ju inte mycket bättre än de andra han väljer att inte kritisera. Till exempel, Nozick menar att att de som vill omfördela genom tvång (via staten, alltså) bryter mot människors rättigheter och idén att människor har rätt till sin egen egendom. Men han ger staten i samma andetag liknande befogenheter, men i ett annat fall. Det går givetvis att argumentera att Nozick bara vill använda staten lite, medan människor som John Rawls (Kymlicka 2002/2: 110) vill göra det mycket. Och det är väl delvis korrekt, men i slutändan handlar det om två olika utgångspunkter: Nozick vill använda staten som någon slags nattväktarsstat för att säkerställa sin idé om frivillighet och rätten till sin egen egendom. De andra, som Rawls, som är enklast att relatera till, vill använda staten till något annat. Som att till exempel omfördela med vad Rawls kallar differensprincipen, vilket han tar upp i sin bok en teori om rättvisa (Beckman mfl: 2009/2: 281-282). I den rättfärdigar han omfördelning ifall det gynnar de sämst ställda. Det som gör Nozicks position än mer problematisk och ställer frågor är att han till viss del kan acceptera omfördelning, om det från början bygger på orättvisor som bryter på mot hans idé om självägarskap och rätten till det du fått. I sin bok (Beckman mfl: 2009/2: 244-) anarki, stat och utopi skriver han så här, vilket det refereras till i artikeln nedan också (min översättning): Tidigare orättvisor kan vara så stora att en mer omfattande stat måste vara mer inblandad kortsiktigt (http://www.american.edu/cas/philrel/pdf/upload/lucibella.pdf sidan 4-5. 15/9-2013). Chris Lucibella, student på ett amerikanskt universitet, ger sig även på att i fråga sätta Nozicks syn på det där med omfördelning och hans syn på rättvisa. Till exempel ger
Lucibella förtjänstfullt på sig Nozicks syn rättvis fördelning och tar exemplet om USA:s historia, som enligt hans egen definition om rätten till sitt eget arbete och egendom, inte skulle varit okej. USA tog som bekant landet från de som var där först (indianerna). De tog ju deras egendom med hjälp av våld dessutom. Detta kallar Nozick initial acquisition. Det vill säga, om du tar något från någon med hjälp av våld blir det illegitimt. Därför får regeringen i så fall och det är intressant, konfiskera egendomen och omfördela (Kymlicka 2002/2:106-107). Just i USA-exemplet ovan har ju naturliga resurser tagits med hjälp av våld. Vidare menar Nozick att om föregående frivilliga transaktion var rättvis är kommande det. Will Kymlicka tar i sin bok contemporary political philosophy (sidan 112-113) upp just det där problemet och utvecklar det. För om tidigare transaktion var rättvis måste samma princip gälla det motsatta, det vill säga ifall föregående transaktion i själva verket var orättvis så måste även kommande vara det. Det innebär således att en omfördelning blir legitim, till och med kanske nödvändig, för att Nozicks libertarianska princip om frivilliga transaktioner ska gälla. Ungefär det som Chris Lucibella pekade på ovan. James A Hammerton tar också sig an och kritiserar Nozicks syn på omfördelning och rättvisa i en läsvärd essä, men med fokus på det där med frivillighet (http://web.archive.org/web/20010407063531/http://www.tardis.ed.ac.uk/~james/polit ics/libcrit.txt 15/9 2013). Han ställer sig frågan om all frivillig växling av varor och tjänster är rättvis? Är enbart frivillig transaktion rättvis? Är all sorts av omfördelning en kränkning av människors rättigheter? Här menar Hammarton att den här synen på rättvisa är rätt snäv och att det inte är så enkelt. Han tar ett exempel om en människa som arbetar hårt, men tjänar väldigt dåligt och har alltså usla arbetsvillkor om alternativet var svält, som han formulerar det. Här menar då Nozick om det är naturens gång, så är det frivilligt. Om människor agerar utifrån sin egen natur så är deras handlingar frivilliga. Således bara om dina rättigheter är begränsade och dessa tvingar sig att agera på ett visst sätt, så är det inte heller frivilligt. Inte heller kan alla frivilliga transaktioner mellan människor vara rättvisa, menar Hammerton, då det kan drabba en tredje part. Ett exempel han tar upp är att i en kapitalistisk ekonomi kan
saker och ting hända, till exempel företag (mitt exempel) som läggs ner. Detta drabbar i sin tur en tredje part, nämligen de som med stor sannolikhet sägs upp (arbetarna). Hen blir alltså uppsagd och saknar helt plötsligt värde i denna transaktion och blir ute i fattigdom. Hammerton menar samtidigt att det inte går att resonera så här hela tiden med en tredje part som drabbas, men just när företag läggs ner och människor drabbas är det berättigat, tycker han. Det blir ju så påtagligt att människors rättigheter tas i från dem. De äger inte nämligen rätten till sitt arbete (i form av lön) och blir genom tvång av med arbetet, vilket borde bekymra Nozick. Nozick får även, intressant nog, kritik från libertarianskt håll och det är libertarianen Murray N Rothbard som i artikeln Robert Nozick and the immaculate conception of the state. I den fokuserar han främst på att kritisera Nozicks syn på staten, som Rothbard menar, är historielös och felaktig. Men det jag fastnade för och tyckte var intressant, var när han påtalar hur Nozick inte har någon idé hur mycket skatt som ska tas ut (han medger ändå att lite skatt måste tas ut). Han talar bara om en minimal stat utan definiera hur mycket och hur lite, även om det är lätt att förstå att ytterst liten skatt ska tas ut (http://mises.org/journals/jls/1_1/1_1_6.pdf sidan 56 16/9-2013). Slutsats Jag har i det här PM:et försökt fokusera på frågan huruvida skatt är stöld, rättvisa, omfördelning och där haft min utgångspunkt i Robert Nozicks syn på det. Jag har valt att granska hans kritiskt. Utefter det har jag även tagit in kritik som jag upplever som relevant kring Nozicks syn, för att på så sätt problematisera hans syn. Jag skrev också att jag inte tyckte hans syn kring skatter är helt glasklar. Det står jag fast vid. I det nämnde jag att han ändå på sätt och vis tror på skatter och till och med, delvis, omfördelning. Det medför att han inte är speciellt konsekvent, vilket jag tyckte var intressant att påpeka. Jag ville även försöka förmedla kritik han har fått från
andra, där flera i fråga satt hans syn på rättvisa och pekat på inkonsekvenser i hans teori om rättvisa och ägande. När jag valde ut vilka kritiker jag ville ha med, så ville jag vara bred, men inte heller enbart fokusera på kända (som till exempel andra filosofer) utan andra, i vilka jag tyckte hade relevant kritik mot hans teorier. Det går trots allt att ha relevanta invändningar utan att vara en annan politisk filosof, eller liknande. Däremot inser jag ju att kritiken väger tyngre om det kommer från någon vars yrke mer eller mindre går ut på att tänka kring dessa frågor. Jag har även utgått mycket ifrån Will Kymlickas bok som jag tycker levererar bra information om Nozick, men även tar upp relevanta problem och invändningar för att inte säga konsekvenser i sin teori. Vad har jag då kommit fram till? Som jag också skrev också i inledningen av texten är det lätt att spontant svara jo, Nozick tycker skatt är stöld. Jag valde att problematisera det här och ta in relevanta invändningar mot hans teorier kring allt det där med orättvisor, men också hur han i en del fall inte är konsekvent kring det där med omfördelning och skatter. Men det är nog korrekt att påstå att Nozick tycker skatt är stöld utifrån hans syn på ägande, även fast han erkänner (vilket jag tog upp flera exempel på) att han i vissa fall erkänner omfördelning och skatter. Det är med andra ord inte glasklart och i min värld är det viktigt, precis som jag försökt göra, att granska hans syn på det hela lite djupare och hitta tillfällen där han inte är konsekvent och försöka visa på det. Min förhoppning är att jag, trots att detta är ett förhållandevis litet arbete lyckats med det på ett i alla fall överskådligt vis. Jag hoppas i alla fall att jag väckt tanken och att svaret inte är så självklart som det kan låta som från början. Det går också att svara så här på den frågan och det vore nog närmast sanningen: Nozick tycker nog skatt är stöld, men kännetecknar även behovet av omfördelning ifall transaktionen mellan människor (alltså, till exempel egendom, varor eller tjänster) från början skett på ett orättvist sätt. Och som också citerades ur hans bok. Ibland krävs det, tyckte till och med han, att staten går in i en starkare roll och omfördelar. Nozick är som sagt inte så enkel som det är lätt att tro vid första anblick.
Källor Elektroniska källor: http://web.archive.org/web/20010407063531/http://www.tardis.ed.ac.uk/~james/politi cs/libcrit.txt (information hämtad 15/9 2013). http://mises.org/journals/jls/1_1/1_1_6.pdf (information hämtad 16/9). (http://www.american.edu/cas/philrel/pdf/upload/lucibella.pdf (information hämtad 15/9). Tryckta källor: Beckman, Ludvig, Maria Carbin, Ulf Mörkenstam, Sofia Näsström, Jouni Reinikainen & Maria Wendt Höjer (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori [2:a upplagan] (Malmö: Liber). Dahl, Robert A. (1989). Democracy and it`s critics (New Haven: Yale University Press). Devetak Richard et.al.,(2012),an Introduction to International Relations, Cambridge: Cambridge University Press. 2:a upplagan Kymlicka, Will (2002). Contemporary Political Philosophy. An Introduction [2 nd edition] (Oxford: Oxford University Press). Larsson, Reidar (2006). Politiska ideologier i vår tid (sjunde upplagan). Studentlitteratur AB, Lund.